Effekten av de nya reglerna för AM-behörighet (moped klass I) : en för- och efterstudie (original) (raw)
Related papers
Utvärdering av en ny obligatorisk riskutbildning för motorcyklister
VTI Rapport, 2011
Utvärdering av en ny obligatorisk riskutbildning för motorcyklister Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: Från den 1 november 2009 infördes en obligatorisk riskutbildning för behörighet A och A1 (tung respektive lätt motorcykel). Utbildningen är både teoretisk och praktisk och specifikt riktad till motorcyklister. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det skett någon förändring i synen på risktagning efter införandet av den nya riskutbildningen. Undersökningen genomfördes i form av en webbenkätstudie och två olika grupper jämfördes: de som avslutade mc-utbildningen före riskutbildningens införande den 1 november 2009 och de som avslutade utbildningen efter detta datum. I studien deltog 1 472 personer (förstudie=541; efterstudie=931). Medelåldern var 30 år och andelen kvinnor 20 procent. Resultaten visar att det skett relativt små förändringar i attityder, normer och intentioner i jämförelsen mellan för-och efterstudie. De skillnader som konstaterades gick oftast i "rätt" riktning, det vill säga en ökad förståelse för olika risker. De negativa förändringar som kan ses finns främst inom den yngsta gruppen (16-20 år) avseende hastighet, alkohol, trötthet och synen på den egna förmågan i jämförelse med andra motorcyklister. Sammanfattningsvis visar studien att det dels finns behov av ytterligare studier av utbildningens effekter, dels utbildningens form och upplägg avseende till exempel pedagogik riktat till specifika målgrupper. Hur de aktuella resultaten kan hjälpa till att utveckla den obligatoriska riskutbildningen för behörighet A och A1 diskuteras.
Alkohol i trafiken : djupstudier med personer som fällts för rattfylleri
2007
In this interview study, eleven persons participated who had driven under the impairment of alcohol. All had been convicted, but instead of a prison term and as a condition of probation they had been sentenced to undergo a treatment program for drink drivers. In-depth interviews were carried out according to a fixed interview guide with opportunities for spontaneous comments. The interviews dealt with two different areas. The first concerned the respondents' attitude towards alcohol and driving from a general point of view and the second concerned their views on so-called "alcolocks". The results of the first part showed that most of the respondents had driven under the influence of alcohol on several occasions, but only two persons had previous convictions. The reasons for driving whilst impaired on the most recent occasion could be divided into three groups; an extraordinary situation, pure routine, and the morningafter when they believed that they were sober. Most of the participants did not feel that they were noticeably drunk and in general, the risk of being involved in a car accident was felt to be very small. The majority did not consider that alcohol made them poorer drivers. The event of being convicted influenced their self-image to different degrees and, for some, the feeling of guilt was difficult to live with. Those who felt the least shame were those who could transfer the responsibility to the situation, i.e. they did not have any control over what had happened or that they could not have acted in any other way. The subjective norm was also discussed and many thought that those who were nearest to them would object. Nevertheless, there were few who felt that others condemned them. The participants in the study were undergoing a program of treatment and everybody agreed that the punishment in itself, i.e. losing the driving-licence, would not have been sufficient but that they also needed the support and help which the treatment could offer. The second part of the study dealt with the respondents' opinions regarding alcolocks. From a general viewpoint, they were positive to an alcolock device, but this depended on how long it was to be fitted and the cost. All the respondents said that it was expensive both to acquire and to possess an alcolock. Several respondents had refrained and considered that it was only possible for persons with sufficient economic resources. Some of those who participated in the study considered that alcolocks should be fitted into all cars. Different reasons were given, but the main one was related to the problem if alocolock did not become part of all cars. In that case the respondents' would feel exposed when it was discovered that they had had an alcolock installed. The alcolock used by the respondents had been manufactured in Canada in the 1980s, and it was therefore not surprising that it was considered to be very complicated, unreliable and conspicuous. With regard to the risks associated with alcolocks, several respondents considered that blowing in the alcolock during a journey was associated with a large traffic safety risk. The participants also emphasized that alcolocks and treatment programs are two separate measures and many would have liked to have seen a better interaction. Some emphasized the importance of treatment and were of the opinion that an alcolock alone did not have the same positive effect as when it was combined with treatment.
Ungdomars inställning till att ta körkort 2002-2009
VTI Rapport, 2010
Huvudresultaten av undersökningen visar att majoriteten har för avsikt att ta körkort vid 18-19 års ålder. Deras främsta motiv för att ta körkort är ökad rörelsefrihet, minskat beroende av andra för sitt resande, att det underlättar fritidsresor och att det ökar deras möjligheter att få arbete. Främsta motiven för att inte ta körkort är tidsbrist och bristande ekonomi. Ett ytterligare viktigt motiv är bilens negativa inverkan på miljön, vilket ökat något över åren. På frågan om grupptryck visar resultaten att ungdomarnas föräldrar i betydligt högre grad än syskon och vänner anser att det är viktigt att de tar körkort. Resultaten visar också att ungdomarna har ett relativt gott självförtroende då det handlar om att klara av både uppkörningen och teoriprovet. Tillgång till bil bedöms också vara god, däremot är det inte lika lätt att få hjälp från en handledare. Skillnaden mellan pojkar och flickor var i de flesta fall liten och den varierar även över åren. De skillnader som är något större, det vill säga omkring 10 %, och som är relativt konstanta över åren gäller bland annat att pojkarna upplever ett större tryck från sina vänner att ta körkort medan flickorna upplever att de har mindre tillgång till handledartid samt att bristen på ledig tid försvårar för flickorna att ta körkort. Den teoretiska modellen "Theory of planned behaviour" förklarar ungdomars beteende och intentioner med avseende på körkortstagande vid en tidig ålder på ett tillfredställande sätt. I enlighet med teorin påverkas beteendet av deras intention men även av den subjektiva normen. Deras avsikt att ta körkort förklaras främst av en positiv attityd till körkort. En positiv attityd förklaras i sin tur av att man instämmer med att ett körkort ger ökad rörelsefrihet, att man blir bekräftad som vuxen, att ett körkort för bil underlättar då man skall ta sig till och från olika fritidsaktiviteter och att det ökar möjligheterna att få arbete. Med avseende på det tryck som man upplever från andra, visar resultaten att detta tryck framförallt kommer från föräldrarna. Slutligen analyserades vad som kunde göra det lättare för ungdomar att ta körkort. Resultaten visar att det främst handlar om den egna självbilden, vilken i detta fall är kopplat till om de tror att de kan klara av det praktiska provet. Därefter är tillgång till bil att övningsköra med, den egna ekonomin, förmågan att klara av det teoretiska provet, tillräckligt med tid och att de har tillgång till en kursplan viktiga faktorer som kan underlätta körkortstagandet.
Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk
Change the practice through imperative policy? Teachers’ conditions for doing assessments in preschool class. This study examines the conditions given to teachers in preschool class in order to execute the guarantee for early interventions and mandatory assessments of six-year-olds. The reform contributes an imperative policy that is to be interpreted literally to ensure equality. The study involves the analysis of survey responses from 792 teachers in 191 Swedish municipalities. The results reveal three gaps: 1) there is variety in the local preconditions and time spent on the assessments despite the standardization in this imperative policy, 2) the guarantee seems to be integrated into the local institutional culture rather than to be driving change, and 3) the reform seems to have become the teachers’ responsibility to implement within existing resources and timeframes. The conclusion is that the reform and its policy lead to large variation when implemented in local practice. Th...
En del beslut gäller hela livet en utvärdering av en cykelhjälmskampanj
2009
En del beslut gäller hela livet. En utvärdering av en cykelhjälmskampanj Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: Syftet med studien är att utvärdera vilken effekt en riktad informationskampanj om cykelhjälmsanvändning i kombination med ett cykelhjälmsavtal fick på deltagarnas inställning till och användning av cykelhjälm. Ytterligare ett viktigt syfte är att tillämpa ett teoretiskt angreppssätt för att förklara vilka faktorer som påverkar avsikten att använda cykelhjälm. Ett icke-representativt urval bestående av anställda inom samma försäkringsbolag beläget på tre olika orter i Sverige valdes. Två fungerade som försöksgrupp och den tredje som en kontroll-eller jämförelsegrupp. Mätningar gjordes före och efter kampanjen. Utbildningskampanjen hölls av anställda vid Falck Ambulans och varade i en timme. Tyngdpunkten i kampanjen var att fokusera på olyckor och skador på hjärnan när man inte bär hjälm. Deltagarna fick också möjlighet att underteckna ett cykelhjälmskontrakt, vilket innebär att de fick en gratis hjälm om de lovade att använda den. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkät. Resultaten visade att andelen personer som använt hjälm vid cykling till arbetet hade ökat betydligt bland dem som deltagit i utbildningen. Undersökningen visade också att efter kampanjen var avsikten att använda hjälm större bland personer i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Då Teorin om Planerat Beteende (TPB) användes visade resultaten att den på ett övertygande sätt kunde förutsäga avsikten att bära hjälm. Den starkaste prediktorn var upplevd känsla av kontroll följt av subjektiv norm. Den svagaste TPB-prediktorn var attityd. Förklaringen av avsikten att använda hjälm förbättrades även då förväntad ånger och tidigare beteende lades till modellen. Resultaten från den Transteoretiska modellen visade att deltagarna i försöksgruppen i genomsnitt hade flyttat ett steg närmare förändring. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en informationskampanj, som också omfattar inslag av förstärkning (dvs. att få en cykelhjälm efter att ha skrivit under ett avtal om att använda denna hjälm), på ett signifikant sätt ökar sannolikheten att använda cykelhjälm till arbetet.