kort - Wiktionary (original) (raw)

kort /kɒr̥t/

  1. van minder lingdje; neet zoea lank
    Kiek oet des te det neet drek zoea kort aafzaegs; dao kan nag ummer vanaaf, meh noeatj t'rbie!
  2. van minderen doer
    Die mès doerdje gelökkig meh kort, went ich höb nag zat te doon.

Aafbraeking

Net get anges gesjreve

Antoniem

Aafleijinge

Verwantje wäörd

Zagswies

Vermeljing

inkelvaad mieëvaad predikatief
mannelik vrouwelik ónziejig geslechtelik ónziejig
radikaal liaison radikaal liaison radikaal liaison radikaal liaison
positief sjrif korte korten korte kort korte kort kort
IPA /kɒr̥tə/ /kɒr̥tən/ /kɒr̥tə/ /kɒr̥t/ /kɒrd/ /kɒr̥tə/ /kɒr̥t/ /kɒrd/ /kɒr̥t/ /kɒrd/
kómparatief sjrif kortere korteren korter korter korter korter kortert
IPA /kɒr̥tərə/ /kɒr̥tərən/ /kɒr̥tər/ /kɒr̥tər/ /kɒr̥tər/ /kɒr̥tər/ /kɒr̥tər̥t/ /kɒr̥tərd/
superlatief sjrif kortste kortsten kortste kortste kortste kortste kortste
IPA /kɒr̥tstə/ /kɒr̥tstən/ /kɒr̥tstə/ /kɒr̥tstə/ /kɒr̥tstə/ /kɒr̥tstə/ /kɒr̥tstə/
partitief sjrif korts
IPA /kɒr̥ts/ /kɒrdz/
inkelvaad mieëvaad
flexieadverbiaal (positief) sjrif (wie) korts (toe) (wie) kortj (geer)
IPA /wì: kɒr̥ts tú:/ /wì: kɒr̥c ʝ̊é:r/
flexieadverbiaal (kómparatief) sjrif (wie) korters (toe) (wie) kortertj (geer)
IPA /wì: kɒr̥tər̥s tú:/ /wì: kɒr̥tər̥c ʝ̊é:r/

[1]

Arabisch: قصير(ar:) Baskisch: labur(eu:), motz(eu:) Frans: court Ingels: short(en:) Koreaans: 짧다(ko:) Litouws: trumpas(lt:) Nederlandjs: kort(nl:) Oekraïens: короткий(uk:) Pools: krótki(pl:), karli(pl:) Pruus: kurz(de:) Russisch: короткий(ru:), краткий(ru:) Sjinees: (zh:) Spaans: breve, corto Viëtnamees: tắt(vi:) Zweeds: kort

[2]

Arabisch: يسير(ar:) Baskisch: labur(eu:), motz(eu:) Frans: court Ingels: short(en:) Japans: 短い(ja:) Nederlandjs: kort(nl:) Oekraïens: короткий(uk:) Pools: krótki(pl:), karli(pl:) Pruus: kurz(de:) Russisch: короткий(ru:), краткий(ru:) Sjinees: (zh:) Spaans: breve, corto Viëtnamees: tắt(vi:) Zweeds: kort

kort /kɒr̥t/

  1. (neet-lemma) op 'n [↑] meneer

Aafbraeking

Zagswies

adverbiaal
radikaal liaison
positief sjrif kort
IPA /kɒr̥t/ /kɒrd/
kómparatief sjrif korter
IPA /kɒr̥tər/
superlatief sjrif korts
IPA /kɒr̥ts/ /kɒrdz/

kort /kɒr̥t/

  1. (neet-lemma) inkelveljigen ieëste-persoeansvorm (ich) innen hujigen tied van korte
  2. (neet-lemma) inkelveljige gebi-jjendje wies van korte

Aafbraeking

kort /kɔrt/

  1. kort

Zagswies