frukt - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även frúkt.
| Böjningar av frukt | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | frukt | frukten | frukter | frukterna |
| Genitiv | frukts | fruktens | frukters | frukternas |
frukt
- (allmänt, icke-botanisk term) söt ätbar del av växt vars konsistens är saftig och "köttig", oftast exkluderande mindre sådana, vilka kallas bär
- (botanik) del av växt som innehåller frön och bildas i fortplantningssyfte
Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet.[1] Som fornsvenska frukt, av medellågtyska vrucht, av latinska fructus.[2]
Besläktade ord: befrukta, fruktsam, fruktig, ofruktbar, ofruktsam
Sammansättningar: fallfrukt, fruktlös, fruktodlare, fruktsallad, fruktskörd, fruktstund, fruktstånd, fruktträd, fruktträdgård, fruktyoghurt
Fraser: bära frukt, falla som en mogen frukt, förbjuden frukt, havets frukter
söt ätbar del av växt
- arabiska: محصول
- belarusiska: садавіна f, плод m
- bokmål: frukt (no) f
- danska: frugt (da) u
- engelska: fruit (en)
- esperanto: frukto (eo)
- finska: hedelmä (fi)
- franska: fruit (fr) m
- hebreiska: פרי (he) m (pri)
- isländska: ávextir (is)
- italienska: frutta (it) f, frutto (it) m
- kinesiska: 水果 (zh) (mandarin: shuǐguǒ)
- koreanska: 과일 (ko) (kwail)
- kurdiska: fêkî (ku) f, mêwe (ku) f
- kymriska: ffrwyth (cy) m
- malagassiska: vokatra (mg)
- malajiska: buah (ms)
- nederländska: fruit (nl)
- nynorska: frukt (nn)
- polska: owoc (pl) m
- portugisiska: fruto (pt) m
- rumänska: poamă (ro) f
- ryska: фрукт (ru) m, плод (ru) m
- slovakiska: ovocie (sk) n
- spanska: fruta (es) f
- tibetanska: ཤིང་ཏོག (shing tog)
- tjeckiska: ovoce (cs) n
- turkiska: meyve (tr)
- tyska: Frucht (de) f, Obst (de) n
- udmurtiska: емыш (jemyš)
- ukrainska: плід (uk) m, фрукт (uk) m