tupp - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

tupp

hönsfågel av hankön
Synonymer: hane, tocke (skånska)
Sammansättningar: kalkontupp, kyrktupp, orrtupp, tjädertupp, tuppfjät, tuppfäktning, tuppjuck, tuppkam, tuppkyckling, tupplur
Fraser: en tupp i hönsgården, få en tupp i halsen, stolt som en tupp, uppe med tuppen
Se även: påfågel
(vardagligt, finlandssvenska) toalett, wc
gå på tuppen
Etymologi: Ordet finns belagd i dialekter från slutet av 1800-talet i Nyland och Finby i Åboland.[1] Dess exakta etymologi är omstridd men det finns några teorier:
- En populär men osannolik teori pekar på Zacharias Topelius som kallades "Tuppen" i folkskolan.[2] I mitten av 1800-talet fanns Topelius bild i många hem, men när han betett sig för ryskvänligt, så flyttade många bilden av honom till dasset. Dassbesök skall då ha blivit att "hälsa på Tuppen".[1]
- En annan förklaring är att tupp kommer från tyskans Topf eller lågtyskans Topp, som båda betyder potta. På tyska kan man på barnspråk säga ”Ich muss mal auf den Topf”, ”jag måste gå på pottan”.[1]
- En tredje förklaring är att tupp är en förkortning på meningen ”gå dit upp”.[1]
- En möjlig förklaring är att det hängde en tupp på dörren till dasset och att namnet har kommit därifrån.[3]

Översättningar