Science fiction ur ett genreperspektiv (original) (raw)
E-papperstidning: I dag science fiction-I morgon verklighet?
2004
Att skriva kandidatuppsats har varit en krävande och arbetsam process. Arbetet har gett oss en stor insyn i ett av framtidens digitala medier, e-papperstidningen. Vår undersökning har varit intressant och rolig att genomföra, samt gett oss nya erfarenheter och kunskaper på ett stimulerande sätt. Vi vill rikta ett speciellt tack till Östgöta Correspondenten för att vi fick möjlighet att publicera vår webbenkät på deras webbplats. Tack även till de respondenter som har deltagit i vår undersökning. Ni möjliggjorde vår undersökning och bidrog till resultatet. Vi vill tacka vår handledare Maria Åkesson som bidragit med konstruktiva synpunkter, tips och råd samt vägledning genom arbetsprocessen. Vi vill även rikta ett tack till våra opponenter och Jesper Svensson som kommit med konstruktiv kritik och gett förslag till förändringar som gynnat uppsatsens utformning. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott och givande samarbete. Vi vill med vår uppsats ge Er insikt och lärdom om vilka faktorer som är av betydelse för tidningsläsarens inställning till en framtida e-papperstidning. Vi hoppas att Ni kommer att finna vår uppsats intressant och givande. Halmstad, Juni 2004
Sociologisk Forskning
Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of
Kartellisering ur ett genusperspektiv
Statsvetenskaplig Tidskrift, 2014
Cartelization from a Gender Perspective The cartel party theory has generated a considerable research but not been discussed from a gender perspective. In general, the gender dimension was politicized later than the traditional cleavages that the cartel party theory discusses, which lead to an expectation that women delegates may be less affected by cartel tendencies, such as alienating from party grassroots, than men. The Swedish case in particular, however, also discloses that women representation to a considerable extent have been put forward by internal endeavors of parties, which resembles processes connected to cartelization. At the same time, research shows that women have evoked a stable and clear gender dimension in politics. Taken together, this might mean that strategies rooted in cartelization have come to undermine that same process. The article uses material from the Swedish Parliamentary Survey -, Gothenburg University, to discuss these propositions.
Sociologin, hybriderna och den sociala verkligheten
Sociologisk Forskning
Senter for teknologi, innovasjon og kultur (TIK), Universitetet i Oslo Mark Elam Avdelningen för teknik och vetenskapsstudier, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet Sociology, Hybrids and Social Reality: The Case of Nuclear Waste The continuing technological transformation of nature means that sociology's traditional vision of a sharp divide between nature and society is becoming ever harder to defend. Star ting from Bruno Latour's critique of modernity, and Nikolas Rose's explorations of political power beyond the state, this article presents a framework for analysing the expanding wealth of hybrids of nature and society surrounding us today, and the problems of government they pose. These hybrids confront us with the need to rethink sociology's conception of 'the so cial'. With Latour's help, the interplay of nature and society can be understood as subject to technical mediation, opening the way for studies of the varying arrangements through which different configurations of nature and society are produced. Rather than alterna tive social constructions of nature, what sociologists should be at pains to analyse and question are different programmes and strategies for bringing together natural and social forces in durable combinations. In the article, the geological disposal of nuclear waste serves as a use ful example for exploring the fruitfulness of the analytical framework put forward. This complex undertaking constitutes just one component in a larger field of technoscientific endeavour that has irrevocably transformed nature while simultaneously remaking society. Addressing this case, we seek to reveal the promise of a sociology that does not bound 'the social' in advance, but rather makes the coproduction of technology and society one of its most important objects of study .
Vetenskapliga produkter från svenska pedagogiska institutioner 1948-1971
1975
Den pedagogiska forskningens utveckling vid pedagogiska institutioner. D. PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, LÄRARHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 42 1. Teoretiskt inriktad pedagogik 42 2. Traditionell yrkespsykologi 43 3.Didaktikochinlärning 43 4. Allmän skolforskning 44 5. Ämnesinriktad s kolforskning 48 6. Utbildnings-och undervisningsteknologi 50 7. Utveckling 8. Metod A. INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, UPPSALA UNIVERSITET RAPPORTSERIER FÖRKORTAS Rapporter från Institutionen för Pedagogik, RIP Uppsala universitet Rapporter fran F03-projektet F03 Rapporter från Juristproj ektet RJ Rapporter från SSIG-projektet SSIG Reports from the Institutet of Education, RIE University of Uppsala 1960 Andersson, 0. Freud och psykoneuroserna. Lic avh. Ekman, E. Diakona la insatser i svensk social pedagogik årsn 18 52-1904. Akad av h, Stock holm: Årsböcker i svensk undervisnings historia, vol 101. 326 s. Nordström, S. Svensk särskola/sinneslöskola/historisk återbliok och inventerande un dersökning. Lic avh. Sjöstrand, W. Pedagogikens historia III. Sve rige och de nordiska grannländerna under •Frihetstiden och gust avianska tiden. FfäTmö : Gleerups förlag. 308 s. Andersson, 0. Studies in the prehistory of psy choanalysis. The etiology of psychoneuroses and some related themes in Sigmund Freud's scientific writings and letters 1886-189 6, Akad av h, Stockholm : Scandina vian university books. 238 s.
2014
2.2 En (materiell)-semiotisk, berättelseintresserad och subjektsorienterad forskningsapparat 94 En historiografisk ansats 96 Strategier för subjektsorienterad tolkning av berättelser i en (materiell)-semiotisk diskurs 101 2.3 En berättelse om teoretiskt laddade begrepp och deras användninng 110 Diskursiv (om)förhandling som subversiv handling 110 Skillnad/er, feministiska figurationer, kroppslighet och tillblivande 114 Del II SKILLNADSSKAPANDE, (OM)FÖRHANDLINGAR & GRÄNSÖVERSKRIDANDE 3. Monica Sjöös och Starhawks berättelser om samhället 121 3.1 Berättelser om patriarkatet och reproduktionen av asymmetriska maktordningar 123 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om patriarkatets historia 123 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om förtryckande strukturer 139 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks berättelser om patriarkatet och reproduktionen av maktasymmetrier i samhället 150 3.2 Berättelser om religioners betydelser i samhället 153 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om religioners betydelser i samhället 153 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks berättelser om religionens roll i ett patriarkalt och fallocentriskt samhälle 160 3.3 Berättelser om förtryck, exploatering och relationen mellan maktordningar i samhället 163 Subjekt och subjektsrelationer, i berättandet om klassförtryck, ekonomisk exploatering och rasism 163 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om sexualitet och sexuell identitet 175 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks berättelser om förtryck, exploatering och relationen mellan maktordningar i samhället 181 4. Monica Sjöös och Starhawks berättelser om 'gudinnan/naturen/människan', framtiden och revolutionen 183 4.1 Berättelser om 'gudinnan/naturen/människan' och framtiden 185 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om 'gudinnan', 'naturen' och 'människan' 185 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om det önskade samhället 202 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks utopiska och tealogiska berättelser 216