hinder - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av hinder 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hinder | hindret | hinder | hindren |
| Genitiv | hinders | hindrets | hinders | hindrens |
| Böjningar av hinder 2 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hinder | hindret |
| Genitiv | hinders | hindrets |
hinder
- någonting som stoppar, försenar eller gör svårare
Synonymer: aber
Besläktade ord: förhinder, hindra, hinderlig
Sammansättningar: hinderlöpning, trafikhinder, verkställighetshinder
Fraser: till hinders
Lågkonjunkturen är ett hinder för min karriär. - friidrottsgren där deltagarna tävlar i löpning med vissa hinder (1)
någonting som stoppar
- engelska: obstacle (en)
- finska: este (fi)
- franska: obstacle (fr) m
- isländska: farartálmi (is) m
- portugisiska: obstáculo (pt) m
- ryska: загво́здка (ru) f
- spanska: obstáculo (es)
- tyska: Hindernis (de) n
hinder
- böjningsform av hind
| Böjningar av hinder | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | hinder | hinders | hinder |
| Preteritum | ◀ | hindered | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | hindered | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | hindering, vard. hinderin' | ▶ |
hinder
hinder
- böjningsform av hindern