bringa - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av bringa | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bringa | bringan | bringor | bringorna |
| Genitiv | bringas | bringans | bringors | bringornas |
bringa
- (anatomi) område av bröstet (mellan frambenen) (vanligen hos boskap, ibland även om människor)
- (mat) kött från kroppsdelen (hos nötboskap)
Sammansättningar: kalvbringa, oxbringa
1. anatomi
- bokmål: bringe (no) mf
- danska: bringe (da)
- finska: rinta (fi), rynnäs (fi)
- isländska: bringa (is) f av däggdjur
- tyska: Brust (de) f
| Böjningar av bringa | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | bringa | bringas |
| Presens | bringar | bringas |
| Preteritum | bringade, bragte | bringades, bragtes |
| Supinum | bringat, bragt | bringats, bragts |
| Imperativ | bringa | – |
| Particip | ||
| Presens | bringande, bringandes | |
| Perfekt | bringad, bragd |
bringa
- föra (fram), föra med sig; medföra, orsaka
Hon hoppas att det bringar tur. - försätta, få (att); åstadkomma
Det bragte honom på fall.
Han bringade ordning på det.
Kvinnan var 32 år gammal när hon under tragiska omständigheter bragtes om livet.
Etymologi: Belagt i svenskan 1524. Lånat från medellågtyska bringen, motsvarande tyska bringen och engelska bring. Den starka konjugationen bragte, bragt, bragd motsvarar tyska brachte och engelska brought och kommer från ett ursprungligen avskilt verb i avljudsförhållande, snarare än grundformerna bringen respektive bring.[1]
Sammansättningar: anbringa, bibringa, frambringa, inbringa, medbringa, nedbringa, ombordbringa, tillbringa, uppbringa, åvägabringa, överbringa
Fraser: bringa om livet, bringa ur fattningen
föra med sig
- bokmål: bringe (no)
- danska: bringe (da)
- engelska: bring (en)
- finska: tuoda (fi)
- franska: apporter (fr)
- isländska: færa, koma með (is)
- jiddisch: ברענגען (brengen)
- nederländska: brengen (nl)
- tyska: bringen (de)
bringa f