verb - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Verb.

Böjningar av verb 1.
utrum Singular
Nominativ verb
Genitiv verbs
Böjningar av verb 2. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ verb verbet verb verben
Genitiv verbs verbets verbs verbens

verb

  1. (lingvistik) ordklass för ord som förklarar vad man gör (en handling, ett skeende e.d.) med placering i tiden (genom böjningsformer)
    Exempel på verb är: "uttrycka", "göra", "placera", "tillhöra".
  2. (lingvistik) ord tillhörande ordklassen verb

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Sammansättningar: hjälpverb, partikelverb, verbfras, verbsammansättning

Besläktade ord: adverb, verbal

Etymologi: Sedan 1806 (i formen verbum från 1729). Av latin verbum, egentligen "ord", avlägset släkt med svenska ord.

ordklass för ord som uttrycker något man gör

Böjningar av verb Singular Plural
Nominativ verb verbs
Genitiv verb's verbs'

verb

  1. (lingvistik) verb, en ordklass
  2. (lingvistik) verb, ord tillhörande ordklassen verb
Böjningar av verb Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens verb verbs verb
Preteritum verbed
Perfektparticip verbed
Presensparticip verbing, vard. verbin'

verb

  1. (vardagligt) verba