Mikael Alexandersson | University of Gothenburg (original) (raw)

Uploads

Papers by Mikael Alexandersson

Scandinavian Journal of Educational Research, Sep 1, 2006

ABSTRACT

Bulletin Monumental, 2002

New Review of Information Behaviour Research, Dec 1, 2003

The paper presents and discusses results from the first round of empirical data collection within... more The paper presents and discusses results from the first round of empirical data collection within the framework of a three-year research project named Learning via the School Library. The research is set within a project comprising eight elementary and secondary schools in Sweden. The overall research question of the study focuses on how students construct meaning through the artefacts (books, digital information and pictures) that are offered via the school library. Data were collected through observations, interviews and a questionnaire in three classes (11-year-olds) during a 10-week assignment. Results indicate that students adopted a fact-finding approach, that they frequently used pictures in information sources and that they transported text/pictures from sources to their own reports. Students' learning process was oriented towards procedure rather than content. The results raise questions about school libraries as cultural contexts for information seeking and use and about the possible reasons for and consequences of the findings that students develop an understanding of research as finding and copying text on a topic.

NYU Press eBooks, Nov 1, 2013

Att skapa forutsattningar for utveckling av Sandvikens skolor genom KiU 2.0. ELISA-projektet. : a... more Att skapa forutsattningar for utveckling av Sandvikens skolor genom KiU 2.0. ELISA-projektet. : arbetsrapport

In Sweden today it is relatively difficult to recruit high school students and university student... more In Sweden today it is relatively difficult to recruit high school students and university students to education including science topics. An explanation may be that students experience science education as objective without questions of value (Gustafsson, 2007). We can also ...

Baksidestext: Hur tydliga ar de nya huvudamnena vid lararutbildningen pa Malmo hogskola? Har man ... more Baksidestext: Hur tydliga ar de nya huvudamnena vid lararutbildningen pa Malmo hogskola? Har man lyckats sammansmalta det som tidigare kallades "amnesteori" med det som tidigare kallades "didaktik, pedagogik, metodik" pa ett satt som skapat sjalvstandiga yrkesamnen? Eller - ar huvudamnena mer av forpackningar dar de olika delarna existerar sida vid sida? Mikael Alexandersson ar professor i allman didaktik vid Goteborgs universitet och i pedagogik vid Lulea tekniska universitet. Han har undersokt hur huvudamnena skapats, forvantningar pa dessa och hur olika uppfattningar om kunskap, amne och larande till larare smalt samman i huvudamnena.

Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvike... more Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvikens kommun) som uppmarksammar elevers larande via den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT). Utvarderingsprojektet syftar till att utveckla kunskap om vad en omfattande IKT-satsning medfor for skolans verksamhet som helhet mot bakgrund av de mal som formulerats centrala och lokala styrdokument for forskolan och skolan i Sandvikens kommun. Tre nivaer i skolan studeras, den strukturella nivan, villkorsnivan - det stod skolledare och larare far for att utveckla sin kompetens i att anvanda IKT for larande - och elevnivan. Basen i utvarderingen utgors av elevernas larande, intresset riktas primart mot effekterna av kommunens IKT-satsning i forskola och skola. Fyra kunskapsomraden med grund i laroplanerna studeras: Sprak och kommunikativ formaga, Miljo och omvarldskunskap, Estetik och skapande samt Historisk medvetenhet. Det som berors i rapporten ar elevernas sa kallade forskning och deras kunskapsskapande, deras samspel och kommunikation vid datorn, deras text- och bildproduktion men ocksa pedagogens hallning gentemot elevernas arbete vid datorn. Avslutningsvis diskuteras elevernas informationskompetens. I de faltstudier som utgor grund for rapporten har kvalitativa metoder anvants. Datainsamlingen vid skolbesoken har inspirerats av etnografisk metod. Saval interjvuer som deltagande observationer har skett. Data har dokumenterats genom faltanteckningar och data har aven insamlats i en individuell digital portfolj, delad av utvarderare och elev, dar eleverna kunnat lagga sina arbeten. En textanalys av styrdokument har ocksa genomforts. Fem elever fran vardera av atta klasser fran olika skolenheter har studerats narmare. Urvalet omfattar forskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan med tyngdpunkt i den obligatoriska skolan. De fem eleverna i varje klass som studerats narmare motsvarar ett genomsnitt i klassen/gruppen; bade flickor och pojkar ingar. Dar etniska minoriteter finns i klassen har ocksa detta aterspeglas i urvalet. Att anvanda datorn vid s.k. forskning var mycket vanligt. Det beskrevs av eleverna som att man sokte fakta i bocker och pa Internet som man skrev av eller skrev ut for att darefter sammanstalla for hand och sedan skriva ut pa datorn. Metoden var integrerad i de flesta skolamnen men ar inte oproblematisk. Den kraver kompetens hos eleven i att formulera fruktbara forskningsfragor, att eleven har en god informationskompetens men ocksa tillrackliga kunskaper for att forsta och bedoma informationen. Dessutom kravs en processkunskap om vad forskning innebar. Nar eleverna forskat har IKT framst anvants som ett medel for att soka faktainformation och for att utforma sma rapporter over det som undersokts. Tekniken underlattar ett mekaniskt satt att arbeta. Elevernas sokningar pa Internet verkar inte leda till att kvalificerade kallor konsekvent anvants. Det ar inte ovanligt att eleverna uppfattar sin ”forskning” som en skoluppgift som de skall losa, och deras primara ambition synes vara att hamta information for att sedan sammanstalla denna. Vi har ocksa funnit att datorn erbjuder rika utrymmen for samspel mellan eleverna oavsett alder och skolform. ELISA-elever arbetade ofta tillsammans med kamrater. Pa ELISA- skolorna var i princip samtliga elever vana vid att arbeta tillsammans och medvetna om betydelsen av samarbete. Den socialitet eleverna utvecklar pa detta satt har en positiv inverkan pa elevernas larande. Just samtalet mellan eleverna ar viktigt under informationssokningsprocessen. Det tycks hjalpa eleverna att bli medvetna om sitt problem och att formulera sina tankar. Resultaten stoder att IKT kan innebara en forandrad och utvecklad skrivprocess och vara ett hjalpmedel for elevers skriftspraksutveckling. Datorn okar yngre elevers mojlighet att trana pa spraket och innehallet i texter istallet for att lagga ned mycket energi pa formandet av bokstaver. Det tycks aven finnas en potential i de digitala portfolios som vissa klasser arbetar med genom att bidra till att skapa situationer dar elever i samverkan med sina pedagoger samtalar, skriver och reflekterar om det som eleverna varit med om. Nar det galler stavningshjalpen i ordbehandlingsprogram har vi funnit att en overdriven tillit till denna bland annat bidrar till att till exempel sarskrivningar inte upptacks och att det finns en risk for att pedagogen avskarmas fran elevernas texter. I samband med elevernas egen forskning kopierar eleverna ofta texter fran Internet med en stark faktainriktning. De skapar da inte egna texter utan sammanfattar, redigerar om och i vissa fall kopierar textavsnitt direkt nar de bygger upp sina egna texter. Detta bidrar till ett oreflekterat forhallningssatt till dessa faktaspackade texter. Har spelar pedagogens inblick i elevernas arbetsprocess en stor roll for att utveckla ett battre larande hos eleverna med datorn som informationskalla. Observationer av ELISA-elever tyder pa att de inte…

... that extreme conflicts originate in a belief that people with different ethnic origins and wi... more ... that extreme conflicts originate in a belief that people with different ethnic origins and with differentreligious backgrounds can ... Teachers' and librarians' experiences of information literacy education were described in sets of categories along four dimensions; (i) teaching content ...

Lärarutbildningsgruppen vid Rådet var verksam under perioden 1/9 2001 till och med 31/12 2003, dv... more Lärarutbildningsgruppen vid Rådet var verksam under perioden 1/9 2001 till och med 31/12 2003, dvs. i 2.5 år. I samband med tillskapandet av gruppen överlämnades en instruktion från Rådet. Lärarutbildningsgruppen, som kom att benämnas ALFA (Arbetsgruppen för stöd till lärarutbildningens förnyelse), har efter bästa förmåga strävat efter att leva upp till de förväntningar som instruktionen medförde. Den informerande och kontaktskapande verksamheten Lärarutbildningsgruppen har främst arbetat proaktivt i syfte att uppmuntra utvecklingsprojekt inom lärarutbildningen. Den främsta uppgiften har varit att via olika aktiviteter stimulera ansökningsarbetet vid landets lärosäten med lärarutbildning. Det har inneburit att sprida information om ansökningsomgången 2002 respektive 2003. Detta har skett via en egen hemsida, en broschyr, nationella/regionala lärarutbildningskonferenser men framför allt genom uppvaktning av nyckelpersoner vid landets samtliga lärosäten med lärarutbildning.

Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvike... more Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvikens kommun) som uppmarksammar elevers larande via den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT). Utvarderingsprojektet syftar till att utveckla kunskap om vad en omfattande IKT-satsning medfor for skolans verksamhet som helhet mot bakgrund av de mal som formulerats centrala och lokala styrdokument for forskolan och skolan i Sandvikens kommun. Tre nivaer i skolan studeras, den strukturella nivan, villkorsnivan - det stod skolledare och larare far for att utveckla sin kompetens i att anvanda IKT for larande - och elevnivan. Basen i utvarderingen utgors av elevernas larande, intresset riktas primart mot effekterna av kommunens IKT-satsning i forskola och skola. Fyra kunskapsomraden med grund i laroplanerna studeras: Sprak och kommunikativ formaga, Miljo och omvarldskunskap, Estetik och skapande samt Historisk medvetenhet. Det som berors i rapporten ar elevernas sa kallade forskning och deras kunskapsskapande, deras samspel och kommunikation vid datorn, deras text- och bildproduktion men ocksa pedagogens hallning gentemot elevernas arbete vid datorn. Avslutningsvis diskuteras elevernas informationskompetens. I de faltstudier som utgor grund for rapporten har kvalitativa metoder anvants. Datainsamlingen vid skolbesoken har inspirerats av etnografisk metod. Saval interjvuer som deltagande observationer har skett. Data har dokumenterats genom faltanteckningar och data har aven insamlats i en individuell digital portfolj, delad av utvarderare och elev, dar eleverna kunnat lagga sina arbeten. En textanalys av styrdokument har ocksa genomforts. Fem elever fran vardera av atta klasser fran olika skolenheter har studerats narmare. Urvalet omfattar forskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan med tyngdpunkt i den obligatoriska skolan. De fem eleverna i varje klass som studerats narmare motsvarar ett genomsnitt i klassen/gruppen; bade flickor och pojkar ingar. Dar etniska minoriteter finns i klassen har ocksa detta aterspeglas i urvalet. Att anvanda datorn vid s.k. forskning var mycket vanligt. Det beskrevs av eleverna som att man sokte fakta i bocker och pa Internet som man skrev av eller skrev ut for att darefter sammanstalla for hand och sedan skriva ut pa datorn. Metoden var integrerad i de flesta skolamnen men ar inte oproblematisk. Den kraver kompetens hos eleven i att formulera fruktbara forskningsfragor, att eleven har en god informationskompetens men ocksa tillrackliga kunskaper for att forsta och bedoma informationen. Dessutom kravs en processkunskap om vad forskning innebar. Nar eleverna forskat har IKT framst anvants som ett medel for att soka faktainformation och for att utforma sma rapporter over det som undersokts. Tekniken underlattar ett mekaniskt satt att arbeta. Elevernas sokningar pa Internet verkar inte leda till att kvalificerade kallor konsekvent anvants. Det ar inte ovanligt att eleverna uppfattar sin ”forskning” som en skoluppgift som de skall losa, och deras primara ambition synes vara att hamta information for att sedan sammanstalla denna. Vi har ocksa funnit att datorn erbjuder rika utrymmen for samspel mellan eleverna oavsett alder och skolform. ELISA-elever arbetade ofta tillsammans med kamrater. Pa ELISA- skolorna var i princip samtliga elever vana vid att arbeta tillsammans och medvetna om betydelsen av samarbete. Den socialitet eleverna utvecklar pa detta satt har en positiv inverkan pa elevernas larande. Just samtalet mellan eleverna ar viktigt under informationssokningsprocessen. Det tycks hjalpa eleverna att bli medvetna om sitt problem och att formulera sina tankar. Resultaten stoder att IKT kan innebara en forandrad och utvecklad skrivprocess och vara ett hjalpmedel for elevers skriftspraksutveckling. Datorn okar yngre elevers mojlighet att trana pa spraket och innehallet i texter istallet for att lagga ned mycket energi pa formandet av bokstaver. Det tycks aven finnas en potential i de digitala portfolios som vissa klasser arbetar med genom att bidra till att skapa situationer dar elever i samverkan med sina pedagoger samtalar, skriver och reflekterar om det som eleverna varit med om. Nar det galler stavningshjalpen i ordbehandlingsprogram har vi funnit att en overdriven tillit till denna bland annat bidrar till att till exempel sarskrivningar inte upptacks och att det finns en risk for att pedagogen avskarmas fran elevernas texter. I samband med elevernas egen forskning kopierar eleverna ofta texter fran Internet med en stark faktainriktning. De skapar da inte egna texter utan sammanfattar, redigerar om och i vissa fall kopierar textavsnitt direkt nar de bygger upp sina egna texter. Detta bidrar till ett oreflekterat forhallningssatt till dessa faktaspackade texter. Har spelar pedagogens inblick i elevernas arbetsprocess en stor roll for att utveckla ett battre larande hos eleverna med datorn som informationskalla. Observationer av ELISA-elever tyder pa att de inte…

Scandinavian Journal of Educational Research, Sep 1, 2006

ABSTRACT

Bulletin Monumental, 2002

New Review of Information Behaviour Research, Dec 1, 2003

The paper presents and discusses results from the first round of empirical data collection within... more The paper presents and discusses results from the first round of empirical data collection within the framework of a three-year research project named Learning via the School Library. The research is set within a project comprising eight elementary and secondary schools in Sweden. The overall research question of the study focuses on how students construct meaning through the artefacts (books, digital information and pictures) that are offered via the school library. Data were collected through observations, interviews and a questionnaire in three classes (11-year-olds) during a 10-week assignment. Results indicate that students adopted a fact-finding approach, that they frequently used pictures in information sources and that they transported text/pictures from sources to their own reports. Students' learning process was oriented towards procedure rather than content. The results raise questions about school libraries as cultural contexts for information seeking and use and about the possible reasons for and consequences of the findings that students develop an understanding of research as finding and copying text on a topic.

NYU Press eBooks, Nov 1, 2013

Att skapa forutsattningar for utveckling av Sandvikens skolor genom KiU 2.0. ELISA-projektet. : a... more Att skapa forutsattningar for utveckling av Sandvikens skolor genom KiU 2.0. ELISA-projektet. : arbetsrapport

In Sweden today it is relatively difficult to recruit high school students and university student... more In Sweden today it is relatively difficult to recruit high school students and university students to education including science topics. An explanation may be that students experience science education as objective without questions of value (Gustafsson, 2007). We can also ...

Baksidestext: Hur tydliga ar de nya huvudamnena vid lararutbildningen pa Malmo hogskola? Har man ... more Baksidestext: Hur tydliga ar de nya huvudamnena vid lararutbildningen pa Malmo hogskola? Har man lyckats sammansmalta det som tidigare kallades "amnesteori" med det som tidigare kallades "didaktik, pedagogik, metodik" pa ett satt som skapat sjalvstandiga yrkesamnen? Eller - ar huvudamnena mer av forpackningar dar de olika delarna existerar sida vid sida? Mikael Alexandersson ar professor i allman didaktik vid Goteborgs universitet och i pedagogik vid Lulea tekniska universitet. Han har undersokt hur huvudamnena skapats, forvantningar pa dessa och hur olika uppfattningar om kunskap, amne och larande till larare smalt samman i huvudamnena.

Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvike... more Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvikens kommun) som uppmarksammar elevers larande via den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT). Utvarderingsprojektet syftar till att utveckla kunskap om vad en omfattande IKT-satsning medfor for skolans verksamhet som helhet mot bakgrund av de mal som formulerats centrala och lokala styrdokument for forskolan och skolan i Sandvikens kommun. Tre nivaer i skolan studeras, den strukturella nivan, villkorsnivan - det stod skolledare och larare far for att utveckla sin kompetens i att anvanda IKT for larande - och elevnivan. Basen i utvarderingen utgors av elevernas larande, intresset riktas primart mot effekterna av kommunens IKT-satsning i forskola och skola. Fyra kunskapsomraden med grund i laroplanerna studeras: Sprak och kommunikativ formaga, Miljo och omvarldskunskap, Estetik och skapande samt Historisk medvetenhet. Det som berors i rapporten ar elevernas sa kallade forskning och deras kunskapsskapande, deras samspel och kommunikation vid datorn, deras text- och bildproduktion men ocksa pedagogens hallning gentemot elevernas arbete vid datorn. Avslutningsvis diskuteras elevernas informationskompetens. I de faltstudier som utgor grund for rapporten har kvalitativa metoder anvants. Datainsamlingen vid skolbesoken har inspirerats av etnografisk metod. Saval interjvuer som deltagande observationer har skett. Data har dokumenterats genom faltanteckningar och data har aven insamlats i en individuell digital portfolj, delad av utvarderare och elev, dar eleverna kunnat lagga sina arbeten. En textanalys av styrdokument har ocksa genomforts. Fem elever fran vardera av atta klasser fran olika skolenheter har studerats narmare. Urvalet omfattar forskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan med tyngdpunkt i den obligatoriska skolan. De fem eleverna i varje klass som studerats narmare motsvarar ett genomsnitt i klassen/gruppen; bade flickor och pojkar ingar. Dar etniska minoriteter finns i klassen har ocksa detta aterspeglas i urvalet. Att anvanda datorn vid s.k. forskning var mycket vanligt. Det beskrevs av eleverna som att man sokte fakta i bocker och pa Internet som man skrev av eller skrev ut for att darefter sammanstalla for hand och sedan skriva ut pa datorn. Metoden var integrerad i de flesta skolamnen men ar inte oproblematisk. Den kraver kompetens hos eleven i att formulera fruktbara forskningsfragor, att eleven har en god informationskompetens men ocksa tillrackliga kunskaper for att forsta och bedoma informationen. Dessutom kravs en processkunskap om vad forskning innebar. Nar eleverna forskat har IKT framst anvants som ett medel for att soka faktainformation och for att utforma sma rapporter over det som undersokts. Tekniken underlattar ett mekaniskt satt att arbeta. Elevernas sokningar pa Internet verkar inte leda till att kvalificerade kallor konsekvent anvants. Det ar inte ovanligt att eleverna uppfattar sin ”forskning” som en skoluppgift som de skall losa, och deras primara ambition synes vara att hamta information for att sedan sammanstalla denna. Vi har ocksa funnit att datorn erbjuder rika utrymmen for samspel mellan eleverna oavsett alder och skolform. ELISA-elever arbetade ofta tillsammans med kamrater. Pa ELISA- skolorna var i princip samtliga elever vana vid att arbeta tillsammans och medvetna om betydelsen av samarbete. Den socialitet eleverna utvecklar pa detta satt har en positiv inverkan pa elevernas larande. Just samtalet mellan eleverna ar viktigt under informationssokningsprocessen. Det tycks hjalpa eleverna att bli medvetna om sitt problem och att formulera sina tankar. Resultaten stoder att IKT kan innebara en forandrad och utvecklad skrivprocess och vara ett hjalpmedel for elevers skriftspraksutveckling. Datorn okar yngre elevers mojlighet att trana pa spraket och innehallet i texter istallet for att lagga ned mycket energi pa formandet av bokstaver. Det tycks aven finnas en potential i de digitala portfolios som vissa klasser arbetar med genom att bidra till att skapa situationer dar elever i samverkan med sina pedagoger samtalar, skriver och reflekterar om det som eleverna varit med om. Nar det galler stavningshjalpen i ordbehandlingsprogram har vi funnit att en overdriven tillit till denna bland annat bidrar till att till exempel sarskrivningar inte upptacks och att det finns en risk for att pedagogen avskarmas fran elevernas texter. I samband med elevernas egen forskning kopierar eleverna ofta texter fran Internet med en stark faktainriktning. De skapar da inte egna texter utan sammanfattar, redigerar om och i vissa fall kopierar textavsnitt direkt nar de bygger upp sina egna texter. Detta bidrar till ett oreflekterat forhallningssatt till dessa faktaspackade texter. Har spelar pedagogens inblick i elevernas arbetsprocess en stor roll for att utveckla ett battre larande hos eleverna med datorn som informationskalla. Observationer av ELISA-elever tyder pa att de inte…

... that extreme conflicts originate in a belief that people with different ethnic origins and wi... more ... that extreme conflicts originate in a belief that people with different ethnic origins and with differentreligious backgrounds can ... Teachers' and librarians' experiences of information literacy education were described in sets of categories along four dimensions; (i) teaching content ...

Lärarutbildningsgruppen vid Rådet var verksam under perioden 1/9 2001 till och med 31/12 2003, dv... more Lärarutbildningsgruppen vid Rådet var verksam under perioden 1/9 2001 till och med 31/12 2003, dvs. i 2.5 år. I samband med tillskapandet av gruppen överlämnades en instruktion från Rådet. Lärarutbildningsgruppen, som kom att benämnas ALFA (Arbetsgruppen för stöd till lärarutbildningens förnyelse), har efter bästa förmåga strävat efter att leva upp till de förväntningar som instruktionen medförde. Den informerande och kontaktskapande verksamheten Lärarutbildningsgruppen har främst arbetat proaktivt i syfte att uppmuntra utvecklingsprojekt inom lärarutbildningen. Den främsta uppgiften har varit att via olika aktiviteter stimulera ansökningsarbetet vid landets lärosäten med lärarutbildning. Det har inneburit att sprida information om ansökningsomgången 2002 respektive 2003. Detta har skett via en egen hemsida, en broschyr, nationella/regionala lärarutbildningskonferenser men framför allt genom uppvaktning av nyckelpersoner vid landets samtliga lärosäten med lärarutbildning.

Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvike... more Foreliggande rapport ar en delrapport i ett utvarderingsprojekt ELISA (Elevers Larande I Sandvikens kommun) som uppmarksammar elevers larande via den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT). Utvarderingsprojektet syftar till att utveckla kunskap om vad en omfattande IKT-satsning medfor for skolans verksamhet som helhet mot bakgrund av de mal som formulerats centrala och lokala styrdokument for forskolan och skolan i Sandvikens kommun. Tre nivaer i skolan studeras, den strukturella nivan, villkorsnivan - det stod skolledare och larare far for att utveckla sin kompetens i att anvanda IKT for larande - och elevnivan. Basen i utvarderingen utgors av elevernas larande, intresset riktas primart mot effekterna av kommunens IKT-satsning i forskola och skola. Fyra kunskapsomraden med grund i laroplanerna studeras: Sprak och kommunikativ formaga, Miljo och omvarldskunskap, Estetik och skapande samt Historisk medvetenhet. Det som berors i rapporten ar elevernas sa kallade forskning och deras kunskapsskapande, deras samspel och kommunikation vid datorn, deras text- och bildproduktion men ocksa pedagogens hallning gentemot elevernas arbete vid datorn. Avslutningsvis diskuteras elevernas informationskompetens. I de faltstudier som utgor grund for rapporten har kvalitativa metoder anvants. Datainsamlingen vid skolbesoken har inspirerats av etnografisk metod. Saval interjvuer som deltagande observationer har skett. Data har dokumenterats genom faltanteckningar och data har aven insamlats i en individuell digital portfolj, delad av utvarderare och elev, dar eleverna kunnat lagga sina arbeten. En textanalys av styrdokument har ocksa genomforts. Fem elever fran vardera av atta klasser fran olika skolenheter har studerats narmare. Urvalet omfattar forskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan med tyngdpunkt i den obligatoriska skolan. De fem eleverna i varje klass som studerats narmare motsvarar ett genomsnitt i klassen/gruppen; bade flickor och pojkar ingar. Dar etniska minoriteter finns i klassen har ocksa detta aterspeglas i urvalet. Att anvanda datorn vid s.k. forskning var mycket vanligt. Det beskrevs av eleverna som att man sokte fakta i bocker och pa Internet som man skrev av eller skrev ut for att darefter sammanstalla for hand och sedan skriva ut pa datorn. Metoden var integrerad i de flesta skolamnen men ar inte oproblematisk. Den kraver kompetens hos eleven i att formulera fruktbara forskningsfragor, att eleven har en god informationskompetens men ocksa tillrackliga kunskaper for att forsta och bedoma informationen. Dessutom kravs en processkunskap om vad forskning innebar. Nar eleverna forskat har IKT framst anvants som ett medel for att soka faktainformation och for att utforma sma rapporter over det som undersokts. Tekniken underlattar ett mekaniskt satt att arbeta. Elevernas sokningar pa Internet verkar inte leda till att kvalificerade kallor konsekvent anvants. Det ar inte ovanligt att eleverna uppfattar sin ”forskning” som en skoluppgift som de skall losa, och deras primara ambition synes vara att hamta information for att sedan sammanstalla denna. Vi har ocksa funnit att datorn erbjuder rika utrymmen for samspel mellan eleverna oavsett alder och skolform. ELISA-elever arbetade ofta tillsammans med kamrater. Pa ELISA- skolorna var i princip samtliga elever vana vid att arbeta tillsammans och medvetna om betydelsen av samarbete. Den socialitet eleverna utvecklar pa detta satt har en positiv inverkan pa elevernas larande. Just samtalet mellan eleverna ar viktigt under informationssokningsprocessen. Det tycks hjalpa eleverna att bli medvetna om sitt problem och att formulera sina tankar. Resultaten stoder att IKT kan innebara en forandrad och utvecklad skrivprocess och vara ett hjalpmedel for elevers skriftspraksutveckling. Datorn okar yngre elevers mojlighet att trana pa spraket och innehallet i texter istallet for att lagga ned mycket energi pa formandet av bokstaver. Det tycks aven finnas en potential i de digitala portfolios som vissa klasser arbetar med genom att bidra till att skapa situationer dar elever i samverkan med sina pedagoger samtalar, skriver och reflekterar om det som eleverna varit med om. Nar det galler stavningshjalpen i ordbehandlingsprogram har vi funnit att en overdriven tillit till denna bland annat bidrar till att till exempel sarskrivningar inte upptacks och att det finns en risk for att pedagogen avskarmas fran elevernas texter. I samband med elevernas egen forskning kopierar eleverna ofta texter fran Internet med en stark faktainriktning. De skapar da inte egna texter utan sammanfattar, redigerar om och i vissa fall kopierar textavsnitt direkt nar de bygger upp sina egna texter. Detta bidrar till ett oreflekterat forhallningssatt till dessa faktaspackade texter. Har spelar pedagogens inblick i elevernas arbetsprocess en stor roll for att utveckla ett battre larande hos eleverna med datorn som informationskalla. Observationer av ELISA-elever tyder pa att de inte…