Köpenhamn – varsam eller traumatisk gentrifiering? (original) (raw)
2014, "Gentrifiering" (pp. 189-213), edited by Catharina Thörn and Helena Holgersson
Efter flera år med utflyttning till förorterna och förslumning i innerstaden vidtog den danska huvudstaden ovanligt kreativa åtgärder för att försöka gjuta nytt liv i de hårdast drabbade stadsdelarna. Åtgärderna sattes bland annat in i Vesterbro, en ruffig, centralt belägen stadsdel ökänd för sin narkotikahandel. Men det var inte fråga om någon stadsförnyelse i vanlig bemärkelse, där försöken att rädda ett område leder till att det förstörs, och inte heller om gentrifiering, där man löser problem genom att invånare trängs bort. I stället rustades gamla hyreshus upp med hjälp av generösa offentliga bidrag (även när det i vissa fall skulle ha varit billigare att riva och bygga nytt) och områdets invånare hjälpte till i planeringen. (W alljasper 2001, s. 83) stadsomvandlingen i "det dejlige K0benhavn", sådan som den framställs exempelvis i citatet ovan, låter som en saga. Men var verkligheten fullt så enkel och oproblematisk? Vesterbro är en centralt belägen stadsdel där det · länge har bott nyanlända -först från landsbygden och sedan från andra länder. Vesterbro uppfördes av privata byggherrar so ni byggde hyresbostäder för den växande arbetarklassen i spekulativt syfte i slutet av 18 oo-talet och början av 1900-talet. Stadsdelen har alltid varit ett av Köpenhamns fattigaste områden och har sedan 1960-talet i allt högre grad kommit att förknippas med förslumning och en stor andel socialt marginaliserade och utsatta grup per. Med sitt läge nära centralstationen har Vesterbro traditionellt också varit Köpenhamns prostitutionskvarter och ett centrum för narkotikahandeln. Sedan början av 1990-talet har de inre delarna av Vesterbro varit föremål för Danmarks ambitiösa stadsförnyelseprojekt, med både kommunen och staten som viktiga aktörer. I detta kapitel ställer vi den påstått inkluderande satsningen på stadsförnyelse i inre Vesterbro i kontrast mot processens fak tiska resultat. Vår slutsats att inre Vesterbro genomgår en gentrifiering som drivs på av stadsförnyelseprojektet återspeglas i nästa avsnitt i kapitlet, där vi redogör för centrala delar av gentrifieringslitteraturen och de teoretiska ståndpunk ter som influerat vår undersökning. Det tredje avsnittet banar väg för vår konkreta analys genom en kritisk introduktion till utvecklingen inom den danska stadspolitiken. Därnäst undersöker vi de politiska målen för stads-00 ...J UJ lo... <( �
Sign up to get access to over 50M papers
Related papers
Kärleksaffären: Kvinnor och köpenskap i kustens kommers
2018
This is a dissertation about life style boutiques and the shopkeepers who operate them. Lifestyle boutiques are shops where a variety of goods and services is offered and staged as an overall concept, often targeted to specific groups and tastes with atmosphere-creating aesthetics. Aiming to understand how lifestyle is made into retail enterprising, this narrative ethnography describes and analyses stories about and from lifestyle boutiques. Taking point of departure in Pierre Bourdieu's field theory I depict lifestyle boutiques as an area within the field of retail where customers, influencers, media, retailers and suppliers gather around and negotiate specific conceptions and practices. The idea of the shopkeeper as part of a larger context where the forms and ideals for her occupation is negotiated works as an entry point to see and understand the order that organizes the lifestyle boutiques and the collective and symbolic structures where they are embedded.By putting the lif...
Farlig förenkling : om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna
2010
Boken kritiserar förenklingar i det politiska samtalet där människor klumpas samman i kategoriska och grova kategorier. För det politiska partiet SD hamnar alla invandrare i en liknande kategori där deras individuella särdrag försvinner. För de sekulära humanisterna blir kritiken av all religion lätt onyanserad. Genom att framställa religion i motsats till upplysning bidrar diskursen till att misstänkliggöra särskilt de religioner som ses som mer exotiska som islam och judendom. Boken i innehåller också ett antal resonerande kapitel om det religiösa och sekulära språket som författaren hävdar inte är varandra uteslutande.
Psykologiskt Trauma – Ur Ett Ekologiskt Community Psykologiskt Perspektiv
Psyke & Logos
Artiklen præsenterer den økologiske psykologiske retning inden for community psykologi og viser, hvorledes den kan anvendes i psykologisk intervention over for psykiske traumer. Økologisk psykologi drejer sig om helheden af person-situation-omgivelser og dermed om tilpasningen mellem disse. Recovery og livskvalitet ses i denne forståelsesramme som balancen mellem de forskellige dele og den samlende ramme, de tilsammen udgør. I artiklen gives et konkret eksempel på de problemer, manglende tilpasning mellem en persons ressourcer, den sociale støtte og de kollektive mestringsstrategier, kan give. Synsvinklen åbner dermed for en interventionsform, der medtænker disse synsvinkler.
Ansvarsförskjutning och skamstruktur – konsekvenser av ekonomistyrning?
2015
Alarmerande tecken finns pa att missbruksvarden ar i kris – minskat antal behandlingshemsplatser och okat antal tvangsplaceringar. De kraftigt okande narkotikarelaterade dodsfallen oroar. Den personkontinuitet och samverkan mellan olika vardgivare, som borde vara ledande principer i varden av manniskor med komplexa vardbehov, ar livsnodvandigt for missbruksvarden. De allvarliga konsekvenserna for de professioner och klienter/patienter i kontakt med den offentligt finansierade varden och omsorgen tycks vara en foljd av New Public Management och den ekonomistyrning som paradigmskiftet har inneburit, dar budgeten prioriteras framfor etisk omsorg och Halso- och sjukvardslagen.
Kartellisering ur ett genusperspektiv
Statsvetenskaplig Tidskrift, 2014
Cartelization from a Gender Perspective The cartel party theory has generated a considerable research but not been discussed from a gender perspective. In general, the gender dimension was politicized later than the traditional cleavages that the cartel party theory discusses, which lead to an expectation that women delegates may be less affected by cartel tendencies, such as alienating from party grassroots, than men. The Swedish case in particular, however, also discloses that women representation to a considerable extent have been put forward by internal endeavors of parties, which resembles processes connected to cartelization. At the same time, research shows that women have evoked a stable and clear gender dimension in politics. Taken together, this might mean that strategies rooted in cartelization have come to undermine that same process. The article uses material from the Swedish Parliamentary Survey -, Gothenburg University, to discuss these propositions.
Loading Preview
Sorry, preview is currently unavailable. You can download the paper by clicking the button above.