dån - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av dån | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | dån | dånet | dån | dånen |
| Genitiv | dåns | dånets | dåns | dånens |
dån
- starkt och dovt ljud; särskilt om dito ljud med överväldigande styrka (baseffekt/vibration) eller ekande karaktär i ljudkällans närhet: buller, oväsen; dunder, åska
Vanliga konstruktioner: forsens, kyrkklockornas, kanonernas, åskans dån
Sammansättningar: dåndimpen, underdånig
Etymologi: Från fornsvenska dyn, av fornnordiska dyn, till samma stam som svenska dön och don, längre bak även ton. Jämför tidigare namn för Asaguden Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor (direktöversatt: “Dånar” eller “Tonar”, han som gör dån, dvs åska), sedermera sammandraget till fornnordiska Þórr (Þónarr) – "Tor". Kognat med danska døn, isländska dynur och engelska din i samma betydelse, samt förledet i svenska dunder och engelska thunder.
Varianter: don, dön (dialektalt)
Besläktade ord: dåna, dånande, döna
buller, oväsen