ess - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av ess | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | ess | esset | ess | essen |
| Genitiv | ess | essets | ess | essens |
ess
- (kortspel) spelkort i den franska kortleken med endast ett färgtecken (förkortas E)
Varianter: äss
Fraser: ha ett ess i rockärmen
Sammansättningar: hjärteress, klöveress, ruteress, spaderess
Etymologi: Av medellågtyska, av fornfranska ais, av latinska as, assis, ursprungligen om en slags fyrkantig kopparplåt som användes som mynt.[1] - någon som är uppseendeväckande bra på det han eller hon gör
Varianter: äss
Sammansättningar: flygaress - (musik) sänkt e; ton med frekvens nära 311,13 · 2_n_ Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med diss och fessess
Sammansättningar: Ess-dur, ess-moll
Vanliga konstruktioner: ettstrukna ess, femstrukna ess, fyrstrukna ess, trestrukna ess, tvåstrukna ess
Etymologi: Av tyska Es.[2]
spelkort
- bokmål: ess (no) n
- engelska: ace (en)
- finska: ässä (fi)
- nynorska: ess f
- spanska: as (es)
- turkiska: as (tr)
ton