Cryogenics (original) (raw)

About DBpedia

Kryogenika neboli (zejména pro teoretickou část oboru) fyzika nízkých teplot je fyzikální obor zabývající se dosahováním velmi nízkých teplot a studiem působení těchto teplot na různé materiály. V přeneseném významu označuje slovo kryogenika také technické zařízení k udržování nízké teploty. Americký Národní institut standardů a technologie stanovil hranici mezi chlazením a kryogenikou na 93,15 K (–180 °C). Tato hodnota se jeví logicky, neboť bod varu takzvaných permanentních plynů (vodík, kyslík, neon, dusík) leží pod touto hranicí a bod varu běžných chladicích kapalin leží nad ní. Tato hranice však není pevně dána a může být posouvána.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract Kryogenika neboli (zejména pro teoretickou část oboru) fyzika nízkých teplot je fyzikální obor zabývající se dosahováním velmi nízkých teplot a studiem působení těchto teplot na různé materiály. V přeneseném významu označuje slovo kryogenika také technické zařízení k udržování nízké teploty. Americký Národní institut standardů a technologie stanovil hranici mezi chlazením a kryogenikou na 93,15 K (–180 °C). Tato hodnota se jeví logicky, neboť bod varu takzvaných permanentních plynů (vodík, kyslík, neon, dusík) leží pod touto hranicí a bod varu běžných chladicích kapalin leží nad ní. Tato hranice však není pevně dána a může být posouvána. (cs) في الفيزياء، تعني فيزياء الحرارة المنخفضة أو التبريد العميق إنتاج المواد وسلوكها عند درجات حرارة منخفضة للغاية. ليست محددةً بدقة درجة حرارة التي ينتهي عندها التثليج ويبدأ التبريد الشديد، لكن يعتبر العلماء غازًا ما شديد البرودة إذا أمكن تسييله عند درجة حرارة - °150 مئوية (°123 كلفن؛ °238 فهرنهايت) أو دونها. يعتبر المعهد الوطني الأميركي للمعايير والتقنية أن مجال التبريد الشديد ينطوي على درجات حرارة أدنى من – °180 مئوية (°93 كلفن؛ °292 فهرنهايت). هذا خط فاصل منطقي، بما أن نقاط الغليان الطبيعية لما يُدعى بالغازات الدائمة (مثل الهليوم، والهيدروجين، والنيون، والنتروجين، والأكسجين، والهواء الطبيعي) أدنى من– °180 مئوية بينما لغازات تبريد الفريون، والهيدروكربون، وغيرها من غازات التبريد الشائعة نقاط غليان أعلى من – °180 مئوية. أعطى اكتشاف المواد فائقة الموصلية ذات درجات حرارة حرجة مرتفعة بصورة ملحوظة أعلى من نقطة غليان النيتروجين السائل اهتمامًا جديدًا بالوسائل الموثوقة ومنخفضة التكلفة لإنتاج التبريد الشديد مرتفع الحرارة. يصف مصطلح «تبريد شديد مرتفع الحرارة» درجات الحرارة التي تترواح من ما يزيد عن نقطة غليان النيتروجين السائل، - °195.79 مئوية (°77.36 كلفن؛ °320.42 فهرنهايت)، وصولًا إلى -°50 مئوية (223 كلفن؛ - °58 فهرنهايت). يستخدم أخصائيو التبريد الشديد مقياسي كلفن ورانكين للحرارة، ويقيس كلاهما انطلاقًا من الصفر المطلق، بدلًا من مقاييس أكثر شيوعًا مثل المئوية (السلسية) الذي يقيس بدءًا من نقطة تجمد المياه عند مستوى سطح البحر أو الفهرنهايت الذي يقع صفره عند درجة حرارة اعتباطية. (ar) La criogènia és una branca de la física que estudia les tecnologies per a produir, mantenir i aplicar temperatures molt baixes. L'interval de temperatures que es consideren criogèniques ha estat establert entre −150 °C i el zero absolut (–273,16 °C o 0 K), l'inici de l'escala kelvin, i a la teòricament el moviment molecular s'acostaria al mínim possible o cessaria. Les temperatures criogèniques s'expressen generalment en l'escala absoluta o kelvin, en la qual el zero absolut s'escriu com 0 K, sense signe de grau. La criobiologia, una subbranca de la criogènia, estudia les temperatures baixes en els organismes. En estat líquid, elements com el nitrogen o l'heli tenen moltes aplicacions criogèniques. El nitrogen líquid és l'element més utilitzat en la criogènia i se'l pot comprar legalment arreu del món. L'heli líquid també té un ús estès i permet assolir temperatures encara més baixes. Aquests gasos són mantinguts en recipients especials coneguts com a flascons Dewar o vasos Dewar, que mesuren aproximadament 1,8 metres d'alçada i 90 centímetres de diàmetre, però també es fan servir tancs gegants en operacions comercials a gran escala. Els vasos Dewar foren anomenats en honor del seu inventor James Dewar, el primer a aconseguir liquar l'hidrogen. Un altre ús de la criogènia són els combustibles criogènics. Es componen principalment d'oxigen i hidrogen i són utilitzats com a combustible de coets. El comerç internacional de gas natural es fa en la seva forma criogènica, el gas natural liquat o GNL. (ca) Στη Φυσική, Κρυογενετική (αγγλικά: cryogenics) είναι η μελέτη της παραγωγής και της συμπεριφοράς της ύλης σε πολύ χαμηλές θερμοκρασίες. Το άτομο που εξετάζει στοιχεία που έχουν εκτεθεί σε εξαιρετικά χαμηλές θερμοκρασίες ονομάζεται κρυογενετιστής. Οι κρυογενετιστές έχουν ως μονάδες μέτρησης της θερμοκρασίας τις κλίμακες Κέλβιν και Ράνκιν. (el) Kryotechnik, Kryogenik (von griechisch κρύος [kryos] „kalt“) oder Tieftemperaturtechnik ist die Technik zur Erzeugung tiefer Temperaturen (Joule-Thomson-Effekt) und zur Nutzung physikalischer Effekte bei tiefen Temperaturen (Verflüssigung und Trennung von Gasen). Die Kryotechnik deckt den Temperaturbereich unterhalb etwa −150 °C ab. Technisch einfach zugänglich sind Temperaturen von 77,4 K (−195,8 °C), dem Siedepunkt von Stickstoff, 20,4 K (mit Wasserstoff), und 4,2 K (mit Helium). Tiefere Temperaturen sind durch Druckverminderung und die damit verbundene Änderung der Siedepunkte erreichbar. Mit Helium kommt man damit bis auf ca. 1 K, mit dem (teuren) Isotop 3He sogar bis auf 1 mK. Eine breite Anwendung findet flüssiges Helium in der Kühlung von supraleitenden Wicklungen von Elektromagneten. (de) Kriogeniko estas branĉo de fiziko, kiu traktas la studon de la produktado kaj la uzon de tre malaltaj temperaturoj (sub -150 ° C aŭ 123 K), kaj la konduton de materialoj sub ĉi tiuj kondiĉoj. (eo) In physics, cryogenics is the production and behaviour of materials at very low temperatures. The 13th IIR International Congress of Refrigeration (held in Washington DC in 1971) endorsed a universal definition of “cryogenics” and “cryogenic” by accepting a threshold of 120 K (or –153 °C) to distinguish these terms from the conventional refrigeration. This is a logical dividing line, since the normal boiling points of the so-called permanent gases (such as helium, hydrogen, neon, nitrogen, oxygen, and normal air) lie below 120K while the Freon refrigerants, hydrocarbons, and other common refrigerants have boiling points above 120K. The U.S. National Institute of Standards and Technology considers the field of cryogenics as that involving temperatures below -153 Celsius (120K; -243.4 Fahrenheit) Discovery of superconducting materials with critical temperatures significantly above the boiling point of liquid nitrogen has provided new interest in reliable, low cost methods of producing high temperature cryogenic refrigeration. The term "high temperature cryogenic" describes temperatures ranging from above the boiling point of liquid nitrogen, −195.79 °C (77.36 K; −320.42 °F), up to −50 °C (223 K; −58 °F). Cryogenicists use the Kelvin or Rankine temperature scale, both of which measure from absolute zero, rather than more usual scales such as Celsius which measures from the freezing point of water at sea level or Fahrenheit which measures from the freezing point of a particular brine solution at sea level. (en) La criogenia (del griego κρύος [kryos], ‘frío’ ,y γενεια [geneia], ‘generación’) es el conjunto de técnicas utilizadas para enfriar un material a la temperatura de ebullición del nitrógeno o a temperaturas aún más bajas. La temperatura de ebullición del nitrógeno, es decir 77,36 K (o lo que es lo mismo −195,79 °C), se alcanza sumergiendo a una muestra en nitrógeno líquido. El uso de helio líquido en lugar de nitrógeno permite alcanzar la temperatura de ebullición de este, que es de 4,22 K (−268,93 °C). (es) Kriogenia oso tenperatura hotzak lortzeko teknikak eta oso tenperatura hotzetan izaten den jokaera aztertzen dituen fisikaren alorra da. Ez da hitzartu gaineko mugarik tenperatura kriogenikoentzat, baina kriogenia hitza –150 °C (123 °K)-tik beherako tenperaturei aplikatzea aholkatzen du. Zientzialari batzuentzat oxigenoaren isurkari bihurtzeko puntu normala (-183 °C) da gaineko muga. Isurkari lurrunkorren lurruntze azkarraren bidez edo 150-200 atmosfera bitarteko presiopean dauden gasen hedatzearen bidez lortzen dira tenperatura kriogenikoak. Hedatzea soila izan daiteke, presio txikiagoko ganberaren batekin komunikatzen duen balbula baten bidezkoa, edo bateko zilindro batean gerta daiteke, gasak motorraren pistoia bultza dezan. (eu) Eolaíocht is iniúchadh damhnaí ag teochtaí fíorísle, níos lú ná timpeall 90 K (-183 °C). Is féidir cuid mhaith próiseas a anailísiú níos éasca ag teochtaí fíorísle mar nach gcuireann iarmhairtí teirmeacha isteach orthu, agus bíonn iompar aisteach doréamhinste ag ábhair gar don dearbhnialas teochta. Sampla fíorspéisiúil is ea forsheoltacht ábhar áirithe faoi bhun teochtaí criticiúla atá sainiúil do na hábhair ar leith sin. Sampla eile is ea forshreabhacht ábhar faoi chúinsí teochta ísle. (ga) La cryogénie est l'étude et la production des basses températures (inférieures à −150 °C ou 120 K) dans le but de comprendre les phénomènes physiques qui s'y manifestent. La limite de −153,15 °C représente la limite à partir de laquelle les gaz de l'air se liquéfient. La cryogénie possède de très nombreuses applications notamment dans les secteurs alimentaire, médical, industriel, physique et de l'élevage. La cryogénie a ouvert beaucoup de possibilités comme : * la conservation des aliments à l'aide d'azote liquide, * la suspension du métabolisme, * l'étude de la supraconductivité (absence de résistance électrique), * l'étude de la superfluidité (absence de viscosité pour un liquide), * la transformation en une fine poudre de toutes sortes de matières, * la récupération de plus de 90 % des gaz destructeurs de la couche d'ozone, * la création, à partir d'azote liquide, de toutes sortes de neiges, * le transport sur de longues distances de gaz naturel à un coût réaliste, * le traitement de certaines maladies de peau comme les verrues. (fr) Dalam ilmu fisika atau teknik, kriogenik adalah ilmu yang mempelajari materi dengan temperatur sangat rendah (di bawah –150 °C, –238 °F atau 123 K). Ilmu ini mempelajari cara memproduksi serta perilaku material pada temperatur tersebut. Dalam membahas kriogenik, tidak digunakan skala temperatur Fahrenheit atau Celsius yang umum digunakan di masyarakat, melainkan digunakan skala Kelvin (pada awalnya digunakan skala Rankine). Penemuan bahan superkonduktor dengan suhu kritis secara signifikan di atas titik didih nitrogen cair telah memberikan minat baru pada metode biaya rendah yang andal untuk memproduksi pendinginan kriogenik suhu tinggi. Istilah "kriogenik suhu tinggi" menggambarkan suhu mulai dari di atas titik didih nitrogen cair, 195,79 °C (77,36 K; 320,42 °F), hingga 50 °C (223 K; 58 °F). (in) La criogenia (dal greco κρύος + γονική, che significa "generazione di freddo", tuttavia il termine è sinonimo di stato a bassa temperatura) è una branca della tecnologia che riguarda lo studio, la produzione e l'utilizzo di temperature molto basse. La criogenia ha avuto e continua ad avere una notevole importanza in fisica e in chimica. Non è ben definito a che punto della scala della temperatura finisce la refrigerazione e dove inizia la criogenia. Il NIST, l'agenzia federale USA che si occupa di tecnologie, ha scelto di considerare il campo della criogenia quello che riguarda temperature sotto i 93 K (-179,85 °C). Questa è una scelta ragionevole, poiché i tipici punti di ebollizione dei gas comunemente chiamati criogenici (come elio, idrogeno, neon, azoto, ossigeno, e l'aria) sono al di sotto di 93 K, mentre i refrigeranti comuni quali il freon, l'ammoniaca hanno punti di ebollizione sopra i 93 K.Anche se altri autori considerano il limite a temperatura più alta 123 K. La scoperta di nuovi materiali superconduttori con temperature critiche significativamente più alte del punto di ebollizione dell'azoto liquido ha motivato un nuovo interesse per la produzione a basso costo di liquidi refrigeranti a più alta temperatura dell'azoto liquido.Per questa ragione si è introdotta la definizione di criogenia ad alta temperatura che descrive temperature nell'intervallo di temperature dal punto di ebollizione dell'azoto liquido77 K (-196 °C) fino a 223 K (-55 °C). In criogenia la scala Kelvin è comunemente usata invece di quella Celsius. La scala Kelvin usa lo zero assoluto come zero della scala e quindi 0 K equivalgono a -273,15 °C. (it) 低温物理学(ていおんぶつりがく)は、絶対零度に非常に近い超低温領域における物理学の1分野である。この様な超低温では、熱的な擾乱が小さくなるために、凝縮系内の微小な相互作用や巨視的な量子効果による特異な現象が現れてくる。 (ja) 저온물리학(低溫物理學, Cryogenics)은 저온상태에서에 물질의 성질을 연구하는 물리학의 한 분야다. 4.2켈빈 이하인 온도에서 연구하는 것을 뜻한다. (ko) Kriogenika (gr. krios „zimno”, genos „ród”) – dziedzina nauki (fizyki i techniki) zajmująca się badaniem i wykorzystaniem właściwości ciał w ekstremalnie niskich temperaturach, uzyskiwaniem i mierzeniem niskich temperatur. Temperatury te nie są ściśle zdefiniowane, zwykle przyjmuje się jako graniczne temperatury niższe od −150 °C (123 K). Kriogenika ma poważny udział w takich dziedzinach jak: badania przestrzeni kosmicznej, biologia i chirurgia, w przemyśle spożywczym, metalurgicznym, chemicznym i urządzeniach nadprzewodzących. Zastosowanie elementów nadprzewodzących w urządzeniach energetycznych prowadzi do znacznego zmniejszenia kosztów i masy tych urządzeń oraz zwiększenia sprawności i wydajności przy zachowaniu ich mocy. (pl) Cryogeen is een zeer lage temperatuur. Letterlijk betekent cryogeen koudmakend. Vaak worden voor cryogene experimenten stoffen gebruikt die bij een heel lage temperatuur koken. Belangrijk zijn hiervoor de vloeistoffen van distikstof (77 K), diwaterstof (20 K) en helium (4,2 K). Vloeibare stikstof kost ongeveer evenveel als melk, en wordt in grote hoeveelheden voor allerlei experimenten ingezet. Vloeibare helium is veel duurder, en door de veel lagere verdampingswarmte minder geschikt om te transporteren, vanwege benodigde isolatie. Het wordt dan ook alleen voor specifieke experimenten ingezet die de extreem lage temperatuur nodig hebben, en wordt dan lokaal uit heliumgas aangemaakt. Veel wetenschappelijke experimenten hebben baat bij lage temperaturen omdat de atomen bij zulke temperaturen veel minder snel bewegen, en omdat er bij lage temperaturen minder ruis in elektronische circuits optreedt. Ook hebben sommige stoffen verrassende eigenschappen bij lage temperaturen, zoals supervloeibaarheid en supergeleiding. Aardgas wordt bij cryogene temperaturen getransporteerd en heet dan lng. Ook (normaal gesproken) gasvormige raketbrandstoffen en oxidators en drijfgassen worden vaak cryogeen in de brandstoftanks geladen. Voorbeelden hiervan zijn: waterstof, zuurstof, methaan en helium. (nl) A criogenia é uma área do conhecimento científico e tecnológico cujas atividades são desenvolvidas em torno dos fenômenos que ocorrem em temperaturas muito baixas; assim como desenvolvimento de meios, processos e equipamentos para se atingir tais temperaturas usualmente inferiores a -150 °C. Pode ser desmembrada em diversas especialidades presentes principalmente na física, química, biologia, engenharia aeroespacial e ciências da saúde. A criogenia não deve ser confundida com o ramo exploratório e controverso da criônica, no qual busca-se a reanimação celular de seres humanos mortos e congelados. Trata-se de procedimentos não endossados pela Sociedade de Criogenia da América. (pt) Kryoteknik är den gren av fysiken som studerar framställningen av låga temperaturer (under -150°C eller 123 K) och effekterna på material vid dessa temperaturer. (sv) 低溫物理學 (英語:Cryogenics),又稱低溫學,是物理學的一個分支,主要研究物質在低溫狀況下的物理性質的科學,有時也包括低溫下獲得的生成物和它的測量技術。在低溫物理學中的低溫定義為 -150°C( -238°F,即123K)以下的溫度。 19世紀,英國物理學家法拉第在一次實驗中偶然液化了氯氣,他由此認為一切氣體在低溫高壓的情況下都可以被液化。到了1840年代,法拉第本人已經成功液化了當時大多數的已知氣體,只有氧氣、氮氣、氫氣、一氧化碳、二氧化氮及甲烷六種氣體無法液化,而且創出當時的最低溫度( -110°C, 163K)。隨後,低溫設備不斷被改良,和方法開始廣泛應用。1898年英國物理學家杜瓦成功液化氫氣,標誌著這六種氣體都能夠被液化。1895年,英國化學家從礦石中分離出更難液化的氣體——氦氣。直至1908年,才成功被荷蘭萊頓大學的物理學家海克·卡末林·昂內斯液化,同時令低溫記錄創下新低( -269°C, 4K)。之後,昂內斯獲得1913年的諾貝爾物理學獎。 1911年,昂內斯意外發現以( -268.8°C, 4.2K)的液氦冷卻汞時,電阻突然驟降到接近零歐姆(0Ω),此現象即為超導現象。隨後,他又發現在低溫下鉛、錫也和汞一樣具有相似的超導特性。超導效應的發展前景可觀,如果能使超導材料在室溫下應用,將能大大提高輸電的效能,延長材料使用的壽命,降低熱損耗。近年,物理學家正不斷尋找超導轉變溫度(Tc)更高的超導材料。目前,高溫超導體已經成為凝聚態物理學中最熱門的研究領域。 (zh) Криоге́ника (от слов греч. κρύος «холод, мороз» + γένος «род, происхождение») — раздел физики низких температур, изучающий закономерности изменения свойств различных веществ в условиях крайне низких («криогенных») температур. Кроме этого, этим термином обозначают технологии и аппаратно-методические средства работы в условиях низких температур. Также определяется как область науки, охватывающая исследование, развитие и применение криогенной техники. В 1971 году Международный институт холода принял рекомендацию, согласно которой криогенными температурами следует называть температуры ниже 120 Кельвинов (температура конденсации природного газа) до температуры 0,7 K (температура получения жидкого гелия под вакуумом). Все температуры ниже 0,3 K — это область , для получения которых используются специальные методы охлаждения. (ru) Кріоте́хніка, Кріогеніка (англ. cryogenic engineering, нім. Kryotechnik f) — галузь науки (фізики) і техніки, пов'язана зі створенням і використанням низьких температур. (uk)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Liquidnitrogen.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink http://www.300below.com/
dbo:wikiPageID 7176 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 17623 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1117197116 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Pulse_tube_refrigerator dbr:Rocket dbr:Benchtop_NMR_spectrometer dbr:Fahrenheit_scale dbr:Neon dbr:Nitrogen dbr:Biology dbr:Hydrocarbon dbr:Hydrogen dbr:Pfizer–BioNTech_COVID-19_vaccine dbr:Vaccine dbr:Orbit dbr:LNG_pier dbc:Cryogenics dbr:Chemical_reactor dbr:Gas dbr:Silicon_bandgap_temperature_sensor dbr:Electric_power_transmission dbr:Greek_language dbr:NASA dbr:Cryobiology dbr:Cryoconservation_of_animal_genetic_resources dbr:Cryocooler dbr:Cryoelectronics dbr:Cryogenic_fuel dbr:Cryogenic_grinding dbr:Cryogenic_hardening dbr:Cryogenic_processor dbr:Cryonics dbr:Cryopreservation dbr:Cryosurgery dbr:Thermos dbr:LNG_carrier dbr:Liquid_helium dbr:Liquid_hydrogen dbr:Magnetic_resonance_imaging dbr:Boiling_point dbr:Statin dbr:Frozen_food dbr:Detroit,_Michigan dbr:Physics dbr:Popular_culture dbr:Magnetic_refrigeration dbr:Storage_tank dbr:Celsius dbr:Tupolev dbr:Cryomilling dbr:Helium dbr:Liquefied_gas dbr:Liquefied_natural_gas dbr:Liquid_nitrogen dbr:Liquid_oxygen dbr:Earth's_atmosphere dbr:Fahrenheit dbr:Brittleness dbr:Oxidizer dbr:Oxygen dbr:Nightclub dbr:Superconductivity dbr:Stirling_engine dbr:Vacuum_flask dbr:Mill_(grinding) dbr:International_Energy_Agency dbr:James_Dewar dbr:Temperature dbc:Cooling_technology dbr:Absolute_zero dbc:Industrial_gases dbr:Kelvin dbr:Superconducting dbr:Cold_chain dbr:Soviet_space_program dbr:Space_Shuttle dbr:Freon dbr:National_Institute_of_Standards_and_Technology dbr:Organism dbr:RP-1 dbr:Rankine_scale dbr:Sergei_Korolev dbr:Nuclear_magnetic_resonance dbr:Forward_looking_infrared dbr:Variable-range_hopping dbr:Tu-154 dbr:Manufacturing_process dbr:Resistance_thermometer dbr:Heat_treatment dbr:Celsius_scale dbr:Cryogenic_detectors dbr:Cryogenic_tempering dbr:Dewar_flask dbr:Coldest_temperature_recorded_on_Earth dbr:Kelvin_scale dbr:Tu-155 dbr:File:Cryogenic_Gases_Delivery_Truck_Ypsilanti_Michigan.JPG dbr:File:Cryogenic_carbon_steel_socket_weld_globe_valve.jpg dbr:File:ISIM_3_logical_region.jpg dbr:File:Liquid_Nitrogen_Tank.JPG dbr:File:Liquidnitrogen.jpg dbr:File:The_MUSE_instrument_on_the_VLT.jpg
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Authority_control dbt:Citation_needed dbt:Convert dbt:For_multi dbt:Further dbt:ISBN dbt:More_citations_needed_section dbt:Redirect dbt:Reflist dbt:Short_description
dct:subject dbc:Cryogenics dbc:Cooling_technology dbc:Industrial_gases
gold:hypernym dbr:Study
rdf:type owl:Thing dbo:Book
rdfs:comment Kryogenika neboli (zejména pro teoretickou část oboru) fyzika nízkých teplot je fyzikální obor zabývající se dosahováním velmi nízkých teplot a studiem působení těchto teplot na různé materiály. V přeneseném významu označuje slovo kryogenika také technické zařízení k udržování nízké teploty. Americký Národní institut standardů a technologie stanovil hranici mezi chlazením a kryogenikou na 93,15 K (–180 °C). Tato hodnota se jeví logicky, neboť bod varu takzvaných permanentních plynů (vodík, kyslík, neon, dusík) leží pod touto hranicí a bod varu běžných chladicích kapalin leží nad ní. Tato hranice však není pevně dána a může být posouvána. (cs) Στη Φυσική, Κρυογενετική (αγγλικά: cryogenics) είναι η μελέτη της παραγωγής και της συμπεριφοράς της ύλης σε πολύ χαμηλές θερμοκρασίες. Το άτομο που εξετάζει στοιχεία που έχουν εκτεθεί σε εξαιρετικά χαμηλές θερμοκρασίες ονομάζεται κρυογενετιστής. Οι κρυογενετιστές έχουν ως μονάδες μέτρησης της θερμοκρασίας τις κλίμακες Κέλβιν και Ράνκιν. (el) Kriogeniko estas branĉo de fiziko, kiu traktas la studon de la produktado kaj la uzon de tre malaltaj temperaturoj (sub -150 ° C aŭ 123 K), kaj la konduton de materialoj sub ĉi tiuj kondiĉoj. (eo) La criogenia (del griego κρύος [kryos], ‘frío’ ,y γενεια [geneia], ‘generación’) es el conjunto de técnicas utilizadas para enfriar un material a la temperatura de ebullición del nitrógeno o a temperaturas aún más bajas. La temperatura de ebullición del nitrógeno, es decir 77,36 K (o lo que es lo mismo −195,79 °C), se alcanza sumergiendo a una muestra en nitrógeno líquido. El uso de helio líquido en lugar de nitrógeno permite alcanzar la temperatura de ebullición de este, que es de 4,22 K (−268,93 °C). (es) Kriogenia oso tenperatura hotzak lortzeko teknikak eta oso tenperatura hotzetan izaten den jokaera aztertzen dituen fisikaren alorra da. Ez da hitzartu gaineko mugarik tenperatura kriogenikoentzat, baina kriogenia hitza –150 °C (123 °K)-tik beherako tenperaturei aplikatzea aholkatzen du. Zientzialari batzuentzat oxigenoaren isurkari bihurtzeko puntu normala (-183 °C) da gaineko muga. Isurkari lurrunkorren lurruntze azkarraren bidez edo 150-200 atmosfera bitarteko presiopean dauden gasen hedatzearen bidez lortzen dira tenperatura kriogenikoak. Hedatzea soila izan daiteke, presio txikiagoko ganberaren batekin komunikatzen duen balbula baten bidezkoa, edo bateko zilindro batean gerta daiteke, gasak motorraren pistoia bultza dezan. (eu) Eolaíocht is iniúchadh damhnaí ag teochtaí fíorísle, níos lú ná timpeall 90 K (-183 °C). Is féidir cuid mhaith próiseas a anailísiú níos éasca ag teochtaí fíorísle mar nach gcuireann iarmhairtí teirmeacha isteach orthu, agus bíonn iompar aisteach doréamhinste ag ábhair gar don dearbhnialas teochta. Sampla fíorspéisiúil is ea forsheoltacht ábhar áirithe faoi bhun teochtaí criticiúla atá sainiúil do na hábhair ar leith sin. Sampla eile is ea forshreabhacht ábhar faoi chúinsí teochta ísle. (ga) 低温物理学(ていおんぶつりがく)は、絶対零度に非常に近い超低温領域における物理学の1分野である。この様な超低温では、熱的な擾乱が小さくなるために、凝縮系内の微小な相互作用や巨視的な量子効果による特異な現象が現れてくる。 (ja) 저온물리학(低溫物理學, Cryogenics)은 저온상태에서에 물질의 성질을 연구하는 물리학의 한 분야다. 4.2켈빈 이하인 온도에서 연구하는 것을 뜻한다. (ko) Kryoteknik är den gren av fysiken som studerar framställningen av låga temperaturer (under -150°C eller 123 K) och effekterna på material vid dessa temperaturer. (sv) Кріоте́хніка, Кріогеніка (англ. cryogenic engineering, нім. Kryotechnik f) — галузь науки (фізики) і техніки, пов'язана зі створенням і використанням низьких температур. (uk) في الفيزياء، تعني فيزياء الحرارة المنخفضة أو التبريد العميق إنتاج المواد وسلوكها عند درجات حرارة منخفضة للغاية. ليست محددةً بدقة درجة حرارة التي ينتهي عندها التثليج ويبدأ التبريد الشديد، لكن يعتبر العلماء غازًا ما شديد البرودة إذا أمكن تسييله عند درجة حرارة - °150 مئوية (°123 كلفن؛ °238 فهرنهايت) أو دونها. يعتبر المعهد الوطني الأميركي للمعايير والتقنية أن مجال التبريد الشديد ينطوي على درجات حرارة أدنى من – °180 مئوية (°93 كلفن؛ °292 فهرنهايت). هذا خط فاصل منطقي، بما أن نقاط الغليان الطبيعية لما يُدعى بالغازات الدائمة (مثل الهليوم، والهيدروجين، والنيون، والنتروجين، والأكسجين، والهواء الطبيعي) أدنى من– °180 مئوية بينما لغازات تبريد الفريون، والهيدروكربون، وغيرها من غازات التبريد الشائعة نقاط غليان أعلى من – °180 مئوية. (ar) La criogènia és una branca de la física que estudia les tecnologies per a produir, mantenir i aplicar temperatures molt baixes. L'interval de temperatures que es consideren criogèniques ha estat establert entre −150 °C i el zero absolut (–273,16 °C o 0 K), l'inici de l'escala kelvin, i a la teòricament el moviment molecular s'acostaria al mínim possible o cessaria. Les temperatures criogèniques s'expressen generalment en l'escala absoluta o kelvin, en la qual el zero absolut s'escriu com 0 K, sense signe de grau. (ca) Kryotechnik, Kryogenik (von griechisch κρύος [kryos] „kalt“) oder Tieftemperaturtechnik ist die Technik zur Erzeugung tiefer Temperaturen (Joule-Thomson-Effekt) und zur Nutzung physikalischer Effekte bei tiefen Temperaturen (Verflüssigung und Trennung von Gasen). Die Kryotechnik deckt den Temperaturbereich unterhalb etwa −150 °C ab. Technisch einfach zugänglich sind Temperaturen von 77,4 K (−195,8 °C), dem Siedepunkt von Stickstoff, 20,4 K (mit Wasserstoff), und 4,2 K (mit Helium). Tiefere Temperaturen sind durch Druckverminderung und die damit verbundene Änderung der Siedepunkte erreichbar. Mit Helium kommt man damit bis auf ca. 1 K, mit dem (teuren) Isotop 3He sogar bis auf 1 mK. Eine breite Anwendung findet flüssiges Helium in der Kühlung von supraleitenden Wicklungen von Elektromagnete (de) In physics, cryogenics is the production and behaviour of materials at very low temperatures. The 13th IIR International Congress of Refrigeration (held in Washington DC in 1971) endorsed a universal definition of “cryogenics” and “cryogenic” by accepting a threshold of 120 K (or –153 °C) to distinguish these terms from the conventional refrigeration. This is a logical dividing line, since the normal boiling points of the so-called permanent gases (such as helium, hydrogen, neon, nitrogen, oxygen, and normal air) lie below 120K while the Freon refrigerants, hydrocarbons, and other common refrigerants have boiling points above 120K. The U.S. National Institute of Standards and Technology considers the field of cryogenics as that involving temperatures below -153 Celsius (120K; -243.4 Fahren (en) Dalam ilmu fisika atau teknik, kriogenik adalah ilmu yang mempelajari materi dengan temperatur sangat rendah (di bawah –150 °C, –238 °F atau 123 K). Ilmu ini mempelajari cara memproduksi serta perilaku material pada temperatur tersebut. Dalam membahas kriogenik, tidak digunakan skala temperatur Fahrenheit atau Celsius yang umum digunakan di masyarakat, melainkan digunakan skala Kelvin (pada awalnya digunakan skala Rankine). (in) La criogenia (dal greco κρύος + γονική, che significa "generazione di freddo", tuttavia il termine è sinonimo di stato a bassa temperatura) è una branca della tecnologia che riguarda lo studio, la produzione e l'utilizzo di temperature molto basse. La criogenia ha avuto e continua ad avere una notevole importanza in fisica e in chimica. In criogenia la scala Kelvin è comunemente usata invece di quella Celsius. La scala Kelvin usa lo zero assoluto come zero della scala e quindi 0 K equivalgono a -273,15 °C. (it) La cryogénie est l'étude et la production des basses températures (inférieures à −150 °C ou 120 K) dans le but de comprendre les phénomènes physiques qui s'y manifestent. La limite de −153,15 °C représente la limite à partir de laquelle les gaz de l'air se liquéfient. La cryogénie possède de très nombreuses applications notamment dans les secteurs alimentaire, médical, industriel, physique et de l'élevage. La cryogénie a ouvert beaucoup de possibilités comme : (fr) Cryogeen is een zeer lage temperatuur. Letterlijk betekent cryogeen koudmakend. Vaak worden voor cryogene experimenten stoffen gebruikt die bij een heel lage temperatuur koken. Belangrijk zijn hiervoor de vloeistoffen van distikstof (77 K), diwaterstof (20 K) en helium (4,2 K). Vloeibare stikstof kost ongeveer evenveel als melk, en wordt in grote hoeveelheden voor allerlei experimenten ingezet. Vloeibare helium is veel duurder, en door de veel lagere verdampingswarmte minder geschikt om te transporteren, vanwege benodigde isolatie. Het wordt dan ook alleen voor specifieke experimenten ingezet die de extreem lage temperatuur nodig hebben, en wordt dan lokaal uit heliumgas aangemaakt. (nl) Kriogenika (gr. krios „zimno”, genos „ród”) – dziedzina nauki (fizyki i techniki) zajmująca się badaniem i wykorzystaniem właściwości ciał w ekstremalnie niskich temperaturach, uzyskiwaniem i mierzeniem niskich temperatur. Temperatury te nie są ściśle zdefiniowane, zwykle przyjmuje się jako graniczne temperatury niższe od −150 °C (123 K). (pl) Криоге́ника (от слов греч. κρύος «холод, мороз» + γένος «род, происхождение») — раздел физики низких температур, изучающий закономерности изменения свойств различных веществ в условиях крайне низких («криогенных») температур. Кроме этого, этим термином обозначают технологии и аппаратно-методические средства работы в условиях низких температур. Также определяется как область науки, охватывающая исследование, развитие и применение криогенной техники. (ru) A criogenia é uma área do conhecimento científico e tecnológico cujas atividades são desenvolvidas em torno dos fenômenos que ocorrem em temperaturas muito baixas; assim como desenvolvimento de meios, processos e equipamentos para se atingir tais temperaturas usualmente inferiores a -150 °C. Pode ser desmembrada em diversas especialidades presentes principalmente na física, química, biologia, engenharia aeroespacial e ciências da saúde. (pt) 低溫物理學 (英語:Cryogenics),又稱低溫學,是物理學的一個分支,主要研究物質在低溫狀況下的物理性質的科學,有時也包括低溫下獲得的生成物和它的測量技術。在低溫物理學中的低溫定義為 -150°C( -238°F,即123K)以下的溫度。 19世紀,英國物理學家法拉第在一次實驗中偶然液化了氯氣,他由此認為一切氣體在低溫高壓的情況下都可以被液化。到了1840年代,法拉第本人已經成功液化了當時大多數的已知氣體,只有氧氣、氮氣、氫氣、一氧化碳、二氧化氮及甲烷六種氣體無法液化,而且創出當時的最低溫度( -110°C, 163K)。隨後,低溫設備不斷被改良,和方法開始廣泛應用。1898年英國物理學家杜瓦成功液化氫氣,標誌著這六種氣體都能夠被液化。1895年,英國化學家從礦石中分離出更難液化的氣體——氦氣。直至1908年,才成功被荷蘭萊頓大學的物理學家海克·卡末林·昂內斯液化,同時令低溫記錄創下新低( -269°C, 4K)。之後,昂內斯獲得1913年的諾貝爾物理學獎。 (zh)
rdfs:label Cryogenics (en) تبريد عميق (ar) Criogènia (ca) Kryogenika (cs) Kryotechnik (de) Κρυογενετική (el) Kriogeniko (eo) Criogenia (es) Kriogenia (eu) Crióiginic (ga) Kriogenik (in) Cryogénie (fr) Criogenia (it) 低温物理学 (ja) 저온물리학 (ko) Kriogenika (pl) Cryogeen (nl) Criogenia (pt) Криогеника (ru) Kryoteknik (sv) Кріотехніка (uk) 低温物理学 (zh)
owl:sameAs freebase:Cryogenics http://sw.cyc.com/concept/Mx4rvj8dI5wpEbGdrcN5Y29ycA http://d-nb.info/gnd/4078299-2 wikidata:Cryogenics dbpedia-af:Cryogenics dbpedia-ar:Cryogenics dbpedia-az:Cryogenics dbpedia-bg:Cryogenics dbpedia-ca:Cryogenics dbpedia-cs:Cryogenics dbpedia-cy:Cryogenics dbpedia-de:Cryogenics dbpedia-el:Cryogenics dbpedia-eo:Cryogenics dbpedia-es:Cryogenics dbpedia-eu:Cryogenics dbpedia-fa:Cryogenics dbpedia-fi:Cryogenics dbpedia-fr:Cryogenics dbpedia-ga:Cryogenics dbpedia-gl:Cryogenics http://hi.dbpedia.org/resource/निम्नतापिकी dbpedia-hr:Cryogenics dbpedia-hu:Cryogenics dbpedia-id:Cryogenics dbpedia-is:Cryogenics dbpedia-it:Cryogenics dbpedia-ja:Cryogenics dbpedia-kk:Cryogenics dbpedia-ko:Cryogenics http://lt.dbpedia.org/resource/Kriogenika dbpedia-mk:Cryogenics http://ml.dbpedia.org/resource/ക്രയോജനിക്സ് dbpedia-ms:Cryogenics http://my.dbpedia.org/resource/ကရိုင်ယိုဂျင်းနစ် dbpedia-nl:Cryogenics dbpedia-nn:Cryogenics dbpedia-no:Cryogenics dbpedia-os:Cryogenics dbpedia-pl:Cryogenics dbpedia-pt:Cryogenics dbpedia-ro:Cryogenics dbpedia-ru:Cryogenics dbpedia-sh:Cryogenics dbpedia-simple:Cryogenics dbpedia-sl:Cryogenics dbpedia-sv:Cryogenics http://ta.dbpedia.org/resource/கடுங்குளிரியல் http://tl.dbpedia.org/resource/Kriyohenika dbpedia-tr:Cryogenics dbpedia-uk:Cryogenics http://ur.dbpedia.org/resource/بردیات dbpedia-war:Cryogenics dbpedia-zh:Cryogenics https://global.dbpedia.org/id/qj2D
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Cryogenics?oldid=1117197116&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Cryogenic_Gases_Delivery_Truck_Ypsilanti_Michigan.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cryogenic_carbon_steel_socket_weld_globe_valve.jpg wiki-commons:Special:FilePath/ISIM_3_logical_region.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Liquid_Nitrogen_Tank.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Liquidnitrogen.jpg wiki-commons:Special:FilePath/The_MUSE_instrument_on_the_VLT.jpg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Cryogenics
is dbo:academicDiscipline of dbr:Samuel_Collins_(physicist) dbr:Hong_Chaosheng dbr:Valeriy_Kostyuk dbr:George_O._Zimmerman dbr:Lois_Graham
is dbo:influenced of dbr:Heike_Kamerlingh_Onnes dbr:Johannes_Diderik_van_der_Waals
is dbo:knownFor of dbr:Arup_Kumar_Raychaudhuri dbr:George_Pickett_(physicist)
is dbo:service of dbr:Nippon_Sanso_Holdings_Corporation
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Cryogenic dbr:Low_temperatures dbr:Cryogenically dbr:Cyrogenic dbr:Cyrogenics dbr:Low_temperature_physics dbr:Kryogenics dbr:Cryogen dbr:Cryogenation dbr:Cryogenic_temperature dbr:Cryogenicist dbr:Cryophysics dbr:Cryotechnology dbr:Low-temperature_physics dbr:Low-Temperature_Phenomena dbr:Low-temperature dbr:Low_Temperature dbr:Low_Temperature_Physics dbr:Low_temperature dbr:Revival_(life)
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Carl_von_Linde dbr:Amplified_piezoelectric_actuator dbr:Predator_2 dbr:Propane dbr:Propyne dbr:Roland_(The_X-Files) dbr:Samuel_Collins_(physicist) dbr:Sanctuary_(season_1) dbr:Saturn_V dbr:Electric_current dbr:Electron_cryotomography dbr:Engineering_physics dbr:Extreme_cold dbr:List_of_United_States_Marine_Corps_MOS dbr:List_of_academic_fields dbr:List_of_agnostics dbr:List_of_cosmic_microwave_background_experiments dbr:List_of_emerging_technologies dbr:Metal_foam dbr:Metal–organic_framework dbr:Refrigeration dbr:Parking_orbit dbr:Birch_reduction dbr:Bismuth–indium dbr:Blue_Gender dbr:Blue_Origin dbr:Davros dbr:Demolition_Man_(film) dbr:Destination_Nerva dbr:Deuterium dbr:Alkaline_earth_octacarbonyl_complex dbr:Applications_of_the_Stirling_engine dbr:ArDM dbr:Argon dbr:Hong_Chaosheng dbr:Hydrogen_economy dbr:Joseph_Gerber dbr:Betty_Ross dbr:List_of_Elementary_episodes dbr:List_of_Futurama_characters dbr:List_of_James_Bond_parodies_and_spin-offs dbr:List_of_Polish_people dbr:List_of_Power_Rangers_Time_Force_characters dbr:List_of_The_Six_Million_Dollar_Man_episodes dbr:Richard_Tucholka dbr:Robert_Coleman_Richardson dbr:D._K._C._MacDonald dbr:DIY_audio dbr:Universal_Soldier:_Regeneration dbr:Universal_Soldier_(1992_film) dbr:Upper_Atmosphere_Research_Satellite dbr:Valeriy_Kostyuk dbr:Victor_Fries_(Batman_&_Robin) dbr:Viscosity dbr:December_1966 dbr:Douglas_Brewer dbr:Index_of_physics_articles_(C) dbr:Industrial_fan dbr:Industrial_gas dbr:Inertial_confinement_fusion dbr:Infrared_telescope dbr:International_Temperature_Scale_of_1990 dbr:Intertextuality dbr:Inversion_temperature dbr:Rodney_John_Allam dbr:Lettuce dbr:Lie-Nielsen_Toolworks dbr:Supercooling dbr:Timeline_of_low-temperature_technology dbr:Command_&_Conquer:_Red_Alert_3 dbr:Contra:_Shattered_Soldier dbr:Cryogenic dbr:Cryogenic_oxygen_plant dbr:Maw-Kuen_Wu dbr:Gas_detector dbr:Gas_thermometer dbr:Lubaloy_C41100 dbr:Ocean_(comics) dbr:Optical_Telescope_Element dbr:Order_of_the_Black_Eagle_(film) dbr:Outline_of_natural_science dbr:Oxygen-free_copper dbr:Superconducting_magnet dbr:Roles_of_chemical_elements dbr:Pyro_Spectaculars dbr:Radioactive_nanoparticle dbr:Chromium(II)_hydride dbr:Encounters_(TV_series) dbr:Frozen_Alive_(film) dbr:Fusion_power dbr:Future_Stock dbr:Games_(seaQuest_DSV) dbr:Gautam_Adani dbr:George_O._Zimmerman dbr:Glossary_of_engineering:_A–L dbr:Golar_Spirit dbr:Mobile_Fighter_G_Gundam dbr:NEO_Scavenger dbr:Nambi_Narayanan dbr:Conservation-restoration_of_the_Statue_of_Liberty dbr:Crumb_rubber dbr:Cryo dbr:Cryobiology dbr:Cryochemistry dbr:Cryoconservation_of_animal_genetic_resources dbr:Cryoelectronics dbr:Cryogenic_electron_microscopy dbr:Cryogenic_engineering dbr:Cryogenic_fuel dbr:Cryogenic_grinding dbr:Cryogenic_nitrogen_plant dbr:Cryogenic_particle_detector dbr:Cryogenic_processor dbr:Cryogenic_rocket_engine dbr:Cryopreservation dbr:Cryoprotectant dbr:Cryotank dbr:Cryotherapy dbr:The_Last_Train_(TV_series) dbr:The_Mechanical_Universe dbr:The_Zeta_Project dbr:Thermodynamic_temperature dbr:Thermonuclear_weapon dbr:They_Will_All_Die_in_Space dbr:Thomas_C._Reed dbr:Dances_on_the_Snow dbr:Martensite dbr:Pintle_injector dbr:Ormakalude_Bhramanapadham dbr:Andrew_Peter_Mackenzie dbr:Anthony_James_Leggett dbr:Apollo_1 dbr:Leiden dbr:Lester_Andrews dbr:Li_Xiting dbr:Linde_plc dbr:Liquid_helium dbr:Lois_Graham dbr:Lost_in_Space dbr:Low_temperatures dbr:Lulu_Spencer dbr:MARC-60 dbr:Strange_New_World_(film) dbr:Commercial_Lunar_Payload_Services dbr:Composite_material dbr:Fault_current_limiter dbr:Fuel_tank dbr:Henderson_limit dbr:Horton_Sphere dbr:Icemaker dbr:Kryogenifex dbr:Physica_(journal) dbr:Matrix_isolation dbr:Michael_Ryschkewitsch dbr:Microwave_oven dbr:Microwave_spectroscopy dbr:Nora_Fries dbr:Phosphor_bronze dbr:Aviad_Frydman dbr:Bug_Jack_Barron dbr:C-12:_Final_Resistance dbr:Tim_Hawarden dbr:Triangulene dbr:Walchand_College_of_Engineering,_Sangli dbr:Washington_University_Libraries dbr:Why_Me?_(1978_film) dbr:William_E._Wallace dbr:William_J._Nellis dbr:Dobytí_severního_pólu dbr:Doc_Strange dbr:Dr._Futurity dbr:GHS_hazard_pictograms dbr:Cryogenically dbr:Cyrogenic dbr:Cyrogenics dbr:Hazards_of_synthetic_biology dbr:Head_transplant dbr:Helium dbr:Helium_cryogenics dbr:Liquefied_natural_gas dbr:Liquid_air dbr:Liquid_nitrogen dbr:Liquid_oxygen dbr:Reciprocating_electric_motor dbr:Rigaku dbr:Single-gender_world dbr:The_Book_of_the_Long_Sun dbr:Nitronic dbr:Samarium–cobalt_magnet dbr:7_Seeds dbr:A_Christmas_Carol_(Doctor_Who) dbr:Aaron_Novick dbr:Akira_(manga) dbr:Alias_(season_5) dbr:Alien_8 dbr:Cuckoo_(TV_series) dbr:DMC_DeLorean dbr:Dante_Falconeri dbr:ECTFE dbr:EPC_Group dbr:Edoardo_Charbon dbr:AmadeoLab dbr:Eveless dbr:Extropianism dbr:F.E.A.R._(video_game) dbr:Fallout_4 dbr:Flange dbr:Fractional_Orbital_Bombardment_System dbr:Angle-resolved_photoemission_spectroscopy dbr:Breathing_gas dbr:Night_of_the_Creeps dbr:Niobium dbr:Nippon_Sanso_Holdings_Corporation dbr:Nonmetal dbr:Oxygen dbr:Carbon_dioxide_sensor dbr:Cavity_magnetron dbr:Dilution_refrigerator dbr:Edward_Page_Mitchell dbr:Forward-looking_infrared dbr:Goode_Solar_Telescope dbr:Graphalloy dbr:History_of_physics dbr:History_of_spectroscopy dbr:History_of_superconductivity dbr:History_of_thermodynamics dbr:Journal_of_Low_Temperature_Physics dbr:Kapton dbr:Thermocouple dbr:List_of_Gurren_Lagann_characters dbr:List_of_Jagiellonian_University_people dbr:List_of_Old_Bedford_Modernians dbr:List_of_Scottish_scientists dbr:Stanisław_Estreicher dbr:Tadeusz_Estreicher dbr:Mr._Freeze dbr:Philip_J._Fry dbr:Vacuum_flask dbr:Nanopunk dbr:Grid_energy_storage dbr:HGM-25A_Titan_I dbr:Heart_of_Ice_(Batman:_The_Animated_Series) dbr:Heike_Kamerlingh_Onnes dbr:Helium-3 dbr:Herrick_L._Johnston dbr:History_of_General_Hospital dbr:Astrophotography dbr:JLA_Adventures:_Trapped_in_Time dbr:James_Tont_operazione_D.U.E. dbr:James_Webb_Space_Telescope dbr:Jason_X dbr:Javier_Chillon dbr:Jean_Rostand dbr:Hummock dbr:Humphrey_Maris dbr:Hydrogen_cryomagnetics dbr:Hymatic dbr:Hypergolic_propellant dbr:Ariane_5 dbr:Arup_Kumar_Raychaudhuri dbr:ALPHA_experiment dbr:Johannes_Diderik_van_der_Waals dbr:John_C._Slater dbr:John_Dalton dbr:K._R._Sreenivasan dbr:KBR_(company) dbr:KEPCO_E&C dbr:Kamerlingh_Onnes_Award dbr:Kevlar dbr:Large_Hadron_Collider dbr:Late_for_Dinner dbr:Law_and_Oracle dbr:Big_science dbr:Biobank dbr:Biosafety dbr:SunDog:_Frozen_Legacy dbr:Superconducting_magnetic_energy_storage dbr:Synchrony_(The_X-Files) dbr:T-90 dbr:T-Cell_Acute_Lymphoblastic_Leukemia dbr:George_Pickett_(physicist) dbr:High_Luminosity_Large_Hadron_Collider dbr:Thales_Nederland dbr:Don't_Look_Up dbr:Mars_1M_No.2 dbr:Bolometer dbr:CSA_(database_company) dbr:Space_Dynamics_Laboratory dbr:Fine_Guidance_Sensor_and_Near_Infrared_Imager_and_Slitless_Spectrograph dbr:Freeze_brand dbr:Group_5_element dbr:Hughes–Drever_experiment dbr:Low_temperature_physics dbr:In_Like_Flint dbr:In_Search_of..._(TV_series) dbr:Indium dbr:Kingz_(film) dbr:Kirkland_and_District_Hospital dbr:Kuznetsov_NK-88 dbr:Kuznetsov_NK-89
is dbp:fields of dbr:Samuel_Collins_(physicist) dbr:Hong_Chaosheng dbr:Valeriy_Kostyuk dbr:Lois_Graham
is dbp:influenced of dbr:Heike_Kamerlingh_Onnes dbr:Johannes_Diderik_van_der_Waals
is dbp:knownFor of dbr:George_Pickett_(physicist)
is dbp:services of dbr:Nippon_Sanso_Holdings_Corporation
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Cryogenics