tur - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

tur

tur

(generellt) (ofta nöjes-) färd med fordon eller till fots
Skall vi ta en tur med bilen?
Skall vi gå en fjälltur?
Synonymer: tripp
Sammansättningar: biltur, cykeltur, fjälltur, kanottur, ridtur, rundtur, segeltur, skidtur, åktur
(transport) färd med kollektivtrafiken, eller ett kollektivtrafikfordons färd
Antalet turer per dygn reducerades nyligen från 3 till 1, det kommer inte att dröja länge tills linjen helt läggs ner.
Sammansättningar: turtäthet
Fraser: tur och retur
Se även: omlopp
(dans) fastställd (ofta komplicerad) följd av danssteg (likt en vers av ett musikstycke)
Sammansättningar: buggtur, kadriljtur, polsketur, schottistur
(överfört) svåröverskådlig (och ibland motsägelsefull) händelseförlopp med många växlingar
(plats i) bestämd ordningsföljd; egenskapen att vara den aktuella aktören i en process
När blir det min tur att leda programmet?
Synonymer: ordningsföljd, turordning
Fraser: i sin tur, i tur och ordning, stå i tur, stå på tur
det att gynnas av slumpen; det att en positiv händelse inträffar när förloppet förefaller vara slumpartat eller svårförutsägbart
Det var tur att vi hann med tåget.
Synonymer: lycka, lyckträff, flax
Antonymer: otur
Fraser: som tur var, tur i oturen
Sammansättningar: turgumma, turkläder, turskor, tursockar, turbyxa

(generellt) färd

bokmål: tur (no) m
engelska: tour (en); round (en), (kortare) trip (en); (med fordon) drive (en), ride (en); (till fots/promenad) walk (en)
franska: tour (fr) m
jiddisch: טור (tur)
nederländska: uitstapje (nl) n, reisje (nl) n, trip (nl) m
polska: jazda (pl) f, przejażdżka (pl) f, podróż (pl) f
tyska: Tour (de) f, Fahrt (de) f, Reise (de) f

det att gynnas av slumpen

tur