vi - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även -vi.

vi

  1. (ISO 639-1) kod för språket vietnamesiska

vi

  1. (ålderdomligt) varför
    Varianter: hvi (ålderdomligt)
    Etymologi: Av fornsvenska hvi, av fornnordiska hví, av urgermanska *hwī, av urindoeuropeiska *kʷey, lokativ av *kʷis (“vem”).
Böjningar av vi Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ vi viet
Genitiv vis viets
Not: Plural undviks.

vi n

  1. gammalt ord för helgedom, kyrka, ofta inom hedendomen
    1953: Finna sitt öde, Albert Olsson:
    Jag vill offra för god vind och färd, sade han och gick bortåt viet.
    Etymologi: Ordet finns belagt i språket sedan 800-talet eller 900-talet.[1] Av fornsvenska vī,[2] av fornnordiska vé, av urgermanska *wīhą.
    Användning: Används mestadels som efterled i ortnamn, se -vi.
    Grammatik: Även den gamla dativpluralformen veum används i uttrycket varg i veum.
    Fraser: varg i veum

Tabell över pronomen

Personligapronomen Nominativ Ackusativ / Dativ Possessiva pronomen Reflexivapronomen Reflexiva possessiva pronomen
Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural
1:a personsingular jag mig, mej1 min mitt mina mig, mej1 min mitt mina
2:a personsingular du dig, dej1 din ditt dina dig, dej1 din ditt dina
3:e p. sing. maskulinum han honom hans sig, sej1 sin sitt sina
3:e p. sing. femininum hon henne hennes
3:e p. sing. könsneutralt hen3 hen3, henom3, 4 hens3
3:e p. sing. utrum den dess
3:e p. sing. neutrum det dess
1:a personplural vi oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra
2:a personplural ni, I2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2
3:e personplural de, dom1 dem, dom1 deras sig, sej1 sin sitt sina
Opersonligapronomen man, en5 en ens sig, sej1 sin sitt sina
Not: Vardagligt Högtidligt "Han" och "hon" betydligt vanligare än "hen" "Hen" betydligt vanligare än "henom" Dialektalt; kan vara kontroversiellt vid icke-dialektal användning Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.). Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

vi (personliga pronomen)

  1. personligt pronomen som syftar på de talande i subjektsform; personligt pronomen i första person plural nominativ
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1000-talet.[3] Av fornsvenska vir, vi, belagt i runsvenska som ᚢᛁᛦ ((uiʀ).

personligt pronomen i första person plural nominativ

Tabell över pronomen

Personligapronomen Nominativ Ackusativ /Dativ Reflexivapronomen Possessiva pronomen
Maskulin Feminin Neutrum Plural
1:a personsingular jeg meg min mi mitt mine
2:a personsingular du deg din di ditt dine
3:e p. sing.maskulin han ham, han seg hans
3:e p. sing.feminin hun henne hennes
3:e p. sing.utrum den dens
3:e p. sing.neutrum det dets
1:a personplural vi oss vår vårt våre
2:a personplural dere deres
3:e personplural de dem seg
3:e personrefleksivt seg sin si sitt sine

vi

  1. personligt pronomen i första person plural subjektsform; vi

vi m

  1. ägg

Tabell över pronomen

Personligapronomen Nominativ Ackusativ /Dativ Reflexivapronomen Possessiva pronomen
Utrum Neutrum Plural
1:a personsingular jeg mig min mit mine
2:a personsingular du, De1 dig, Dem1 din, Deres1 dit, Deres1 dine, Deres1
3:e p. sing.maskulin han ham sig hans
3:e p. sing.feminin hun hende hendes
3:e p. sing.utrum den dens
3:e p. sing.neutrum det dets
1:a personplural vi os vor, vores vort, vores vore, vores
2:a personplural I, De1 jer, Dem1 jeres, Deres1
3:e personplural de dem sig deres
3:e personrefleksivt sig sin sit sine
Not: artigt

vi

  1. personligt pronomen i första person plural subjektsform; vi

vi

  1. du
    Kiel vi fartas?
    Hur mår du?
  2. ni
    Kio vi faris hieraŭ?
    Vad gjorde ni i går?

vī

  1. vi
    Varianter: vir

vī n

  1. vi, offerplats
Böjningar av vi Singular Plural
Maskulinum vi vins

vi m

  1. vin
    Besläktade ord: viner, vinificar
    Hyponymer: vi blanc, vi negre, vi rosat

vi

  1. ni

Tabell över pronomen

Personligapronomen Nominativ Ackusativ /Dativ Reflexivapronomen Possessiva pronomen
Maskulin Feminin Neutrum Plural
1:a personsingular eg meg min mi mitt mine
2:a personsingular du deg din di ditt dine
3:e p. sing.maskulin han han seg hans
3:e p. sing.feminin ho ho, hennar hennar
3:e p. sing.neutrum det dess
1:a personplural vi, me oss vår vårt våre
2:a personplural de, dokker dykk, dokker dykkar, dokkar
3:e personplural dei seg deira
3:e personrefleksivt seg sin si sitt sine

vi

  1. personligt pronomen i första person plural subjektsform; vi
    Synonymer: me

vi

  1. böjningsform av ver

  2. ↑ Svensk ordbok: "vi"

  3. ↑ Svensk ordbok: "vi"

  4. ↑ Svensk ordbok: "vi"