ExoMars (original) (raw)

About DBpedia

ExoMars (Exobiology on Mars) adalah misi Mars yang besar untuk mencari biosignatures kehidupan Mars, masa lalu atau sekarang. Misi Astrobiology ini saat ini sedang dikembangkan oleh European Space Agency (ESA) bekerja sama dengan Badan Antariksa Federal Rusia (Roscosmos). Program ini mencakup beberapa elemen pesawat ruang angkasa pada dua peluncuran yang akan dikirim ke Mars.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract ExoMars és una missió a Mart a la recerca de biosignatures de vida marciana, passat o present. És una missió d'astrobiologia de l'Agència Espacial Europea (ESA) en col·laboració amb l'Agència Espacial Federal Russa (Roscosmos). El programa inclou diversos elements espacials per ser enviats a Mart en dos llançaments. L'ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO) i un mòdul de descens estacionari EDM anomenat 'Schiaparelli' van ser llançats el 14 de març de 2016 des del cosmòdrom de Baikonur. El TGO va lliurar el mòdul estacionari fabricat per l'ESA i llavors va procedir a cartografiar les fonts de metà a Mart i altres gasos, i en fer-ho, ajudar a seleccionar el lloc d'aterratge per a l'astromòbil ExoMars per ser llançat el 2020 en un coet pesant rus Protó. El mòdul de descens experimental Schiaparelli es va separar del TGO el 16 d'octubre i va fer les maniobres per aterrar a Meridiani Planum, però es va estavellar a la superfície de Mart. L'aterratge va ser dissenyat per provar les noves tecnologies clau per oferir de manera segura la missió de l'astromòbil de 2020. El TGO transporta quatre instruments i també actuarà com a satèl·lit de retransmissió de comunicacions per al proper astromòbil. A final de 2020, un mòdul de descens fabricat per Roscosmos lliurarà l'astromòbil europeu sobre sòl marcià. L'astromòbil també inclou alguns instruments fabricats per Roscosmos. La missió, les operacions i comunicacions són liderades pel Centre de Control d'Astromòbils (Rover Control Centre en anglès) de l' a Itàlia. La missió va començar com a part del programa Aurora europeu i tenia llavors un cost de 600 milions d'euros. (ca) البيولوجيا الفضائية في المريخ اواكسومارس (بالانجليزيه ExoMars) هو مشروع كبير قيد التطوير من قبل وكالة الفضاء الأوروبية إيسا مع مشاركه من قبل وكالة الفضاء الروسية روسكوسموس يهدف إلى البحث عن امكانيت نشؤ الحياة في ماضي أو حاضر المريخ عن طريق إرسال العديد من المركبات الفضائية إلى الكوكب بواسطت صاروخين من نوع بروتون الروسي الصنع. سيبداء الشق الأول من المهمة في عام 2016 ويتضمن قمر صناعي للبحوث يدعى TGO ومركبة هبوط ثابتة للارصاد الجوية تدعى EDM أو سكيابارلي، سيقوم المسبار بدراسة مكونات الغلاف الجوي للمريخ والبحث عن غاز الميثان ومصادر تكوينه، حيث وجوده قد يدل على نشاط حيوي أو جيولوجي. كما انه سيساعد العلماء في اختيار البقعة المناسبة لهبوط عربة اكسومارس المريخية في عام 2018 ودعم الاتصالات بينه وبين الأرض. اما الشق الثاني فيتضمن: • عربه مريخية أوروبية الصنع تقوم بدراسة سطح المريخ واسفله (حتى عمق مترين) والبحث عن امكانيت نشوء الحياة فيه. • منصة هبوط روسية الصنع تهدف إلى انزال جوال اكسومارس على سطح المريخ ودراسة بيئته من خلال عدد من الاجهزه العلمية التي تحملها. ومن المقرر ارسالهما (العربة ومنصة الهبوط) في عام 2018 . (ar) ExoMars je dvojdílná mise Evropské kosmické agentury a Roskosmosu na planetu Mars. Během první části zahájené v roce 2016 byla dopravena na oběžnou dráhu Marsu atmosférická sonda, ta poté vypustila k povrchu evropský demonstrativní modul (který ovšem přestal vysílat signály během sestupu a havaroval). Složkou druhé mise bude ruský přistávací a povrchový modul a evropský planetární rover (první neamerický planetární rover). Částečně autonomní rover bude podobný americkým sondám MER, na rozdíl od nich ale zaměřený především na hledání stop života. Ruský přistávací modul dopraví na povrch také ruskou stacionární sondu, která zůstane na místě přistání a bude provádět různá vědecká měření. Rover je pojmenovaný Rosalind Franklin a povrchový modul Kazačok. Start měl proběhnout ruskou raketou Proton 20. září 2022. Kvůli Ruské invaze na Ukrajinu v únoru 2022 členové ESA odhlasovaly pozastavení společné mise s Ruskem. V červenci 2022 ESA úplně ukončila spolupráci na projektu s Ruskem. ESA plánuje využit novou přistávací platformu a start mise nyní neplánuje uskutečnit dříve než v roce 2028. (cs) Το ExoMars (Exobiology on Mars, Εξωβιολογία στον Άρη) είναι ένα πρόγραμμα αστροβιολογίας αποτελούμενο από δύο φάσεις, με σκοπό την αναζήτηση αποδείξεων ύπαρξης ζωής στον πλανήτη Άρη. Αποτελεί μία κοινή αποστολή του Ευρωπαϊκού Οργανισμού Διαστήματος (ESA) και του αντίστοιχου ρωσικού Roscosmos. Κατά την πρώτη φάση, που ξεκίνησε το 2016, τοποθετήθηκε ένας δορυφόρος έρευνας ιχνών αερίων και τηλεπικοινωνίας στην τροχιά του Άρη και ελευθερώθηκε ένα πειραματικό σκάφος προσεδάφισης, το οποίο όμως συνετρίβη στην επιφάνεια του πλανήτη. Κατά τη δεύτερη φάση, που είναι προγραμματισμένη να ξεκινήσει το 2022, θα προσεδαφιστεί ένα ρομποτικό όχημα (ρόβερ) στην επιφάνεια, που θα υποστηρίξει μια επιστημονική αποστολή η οποία αναμένεται να διαρκέσει μέχρι το 2024 ή αργότερα. Οι στόχοι του ExoMars είναι η αναζήτηση για σημάδια παρελθοντικής ζωής στον Άρη, η διερεύνηση της ποικιλίας του νερού και του γεωχημικού περιβάλλοντος στον Άρη και η διερεύνηση ιχνών ατμοσφαιρικών αερίων και των πηγών τους και, με αυτόν τον τρόπο, να επιδείξει τις τεχνολογίες για μια μελλοντική αποστολή που θα συλλέξει και θα επιστρέψει στην Γη δείγμα από τον πλανήτη. Η αποστολή θα αναζητήσει αρχαίες βιο-υπογραφές ζωής στον Άρη, με τη βοήθεια αρκετών διαστημικών συσκευών που θα σταλούν στον πλανήτη στις δύο εκτοξεύσεις. Ο δορυφόρος έρευνας ιχνών αερίων και τηλεπικοινωνίας (ExoMars Trace Gas Orbiter, TGO) και ένα πειραματικό σκάφος προσεδάφισης που ονομάζεται Σκιαπαρέλι (Schiaparelli) εκτοξεύθηκαν στις 14 Μαρτίου 2016. Ο TGO τέθηκε σε τροχιά γύρω από τον Άρη στις 19 Οκτωβρίου 2016 και θα χαρτογραφήσει τις πηγές μεθανίου (CH4) και άλλων ιχνών αερίων που υπάρχουν στην ατμόσφαιρα του Άρη και που θα μπορούσαν να αποτελούν αποδείξεις για πιθανή βιολογική ή γεωλογική δραστηριότητα. Ο TGO διαθέτει τέσσερα όργανα και θα ενεργεί επίσης ως δορυφόρος επικοινωνιών-αναμετάδοσης. Το Σκιαπαρέλι χωρίστηκε από τον TGO στις 16 Οκτωβρίου και με ελιγμούς επιχειρήθηκε να προσεδαφιστεί στην περιοχή Meridiani Planum του Άρη, αλλά συνετρίβη στην επιφάνεια του πλανήτη. Η προσγείωση ήταν σχεδιασμένη έτσι ώστε να δοκιμαστούν νέες βασικές τεχνολογίες για να πραγματοποιηθεί με ασφάλεια το 2020 η αποστολή του ρόβερ. Το 2022, μια διαστημική συσκευή προσεδάφισης κατασκευασμένη από την Roscosmos θα ελευθερώσει το κατασκευασμένο από τον ESA ρόβερ (ExoMars Rover) στην επιφάνεια του Άρη. Το ρόβερ θα περιλαμβάνει επίσης ορισμένα όργανα κατασκευασμένα από την Roscosmos. Οι χειρισμοί και τηλεπικοινωνίες της δεύτερης αποστολής θα καθοδηγούνται από κέντρο ελέγχου στην Ιταλία. (el) ExoMars ist ein Raumsondenprojekt der Europäischen Weltraumorganisation ESA in Zusammenarbeit mit der russischen Raumfahrtagentur Roskosmos. Der Name steht für Exobiologie auf dem Mars. Nach den US-amerikanischen Viking-Sonden in den 1970er Jahren soll erstmals wieder aktiv nach ehemaligem oder sogar aktuellem Leben auf dem Mars geforscht werden. Am 14. März 2016 um 9:31 UTC wurde der ExoMars Trace Gas Orbiter von Baikonur mit einer russischen Proton-Rakete in den Weltraum befördert, welche bereits in den 1970er Jahren sowjetische Sonden zum Mars beförderte. Die ESA-Raumsonde mit zahlreichen Instrumenten an Bord erreichte die Kreisbahn um den Mars am 19. Oktober 2016 wie geplant, mit der später abgesetzten Landesonde Schiaparelli konnte hingegen kein Kontakt hergestellt werden. 2017 wurde abschließend ein Versagen der Steuerelektronik für einen harten Aufschlag und damit einen Totalverlust der Abstiegsstufe verantwortlich gemacht. 2022 sollte der Rover Rosalind Franklin folgen. Auch diese – ursprünglich für 2018 geplante – Mission sollte mit einer russischen Proton-Rakete gestartet werden. Neben den beiden Raketen stellt Roskosmos die Landeeinheit für den Rover sowie einige Messinstrumente auf dem Rover selbst. Überwacht werden sollen die Missionen vom Europäischen Raumflugkontrollzentrum (ESOC) in Darmstadt. Für die Steuerung des Rovers wird in Turin (Italien) das Rover Operations Control Centre (ROCC) eingerichtet. Als Teil der Sanktionen gegen Russland als Reaktion auf den Angriff auf die Ukraine teilte die ESA mit, dass ein Start im Jahr 2022 nicht möglich ist. Im November 2022 entschied die ESA, den Rover im Jahr 2028 mit einem eigenen Lander zum Mars zu bringen. (de) ExoMars (Exobiology on Mars) is an astrobiology programme of the European Space Agency (ESA). The goals of ExoMars are to search for signs of past life on Mars, investigate how the Martian water and geochemical environment varies, investigate atmospheric trace gases and their sources and by doing so demonstrate the technologies for a future Mars sample-return mission. The first part of the programme is a mission launched in 2016 that placed the Trace Gas Orbiter into Mars orbit and released the Schiaparelli EDM lander. The orbiter is operational but the lander crashed on the planet's surface. The second part of the programme was planned to launch in July 2020, when the Kazachok lander would have delivered the Rosalind Franklin rover on the surface, supporting a science mission that was expected to last into 2022 or beyond. On 12 March 2020, it was announced that the second mission was being delayed to 2022 as a result of problems with the parachutes, which could not be resolved in time for the launch window. The Trace Gas Orbiter (TGO) and a test stationary lander called Schiaparelli were launched on 14 March 2016. TGO entered Mars orbit on 19 October 2016 and proceeded to map the sources of methane (CH4) and other trace gases present in the Martian atmosphere that could be evidence for possible biological or geological activity. The TGO features four instruments and will also act as a communications relay satellite. The Schiaparelli experimental lander separated from TGO on 16 October and was maneuvered to land in Meridiani Planum, but it crashed on the surface of Mars. The landing was designed to test new key technologies to safely deliver the subsequent rover mission. In June 2023, a Roscosmos lander named Kazachok (refers to "little Cossack" as well as a folk dance), was due to deliver the ESA Rosalind Franklin rover to the Martian surface. The rover would also include some Roscosmos built instruments. The second mission operations and communications would have been led by ALTEC's Rover Control Centre in Italy. On 17 March 2022, ESA suspended the mission due to the ongoing invasion of Ukraine by Russia. ESA expects that a restart of the mission, using a new non-Russian landing platform, is unlikely to launch before 2028. (en) ExoMars (errusieraz ЭкзоМарс; Exobiology on Mars, "Exobiologia Marten") Marte bizi motaren bat bilatzeko exobiologia espazio misio bat da. Europako Espazio Agentziak (ESA) eta Errusiako Espazio Agentzia Federalak (Roskomos) elkarlanean burututako proiektua da eta helburu hauek ditu: Marten iraganeko edota gaur egungo bizi arrastoak topatzea, Marteko ura eta ingurumen geokimikoa denborarekin nola aldatzen diren ikertzea, atmosferako gases osaketa eta jatorria ikertzea, eta era berean, planeta gorrian etorkizunean jazo litekeen joan-itzuliko misio bat ahalbideratuko duen teknologia proban jartzea. Misioa bi ataletan banatua dago, bata 2016ean gauzatuko da eta bestea 2020ean. 2016ko martxoaren 14an ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO) zunda eta Schiaparelli EDM modulua espaziora jaurtiki ziren. 2016ko urriaren 19an zundak Schiaparelli EDM modulua Marteren gainalazean ipintzeko helburua zuen, baina gainazaleratze unean seinalea ematetik laga, eta maniobra gaizki egin eta modulua talkaren ondorioz txikitu egin zela uste da. 2020ean deritzon jaitsiera modulu errobotikoak ExoMars rover ibilgailua Marteren gainazalean ezartzeko egitasmoa dago. (eu) ExoMars (Exobiology on Mars) es una misión espacial a Marte de astrobiología para la búsqueda de vida en ese planeta. Está compuesta de dos etapas diferenciadas y es un proyecto de la Agencia Espacial Europea (ESA). Los objetivos de ExoMars consisten en buscar pistas de vida tanto en el pasado como en la actualidad,​ investigar cómo el agua y el ambiente geoquímico marciano varía con el tiempo, estudiar la composición de las trazas de gases existentes en la atmósfera así como sus fuentes de origen, a la vez que poner a prueba la tecnología para fuera viable una hipotética misión que trajera muestras de vuelta desde Marte.​ La misión buscará signos de vida en Marte, pasada o presente, empleando varios elementos de la sonda, que serán enviados a Marte en dos lanzamientos. El ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO) y un módulo de aterrizaje llamado Schiaparelli EDM fueron lanzados el 14 de marzo de 2016.​ La sonda TGO soltó el módulo Schiaparelli el 19 de octubre de 2016,​ y procederá a cartografiar las fuentes de metano atmosférico y otros gases en Marte, para tratar de resolver el misterio sobre la presencia de este gas y su relación con una posible actividad biológica, mientras que el aterrizador probó sin éxito algunas tecnologías de aterrizaje previstas para la misión de 2022.​ La sonda TGO incorpora cuatro instrumentos y también actuará como satélite de comunicaciones. En 2023, un módulo de aterrizaje de Roscosmos llevaría hasta la superficie marciana el rover ExoMars.​​​​ El rover también incluiría instrumentos fabricados por Roscosmos. Las operaciones de la misión y las comunicaciones son lideradas por el centro de control de la Aerospace Logistics Technology Engineering Company (ALTEC) en Italia.​ El 17 de marzo de 2022, la ESA suspendió la misión debido a la invasión rusa de Ucrania.​ Posteriormente, el 13 de julio de 2022, la ESA canceló definitivamente la participación de Roscosmos en la misión.​ El 20 de octubre de 2022, el director general de la ESA, Josef Aschbacher , informó que el Consejo de la ESA, compuesto por representantes de los 22 estados miembros de la agencia, estaba replanificando la misión para su lanzamiento en 2028​y fue el 23 de noviembre cuando finalmente se anunció un acuerdo de colaboración con la NASA para ello.​ (es) ExoMars (Exobiology on Mars) adalah misi Mars yang besar untuk mencari biosignatures kehidupan Mars, masa lalu atau sekarang. Misi Astrobiology ini saat ini sedang dikembangkan oleh European Space Agency (ESA) bekerja sama dengan Badan Antariksa Federal Rusia (Roscosmos). Program ini mencakup beberapa elemen pesawat ruang angkasa pada dua peluncuran yang akan dikirim ke Mars. (in) ExoMars è una missione progettata per l'esplorazione del pianeta Marte tramite una sonda robotica sviluppata dall'Agenzia spaziale europea (ESA) e dall'Agenzia Spaziale Russa (Roscosmos). Era previsto il lancio di un orbiter e di un lander (il cui scopo è di testare ingresso, discesa e atterraggio della sonda) nel 2016, e di un rover nel 2022, tuttavia a causa dell'invasione russa dell'Ucraina del 2022, la collaborazione con l'agenzia spaziale russa è stata definitivamente sospesa. L'ESA ha comunicato che una ripresa della missione con un lander non russo potrebbe avvenire non prima del 2028. (it) Le programme ExoMars regroupe deux missions spatiales à destination de la planète Mars développées par l'Agence spatiale européenne (ESA) avec une participation importante de l'agence spatiale russe Roscosmos : l'orbiteur ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO) et son atterrisseur Schiaparelli, lancés le 14 mars 2016, et l'astromobile Rosalind Franklin, dont le lancement, initialement planifié pour mai 2018, n'est actuellement pas prévu avant 2026. L'objectif scientifique du programme est l'étude de l'atmosphère de Mars, en particulier la détermination de l'origine du méthane trouvé à l'état de trace ainsi que la recherche d'indices d'une vie passée ou présente sur la planète. Sur le plan technique, le programme doit permettre à l'agence spatiale de développer pour la première fois un atterrisseur et un rover martien et d'expérimenter les techniques d'aérofreinage et d'atterrissage. Le programme a une genèse complexe du fait de son coût très important (1,2 milliard € en 2012) rapporté au budget scientifique de l'ESA et de la nécessité de disposer des connaissances techniques pointues (atterrissage sur Mars) maîtrisées jusque-là uniquement par la NASA. Au début des années 2000, l'ESA étudie dans le cadre du programme Aurora l'envoi à la surface de Mars d'un astromobile automatisé équipé d'instruments de mesures scientifiques avec pour objectif de déterminer si la planète abrite ou a abrité une vie biologique. En 2008, le projet a évolué et comprend un atterrisseur, un orbiteur et un rover. Fin 2009, le programme est refondu dans le cadre d'un partenariat mis en place avec la NASA qui prévoit la réalisation de quatre engins spatiaux : en 2016 devaient être lancés un orbiteur, ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO), chargé de détecter l'origine du méthane et d'autres gaz présents dans l'atmosphère martienne et de servir de relais pour les communications ainsi qu'un atterrisseur Schiaparelli devant démontrer la capacité européenne à faire atterrir un engin sur Mars : un deuxième lancement en 2018 devait envoyer vers Mars l'astromobile européen d'ExoMars et un rover de la NASA, MAX-C. Dans ce scénario, la NASA fournissait les lanceurs, la majorité des instruments de TGO (Trace Gas Orbiter) et le véhicule de rentrée et de descente embarquant les astromobiles. En 2011-2012, les difficultés financières de la NASA entraînent la réduction puis l'annulation de sa participation. L'ESA sollicite alors l'agence spatiale russe Roscosmos, qui devient officiellement en mars 2012 le nouveau partenaire du programme. Dans le nouveau scénario, Roscosmos fournit deux lanceurs Proton, une partie de l'instrumentation scientifique de l'orbiteur ExoMars TGO ainsi que le véhicule de rentrée et de descente utilisé par le rover européen qui doit être lancé en 2022. En 2019, l'astromobile est baptisé Rosalind Franklin en l'honneur de la physico-chimiste à l'origine de la compréhension de la structure de l'ADN. Le 17 mars 2022, l'Agence spatiale européenne (ESA) a suspendu la mission jusqu'à nouvel ordre en raison de l'invasion de l'Ukraine par la Russie. (fr) 엑소마스(영어: ExoMars, Exobiology on Mars)는 유럽 우주국(ESA)과 러시아 연방 우주국(RFSA)이 참여하는 화성 탐사 계획이다. 참고로, 엑소바이올로지(exobiology)는 을 의미한다. (ko) エクソマーズ(英語: Exobiology on Mars、ExoMars)とは、欧州宇宙機関(ESA)が主導している火星探査計画である。宇宙生物学的な探査計画であり、火星の生命による痕跡の探査が目的である。現在は欧州宇宙機関(ESA)がロシア・ロスコスモス社(Roscosmos)と共同で計画を進めている。 このプロジェクトでは複数の探査機械を2回に分けて打ち上げる予定である。探査機の打ち上げにはプロトンMロケットを使う予定でいる。 第1弾として、(TGO)が2016年に打ち上げられ、2017年に火星衛星軌道投入に成功した。ただし、TGOに搭載されていた突入・降下・着陸実験モジュール(着陸機)は、火星に投下したものの通信が途絶し、失敗した。 第2弾として、ロシアの着陸機のが、ESAのローバーを搭載して、2020年に打ち上げる予定だったが、2022年まで延期された。 (ja) ExoMars – wspólny program badawczy Europejskiej Agencji Kosmicznej i Rosyjskiej Agencji Kosmicznej Roskosmos, koncentrujący się na poszukiwaniu śladów procesów biologicznych i geologicznych na Marsie. Program obejmuje też badania gazów występujących w śladowych ilościach (mniejszych niż 1%) w atmosferze planety, takich jak metan, para wodna czy dwutlenek azotu. Składa się z dwóch misji: * orbitera (TGO) i lądownika (2016), * łazika Rosalind Franklin i lądownika (2022). Sonda TGO dotarła do Marsa 19 października 2016. Orbiter wszedł na orbitę Marsa, natomiast lądownik Schiaparelli w wyniku nieudanego lądowania rozbił się na powierzchni planety. (pl) ExoMars is een missie in het Aurora-verkenningsprogramma van ESA. Zij beoogt het verder karakteriseren van de biologische omgeving op Mars, in voorbereiding van een gerobotiseerde missie en uiteindelijk een menselijk verkenning. De missie zal informatie opleveren voor verdere studies in exobiologie (ruimtebiologie), de zoektocht naar leven op andere planeten. Het ExoMarsprogramma bestaat uit twee missies. De eerste bestaat uit een orbiter en de landingsmodule genaamd Schiaparelli. De tweede missie, oorspronkelijk gepland voor 2018 maar door technische tegenslag en oorlog uitgesteld naar 2028, zal een rover op de planeet plaatsen. ExoMars 1 werd op 14 maart 2016 om 9:31 GMT op een Proton-M met een Briz-M als extra vierde trap gelanceerd vanaf de Kosmodroom Bajkonoer en kwam in oktober 2016 bij Mars aan. Landingsmodule Schiaparelli zou landen op 19 oktober 2016 maar vlak voor de eigenlijke landing werd alle contact verloren. Tot en met het loskoppelen van de parachute heeft men de lander kunnen volgen. Dus over de juiste werking van de remraketten tast men in het duister. (nl) ExoMars (Exobiology on Mars) är ett rymdprogram inom ämnet astrobiologi av europeiska rymdorganisationen ESA och den ryska rymdbyrån Roscosmos. Målen med ExoMars är att söka efter tecken på tidigare liv på planeten Mars, spåra Mars vatten och geokemiska miljö, leta efter och spåra sällsynta gaser i atmosfären och dessutom demonstrera teknik inför framtida provhämtning från planeten. Den första delen av ExoMars-programmet genomfördes 2016 när ExoMars Trace Gas Orbiter placerades i omloppsbana och landaren Schiaparelli släpptes ner. Kretsaren är i drift men landaren kraschade på planetens yta. Programmets andra del ska sändas upp 2022, när landaren Kazachok ska leverera rovern Rosalind Franklin på ett vetenskapligt uppdrag som förväntas pågå till 2024 eller senare. I mars 2020 meddelades att Rosalind Franklin-strövaren skulle försenas till 2022 på grund av att komponenterna inte skulle bli klara i tid. Att förseningen skulle bli två år beror på att gynnsamma transferfönster mellan jorden och Mars förekommer med ungefär två års mellanrum. 28 februari 2022 meddelades att uppskjutning av strövaren troligtvis inte kommer att ske, på grund av Rysslands invasion av Ukraina. 17 mars samma år meddelades att strövaren pausas på obestämd framtid eftersom Ryssland omöjliggjort samarbetet i och med sitt agerande i Ukraina. I maj framkom att strövaren troligtvis inte kommer att kunna skjutas upp innan 2028, eftersom ESA nu måste utveckla en egen landare som kan föra ner strövaren till Mars yta. (sv) A sonda ExoMars (oficialmente ExoMars Trace Gas Orbiter) é uma missão não tripulada da Agência Espacial Europeia (ESA) destinada a explorar o planeta Marte. É a primeira missão do assim denominado Programa Aurora. A sonda deveria ser lançada em 2011 e chegar a Marte em 2013, mas um atraso por problemas de financiamento da operação modificaram a data de lançamento para 2016. A Agência Espacial Federal da Rússia (Roscosmos) colaborará com a ESA para completar o orçamento necessário fornecendo, entre outras coisas, o veículo e o local de lançamento. Com esta missão desenvolveu-se um orbitador de Marte e um módulo de descida que contenha um veículo explorador chamado Schiaparelli EDM. A sonda Schiaparelli da Agência Espacial Europeia (ESA) não pousou em Marte como era esperado em 19 de outubro de 2016. Cientistas da missão ExoMars confirmaram que o sinal da sonda foi cortado cerca de 50 segundos antes do pouso, e que algo deu errado nos passos finais, na hora em que ela se soltou do paraquedas. A ESA está analisando os dados coletados por satélites e telescópios para saber exatamente o que aconteceu. (pt) ExoMars计划(ExoMars、Exobiology on Mars,又被译为火星生物学)是由欧洲空间局和俄罗斯航天国家集团合作推出的非载人火星探索计划,该计划的主要目标是寻找火星上过去和现存生命的迹象。执行探测火星进行太空生物学和地质学研究的任务,并验证ESA未来火星采样返回任务所需的新型技术。 该计划包含两次发射任务。第一次发射任务被命名为火星生物学2016(ExoMars-2016),于2016年3月14日执行,欧空局与俄罗斯航天局联合研制的火星微量氣體任務衛星与斯基亞帕雷利EDM登陸器搭乘俄罗斯质子号运载火箭成功升空,但后期陆器火星着陆失败。第二次发射任务将会发射两个火星车至火星进行探索,该任务原定2018年执行,但两度延期后改于2022年执行。2022年3月,欧空局宣布受2022年俄羅斯入侵烏克蘭影响,欧方暂停与俄方合作、暂停原定于2022年9月的第二次发射任务。 (zh) ЕкзоМарс (англ. ExoMars) — спільна програма Європейського Космічного Агентства (ЄКА) і Федерального космічного агентства Росії (Роскосмос) по дослідженню Марса. (uk) «ЭкзоМарс» (англ. ExoMars) — совместная астробиологическая программа Европейского космического агентства (ЕКА) и госкорпорации «Роскосмос» по исследованию Марса, основной целью которой являлся поиск доказательств существования в прошлом и настоящем жизни на Марсе. По программе был осуществлён запуск автоматической межпланетной станции (АМС) «ЭкзоМарс-2016» и планировался запуск АМС «ЭкзоМарс-2022». «ЭкзоМарс-2016» состоял из орбитального («Трейс Гас Орбитер») и спускаемого («Скиапарелли») аппаратов. «ЭкзоМарс-2022» должен был состоять из перелётного модуля, спускаемого аппарата (десантного модуля), а также переходника с системой отделения спускаемого аппарата от перелётного модуля. Спускаемый аппарат обеспечивал бы понижение скорости посадочной платформы с установленным на ней марсоходом путём последовательного использования аэродинамического торможения и парашютов. Первый космический аппарат был запущен 14 марта 2016 года ракетой-носителем «Протон-М» c космодрома Байконур. 19 октября 2016 года «Трейс Гас Орбитер» успешно вышел на орбиту спутника планеты, тогда как «Скиапарелли» разбился при попытке посадки на плато Меридиана. 17 марта 2022 года ЕКА приостановило, а 12 июля прекратило реализацию программы, в связи с вторжением России на Украину в рамках российско-украинской войны. (ru)
dbo:operator dbr:European_Space_Agency
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/ExoMars_ESA.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink http://www.tno.nl/ramanlibs http://www.russianspaceweb.com/exomars_2016.html http://exomars.cosmos.ru http://www.esa.int/exomars https://www.nytimes.com/interactive/2016/10/16/science/space/mars-exomars-spacecraft-arrives.html https://www.youtube.com/watch%3Fv=3j0Zfwdcfwo http://www.esa.int
dbo:wikiPageID 1193669 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 60064 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1124351789 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Canadian_Space_Agency dbr:Proton_(rocket_family) dbr:Rosalind_Franklin_(rover) dbr:Roscosmos dbr:Rover_(space_exploration) dbr:Schiaparelli_EDM dbr:Science dbr:Berlin dbr:UV dbr:Earliest_known_life_forms dbr:Infrared_Spectrometer_for_ExoMars dbr:Life_on_Mars dbr:Sedimentary_rock dbr:Proton_(rocket) dbr:EADS_Astrium dbr:Mawrth_Vallis dbr:Russian_Academy_of_Sciences dbr:Russian_Federal_Space_Agency dbr:Russian_Space_Research_Institute dbr:Clay_minerals dbr:Fregat dbr:NASA dbr:Core_drill dbr:The_New_York_Times dbr:Briz-M dbr:LaRa dbr:Mars_Exploration_Joint_Initiative dbr:Mars_Multispectral_Imager_for_Subsurface_Studies dbr:MacDonald,_Dettwiler_and_Associates dbr:Simud_Valles dbr:Star_tracker dbr:Sterilization_(microbiology) dbr:MicrOmega-IR dbr:COVID-19_pandemic dbr:Trace_Gas_Orbiter dbr:USD dbr:HABIT_(HabitAbility:_Brine,_Irradiation_and_Temperature) dbr:Heat_shield dbr:Landing_footprint dbr:Livestream dbr:2021–2022_Russo-Ukrainian_crisis dbr:2022_Russian_invasion_of_Ukraine dbr:Airbus_Defence_and_Space dbr:European_Space_Agency dbr:Exploration_of_Mars dbr:Fobos-Grunt dbr:Oxia_Palus_quadrangle dbr:Oxia_Planum dbr:Water_on_Mars dbc:Missions_to_Mars dbc:2016_in_spaceflight dbr:Astrobiology dbr:Ionising_radiation dbr:James_Webb_Space_Telescope dbr:Atlas_V dbr:ADRON-RM dbc:European_Space_Agency_space_probes dbc:ExoMars dbr:Aerospace_Logistics_Technology_Engineering_Company dbr:Kazachok dbr:Lavochkin dbr:Biomolecule dbr:Biosignature dbr:HiRISE dbc:2028_in_spaceflight dbc:European_Space_Agency_programmes dbc:Astrobiology_space_missions dbr:Mars_Astrobiology_Explorer-Cacher dbr:Mars_Reconnaissance_Orbiter dbr:Mars_Science_Laboratory dbr:Mars_sample-return_mission dbr:Solar_power dbr:Human_mission_to_Mars dbr:ExoMars_Trace_Gas_Orbiter dbr:ExoMars_rover dbr:Hypanis_Vallis dbr:Meridiani_Planum dbr:Methane_on_Mars dbr:Aurora_Programme dbr:Mineral_hydration dbr:Geochemical dbr:Schiaparelli_EDM_lander dbc:Russian_space_probes dbr:Soyuz_(rocket_family) dbr:Planetary_protection dbr:Sun_sensor dbc:Roscosmos dbr:Timekeeping_on_Mars dbr:Raman_Laser_Spectrometer dbr:Mars_Organic_Molecule_Analyzer dbr:Internationale_Luft-_und_Raumfahrtausstellung dbr:File:PIA23551-MarsRover-OldEarthFossilsStudied-20190819.jpg dbr:Life_on_Mars_(planet) dbr:Mars_Trace_Gas_Orbiter dbr:Payload_(air_and_space_craft) dbr:File:PIA21130-SignsOfSchiaparelliTestLanderSeenFromOrbit-20161021.gif dbr:Coogoon_Valles dbr:File:25_Euro_Österreich_2011_Robotik_89.jpg dbr:File:Cmglee_Cambridge_Science_Festival_2015_ExoMars_Rover.jpg dbr:File:ESA_logo.png dbr:File:ExoMars_mission_layout_on_MASK-2021_airshow.jpg dbr:File:MAX-C-Rover.jpg dbr:File:NASA-MarsScienceTeams-StudyAncientLifeInAustralia.webm dbr:File:NASA-OxiaPlanum-GeologicalContext-Morphology-20140514.jpg dbr:File:Oberhausen_-_Gasometer_-_Sternstunden_33_ies.jpg dbr:File:Roscosmos_logo_ru.svg dbr:File:Schiaparelli_Lander_Model_at_ESOC.JPG dbr:Mars-NET dbr:Southern_Isidis
dbp:align center (en) right (en)
dbp:bot InternetArchiveBot (en)
dbp:caption dbr:File:PIA23551-MarsRover-OldEarthFossilsStudied-20190819.jpg 183.0 (dbd:second) An early ExoMars rover design model at the ILA 2006 in Berlin (en) Another early design model of the rover at the Paris Air Show 2007 (en)
dbp:captionAlign center (en)
dbp:date August 2019 (en)
dbp:direction horizontal (en)
dbp:fixAttempted yes (en)
dbp:header NASA scientists study earliest known life forms on Earth (en)
dbp:image ExoMars model at ILA 2006.jpg (en) Paris Air Show 2007-06-24 n18.jpg (en) NASA-MarsScienceTeams-StudyAncientLifeInAustralia.webm (en) PIA23551-MarsRover-OldEarthFossilsStudied-20190819.jpg (en)
dbp:imageAlt Image depicting the three spacecraft of the mission, an orbiter at left, lander at center, and rover at right, against a Martian landscape and sky. (en)
dbp:imageCaption Artist's illustration of ExoMars's Trace Gas Orbiter , Schiaparelli lander , and rover (en)
dbp:imageSize 300 (xsd:integer)
dbp:insignia File:ExoMars insignia.png (en)
dbp:insigniaCaption ExoMars ESA mission insignia (en)
dbp:insigniaSize 150 (xsd:integer)
dbp:missionType Mars reconnaissance (en)
dbp:name ''ExoMars (en) ЭкзоМарс'' (en)
dbp:operator ESASRI RAS (IKI RAN) (en)
dbp:website http://www.esa.int/exomars (en)
dbp:width 200 (xsd:integer) 230 (xsd:integer) 268 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Annotated_link dbt:Chem2 dbt:Cmn dbt:Commons_category dbt:Convert dbt:Dead_link dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Empty_section dbt:Infobox_spaceflight dbt:Main dbt:Multiple_image dbt:Multipleimage dbt:Portal dbt:Portal_bar dbt:Reflist dbt:Short_description dbt:Use_British_English dbt:Use_dmy_dates dbt:Dot dbt:Mars_spacecraft dbt:Solar_System_probes dbt:Politics_of_outer_space dbt:Astrobiology dbt:Extraterrestrial_life dbt:ESA_projects dbt:Exomars dbt:Russian_space_program
dct:subject dbc:Missions_to_Mars dbc:2016_in_spaceflight dbc:European_Space_Agency_space_probes dbc:ExoMars dbc:2028_in_spaceflight dbc:European_Space_Agency_programmes dbc:Astrobiology_space_missions dbc:Russian_space_probes dbc:Roscosmos
gold:hypernym dbr:Mission
rdf:type owl:Thing schema:Event dul:Event dbo:SocietalEvent wikidata:Q1656682 wikidata:Q2133344 yago:WikicatRussianSpaceProbes yago:WikicatSpaceProbes yago:Artifact100021939 yago:Conveyance103100490 yago:Craft103125870 yago:Device103183080 yago:Equipment103294048 yago:GuidedMissile103466162 yago:Instrument103574816 yago:Instrumentality103575240 yago:Missile103773504 yago:Object100002684 yago:PhysicalEntity100001930 dbo:Event dbo:SpaceMission yago:Rocket104099429 yago:Satellite104137444 yago:SpaceProbe104265668 yago:Spacecraft104264914 yago:Vehicle104524313 yago:Weapon104565375 yago:Whole100003553 yago:WikicatEuropeanSpaceAgencySpaceProbes yago:WikicatProposedSpaceProbes dbo:ArtificialSatellite
rdfs:comment ExoMars (Exobiology on Mars) adalah misi Mars yang besar untuk mencari biosignatures kehidupan Mars, masa lalu atau sekarang. Misi Astrobiology ini saat ini sedang dikembangkan oleh European Space Agency (ESA) bekerja sama dengan Badan Antariksa Federal Rusia (Roscosmos). Program ini mencakup beberapa elemen pesawat ruang angkasa pada dua peluncuran yang akan dikirim ke Mars. (in) ExoMars è una missione progettata per l'esplorazione del pianeta Marte tramite una sonda robotica sviluppata dall'Agenzia spaziale europea (ESA) e dall'Agenzia Spaziale Russa (Roscosmos). Era previsto il lancio di un orbiter e di un lander (il cui scopo è di testare ingresso, discesa e atterraggio della sonda) nel 2016, e di un rover nel 2022, tuttavia a causa dell'invasione russa dell'Ucraina del 2022, la collaborazione con l'agenzia spaziale russa è stata definitivamente sospesa. L'ESA ha comunicato che una ripresa della missione con un lander non russo potrebbe avvenire non prima del 2028. (it) 엑소마스(영어: ExoMars, Exobiology on Mars)는 유럽 우주국(ESA)과 러시아 연방 우주국(RFSA)이 참여하는 화성 탐사 계획이다. 참고로, 엑소바이올로지(exobiology)는 을 의미한다. (ko) エクソマーズ(英語: Exobiology on Mars、ExoMars)とは、欧州宇宙機関(ESA)が主導している火星探査計画である。宇宙生物学的な探査計画であり、火星の生命による痕跡の探査が目的である。現在は欧州宇宙機関(ESA)がロシア・ロスコスモス社(Roscosmos)と共同で計画を進めている。 このプロジェクトでは複数の探査機械を2回に分けて打ち上げる予定である。探査機の打ち上げにはプロトンMロケットを使う予定でいる。 第1弾として、(TGO)が2016年に打ち上げられ、2017年に火星衛星軌道投入に成功した。ただし、TGOに搭載されていた突入・降下・着陸実験モジュール(着陸機)は、火星に投下したものの通信が途絶し、失敗した。 第2弾として、ロシアの着陸機のが、ESAのローバーを搭載して、2020年に打ち上げる予定だったが、2022年まで延期された。 (ja) ExoMars计划(ExoMars、Exobiology on Mars,又被译为火星生物学)是由欧洲空间局和俄罗斯航天国家集团合作推出的非载人火星探索计划,该计划的主要目标是寻找火星上过去和现存生命的迹象。执行探测火星进行太空生物学和地质学研究的任务,并验证ESA未来火星采样返回任务所需的新型技术。 该计划包含两次发射任务。第一次发射任务被命名为火星生物学2016(ExoMars-2016),于2016年3月14日执行,欧空局与俄罗斯航天局联合研制的火星微量氣體任務衛星与斯基亞帕雷利EDM登陸器搭乘俄罗斯质子号运载火箭成功升空,但后期陆器火星着陆失败。第二次发射任务将会发射两个火星车至火星进行探索,该任务原定2018年执行,但两度延期后改于2022年执行。2022年3月,欧空局宣布受2022年俄羅斯入侵烏克蘭影响,欧方暂停与俄方合作、暂停原定于2022年9月的第二次发射任务。 (zh) ЕкзоМарс (англ. ExoMars) — спільна програма Європейського Космічного Агентства (ЄКА) і Федерального космічного агентства Росії (Роскосмос) по дослідженню Марса. (uk) البيولوجيا الفضائية في المريخ اواكسومارس (بالانجليزيه ExoMars) هو مشروع كبير قيد التطوير من قبل وكالة الفضاء الأوروبية إيسا مع مشاركه من قبل وكالة الفضاء الروسية روسكوسموس يهدف إلى البحث عن امكانيت نشؤ الحياة في ماضي أو حاضر المريخ عن طريق إرسال العديد من المركبات الفضائية إلى الكوكب بواسطت صاروخين من نوع بروتون الروسي الصنع. سيبداء الشق الأول من المهمة في عام 2016 ويتضمن قمر صناعي للبحوث يدعى TGO ومركبة هبوط ثابتة للارصاد الجوية تدعى EDM أو سكيابارلي، سيقوم المسبار بدراسة مكونات الغلاف الجوي للمريخ والبحث عن غاز الميثان ومصادر تكوينه، حيث وجوده قد يدل على نشاط حيوي أو جيولوجي. كما انه سيساعد العلماء في اختيار البقعة المناسبة لهبوط عربة اكسومارس المريخية في عام 2018 ودعم الاتصالات بينه وبين الأرض. اما الشق الثاني فيتضمن: (ar) ExoMars és una missió a Mart a la recerca de biosignatures de vida marciana, passat o present. És una missió d'astrobiologia de l'Agència Espacial Europea (ESA) en col·laboració amb l'Agència Espacial Federal Russa (Roscosmos). El programa inclou diversos elements espacials per ser enviats a Mart en dos llançaments. L'ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO) i un mòdul de descens estacionari EDM anomenat 'Schiaparelli' van ser llançats el 14 de març de 2016 des del cosmòdrom de Baikonur. El TGO va lliurar el mòdul estacionari fabricat per l'ESA i llavors va procedir a cartografiar les fonts de metà a Mart i altres gasos, i en fer-ho, ajudar a seleccionar el lloc d'aterratge per a l'astromòbil ExoMars per ser llançat el 2020 en un coet pesant rus Protó. El mòdul de descens experimental Schiaparelli (ca) ExoMars je dvojdílná mise Evropské kosmické agentury a Roskosmosu na planetu Mars. Během první části zahájené v roce 2016 byla dopravena na oběžnou dráhu Marsu atmosférická sonda, ta poté vypustila k povrchu evropský demonstrativní modul (který ovšem přestal vysílat signály během sestupu a havaroval). Kvůli Ruské invaze na Ukrajinu v únoru 2022 členové ESA odhlasovaly pozastavení společné mise s Ruskem. V červenci 2022 ESA úplně ukončila spolupráci na projektu s Ruskem. ESA plánuje využit novou přistávací platformu a start mise nyní neplánuje uskutečnit dříve než v roce 2028. (cs) Το ExoMars (Exobiology on Mars, Εξωβιολογία στον Άρη) είναι ένα πρόγραμμα αστροβιολογίας αποτελούμενο από δύο φάσεις, με σκοπό την αναζήτηση αποδείξεων ύπαρξης ζωής στον πλανήτη Άρη. Αποτελεί μία κοινή αποστολή του Ευρωπαϊκού Οργανισμού Διαστήματος (ESA) και του αντίστοιχου ρωσικού Roscosmos. Κατά την πρώτη φάση, που ξεκίνησε το 2016, τοποθετήθηκε ένας δορυφόρος έρευνας ιχνών αερίων και τηλεπικοινωνίας στην τροχιά του Άρη και ελευθερώθηκε ένα πειραματικό σκάφος προσεδάφισης, το οποίο όμως συνετρίβη στην επιφάνεια του πλανήτη. Κατά τη δεύτερη φάση, που είναι προγραμματισμένη να ξεκινήσει το 2022, θα προσεδαφιστεί ένα ρομποτικό όχημα (ρόβερ) στην επιφάνεια, που θα υποστηρίξει μια επιστημονική αποστολή η οποία αναμένεται να διαρκέσει μέχρι το 2024 ή αργότερα. (el) ExoMars ist ein Raumsondenprojekt der Europäischen Weltraumorganisation ESA in Zusammenarbeit mit der russischen Raumfahrtagentur Roskosmos. Der Name steht für Exobiologie auf dem Mars. Nach den US-amerikanischen Viking-Sonden in den 1970er Jahren soll erstmals wieder aktiv nach ehemaligem oder sogar aktuellem Leben auf dem Mars geforscht werden. (de) ExoMars (Exobiology on Mars) is an astrobiology programme of the European Space Agency (ESA). The goals of ExoMars are to search for signs of past life on Mars, investigate how the Martian water and geochemical environment varies, investigate atmospheric trace gases and their sources and by doing so demonstrate the technologies for a future Mars sample-return mission. On 17 March 2022, ESA suspended the mission due to the ongoing invasion of Ukraine by Russia. ESA expects that a restart of the mission, using a new non-Russian landing platform, is unlikely to launch before 2028. (en) ExoMars (Exobiology on Mars) es una misión espacial a Marte de astrobiología para la búsqueda de vida en ese planeta. Está compuesta de dos etapas diferenciadas y es un proyecto de la Agencia Espacial Europea (ESA). Los objetivos de ExoMars consisten en buscar pistas de vida tanto en el pasado como en la actualidad,​ investigar cómo el agua y el ambiente geoquímico marciano varía con el tiempo, estudiar la composición de las trazas de gases existentes en la atmósfera así como sus fuentes de origen, a la vez que poner a prueba la tecnología para fuera viable una hipotética misión que trajera muestras de vuelta desde Marte.​ La misión buscará signos de vida en Marte, pasada o presente, empleando varios elementos de la sonda, que serán enviados a Marte en dos lanzamientos. El ExoMars Trace Ga (es) ExoMars (errusieraz ЭкзоМарс; Exobiology on Mars, "Exobiologia Marten") Marte bizi motaren bat bilatzeko exobiologia espazio misio bat da. Europako Espazio Agentziak (ESA) eta Errusiako Espazio Agentzia Federalak (Roskomos) elkarlanean burututako proiektua da eta helburu hauek ditu: Marten iraganeko edota gaur egungo bizi arrastoak topatzea, Marteko ura eta ingurumen geokimikoa denborarekin nola aldatzen diren ikertzea, atmosferako gases osaketa eta jatorria ikertzea, eta era berean, planeta gorrian etorkizunean jazo litekeen joan-itzuliko misio bat ahalbideratuko duen teknologia proban jartzea. Misioa bi ataletan banatua dago, bata 2016ean gauzatuko da eta bestea 2020ean. (eu) Le programme ExoMars regroupe deux missions spatiales à destination de la planète Mars développées par l'Agence spatiale européenne (ESA) avec une participation importante de l'agence spatiale russe Roscosmos : l'orbiteur ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO) et son atterrisseur Schiaparelli, lancés le 14 mars 2016, et l'astromobile Rosalind Franklin, dont le lancement, initialement planifié pour mai 2018, n'est actuellement pas prévu avant 2026. L'objectif scientifique du programme est l'étude de l'atmosphère de Mars, en particulier la détermination de l'origine du méthane trouvé à l'état de trace ainsi que la recherche d'indices d'une vie passée ou présente sur la planète. Sur le plan technique, le programme doit permettre à l'agence spatiale de développer pour la première fois un atterrisseur (fr) ExoMars is een missie in het Aurora-verkenningsprogramma van ESA. Zij beoogt het verder karakteriseren van de biologische omgeving op Mars, in voorbereiding van een gerobotiseerde missie en uiteindelijk een menselijk verkenning. De missie zal informatie opleveren voor verdere studies in exobiologie (ruimtebiologie), de zoektocht naar leven op andere planeten. (nl) A sonda ExoMars (oficialmente ExoMars Trace Gas Orbiter) é uma missão não tripulada da Agência Espacial Europeia (ESA) destinada a explorar o planeta Marte. É a primeira missão do assim denominado Programa Aurora. A sonda deveria ser lançada em 2011 e chegar a Marte em 2013, mas um atraso por problemas de financiamento da operação modificaram a data de lançamento para 2016. A Agência Espacial Federal da Rússia (Roscosmos) colaborará com a ESA para completar o orçamento necessário fornecendo, entre outras coisas, o veículo e o local de lançamento. (pt) ExoMars – wspólny program badawczy Europejskiej Agencji Kosmicznej i Rosyjskiej Agencji Kosmicznej Roskosmos, koncentrujący się na poszukiwaniu śladów procesów biologicznych i geologicznych na Marsie. Program obejmuje też badania gazów występujących w śladowych ilościach (mniejszych niż 1%) w atmosferze planety, takich jak metan, para wodna czy dwutlenek azotu. Składa się z dwóch misji: * orbitera (TGO) i lądownika (2016), * łazika Rosalind Franklin i lądownika (2022). (pl) «ЭкзоМарс» (англ. ExoMars) — совместная астробиологическая программа Европейского космического агентства (ЕКА) и госкорпорации «Роскосмос» по исследованию Марса, основной целью которой являлся поиск доказательств существования в прошлом и настоящем жизни на Марсе. По программе был осуществлён запуск автоматической межпланетной станции (АМС) «ЭкзоМарс-2016» и планировался запуск АМС «ЭкзоМарс-2022». «ЭкзоМарс-2016» состоял из орбитального («Трейс Гас Орбитер») и спускаемого («Скиапарелли») аппаратов. (ru) ExoMars (Exobiology on Mars) är ett rymdprogram inom ämnet astrobiologi av europeiska rymdorganisationen ESA och den ryska rymdbyrån Roscosmos. Målen med ExoMars är att söka efter tecken på tidigare liv på planeten Mars, spåra Mars vatten och geokemiska miljö, leta efter och spåra sällsynta gaser i atmosfären och dessutom demonstrera teknik inför framtida provhämtning från planeten. (sv)
rdfs:label ExoMars (en) إكسو مارس (ar) ExoMars (ca) ExoMars (cs) ExoMars (de) ExoMars (el) ExoMars (es) ExoMars (eu) ExoMars (in) Programme ExoMars (fr) ExoMars (it) エクソマーズ (ja) 엑소마스 (ko) ExoMars (nl) ExoMars (pl) ExoMars (pt) ExoMars (sv) ЭкзоМарс (ru) ЕкзоМарс (uk) ExoMars (zh)
owl:sameAs freebase:ExoMars yago-res:ExoMars dbpedia-commons:ExoMars wikidata:ExoMars dbpedia-ar:ExoMars dbpedia-bg:ExoMars http://bs.dbpedia.org/resource/ExoMars dbpedia-ca:ExoMars http://ckb.dbpedia.org/resource/ئێگزۆمارس dbpedia-cs:ExoMars dbpedia-da:ExoMars dbpedia-de:ExoMars dbpedia-el:ExoMars dbpedia-es:ExoMars dbpedia-et:ExoMars dbpedia-eu:ExoMars dbpedia-fa:ExoMars dbpedia-fi:ExoMars dbpedia-fr:ExoMars dbpedia-gl:ExoMars dbpedia-he:ExoMars http://hi.dbpedia.org/resource/एक्सोमार्स dbpedia-hr:ExoMars dbpedia-hu:ExoMars dbpedia-id:ExoMars dbpedia-it:ExoMars dbpedia-ja:ExoMars dbpedia-ko:ExoMars dbpedia-lmo:ExoMars http://lt.dbpedia.org/resource/ExoMars http://ml.dbpedia.org/resource/എക്സോ_മാർസ് dbpedia-ms:ExoMars dbpedia-nl:ExoMars dbpedia-nn:ExoMars dbpedia-no:ExoMars dbpedia-pl:ExoMars dbpedia-pt:ExoMars dbpedia-ro:ExoMars dbpedia-ru:ExoMars http://scn.dbpedia.org/resource/ExoMars dbpedia-sk:ExoMars dbpedia-sv:ExoMars http://ta.dbpedia.org/resource/எக்ஸோமார்ஸ்_2016 http://tt.dbpedia.org/resource/ЭкзоМарс dbpedia-uk:ExoMars dbpedia-vi:ExoMars dbpedia-zh:ExoMars https://global.dbpedia.org/id/4qjmT
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:ExoMars?oldid=1124351789&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/ExoMars_model_at_ILA_2006.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Roscosmos_logo_ru.svg wiki-commons:Special:FilePath/25_Euro_Österreich_2011_Robotik_89.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cmglee_Cambridge_Science_Festival_2015_ExoMars_Rover.jpg wiki-commons:Special:FilePath/ESA_logo.png wiki-commons:Special:FilePath/ExoMars_ESA.jpg wiki-commons:Special:FilePath/ExoMars_insignia.png wiki-commons:Special:FilePath/ExoMars_mission_layout_on_MASK-2021_airshow.jpg wiki-commons:Special:FilePath/MAX-C-Rover.jpg wiki-commons:Special:FilePath/NASA-OxiaPlanum-GeologicalContext-Morphology-20140514.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Oberhausen_-_Gasometer_-_Sternstunden_33_ies.jpg wiki-commons:Special:FilePath/PIA21130-SignsOfSchia...iTestLanderSeenFromOrbit-20161021.gif wiki-commons:Special:FilePath/PIA23551-MarsRover-OldEarthFossilsStudied-20190819.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Paris_Air_Show_2007-06-24_n18.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Schiaparelli_Lander_Model_at_ESOC.jpg
foaf:homepage http://www.esa.int/exomars
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:ExoMars
foaf:name ''ExoMars (en) ЭкзоМарс'' (en)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:ExoMars_(2016) dbr:ExoMars_(2020) dbr:ExoMars_2016 dbr:ExoMars_2020 dbr:ExoMars_2022 dbr:ExoMars_Programme dbr:Exomars dbr:Urey_Instrument dbr:Mars_Organic_Detector dbr:Exo_Mars
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Campania dbr:Beagle_3 dbr:Proton-M dbr:Proton_(rocket_family) dbr:Rosalind_Franklin_(rover) dbr:Schiaparelli_EDM dbr:List_of_crewed_Mars_mission_plans dbr:Biological_Oxidant_and_Life_Detection dbr:David_Southwood dbr:Arctic_Mars_Analog_Svalbard_Expedition dbr:John_Zarnecki dbr:List_of_University_of_Surrey_alumni dbr:List_of_missions_to_Mars dbr:List_of_rovers_on_extraterrestrial_bodies dbr:Venera-D dbr:Vladimir_Popovkin dbr:EXPOSE dbr:Life_on_Mars dbr:List_of_landings_on_extraterrestrial_bodies dbr:List_of_proposed_Solar_System_spacecraft dbr:Gale_(crater) dbr:Giovanni_Schiaparelli dbr:Nadir_and_Occultation_for_Mars_Discovery dbr:Concurrent_Design_Facility dbr:Cosmic_Vision dbr:LIDAX dbr:Mars_Exploration_Joint_Initiative dbr:Mars_Horizon dbr:Mars_Multispectral_Imager_for_Subsurface_Studies dbr:Mars_landing dbr:2020s_in_science_and_technology dbr:2020s_in_spaceflight dbr:Lev_Zelyony dbr:Stereopsis dbr:Compact_Reconnaissance_Imaging_Spectrometer_for_Mars dbr:François_Forget dbr:Maria_Antonietta_Perino dbr:Baikonur_Cosmodrome_Site_200 dbr:Briz_(rocket_stage) dbr:AirStrato dbr:Timeline_of_Mars_Science_Laboratory dbr:Trace_Gas_Orbiter dbr:Cassis_(disambiguation) dbr:Future_of_space_exploration dbr:Large_strategic_science_missions dbr:2016_in_spaceflight dbr:2022_boycott_of_Russia_and_Belarus dbr:AIDA_(international_space_cooperation) dbr:ARCAspace dbr:ASTOS dbr:Airbus_Defence_and_Space dbr:Alexander_V._Zakharov dbr:European_Space_Agency dbr:European_Space_Agency_Science_Programme dbr:European_Space_Operations_Centre dbr:Exploration_of_Mars dbr:Fobos-Grunt dbr:Nicomatic_SA dbr:Outline_of_space_exploration dbr:Oxia_Palus_quadrangle dbr:Water_on_Mars dbr:Mission_control_center dbr:List_of_European_Space_Agency_programmes_and_missions dbr:List_of_In_Our_Time_programmes dbr:List_of_NASA_cancellations dbr:SpaceX_Red_Dragon dbr:Heat_Flow_and_Physical_Properties_Package dbr:Astrobiology dbr:Astronomical_Observatory_of_Capodimonte dbr:Interplanetary_contamination dbr:Iron-55 dbr:Teide dbr:Teide_National_Park dbr:Abbie_Hutty dbr:Aerospace_Logistics_Technology_Engineering_Company dbr:Kazachok dbr:WISDOM_(radar) dbr:Aurora_programme dbr:Mars_2020 dbr:Mars_Astrobiology_Explorer-Cacher dbr:Mars_Cube_One dbr:Mars_Exploration_Program dbr:Mars_MetNet dbr:Mars_Polar_Lander dbr:Mars_Sample_Retrieval_Helicopter dbr:Mars_habitability_analogue_environments_on_Earth dbr:Mars_sample-return_mission dbr:Phootprint dbr:Spirit_(rover) dbr:Human_mission_to_Mars dbr:ExoMars_(2016) dbr:ExoMars_(2020) dbr:ExoMars_2016 dbr:ExoMars_2020 dbr:ExoMars_2022 dbr:ExoMars_Programme dbr:Exomars dbr:INAF dbr:Icebreaker_Life dbr:Meridiani_Planum dbr:X_band dbr:Mars_Surface_Exploration dbr:Mars_rover dbr:SEM dbr:NetLander dbr:Impact_of_the_COVID-19_pandemic_on_science_and_technology dbr:List_of_uncrewed_spacecraft_by_program dbr:Lyn_Hagan dbr:Planetary_protection dbr:European_Space_Astronomy_Centre dbr:Non-government_reactions_to_the_2022_Russian_invasion_of_Ukraine dbr:SCOS_2000 dbr:Outline_of_Mars dbr:Viking_lander_biological_experiments dbr:Mars_2018_mission dbr:Urey_Instrument dbr:Mars_Organic_Detector dbr:Exo_Mars
is dbp:payloads of dbr:Proton-M
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:ExoMars