Observationer i kemiklassrummet - att lära sig se kemiska reaktioner (original) (raw)
Related papers
Vetenskapliga produkter från svenska pedagogiska institutioner 1948-1971
1975
Den pedagogiska forskningens utveckling vid pedagogiska institutioner. D. PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, LÄRARHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 42 1. Teoretiskt inriktad pedagogik 42 2. Traditionell yrkespsykologi 43 3.Didaktikochinlärning 43 4. Allmän skolforskning 44 5. Ämnesinriktad s kolforskning 48 6. Utbildnings-och undervisningsteknologi 50 7. Utveckling 8. Metod A. INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, UPPSALA UNIVERSITET RAPPORTSERIER FÖRKORTAS Rapporter från Institutionen för Pedagogik, RIP Uppsala universitet Rapporter fran F03-projektet F03 Rapporter från Juristproj ektet RJ Rapporter från SSIG-projektet SSIG Reports from the Institutet of Education, RIE University of Uppsala 1960 Andersson, 0. Freud och psykoneuroserna. Lic avh. Ekman, E. Diakona la insatser i svensk social pedagogik årsn 18 52-1904. Akad av h, Stock holm: Årsböcker i svensk undervisnings historia, vol 101. 326 s. Nordström, S. Svensk särskola/sinneslöskola/historisk återbliok och inventerande un dersökning. Lic avh. Sjöstrand, W. Pedagogikens historia III. Sve rige och de nordiska grannländerna under •Frihetstiden och gust avianska tiden. FfäTmö : Gleerups förlag. 308 s. Andersson, 0. Studies in the prehistory of psy choanalysis. The etiology of psychoneuroses and some related themes in Sigmund Freud's scientific writings and letters 1886-189 6, Akad av h, Stockholm : Scandina vian university books. 238 s.
Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare
Pedagogisk forskning i Sverige, 2019
Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är meto...
2011
It has earlier been shown on a group level that it is difficult for 9th grade students (15-16 years old) in a Swedish school to understand how water is transported in the human body. The detailed analysis of five Swedish students in the 9th and final year of compulsory school concerning their ideas about water transportation is presented here. The empirical data consists of drawings, answers to a questionnaire with both open ended and multiple-choice questions, and student interviews. The analysis shows that all the students struggle to produce explanations involving the three organ systems: digestive, blood and excretion systems and they seem to use a variety of explanatory models as basis for their reasoning. Possible ways of understanding this are discussed together with implications for future teaching. Introduktion och bakgrund Att analysera elevers kunskap om vattnets väg genom kroppen är ett sätt att mäta deras förståelse av hur olika organsystem är sammankopplade. Det är också intressant ur ett hälsoperspektiv då vattnets effekter på kroppens välbefinnande ofta diskuteras i media. I denna artikel kommer vi att följa fem elever med olika föreställningar om hur vatten transporteras genom kroppen och hur dessa olika föreställningar kan påverka deras sätt att resonera i andra närliggande frågor så som exempelvis njurens funktion. Undersökningar av hur grundskoleelever förstår kroppens organsystem visar att matsmältningssystemet är det mest kända av kroppens organsystem bland grundskoleelever (se t ex Reiss et al., 2002; Granklint Enochson, 2008). Därefter kommer systemet för gasutbyte och skelettet (Reiss et al., 2002). Däremot har elever visat sig vara mindre bekanta med utsöndringsorganen, så som de urinbildande och urinutsöndrade. Vid en jämförelse av elevers kunskaper om matsmältnings-Fem elevers föreställningar om organsystem-vad händer i kroppen när vi dricker vatten? Pernilla Granklint Enochson är fil. lic. och doktorand vid Högskolan Kristianstad och tillhör den nationella forskarskolan FontD vid Linköpings universitet. Hon har under många år undervisat i biologi och kemi både på grundskolans senare del och på gymnasiet. Hennes forskningsintresse är hur elever tolkar och resonerar om koppens funktion och hälsa. Andreas Redfors är professor i fysik-inriktning fysikdidaktik vid Högskolan Kristianstad, Sverige. Han har en ämneslärarutbildning samt har doktorerat i fysik vid Lunds universitet. Han undervisar i fysik, astronomi och naturvetenskapernas didaktik, främst inom lärarutbildning. Hans forskningsbakgrund finns inom laboratorieastrofysik, men han bedriver numera enbart forskning inom naturvetenskapernas didaktik. Han leder forskargruppen Learning in Sci ence and Mathematics (www.hkr.se/lisma). Hans huvudsakliga forskningsintressen är studenters syn på naturvetenskapens natur, med speciellt fokus på deras förståelse av modeller, samt lärande och undervisning med stöd av IKT.
Barnboken
Aesthetics in Practice: About the Relationship Between Aesthetics and Pedagogy When Reading Lisen Adbåge’s Samtidigt som The purpose of this article is to investigate the relationship between aesthetics and pedagogy by focusing on a picturebook’s aesthetic design and students’ understanding of time as abstraction. The survey uses Lisen Adbåge’s picturebook Samtidigt som (At the Same Time As, 2017), which was read and discussed in three Swedish preschool classes. In the study, the book’s artistic forms of expression are linked to students’ statements about what ”at the same time as” means. The research questions are: a) How does time appear as a phenomenon through the book’s artistic forms of expression? b) What do the children focus on in doublespreads that arouse their interest when they reason about what ”at the same time” means? and c) Is it possible to discern what specifically triggers thoughts about time through the aesthetic design of the book? To answer the research question...
Atombomber, tryckkokare och kyssäkta läppstift
TijdSchrift voor Skandinavistiek, 2007
Atombomber, tryckkokare och kyssäkta läppstift"-om den svenska amerikabilden kring 1950, särskilt hos Astrid Lindgren å andra sidan av Astrid Lindgrens ungdomsroman Kati i Amerika från 1950 säger den unga och rappa Kati redan "Kära du, sa jag, det där vet väl alla människor. Alla människor har ju varit i Amerika. Varför reser du inte till Emmaboda i stället?" Jo, många svenskar hade varit i USA redan då, bland dem författarinnan själv som i fortsättningen dock mest kom att förlägga sina böcker till svenska miljöer: Saltkråkan och Vasaparken, Bullerbyn och Lönneberga. 1948, fyra år efter debuten med flickboken Britt-Mari lättar sitt hjärta och tre efter Pippi Långstrump hade hon skickats iväg till Amerika för tidningskoncernen Åhlén & Åkerlunds räkning: hon skulle skriva en serie kåserier för Damernas Värld. De infördes tidigt året därpå, från januari till maj, under rubriken 'Kati i Amerika: Historien om en svensk kontorsflickas äventyr i Staterna'. Och nästa år kom de alltså som bok, lätt uppstramade, och för ovanlighetens skull på Bonniers förlag där man bara några år tidigare begått svensk förlagshistorias största misstag när man refuserade Pippi. P "Barnboksforskarna har inte ägnat Katitrilogin något större in