Urval till högre utbildning : Påverkas betygens prediktionsvärde av ålder? (original) (raw)

Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare

Pedagogisk forskning i Sverige, 2019

Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är meto...

Granskning av pedagogisk skicklighet – utmaningar för sakkunniga

Högre utbildning

Bedömning av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska göras med lika stor omsorg vid tjänstetillsättningar. Trots att detta har varit lagstadgat i Sverige sedan 1960-talet visar forskning att det finns utmaningar förknippade med granskning av pedagogisk skicklighet. Svårigheten att göra kvalificerade bedömningar gäller inte bara vid anställning och befordran. De allt vanligare systemen för belöning av pedagogisk skicklighet vid svenska lärosäten har ytterligare satt fokus på behovet av kompetenta bedömare. Behovet har bland annat bemötts genom en nationell utbildning i sakkunniggranskning av pedagogisk skicklighet som genomförts som ett samarbete mellan ett flertal svenska lärosäten. Under tre utbildningsomgångar, mellan 2017 och 2020, fick deltagarna svara på frågor om upplevda utmaningar vid granskning av pedagogisk skicklighet. Svaren analyserades med tematisk innehållsanalys som resulterade i fem teman med fokus på: organisatorisk legitimitet, reliabilitet, validitet, konstru...

URSPRUNGSFOLK OCH RATTEN TILL SJÅLV-BESTÅMMANDE: Sjalvbestammandedoktrinen mot en ny mening?

Tidsskriftet Antropologi, 1996

Ulf Johansson Dahre: Indigenous peoples and the right to self-determination: selfdetermination towards a new meaning? The beginning of the last decade of the 20th century has seen the end of a distinet era in international relations. This era, encompassing the years 1945-1990, was the era of decolonization, in which self-determination was defined or understood in relation to decolonization in the third world. This era also brought a distinet definition of self-determination. Entitled to self-determination were the peoples of European overseas colonies. Minorities and indigenous peoples excluded. However, a redefinition, or an extension of the concept, is ocurring. It is likely that self-determination will become a legal right of indigenous peoples, but not explicitly recognizing secession, but a right to political and social participation within the existing States. In the transition from colonial to postcolonial contexts, self-determination is becoming a means of conflict resolutio...