bil - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av bil | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bil | bilen | bilar | bilarna |
| Genitiv | bils | bilens | bilars | bilarnas |
bil
bil
- (fordon, vanlig kortform för) automobil, personbil, bil (2.) avsedd för transport av ett fåtal personer (lastbilar och bussar ingår inte)
Mamma tog bilen till jobbet och pappa tog bussen.
Vi har köpt en ny röd bil. - (juridik, fordon) motordrivet (oftast) fyrhjuligt fordon för vägtransport (lastbilar och bussar ingår)
Alla dessa bilar på vägarna gör mig vansinnig.
Synonymer: automobil, automobilvagn, brumbrum (bebisspråk)
Hyperonymer: motorfordon
Hyponymer: bil (1), buss, lastbil, personbil
Etymologi: kortform av automobil.
Besläktade ord: bila, bilism, bilist
Diverse: Enligt gällande "lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner" är "buss" en hyponym till "bil". Men många uppfattar både "bil" och "buss" som hyponymer till "större motorfordon med gummidäck".
Sammansättningar: andrabil, bilaccis, bilarbetare, bilatlas, bilavdrag, bilavgaser, bilbarnstol, bilbatteri, bilberoende, bilbesiktning, bilbomb, bilbrand, bilbranschen, bilburen, bilbyggare, bilbälte, bilbärgare, bilbärgning, bildel, bildrulle, bildåre, bildäck, bildödad, bildörr, bilersättning, bilexport, bilfabrik, bilfirma, bilflak, bilfri, bilfärd, bilfärja, bilfönster, bilförare, bilföretag, bilförmån, bilförsäkring, bilförsäljare, bilförsäljning, bilhandel, bilhjul, bilhorn, bilinbrott, bilindustri, bilinspektör, biljakt, bilkaravan, bilkaross, bilkarta, bilklädsel, bilkollision, bilkolonn, bilkooperativ, bilkortege, bilkrasch, bilkrock, bilkyrkogård, bilkår, bilkårist, bilkö, bilköp, bilkörbana, billack, billarm, billast, billedes, billots, billotsning, bilmekaniker, bilmodell, bilmontör, bilmotor, bilmärke, bilnummer, bilnyckel, bilolycka, bilorientering, bilpark, bilparkering, bilpendlare, bilpool, bilproduktion, bilprovning, bilradio, bilring, bilsemester, bilskatt, bilskola, bilskrälle, bilstöld, bilsäte, biltelefon, biltillverkare, biltjuv, biltunnel, biltur, bilverkstad, bilvrak, bilväg, bilägare, brandbil, bärgningsbil, drickabil, firmabil, flyttbil, glassbil, husbil, hybridbil, invalidbil, lastbil, leksaksbil, likbil, miljöbil, modellbil, paketbil, personbil, polisbil, postbil, privatbil, racerbil, radiobil, skrotbil, skåpbil, sopbil, sportbil, tankbil, taxibil, timmerbil, trampbil, varubil
Meronymer: motor, instrumentpanel, vindrutetorkare, baklucka, motorhuv, bildörr, antenn, bildäck, fälg, backspegel, sidospegel, vindruta, broms, gaspedal, säte, framsäte, baksäte, bilbälte, ratt, handbroms, koppling, växelspak, tuta, avgasrör, handskfack
personbil
- arabiska: سَيَّارَة (ar) f (sajjāra)
- aragonska: automóbil, votura, auto
- asturiska: automóvil
- azerbajdzjanska: maşın
- belarusiska: аўтамабіль (be) m, машына f
- bokmål: bil (no)
- chichewa: galimoto
- danska: bil (da) u
- engelska: car (en)
- esperanto: aŭto (eo), aŭtomobilo (eo)
- estniska: auto (et), automobiil
- finska: auto (fi), henkilöauto (fi), automobiili (fi)
- frankoprovensalska: ôtomobile, coche, bèrrot, vouètura
- franska: voiture (fr) f, automobile (fr) f
- hebreiska: אוֹטוֹ (he) m (óto), מְכוֹנִית (he) f (mekhonít)
- indonesiska: mobil (id)
- isländska: bíll (is) m, bifreið (is) f
- italienska: automobile (it) f, autovettura (it) f, macchina (it) f
- japanska: 車 (ja) (くるま, kuruma), 自動車 (ja) (じどうしゃ, jidousha)
- jiddisch: אױטאָ m (oyto)
- kamba: ngale
- katalanska: automòbil (ca), auto (ca), cotxe (ca), votura (ca)
- kikuyu: ngari
- kinesiska: 汽车/汽車 (zh)
- koreanska: 차 (ko) (cha)
- korsikanska: vittura f
- kroatiska: auto m sing
- kvänska: piili
- latin: autocinetum n, autoraeda f
- lulesamiska: bijlla
- malajiska: kereta (ms)
- meänkieli: biili
- nederländska: auto (nl) m
- nordsamiska: biila
- normandiska: qùérette
- nynorska: bil (nn)
- pitjantjatjara: mutuka
- polska: samochód (pl) m, auto (pl) n
- portugisiska: carro (pt) m, automóvel (pt) m
- ryska: автомобиль (ru) m (avtomobiíl'), машина (ru) f (masjína), тачка (ru) f (tátjka) talspråk
- skoltsamiska: autt
- somaliska: baabuur (so)
- spanska: coche (es) m, automóvil (es) m
- svensk romani: våddring u
- sydsamiska: bïjle
- tjeckiska: auto (cs) n, automobil (cs) m
- tyska: Auto (de) n, Automobil (de) n, Wagen (de) m, PKW (de) m, Personenkraftwagen (de) m
- ukrainska: автомобіль (uk) m, машина f, автомашина (uk) f, авто (uk) n
- ungerska: autó (hu)
motordrivet fyrhjuligt fordon
| Böjningar av bil | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bil | bilen | biler | bilene |
| Genitiv | bils | bilens | bilers | bilenes |
bil m
- (fordon) bil
| Böjningar av bil | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bil | bilen | biler | bilerne |
| Genitiv | bils | bilens | bilers | bilernes |
bil
- uttal: ˈbiˀl; i sammansättningar ˈbiːl-
- (fordon) bil
Min bil gik i stå, fordi der ikke var mere benzin i den.
Min bil stannade, eftersom jag fick slut bensin.
Du har overhovedet ikke herredømme over bilen, når du enten har sat bilen i frigear eller har koblet ud.
Synonymer: automobil, dyt, vogn
Etymologi: Känt från 1902; avkortning av automobil.
Fraser: åben bil
Besläktade ord: bile, bilisme, bilist
Sammansättningar: bilafgift, bilbranche, bilfirma, bilforhandler, bilhandler, bilimportør, bilkøber, bilkørsel, bilmekaniker, bilproducent, bilrude, bilsalg, bilsammenstød, biltur, biluheld, benzinbil, brandbil, dieselbil, elbil, firmabil, flugtbil, legetøjsbil, politibil, racerbil, rutebil, udlejningsbil, varebil, veteranbil
bil
- böjningsform av bile
bil
bil n
- uttal: piːl
| Böjningar av bil | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bil | bilið | bil | bilin |
| Ackusativ | bil | bilið | bil | bilin |
| Dativ | bili | bilinu | bilum | bilunum |
| Genitiv | bils | bilsins | bila | bilanna |
bil
bil m
| Böjningar av bil | Singular | Plural |
|---|---|---|
| femininum | ||
| Nominativ | bil | billen |
bil f
- (anatomi, oftast i plural) skinka (ena halvan av rumpan)
Besläktade ord: billenkletser, billenkoek, billentikker, bilnaad, bilspleet, dikbil, kikkerbil, linkerbil, rechterbil
Fraser: met de billen bloot, van bil gaan
| Böjningar av bil | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bil | bilen | bilar | bilane |
bil m
- (fordon) bil
bil f
bil m
- böjningsform av bít
bil m
- (fordon) bil