Rhetorical messages of decontamination after nuclear accident (original) (raw)

Neolitisk avfallshantering och samhällsförändring

In Situ Archaeologica

This article deals with eastern central Sweden and the late Neolithic transition from a coastal based hunter-gatherer society, to a society based more or less on agriculture. The article proposes a hypothesis based on an earlier study, suggesting that the period for the shift to agriculture is visible; for example, in the change in waste management systems on dwelling sites, during the period 2500-2300 BC. Furthermore, it is suggested that the late Neolithic transition and the time span for the late Neolithic period itself, at least in the studied area, perhaps starts somewhat earlier than it is considered today.

Psykologiskt Trauma – Ur Ett Ekologiskt Community Psykologiskt Perspektiv

Psyke & Logos

Artiklen præsenterer den økologiske psykologiske retning inden for community psykologi og viser, hvorledes den kan anvendes i psykologisk intervention over for psykiske traumer. Økologisk psykologi drejer sig om helheden af person-situation-omgivelser og dermed om tilpasningen mellem disse. Recovery og livskvalitet ses i denne forståelsesramme som balancen mellem de forskellige dele og den samlende ramme, de tilsammen udgør. I artiklen gives et konkret eksempel på de problemer, manglende tilpasning mellem en persons ressourcer, den sociale støtte og de kollektive mestringsstrategier, kan give. Synsvinklen åbner dermed for en interventionsform, der medtænker disse synsvinkler.

Från ”tyst vår” till ”hållbar utveckling” :En kritisk diskursanalys av miljöfrågans utveckling 1962–1987

2013

This dissertation studies the development of the environmental issue from a discursive perspective. Through an analysis of views on nature and the environment in several NGOs and main political organs, the dissertation tries to explain how a certain view became hegemonic. The analysis pertains to the period between the publication of Silent Spring in 1962 and the introduction of the concept sustainable development by the UN in 1987. From a realistic starting point and with critical discourse analysis (CDA) as its method, the dissertation aims to identify causal powers and mechanisms that have generated and institutionalized the environmental discourse. An analytical model is developed and applied on three levels; a sociolinguistic, institutional, and macrosocial level; which also reflect the methodological progression of the study from description to explanation. The result shows that the discursive practice was hegemonized by a Western view promoting economic growth. This discourse gradually gained ground at the expense of an antisystemic discourse which posited structural societal changes as the answer to environmental problems. Mechanisms such as the exclusion of some views and actors from common discursive practices were crucial for the process of homogenizing the discourse and developing consensus. Through incorporating that part of the environmental movement which did not fight the dominant economic and political system, the UN turned it into support for its own project, which is part of the process of hegemony. At the same time the environmental objectives of the hegemonic discourse were established in the institutional spheres. The institutionalization of the environmental issue changed the focus from social critique to a question of development and technology, something which helped displace the original critical and partially anti-systemic character of environmental discourse. Through turning the critical and negative account of the situation into a more harmonious and hopeful vision, for instance in terms of sustainable development, a foundation was laid for the later development of ecological modernization. When the hegemonic discourse invested the concept of sustainable development with emphases on progress and economic growth, it encapsulated the environmental issue within the framework of the prevailing social system.

Muntlig kommunikation under en lektion om energikällor i årskurs 5 Oral Communication during a Lesson on Energy Sources in Grade 5

Birgitta Norberg Brorsson, fil.dr. Universitetslektor i svenska och svenskämnets didaktik, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, Mälardalens högskola. Hennes forskningsområden är skolans och högskolans skrivande, olika ämnens språk och språkutveckling. Margareta Enghag, fil.dr. Universitetslektor i Naturvetenskapernas didaktik, Institutionen för Matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hennes forskningsområden är samtalet i naturvetenskapsklassrummet, fysikämnet som disciplinär diskurs och studenters tillgång till olika representationer inom naturvetenskaplig undervisning. Susanne Engström, fil.dr. Universitetslektor i Naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, Mälardalens högskola. Hennes forskningsområde är det naturvetenskapliga klassrummet som social praktik, bland annat lärares och elevers strategier i mötet med kunskapstraditioner.

Ansvarsförskjutning och skamstruktur – konsekvenser av ekonomistyrning?

2015

Alarmerande tecken finns pa att missbruksvarden ar i kris – minskat antal behandlingshemsplatser och okat antal tvangsplaceringar. De kraftigt okande narkotikarelaterade dodsfallen oroar. Den personkontinuitet och samverkan mellan olika vardgivare, som borde vara ledande principer i varden av manniskor med komplexa vardbehov, ar livsnodvandigt for missbruksvarden. De allvarliga konsekvenserna for de professioner och klienter/patienter i kontakt med den offentligt finansierade varden och omsorgen tycks vara en foljd av New Public Management och den ekonomistyrning som paradigmskiftet har inneburit, dar budgeten prioriteras framfor etisk omsorg och Halso- och sjukvardslagen.

Global uppvärmning och lokal politik

2009

I boken ges ett samhallsvetenskapligt perspektiv pa svenska kommuner och deras klimatarbete och visas hur internationell och nationell klimatpolitik definieras och implementeras i kommunerna. Komm ...

Back to the USSR" En förklaring av Rysslands energipolitik

2007

Ryssland är en av världens största olje-och gasproducenter. Detta tillsammans med landets bristande demokrati utgör ett hett debattämne i dagens energikonsumerande samhälle. I uppsatsen analyseras den ryska energipolitiken ur ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Den politiska och ekonomiska dimensionen utreds men uppsatsen går också djupare in på olika gruppers identiteter och hur deras intressen styr politikens utformning. Resultatet pekar mot att den syn som det ryska folket och ledarna har på sig själv spelar en stor roll. Minnet av den svunna stormaktseran ligger tungt på ryssarnas axlar och gör att de legitimerar Putins maktfullkomliga, realistiska agerande. Det innebär också att det är skillnad på politiken mot länderna i före detta Sovjetunionen och resten av världen. Om Rysslands ekonomiska uppsving ska fortsätta krävs mer samarbete med utlandet och att de ryska normerna förskjuts i västliberal riktning.

Atombomber, tryckkokare och kyssäkta läppstift

TijdSchrift voor Skandinavistiek, 2007

Atombomber, tryckkokare och kyssäkta läppstift"-om den svenska amerikabilden kring 1950, särskilt hos Astrid Lindgren å andra sidan av Astrid Lindgrens ungdomsroman Kati i Amerika från 1950 säger den unga och rappa Kati redan "Kära du, sa jag, det där vet väl alla människor. Alla människor har ju varit i Amerika. Varför reser du inte till Emmaboda i stället?" Jo, många svenskar hade varit i USA redan då, bland dem författarinnan själv som i fortsättningen dock mest kom att förlägga sina böcker till svenska miljöer: Saltkråkan och Vasaparken, Bullerbyn och Lönneberga. 1948, fyra år efter debuten med flickboken Britt-Mari lättar sitt hjärta och tre efter Pippi Långstrump hade hon skickats iväg till Amerika för tidningskoncernen Åhlén & Åkerlunds räkning: hon skulle skriva en serie kåserier för Damernas Värld. De infördes tidigt året därpå, från januari till maj, under rubriken 'Kati i Amerika: Historien om en svensk kontorsflickas äventyr i Staterna'. Och nästa år kom de alltså som bok, lätt uppstramade, och för ovanlighetens skull på Bonniers förlag där man bara några år tidigare begått svensk förlagshistorias största misstag när man refuserade Pippi. P "Barnboksforskarna har inte ägnat Katitrilogin något större in