spränga - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även språnga.

Böjningar av spränga Aktiv Passiv
Infinitiv spränga sprängas
Presens spränger sprängs (spränges)
Preteritum sprängde sprängdes
Supinum sprängt sprängts
Imperativ spräng –
Particip
Presens sprängande, sprängandes
Perfekt sprängd
Som förled i sammansättningar används spräng-.

spränga

  1. orsaka en explosion som förstör något
    De skall spränga byggnaden om halvannan timme.
    Vi måste spränga oss genom berget.
    Sammansättningar: spränggranat, sprängkraft, sprängladda, sprängladdad, sprängladdning, sprängmedel, sprängsalva, sprängskott, sprängsäker, sprängämne, sprängört
  2. (i sammansättningar, som förled) till bristningsgränsen
    Sammansättningar: sprängfylld, sprängkåt
    Jämför: propp-
  3. stoppa en kriminell verksamhet
    Internationell knarkliga sprängd (Källa: svt.se den 13 juli 2007)

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Etymologi: Ursprungligen kausativ av springa, alltså, att få någonting att ”springa” i luften, jämför isländska springa.

orsaka explosion