åska - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av åska | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | åska | åskan |
| Genitiv | åskas | åskans |
en animation av en blixt
åska
- (meteorologi) elektriska urladdningar i atmosfären som tar sig i uttryck i blixtar följda av dunder
1847: Svenska akademiens handlingar, Sång öfver Carl XIV Johan, Carl Wilhelm Böttiger:
Två gamla riken stodo nu som unga Kring älskad Drott, hvars kungaätt var ny; Och inga åskor hördes mera ljunga, Och inga stormar hördes mera gny.
Är du rädd för åskan?
Synonymer: tordön
Etymologi: Troligen av fornnordiska as-eykja (”asens åkning”), om åskguden Tors färd över himlavalvet. Jämför uttrycket åskan går.
Användning: Poetiskt förekommer även pluralformen åskor.
Sammansättningar: åskby, åskknall, åskledare, åskmoln, åskmuller, åsknedslag, åskrädd, åskrädsla, åskväder
elektriska urladdningar i atmosfären
- bokmål: torden (no) m
- bulgariska: гръмотевица (bg), мълния (bg)
- danska: torden (da)
- engelska: thunder (en)
- esperanto: fulmotondro
- finska: ukkonen (fi), ukonilma (fi)
- franska: foudre (fr)
- galiciska: trono (gl) m
- hebreiska: רַעַם (he) m (ra'am)
- isländska: þruma (is) f
- italienska: tuono (it) m
- japanska: 雷 (ja) (かみなり, kaminari)
- kvänska: ukkonen
- lulesamiska: átjek
- nederländska: donder (nl)
- nordsamiska: bajándálki
- polska: burza (pl) f, piorun (pl)
- portugisiska: trovão (pt) m
- ryska: гроза (ru) f (grozá)
- spanska: trueno (es)
- sydsamiska: raejrie
- tyska: Donner (de) m, Gewitter (de) n
- ugaritiska: 𐎅𐎄 (hd)
| Böjningar av åska | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | åska |
| Presens | åskar |
| Preteritum | åskade |
| Supinum | åskat |
| Imperativ | åska |
| Particip | |
| Presens | åskande, åskandes |
| Perfekt | – |
åska
- (meteorologi, opersonligt) vara väder med åska, blixtar och dunder
Jag är rädd. Det åskar.
Etymologi: Se substantivet.
Synonymer: ljunga