bil - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även bil. och bíl.

Böjningar av bil Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bil bilen bilar bilarna
Genitiv bils bilens bilars bilarnas

bil

bil

  1. (fordon, vanlig kortform för) automobil, personbil, bil (2.) avsedd för transport av ett fåtal personer (lastbilar och bussar ingår inte)
    Mamma tog bilen till jobbet och pappa tog bussen.
    Vi har köpt en ny röd bil.
  2. (juridik, fordon) motordrivet (oftast) fyrhjuligt fordon för vägtransport (lastbilar och bussar ingår)
    Alla dessa bilar på vägarna gör mig vansinnig.
    Synonymer: automobil, automobilvagn, brumbrum (bebisspråk)
    Hyperonymer: motorfordon
    Hyponymer: bil (1), buss, lastbil, personbil

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Etymologi: kortform av automobil.

Besläktade ord: bila, bilism, bilist

Diverse: Enligt gällande "lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner" är "buss" en hyponym till "bil". Men många uppfattar både "bil" och "buss" som hyponymer till "större motorfordon med gummidäck".

Sammansättningar: andrabil, bilaccis, bilarbetare, bilatlas, bilavdrag, bilavgaser, bilbarnstol, bilbatteri, bilberoende, bilbesiktning, bilbomb, bilbrand, bilbranschen, bilburen, bilbyggare, bilbälte, bilbärgare, bilbärgning, bildel, bildrulle, bildåre, bildäck, bildödad, bildörr, bilersättning, bilexport, bilfabrik, bilfirma, bilflak, bilfri, bilfärd, bilfärja, bilfönster, bilförare, bilföretag, bilförmån, bilförsäkring, bilförsäljare, bilförsäljning, bilhandel, bilhjul, bilhorn, bilinbrott, bilindustri, bilinspektör, biljakt, bilkaravan, bilkaross, bilkarta, bilklädsel, bilkollision, bilkolonn, bilkooperativ, bilkortege, bilkrasch, bilkrock, bilkyrkogård, bilkår, bilkårist, bilkö, bilköp, bilkörbana, billack, billarm, billast, billedes, billots, billotsning, bilmekaniker, bilmodell, bilmontör, bilmotor, bilmärke, bilnummer, bilnyckel, bilolycka, bilorientering, bilpark, bilparkering, bilpendlare, bilpool, bilproduktion, bilprovning, bilradio, bilring, bilsemester, bilskatt, bilskola, bilskrälle, bilstöld, bilsäte, biltelefon, biltillverkare, biltjuv, biltunnel, biltur, bilverkstad, bilvrak, bilväg, bilägare, brandbil, bärgningsbil, drickabil, firmabil, flyttbil, glassbil, husbil, hybridbil, invalidbil, lastbil, leksaksbil, likbil, miljöbil, modellbil, paketbil, personbil, polisbil, postbil, privatbil, racerbil, radiobil, skrotbil, skåpbil, sopbil, sportbil, tankbil, taxibil, timmerbil, trampbil, varubil

Meronymer: motor, instrumentpanel, vindrutetorkare, baklucka, motorhuv, bildörr, antenn, bildäck, fälg, backspegel, sidospegel, vindruta, broms, gaspedal, säte, framsäte, baksäte, bilbälte, ratt, handbroms, koppling, växelspak, tuta, avgasrör, handskfack

personbil

motordrivet fyrhjuligt fordon

Böjningar av bil Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bil bilen biler bilene
Genitiv bils bilens bilers bilenes

bil m

  1. (fordon) bil
Böjningar av bil Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bil bilen biler bilerne
Genitiv bils bilens bilers bilernes

bil

  1. (fordon) bil
    Min bil gik i stå, fordi der ikke var mere benzin i den.
    Min bil stannade, eftersom jag fick slut bensin.
    Du har overhovedet ikke herredømme over bilen, når du enten har sat bilen i frigear eller har koblet ud.
    Synonymer: automobil, dyt, vogn
    Etymologi: Känt från 1902; avkortning av automobil.
    Fraser: åben bil
    Besläktade ord: bile, bilisme, bilist
    Sammansättningar: bilafgift, bilbranche, bilfirma, bilforhandler, bilhandler, bilimportør, bilkøber, bilkørsel, bilmekaniker, bilproducent, bilrude, bilsalg, bilsammenstød, biltur, biluheld, benzinbil, brandbil, dieselbil, elbil, firmabil, flugtbil, legetøjsbil, politibil, racerbil, rutebil, udlejningsbil, varebil, veteranbil

bil

  1. böjningsform av bile

bil

  1. förkortning av billion, miljard
  2. förkortning av billion, biljon

bil n

  1. utrymme, plats, rum, rymd
  2. stund
  3. böjningsform av bilur
Böjningar av bil Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bil bilið bil bilin
Ackusativ bil bilið bil bilin
Dativ bili bilinu bilum bilunum
Genitiv bils bilsins bila bilanna

bil

  1. rymd, rum, utrymme
    Synonymer: millibil, tíð
  2. stund
  3. tidrymd, tidperiod

bil m

  1. nota, kvitto
Böjningar av bil Singular Plural
femininum
Nominativ bil billen

bil f

  1. (anatomi, oftast i plural) skinka (ena halvan av rumpan)
    Besläktade ord: billenkletser, billenkoek, billentikker, bilnaad, bilspleet, dikbil, kikkerbil, linkerbil, rechterbil
    Fraser: met de billen bloot, van bil gaan
Böjningar av bil Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bil bilen bilar bilane

bil m

  1. (fordon) bil

bil f

  1. (tidsuttryck) månad
  2. (astronomi) måne
    Synonymer: dayax

bil m

  1. böjningsform av bít

bil m

  1. (fordon) bil