deg - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av deg 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | deg | degen | degar | degarna |
| Genitiv | degs | degens | degars | degarnas |
| Böjningar av deg 2 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | deg | degen |
| Genitiv | degs | degens |
pizzadeg
deg
- (bakning) tjock blandning av framförallt mjöl och någon vätska, och som ska gräddas eller på annat vis tillagas; även annat material av liknande konsistens
Etymologi: Av fornsvenska degher.
Besläktade ord: dega, degig
Sammansättningar: bröddeg, bulldeg, degbunke, degkrok, degtråg, kakdeg, pizzadeg, surdeg
Jämför: smet - (slang) pengar
Synonymer: cash, fläsk, kosing, para, stålar
deg
- bokmål: deig (no)
- engelska: dough (en)
- finska: taikina (fi)
- franska: pâte (fr) f
- isländska: deig
- italienska: impasto (it) m
- japanska: パン生地
- jiddisch: טייג n (teyg)
- nederländska: deeg (nl)
- spanska: masa (es)
- sydsamiska: daajje
- turkiska: hamur (tr)
- tyska: Teig (de) m
Tabell över pronomen
| Personligapronomen | Nominativ | Ackusativ /Dativ | Reflexivapronomen | Possessiva pronomen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskulin | Feminin | Neutrum | Plural | |||
| 1:a personsingular | jeg | meg | min | mi | mitt | mine |
| 2:a personsingular | du | deg | din | di | ditt | dine |
| 3:e p. sing.maskulin | han | ham, han | seg | hans | ||
| 3:e p. sing.feminin | hun | henne | hennes | |||
| 3:e p. sing.utrum | den | dens | ||||
| 3:e p. sing.neutrum | det | dets | ||||
| 1:a personplural | vi | oss | vår | vårt | våre | |
| 2:a personplural | dere | deres | ||||
| 3:e personplural | de | dem | seg | |||
| 3:e personrefleksivt | seg | sin | si | sitt | sine |
deg
deg
deg
- grundtalet tio
Tabell över pronomen
| Personligapronomen | Nominativ | Ackusativ /Dativ | Reflexivapronomen | Possessiva pronomen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskulin | Feminin | Neutrum | Plural | |||
| 1:a personsingular | eg | meg | min | mi | mitt | mine |
| 2:a personsingular | du | deg | din | di | ditt | dine |
| 3:e p. sing.maskulin | han | han | seg | hans | ||
| 3:e p. sing.feminin | ho | ho, hennar | hennar | |||
| 3:e p. sing.neutrum | det | dess | ||||
| 1:a personplural | vi, me | oss | vår | vårt | våre | |
| 2:a personplural | de, dokker | dykk, dokker | dykkar, dokkar | |||
| 3:e personplural | dei | seg | deira | |||
| 3:e personrefleksivt | seg | sin | si | sitt | sine |
deg
deg