Bokanmeldelse: Recension av Agneta Emanuelsson & Rigmor Wendts rapport: I folkhalsans tjanst--sju decennier med den svenska distriktsskoterskan (original) (raw)

Nordic Journal of Nursing Research, 1995

Abstract

Agneta Emanuelsson ar historiker och verksamsom forskare, Rigmor Wendt ar leg sjukskoterska,vardlarareoch f d ombudsman for SHSTF. Rapportern bestar av 12 kapitel avvilkaEmanuelsson ansvararfor kap 1-3 och Wendt for kap 4-11; inledningskapitletar avnaturliga skalsamfalltskrivet. Rapporten ar 223 sidor lang och for att vara en forskningsrapport ovanligt rikt illustrerad. Rapporten ar en historiskstudie av deskriptivart. Den har en relativt valutveckladreferenslista som presenteras fortlopande i ett fotnotssystemsom avslutarvarje kapiteldel,dock saknar den en sammanhangande referenslista som skullegjort det lattare att hitta kallorna, Rapportens historiska tidsspann strackersigmellan 1920 och 1990. En kortare kartlaggning av tidigareforskningutfors men inte pa ett kritiskt och prob1ematiserande satt, Det framgdr dock att bristenpa tidigareforskning ar stor inom omradet, Rapporten ar valskriven och geren levande skilclring avdistriktsskoterskeyrkets vedermodor, Rapportens empiriskaobjekt ar koncentrerad till fragan om distriksskotersekyrkets funktion och villkor, och dess forandring over den aktuellatidsperioden. Rapportens probleminriktade karaktarar darernot lite mer okoncentrerad och outvecklad. Forfattarna forsoker i sin probleminriktning fanga in en mangd olikasamhalleliga faktorers betydelsepa yrket. Det galleryttre faktorer som urbanisering, invandring, socialpolitik, den allmanna valstandshojningen, allmanna statliga regleringar av verksamheten och konsrollsfragans inverkan i yrket. Och det galler inre faktorer som sjukvardens expansion, forandrade synsatt inom sjukvardenoch dess institutionalisering. Rapportens empiriskaobjekt belyses genom tva olikatyper av biografier,dels biografierover ett antal kvinnligapersonligheter som betytt mycket for yrkets framvaxt,dels biografierskrivna av distriktsskoterskorverksamma i falterover de vederrnodor som distriktsskoterskornahade att brottas med mot en bangstyrig natur och en overordnad lakarkar. Biografiernaar tillstorsta delen hamtade ur distriktsskoterskeverksamheteni Norrland. De ar i huvudsak koncentrerade till yrketsvillkoroch distriktsskoterskanssamhallsstallning i glesbygden. Dr vetenskapligsynpunkt ar det dock ett problem att biografiernasgenerellaoch representativa grad inte diskuteras, men som sadana utgor varjebiografien levande berattelseval yard att bli last och dokurnenterad. Nar det galler rapportens probleminriktadekaraktar, dvskopplingen mellan urbanisering, invandring, etc och distriktskoterskeyrkets villkor, presenteras ingen systematisk empiri av nagot slag.Nagon empiri av maktostrukturell karaktar redovisas inte, utan den huvudsakligaempiri som ges ar nagra biografiska axplock hamtade ur enstaka intervjuer eller dokumenterad litteratur over enskildalivsoden. En antydan till tematiserad problematiseringfinnsdock i rapporten. Denna avserdistriktsskoterskornas professionella stallning over det akuellatidsspannet. Tillexempelatt distriktsskoterskorna redan under 192030-talenhade en gedigenkontroll over rekryteringen tillyrket;sjukvardsbitraden och okvalificerade sjukskoterskorutestangdes systematiskt fran distriktsskoterskeutbildningen. Denna rekryteringskontroll torde ha lett tillatt yrket uppfattades som exklusivt. Men p g a sjukvardensexpansion och det relativaunderskottet avdistriktsskoterskorunder 1940talet forsvanndenna kontroll for distriktsskoterskorna, Hur denna process fortgick kan man som lasarefa en los bild av,men vad man saknar ar en systematisk kallkritisk genomgang over hur distriktsskoterskornatappade denna kontroll. Ett annat exempel som enbart namns i forbigaende ar den forskjutning i distriktsskoterskeyrkets huvuduppgift fran sjukvardtill halsovard mellan 1935-ca 1950, och darefter tillbakatill sjukvardsom huvuduppgift. En allmanforklaring tilldetta ges i att andelen aldre okade som villebli vardade i sitt hem, samtidigt som lakarbristen tilltog och de aldre vande sig till distriktsskoterskorna. Men dessaforklaringarhar mer karaktar av pastaenden an systematiskt uppbyggda och dokumenterade argument. Ett tredje exempel gallerslutkapitlet om den for narvarandeoppnakonilikren mellan lakarkarenoch distriktsskoterskornas ratt till diagnosticering och forskrivningsratt. En bra nutida bakgrund ges till det revirtankande och det professionellahot som lakarnaupplever fran distriktsskoterskorna. Men ett problem med slutkapitlet, som ar ett sammandrag av hela rapporten, ar att denna konflikt inte pa nagot satt blir belysti den historiskagenomgang som rapporten koncentrerar sig pa. Konfliktenshistoriskakontext saknashelt. I rapporten beskrivs tilloch fran den formella underdanighet som distriktsskoterskan har haft gentemot lakaren, men ocksai praktiken den relativa sjalvstandighetsom hon har haft mot lakaren.Sa tycksforhallandet ha varit fram till det att diskussionen om huslakarteam tog form under 1980-talet. I samband med detta tycksnagonting ha hant som rubbat rddande hierarkiska strukturer mellan lakare och distriktsskoterskor,…

Tage Alalehto hasn't uploaded this paper.

Let Tage know you want this paper to be uploaded.

Ask for this paper to be uploaded.