knycka - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av knycka | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | knycka | knyckas |
| Presens | knycker | knycks (knyckes) |
| Preteritum | knyckte | knycktes |
| Supinum | knyckt | knyckts |
| Imperativ | knyck | – |
| Particip | ||
| Presens | knyckande, knyckandes | |
| Perfekt | knyckt |
- göra en liten, snabb men bestämd rörelse, framförallt med huvudet
Synonymer: rycka
Fraser: (partikelverb) knycka till
Fraser: (idiom) knycka på nacken
Besläktade ord: knyckig - (slang) stjäla (vanligen) något av mindre värde
Synonymer: sno, roffa, snatta, nalla
Han knyckte godis från sin systers godishylla.
Vanliga konstruktioner: knycka ngt (av/från ngn)
Etymologi: Ursprungligen en sidoform till nycka, av fornsvenska nykkia, härlett till ur urgermanska roten *hnuk-.
Grammatik: Preteritumformen knöck förekommer i vissa dialekter. Jämför verben rycka och trycka.
stjäla