block - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Block.
| Böjningar av block | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | block | blocket | block | blocken |
| Genitiv | blocks | blockets | blocks | blockens |
block (mekanisk anordning)
block
- större stycke (av något material, t.ex. sten)
Sammansättningar: betongblock, blockchoklad, flyttblock, klippblock, startblock, stenblock
Fraser: erratisk block - politisk grupp bestående av flera partier eller föreningar
Sammansättningar: blockpolitik, blocköverskridande, högerblock, vänsterblock - anordning av något sammanhängande i rum eller tid
Sammansättningar: datablock, kulturblock, nyhetsblock
Se även: grupp - bunt papper häftade efter en kant
Sammansättningar: anteckningsblock, blädderblock, kollegieblock, linjeblock, målarblock, radblock, ritblock, rutblock, skissblock, skrivblock, spiralblock - (geologi) den grovkornigaste mineralpartikel som ingår i en bergart eller jordart med kornstorlek över 200 mm
Jämför: sten (närmast mindre) - (mekanik) enkel maskin; mekanisk anordning som består av ett linhjul gjort för att ändra riktning på en dragkraft
Se även: talja, hissdon, hisstyg, hissverk
Sammansättningar: blockhus
Besläktade ord: blocka, blockad, blockera, blockerare
större stycke
- bokmål: blokk (no) f
- danska: blok
- finska: järkäle (fi)
- nederländska: blok (nl) n
- polska: blok (pl) m, bryła (pl) f
- tyska: Block (de) m, Klotz (de) m
grovkornigaste mineralpartikel i en bergart eller jordart
| Böjningar av block | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | block | blocks |
| Genitiv | block's | blocks' |
block
| Böjningar av block | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | block | blocks | block |
| Preteritum | ◀ | blocked | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | blocked | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | blocking, vard. blockin' | ▶ |
block