uteliggare - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av uteliggare | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | uteliggare | uteliggaren, vard. uteliggarn | uteliggare | uteliggarna |
| Genitiv | uteliggares | uteliggarens, vard. uteliggarns | uteliggares | uteliggarnas |
hemlös person
- bokmål: uteligger (no) m
- engelska: homeless (en) substantiverat adjektiv, hobo (en)
- tyska: Penner (de) m, Obdachloser (de) m substantiverat adjektiv, Obdachlose (de) f substantiverat adjektiv, Sandler (de) m Österrike, Wohnsitzloser m, Wohnsitzlose f
- portugisiska: sem-abrigo (pt)