Labeling theory (original) (raw)

About DBpedia

Der Etikettierungsansatz (auch: Definitions- oder sozialer Reaktionsansatz, Etikettierungsperspektive, Kontrollparadigma; englisch: labeling approach/theory) ist eine soziologische Denkrichtung, infolge dessen sich abweichendes Verhalten vor dem Hintergrund sozialer Normen erklären lässt. Der „Abweichung“ kommt demnach keine ontologisch begründbare Eigenschaft zu, sie ist vielmehr sozial zugeschrieben und nicht objektiv vorhanden. Der Etikettierungsansatz unterscheidet sich grundlegend von ätiologischen Abweichungs- und Kriminalitätserklärungen.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract La teoria de l'etiquetatge (labeling theory en anglès), desenvolupada al llarg de la dècada de 1960 i 1970, està relacionada amb els conceptes de desviació i d'estereotip i utilitza el concepte d'etiquetatge per a classificar les conductes socials no majoritàries, aquelles que són enteses com a allunyades de les conductes estandarditzades. La desviació és una manifestació on la majoria social, que dicta les normes de conducta, qualifica o etiqueta negativament els comportaments de les minories que es desvien de les normes culturals de la majoria. La generalització de conductes, el que es considera apropiat,com les identitats personals i els comportaments individuals, són utilitzats per descriure i classificar les conductes estandarditzades o desviades dins d'una societat. (ca) تصف نظرية الوصم كيفية تأثر وتحدد سلوك الأفراد وهويتهم الذاتية بالمفردات المستخدمة في وصفهم وتصنيفهم. ترتبط نظرية الوصم بمفاهيم النبوءة ذاتية التحقق والقوالب النمطية الاجتماعية. ترى نظرية الوصم أن الانحراف ليس متأصلًا بالفعل، وتركز على ميل الغالبية لوصم الأقليات أو الذين ينحرفون عن القواعد الثقافية المعيارية بشكل سلبي. كانت هذه النظرية بارزة في ستينيات وسبعينيات القرن الماضي، وطُورت بعض النماذج المعدلة منها ومازالت شائعة حتى الآن. تعرف وصمة العار بأنها وصم سلبي للغاية يغير مفهوم الذات والهوية الاجتماعية عند الفرد. ترتبط نظرية الوصم عن كثب بالبناء الاجتماعي والتحليل التفاعلي الرمزي. طورت نظرية الوصم على يد علماء الاجتماع في ستينيات القرن الماضي. أثر كتاب هوارد سول بيكر «الغرباء» بشكل كبير في تطور هذه النظرية وشهرتها. ترتبط نظرية الوصم بمجال الجريمة وغيره من المجالات. مثلًا؛ نظرية الوصم المتعلقة بالمثلية الجنسية. كان ألفرد كنزي وزملاؤه الدعاة الرئيسيين للفصل بين دور «المثلي جنسيًا» والأفعال التي يقوم بها، كفكرة أن الذكر ذو التصرفات الأنثوية هو بالتأكيد مثلي الجنس. يلعب الوصم دورًا أيضًا في الأمراض العقلية وهو ما تخصص به توماس ج. شيف. لا يشير الوصم إلى أفعال إجرامية وإنما إلى أفعال غير مقبولة اجتماعيًا ناتجة عن المرض العقلي. (ar) Teorie nálepkování (nebo také etiketizační teorie, Labeling Approach, teorie visačky či teorie labelingu) se řadí mezi konstruktivistické teorie, která se snaží o vysvětlení delikvence. Zabývá se procesem interakce mezi jedinci, kteří jsou považování za narušitele společenských norem, a mezi osobami, které tyto formy vytváří a následně narušitele hodnotí (dávají jim určitou nálepku). Anthony Giddens definuje teorii etiketizace jako teorii deviace, podle které se určití jedinci stávají deviantními proto, že byli takto označeni jinými lidmi. Teorie vznikla již ve 30. letech 20. století a to na základě analýzy delikvence mladistvých Tannebauma z Chicagské školy či Lindesmitha (experiment s opiem). Nicméně labeling se začíná více rozebírat až v 50. letech 20. století. Přijímán jako vysvětlující teorie je pak v 60. letech a hlavně v letech sedmdesátých, kdy je na vrcholu spolu s autory jako Becker, Lemert a Erikson. Po tomto období nicméně etiketizace pomalu mizí, a to především kvůli tomu, že její základní teoretikové v tezi dále nepokračují a nerozšiřují ji. (cs) Der Etikettierungsansatz (auch: Definitions- oder sozialer Reaktionsansatz, Etikettierungsperspektive, Kontrollparadigma; englisch: labeling approach/theory) ist eine soziologische Denkrichtung, infolge dessen sich abweichendes Verhalten vor dem Hintergrund sozialer Normen erklären lässt. Der „Abweichung“ kommt demnach keine ontologisch begründbare Eigenschaft zu, sie ist vielmehr sozial zugeschrieben und nicht objektiv vorhanden. Der Etikettierungsansatz unterscheidet sich grundlegend von ätiologischen Abweichungs- und Kriminalitätserklärungen. (de) La Teoría de la reacción social, Teoría del etiquetado, Teoría del etiquetamiento o labeling (en inglés Labeling theory) es una de las teorías microsociológicas de la sociología de la desviación desarrollada durante la década de 1960 y 1970 que postula, en relación con las teorías de las relaciones sociales, que la desviación no es inherente al acto concreto sino que es una manifestación de la mayoría social que califica o etiqueta negativamente los comportamientos de las minorías al desviarse de las normas culturales estandarizadas de la mayoría. La teoría ha prestado especial atención a distintos colectivos o minorías que habitualmente sufren el etiquetado o calificación negativa por su desviación de la norma mayoritaria social (grupos de personas en situación de discapacidad física, psíquica o mental, criminales, homosexuales, niños, ancianos, minorías raciales, etc.). (es) Labeling theory posits that self-identity and the behavior of individuals may be determined or influenced by the terms used to describe or classify them. It is associated with the concepts of self-fulfilling prophecy and stereotyping. Labeling theory holds that deviance is not inherent in an act, but instead focuses on the tendency of majorities to negatively label minorities or those seen as deviant from standard cultural norms. The theory was prominent during the 1960s and 1970s, and some modified versions of the theory have developed and are still currently popular. Stigma is defined as a powerfully negative label that changes a person's self-concept and social identity. Labeling theory is closely related to social-construction and symbolic-interaction analysis. Labeling theory was developed by sociologists during the 1960s. Howard Saul Becker's book Outsiders was extremely influential in the development of this theory and its rise to popularity. Labeling theory is also connected to other fields besides crime. For instance there is the labeling theory that corresponds to homosexuality. Alfred Kinsey and his colleagues were the main advocates in separating the difference between the role of a "homosexual" and the acts one does. An example is the idea that males performing feminine acts would imply that they are homosexual. Thomas J. Scheff states that labeling also plays a part with the "mentally ill". The label does not refer to criminal but rather acts that are not socially accepted due to mental disorders. (en) Teori pelabelan berpendapat bahwa identitas diri dan perilaku individu dapat ditentukan atau dipengaruhi oleh istilah yang digunakan untuk menggambarkan atau mengklasifikasikannya. Ini berkaitan dengan konsep Ramalan swawujud dan stereotip. Teori pelabelan berpendapat bahwa penyimpangan tidak melekat dalam suatu tindakan, tetapi berfokus pada kecenderungan mayoritas untuk memberi label negatif pada minoritas atau mereka yang dipandang menyimpang dari norma budaya standar. Teori ini menonjol selama tahun 1960-an dan 1970-an, dan beberapa versi teori yang dimodifikasi telah berkembang dan hingga saat ini masih populer. Stigma didefinisikan sebagai label negatif yang sangat kuat yang mengubah konsep diri seseorang dan identitas sosial. Teori pelabelan berkaitan erat dengan konstruksi sosial dan analisis interaksi simbolik. Teori pelabelan dikembangkan oleh sosiolog selama tahun 1960-an. Buku , Outsiders, sangat berpengaruh dalam perkembangan teori ini dan popularitasnya. Teori pelabelan juga terhubung dengan bidang lain selain kejahatan. Misalnya ada teori pelabelan yang sesuai dengan homoseksualitas. Alfred Kinsey dan rekan-rekannya adalah pendukung utama dalam memisahkan perbedaan antara peran seorang "homoseksual" dan tindakan yang dilakukan seseorang. Contohnya adalah gagasan bahwa pria yang melakukan tindakan feminin akan menyiratkan bahwa mereka homoseksual. menyatakan bahwa pelabelan juga berperan dengan "sakit jiwa". Label tidak mengacu pada kriminal, melainkan tindakan yang tidak diterima secara sosial karena gangguan mental. (in) ラベリング理論(ラベリングりろん、英: Labeling theory)とは、《逸脱行動》に関する理論であり、1960年代にシカゴ学派に属する(Howard S. Becker)らによって提唱された。それまでの、《逸脱行動》を単なる社会病理現象として扱ってきたアプローチとは一線を画し、《逸脱》というのは、行為者の内的な属性ではなく、周囲からのラベリング(レッテル貼り)によって生み出されるものだ、と捉えるものである。 それまでの社会病理学的なアプローチでは、たとえば“髪を染めている者が「不良」だ”などと勝手に定義することによって「《不良の定義》は客観的に成立する」としてしまうような、非常に単純な考え方をしていた。だが、ベッカーは1963年に初版が発刊されたOutsidersにおいてそうした考え方を排し、「逸脱などの行為は、他者からのラベリング(レッテル貼り)によって生み出される」と指摘した。 社会集団は、これを犯せば逸脱となるような規則をもうけ、それを特定の人々に適用し、彼らにアウトサイダーのラベルを貼ることによって、逸脱を生みだすのである。 — 『アウトサイダーズ』 この理論は、従来の逸脱論が逸脱者にばかり着目していたのに対し、規則をつくり執行する人々と逸脱者を対等に扱い、双方の相互作用過程として逸脱を捉えている。 ベッカーの同理論は、ロバート・キング・マートンの自己成就的予言や(1951)の第二次逸脱といった概念を基に発展した。 ベッカーの理論はやがて「ラベリング理論」と呼ばれるようになり、逸脱論の中に新たな流れを生みだしてゆくことになったのであり、社会学史上重要な理論である。このラベリング理論は後にやらにより構築主義へと展開されていった。 なお、ベッカーは『アウトサイダーズ』において、マリファナ使用者やジャズメンへの聞き取り調査や参与観察を行ったが、そうした調査結果を基に理論を構築してゆく手際の良さによって、『アウトサイダーズ』はしばしば社会学研究の手本とも見なされている。 ネガティブなラベルのことを「スティグマ」という。 (ja) La théorie de l'étiquetage social (en anglais : labeling theory) est une théorie selon laquelle le concept de soi et le comportement des individus peuvent être déterminés ou influencés par les termes utilisés pour les décrire ou les classer. Elle est reliée aux concepts de déviance, de prophétie auto-réalisatrice, de socio-stigmatisation et de stéréotype. L'étiquetage social, basé sur des préjugés, est source de stigmatisation sociale. La théorie de l'étiquetage social est étroitement liée à l'interactionnisme symbolique.Howard Saul Becker, auteur de Outsiders a été très influent dans le développement de cette théorie. Cette théorie rend compte d'un biais cognitif, l'effet d'étiquetage, selon lequel les individus tendent à se conformer aux jugements qu'on plaque sur eux et qu'ils reviendront difficilement dessus, car toutes leurs actions ultérieures seront alors sous l'influence de ces jugements, qu'ils soient positifs (effet Pygmalion) ou négatifs (effet Golem). (fr) 낙인 이론은 일탈 행동에 관한 이론이며, 1960년대에 에 속한 (Howard S. Becker)에 의해 제창된 것이다. 지금까지의 일탈 행동을 단순한 사회 병리 현상으로 다뤄 온 방식과는 구별을 분명히 해, 일탈이라는 것은 행위자의 내적 특성이 아니라, 주위로부터의 낙인에 의해 만들어진다는 것이다. (ko) De etiketteringstheorie of labelingtheorie stelt dat afwijkend of deviant gedrag niet voortkomt uit de , maar uit hoe anderen op de handeling reageren. Dit kan vervolgens de persoon in kwestie beïnvloeden, waarop deze het gedrag gaat herhalen, iets wat ook bekendstaat als het Thomas-theorema. De definitie van de situatie is daarmee van invloed op de betekenis die wordt gegeven aan al het handelen. De etiketteringstheorie richt zich niet op het afwijkend gedrag zelf, maar op de neiging van meerderheden om minderheden, of diegenen die worden gezien als afwijkend van standaard culturele normen, negatief te etiketteren. De theorie houdt zich bezig met hoe de zelfidentiteit en het gedrag van individuen wordt bepaald of beïnvloed door termen die gebruikt worden om ze te beschrijven of te classificeren, en wordt geassocieerd met het concept van een zichzelf waarmakende voorspelling (self-fulfilling prophecy) en stereotypering. De handeling zelf noemde de primaire deviantie, de reactie daarop door de betrokken persoon de secundaire deviantie. Deze secundaire deviantie draagt bij tot het stigma dat de persoon vervolgens krijgt, wat de zichzelf waarmakende voorspelling in de hand werkt. De theorie is nauw verwant aan interactionistische en sociale constructietheorieën. De etiketteringstheorie werd gedurende de jaren zestig ontwikkeld waarbij Outsiders van Howard Becker extreem invloedrijk was. De theorie was populair gedurende de jaren zestig en zeventig, en sommige aangepaste versies van de theorie zijn doorontwikkeld en tegenwoordig nog steeds populair. Ongewilde beschrijvingen of categorieën – incluis termen die gerelateerd zijn aan afwijking, invaliditeit of diagnose van een geestelijke ziekte – zouden kunnen worden afgewezen omdat dat vooral “etiketten” zijn, waarbij vaak gepoogd wordt in plaats daarvan een meer constructief taalgebruik te gebruiken. (nl) La teoria dell'etichettamento (o della reazione sociale), elaborata dalla scuola di Chicago, è una teoria sociologica della devianza che focalizza l'attenzione sul processo di costruzione del criminale non occasionale che sarebbe favorito, in maniera involontaria e paradossale, proprio dalla reazione della collettività e delle istituzioni; il termine deriva dall'inglese Labeling Theory. Attraverso l'assegnazione dell'etichetta di criminale all'autore di un reato, secondo la teoria, si innescherebbe un processo in grado di trasformare l'autore vero (o presunto) di un singolo reato in un delinquente cronico. Influirebbero su questo processo sia le conseguenze della diffidenza, della disistima e della stigmatizzazione della collettività, in grado di ristrutturare la percezione di sé da parte del "criminale" ("convincendolo"), sia l'isolamento e l'esclusione sociale che materialmente le istituzioni totali (ad esempio le strutture carcerarie) provocano. L'etichettamento produrrebbe quindi conseguenze deleterie sia a livello di rappresentazione sociale e di auto-percezione che di opportunità e di frequentazioni. Questo processo, soprattutto nel caso di soggetti deboli, può dare il via alla carriera criminale rendendo possibile anche il passaggio dal reato originario a forme di devianza anche più gravi, ed a un'ostilità o a un distacco dal corpo sociale. La carriera criminale è stata analizzata in questa chiave da molti studiosi, ad esempio dal sociologo Howard S. Becker in "Outsiders" . Secondo la teoria dell'etichettamento sarebbero vittime dell'etichettamento soprattutto coloro che compiono alcuni tipi di reati che suscitano "allarme sociale" e che non dispongono di mezzi materiali né di una reputazione o di uno status consolidato in grado di contrastare la penetrazione dell'etichetta di criminale. Inoltre la definizione stessa dei comportamenti da stigmatizzare (reati, o anche atti non penalmente rilevanti come il consumo di droghe), sarebbe influenzata dal diverso potere di influire sull'opinione pubblica e sulle leggi detenuto dagli strati più agiati. Di conseguenza la reazione sociale non è attivata in maniera uguale per tutti i tipi di reato, ma è più severa e dannosa nei confronti della microcriminalità e dei reati associati alle minoranze, ai poveri, ai presunti recidivi o a chi ha un determinato aspetto. Al contrario i protagonisti di altri comportamenti criminali, ad esempio i crimini dei colletti bianchi, non subirebbero lo stesso processo di condanna sociale grazie alla tolleranza concessa per i tipi di reati tipici della classe media, spesso socialmente più dannosi, e grazie allo status e ai mezzi detenuti che permetterebbero una serie di strategie in grado di "salvare la faccia" in modo efficace. Secondo questa teoria la reazione sociale, come oggi configurata, sarebbe quindi un fattore criminogeno soprattutto nel caso dei soggetti deboli e marginali. Per contrastare questo processo dannoso la teoria dell'etichettamento suggerisce parsimonia nella somministrazione della sanzione penale, da riservarsi ai fenomeni più gravi, e l'ampia adozione di misure alternative al carcere finalizzate al reinserimento del detenuto ed alla cancellazione dell'etichetta (de-istituzionalizzazione). La teoria dell'etichettamento è utilizzata anche da coloro che contestano, ad esempio, la "medicalizzazione facile" di certi tipi di disagio mentale ed in generale in tutti gli ambiti nei quali si potrebbe indurre l'effetto profezia che si auto avvera. Secondo questa corrente, che trova le sue radici nel libro del sociologo Being Mentally Ill. A Sociological Theory (1966) la "malattia mentale", ad esempio, avrebbe in molti casi un'origine sociale o, in ogni caso, la medicalizzazione avrebbe in molti casi effetti deleteri. (it) A Labeling Approach Theory, ou Teoria do Etiquetamento Social, é uma teoria criminológica marcada pela ideia de que as noções de crime e criminoso são construídas socialmente a partir da definição legal e das ações de instâncias oficiais de controle social a respeito do comportamento de determinados indivíduos. Segundo esse entendimento, a criminalidade não é uma propriedade inerente a um sujeito, mas uma “etiqueta” atribuída a certos indivíduos que a sociedade entende como delinquentes. Em outras palavras, o comportamento desviante é aquele rotulado como tal. Surgida na década de 1960, nos Estados Unidos da América, representou importante marco para a teoria da criminalidade, em momento de transição entre a criminologia tradicional e a criminologia crítica, na medida em que passou a preterir o estudo de supostas predisposições à realização de crimes, como defendido por Cesare Lombroso, e aspectos psicológicos do agente em favor de uma análise aprofundada do Sistema Penal como forma de compreender o status social de delinquente. A partir dessa nova concepção, a teoria pauta-se fundamentalmente na análise da ação de forças policiais, penitenciarias, órgãos do Poder Judiciário e outras instituições de controle social, com o objetivo de entender como os rótulos estipulados pela sociedade e aplicados por tais instituições refletem circunstâncias sociais e contribuem para a criação de um estigma de “criminoso” para certos grupos sociais, alterando a própria percepção individual daqueles rotulados. (pt) Stämplingsteori är inom sociologi och kriminologi teorier om avvikande beteenden som internaliseras hos en individ, och kan appliceras på till exempel brott och missbruk. Teorin går ut på att avvikelse inte är en egenskap hos en individ eller grupp, utan uppstår i samspel mellan avvikare och icke-avvikare. Avvikande beteende är sådant beteende som definieras och etiketteras som avvikande av omgivningen. Något som exempelvis kan göras i olika sociala sammanhang eller genom mediers beskrivning av brott Ted Goldberg beskriver stämpling som ett förlopp med upprepade negativa reaktioner från andra människor, som sammantaget får effekten att individens självbild omformas så att den blir mer negativ än vad den tidigare varit. En person med negativ självbild har fått lära sig att det finns en låg grad av överensstämmelse mellan självet och samhällets ideal om hur man bör vara. Alla människor gör vid något tillfälle avvikande handlingar, särskilt barn, som inte känner till alla normer och regler. Den typen av avvikelse benämns som primär avvikelse. Beroende på hur omgivningen reagerar på dessa handlingar kan avvikelsen komma att bli en del av personens självbild eller inte. I de flesta fall förblir avvikelsens betydelse marginell, och "normaliseras". Om så inte sker och personen blir stigmatiserad och etiketterad som avvikare av omgivningen kommer självbilden att påverkas. När avvikelsen blivit en del av självbilden blir detta en sekundär avvikelse och det avvikande beteendet fortsätter, intensifieras och stärks. Individen i denna utvecklingsbana löper stor risk att utveckla en och påbörja en långvarig kriminell karriär. (sv) 標籤理論(英語:Labeling theory)假定自我認同和個人的行為可能受用於描述或分類它們的術語決定或影響。它與自我實現預言和刻板印象的概念有關。標籤理論認為,越軌行為並不是固有的,而是關注多數人對少數人或被視為偏離標準文化規範的人進行負面標籤的傾向。 在犯罪社會學中,標籤理論被用於說明部分人如何走上越來越嚴重的犯罪生涯。約翰·布萊特懷特為該領域當代知名研究者之一。 該理論在 1960 年代和 1970 年代很突出,且該理論的一些修改版本已發展並仍然流行。污名被定義為一種強有力的負面標籤,可以改變一個人的自我概念和社會身份。 標籤理論與社會建構和符號互動分析密切相關。 標籤理論是由社會學家在 1960 年代發展起來的。霍華德·索爾·貝克爾 (Howard Saul Becker) 的著作《局外人》(英語:Outsiders) 對這一理論的發展及其普及產生了顯著影響。 標籤理論還與犯罪(學)以外的其他領域相關聯。例如,有對應於同性戀的標籤理論。阿爾弗雷德·金賽 (Alfred Kinsey) 和他的同事是區分“同性戀者”角色和行為之間差異的主要倡導者。一個例子是男性進行女性行為意味著他們是同性戀的想法。 Thomas J. Scheff 指出,標籤也與“精神疾患”有關。該標籤並非指犯罪行為,而是指因精神障礙而未被社會接受的行為。 (zh)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Labeling_Theory_Diagram.png?width=300
dbo:wikiPageExternalLink https://archive.org/details/deviantsdeviance00saga https://archive.org/details/homosexualitiessbellrich https://archive.org/details/hustlerstoryo00mack https://archive.org/details/identitycommunit0000warr https://archive.org/details/mindselfsocietyf00mead https://archive.org/details/rethinkingcrimed0000cull https://archive.org/details/sexualbehaviorin00inst https://archive.org/details/sexualbehaviorin00kins https://archive.org/details/socialpathologys00leme https://archive.org/details/survivalofdomina0000adam
dbo:wikiPageID 1371224 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 63907 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1120415196 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Cambridge_University_Press dbr:Cass_identity_model dbr:Prostitute dbr:Psychology dbr:Moral_entrepreneur dbr:Social_identity dbr:Norm_(sociology) dbr:Berlin dbr:Deinstitutionalization dbc:Symbolic_interactionism dbr:Hobby dbr:Homosexuality dbr:Howard_S._Becker dbr:Religion dbc:Psychiatric_diagnosis dbr:University_of_California,_Santa_Barbara dbc:Labeling_theory dbr:Deviance_(sociology) dbr:Deviant dbr:Interactionism dbr:Criminal dbr:Mary_Susan_McIntosh dbr:Chicago_school_(sociology) dbr:Edward_Sagarin dbr:Edwin_Lemert dbr:Frank_Tannenbaum dbr:Friend dbr:George_Herbert_Mead dbr:Moral_panic dbr:Morality dbr:Murder dbr:Conciliation dbr:Thomas_Szasz dbr:Linguistic_relativity dbr:Signalling_theory dbr:Coming_out dbr:Community dbr:Émile_Durkheim dbr:Emeritus dbr:Empowerment dbr:Felony dbr:Phenomenology_(philosophy) dbr:Social_stigma dbr:Spectrum_disorder dbr:Stereotype dbr:Suicide_(Durkheim_book) dbr:The_Presentation_of_Self_in_Everyday_Life dbr:Bruce_Link dbc:Criminology dbc:Social_constructionism dbr:Toleration dbr:Criminalize dbr:Alfred_Kinsey dbr:American_Sociological_Association dbr:Drug_addict dbr:Erving_Goffman dbr:Evelyn_Hooker dbr:Barry_D._Adam dbr:Nominative_determinism dbr:Family dbr:Forgiveness dbr:Framing_(social_sciences) dbr:Judge dbr:Social_constructionism dbr:Self-esteem dbr:William_DuBay dbr:Pragmaticism dbr:Rehabilitation_(penology) dbr:Reparation_(legal) dbr:Social_rejection dbr:Attribute_substitution dbr:Labels_of_Primary_Potency dbr:Sociologist dbc:Social_problems_in_medicine dbc:Psychiatry_controversies dbc:Sociological_theories dbr:Adultery dbr:Child_abuse dbr:Albert_Memmi dbr:John_Henry_Mackay dbr:Biological_determinism dbr:Symbolic_interactionism dbr:Marriage dbr:Police_officer dbr:Sociology_of_deviance dbr:Observer-expectancy_effect dbr:Rapist dbr:Recidivism dbr:Self-identity dbr:Self-image dbr:Mediation dbr:Medication dbr:Mental_illness dbr:Thomas_J._Scheff dbr:Diagnostic_criteria dbr:The_Myth_of_Mental_Illness dbr:Psychotherapy dbr:Restitution dbr:Secondary_deviance dbr:Victim_blaming dbr:Self-fulfilling_prophecy dbr:American_Pragmatism dbr:Classification_of_mental_disorder dbr:Attributional_bias dbr:Zina_(Arabic) dbr:Social_deviance dbr:Cultural_norm dbr:Self-deprecating dbr:File:Labeling_Theory_Diagram.png dbr:Walter_Gove
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:'" dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_journal dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Portal dbt:Refbegin dbt:Refend dbt:Reflist dbt:Rp dbt:Short_description dbt:Unreferenced_section dbt:Criminology_and_penology
dct:subject dbc:Symbolic_interactionism dbc:Psychiatric_diagnosis dbc:Labeling_theory dbc:Criminology dbc:Social_constructionism dbc:Social_problems_in_medicine dbc:Psychiatry_controversies dbc:Sociological_theories
gold:hypernym dbr:Theory
rdf:type dbo:Work yago:WikicatSociologicalTheories yago:Abstraction100002137 yago:Act100030358 yago:Cognition100023271 yago:Controversy107183151 yago:Disagreement107180787 yago:Dispute107181935 yago:Event100029378 yago:Explanation105793000 yago:HigherCognitiveProcess105770664 yago:Process105701363 yago:PsychologicalFeature100023100 yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:SpeechAct107160883 yago:Theory105989479 yago:Thinking105770926 yago:WikicatPsychiatryControversies
rdfs:comment Der Etikettierungsansatz (auch: Definitions- oder sozialer Reaktionsansatz, Etikettierungsperspektive, Kontrollparadigma; englisch: labeling approach/theory) ist eine soziologische Denkrichtung, infolge dessen sich abweichendes Verhalten vor dem Hintergrund sozialer Normen erklären lässt. Der „Abweichung“ kommt demnach keine ontologisch begründbare Eigenschaft zu, sie ist vielmehr sozial zugeschrieben und nicht objektiv vorhanden. Der Etikettierungsansatz unterscheidet sich grundlegend von ätiologischen Abweichungs- und Kriminalitätserklärungen. (de) 낙인 이론은 일탈 행동에 관한 이론이며, 1960년대에 에 속한 (Howard S. Becker)에 의해 제창된 것이다. 지금까지의 일탈 행동을 단순한 사회 병리 현상으로 다뤄 온 방식과는 구별을 분명히 해, 일탈이라는 것은 행위자의 내적 특성이 아니라, 주위로부터의 낙인에 의해 만들어진다는 것이다. (ko) 標籤理論(英語:Labeling theory)假定自我認同和個人的行為可能受用於描述或分類它們的術語決定或影響。它與自我實現預言和刻板印象的概念有關。標籤理論認為,越軌行為並不是固有的,而是關注多數人對少數人或被視為偏離標準文化規範的人進行負面標籤的傾向。 在犯罪社會學中,標籤理論被用於說明部分人如何走上越來越嚴重的犯罪生涯。約翰·布萊特懷特為該領域當代知名研究者之一。 該理論在 1960 年代和 1970 年代很突出,且該理論的一些修改版本已發展並仍然流行。污名被定義為一種強有力的負面標籤,可以改變一個人的自我概念和社會身份。 標籤理論與社會建構和符號互動分析密切相關。 標籤理論是由社會學家在 1960 年代發展起來的。霍華德·索爾·貝克爾 (Howard Saul Becker) 的著作《局外人》(英語:Outsiders) 對這一理論的發展及其普及產生了顯著影響。 標籤理論還與犯罪(學)以外的其他領域相關聯。例如,有對應於同性戀的標籤理論。阿爾弗雷德·金賽 (Alfred Kinsey) 和他的同事是區分“同性戀者”角色和行為之間差異的主要倡導者。一個例子是男性進行女性行為意味著他們是同性戀的想法。 Thomas J. Scheff 指出,標籤也與“精神疾患”有關。該標籤並非指犯罪行為,而是指因精神障礙而未被社會接受的行為。 (zh) تصف نظرية الوصم كيفية تأثر وتحدد سلوك الأفراد وهويتهم الذاتية بالمفردات المستخدمة في وصفهم وتصنيفهم. ترتبط نظرية الوصم بمفاهيم النبوءة ذاتية التحقق والقوالب النمطية الاجتماعية. ترى نظرية الوصم أن الانحراف ليس متأصلًا بالفعل، وتركز على ميل الغالبية لوصم الأقليات أو الذين ينحرفون عن القواعد الثقافية المعيارية بشكل سلبي. كانت هذه النظرية بارزة في ستينيات وسبعينيات القرن الماضي، وطُورت بعض النماذج المعدلة منها ومازالت شائعة حتى الآن. تعرف وصمة العار بأنها وصم سلبي للغاية يغير مفهوم الذات والهوية الاجتماعية عند الفرد. (ar) La teoria de l'etiquetatge (labeling theory en anglès), desenvolupada al llarg de la dècada de 1960 i 1970, està relacionada amb els conceptes de desviació i d'estereotip i utilitza el concepte d'etiquetatge per a classificar les conductes socials no majoritàries, aquelles que són enteses com a allunyades de les conductes estandarditzades. (ca) Teorie nálepkování (nebo také etiketizační teorie, Labeling Approach, teorie visačky či teorie labelingu) se řadí mezi konstruktivistické teorie, která se snaží o vysvětlení delikvence. Zabývá se procesem interakce mezi jedinci, kteří jsou považování za narušitele společenských norem, a mezi osobami, které tyto formy vytváří a následně narušitele hodnotí (dávají jim určitou nálepku). Anthony Giddens definuje teorii etiketizace jako teorii deviace, podle které se určití jedinci stávají deviantními proto, že byli takto označeni jinými lidmi. Teorie vznikla již ve 30. letech 20. století a to na základě analýzy delikvence mladistvých Tannebauma z Chicagské školy či Lindesmitha (experiment s opiem). Nicméně labeling se začíná více rozebírat až v 50. letech 20. století. Přijímán jako vysvětlujíc (cs) La Teoría de la reacción social, Teoría del etiquetado, Teoría del etiquetamiento o labeling (en inglés Labeling theory) es una de las teorías microsociológicas de la sociología de la desviación desarrollada durante la década de 1960 y 1970 que postula, en relación con las teorías de las relaciones sociales, que la desviación no es inherente al acto concreto sino que es una manifestación de la mayoría social que califica o etiqueta negativamente los comportamientos de las minorías al desviarse de las normas culturales estandarizadas de la mayoría. La teoría ha prestado especial atención a distintos colectivos o minorías que habitualmente sufren el etiquetado o calificación negativa por su desviación de la norma mayoritaria social (grupos de personas en situación de discapacidad física, psí (es) Labeling theory posits that self-identity and the behavior of individuals may be determined or influenced by the terms used to describe or classify them. It is associated with the concepts of self-fulfilling prophecy and stereotyping. Labeling theory holds that deviance is not inherent in an act, but instead focuses on the tendency of majorities to negatively label minorities or those seen as deviant from standard cultural norms. The theory was prominent during the 1960s and 1970s, and some modified versions of the theory have developed and are still currently popular. Stigma is defined as a powerfully negative label that changes a person's self-concept and social identity. (en) Teori pelabelan berpendapat bahwa identitas diri dan perilaku individu dapat ditentukan atau dipengaruhi oleh istilah yang digunakan untuk menggambarkan atau mengklasifikasikannya. Ini berkaitan dengan konsep Ramalan swawujud dan stereotip. Teori pelabelan berpendapat bahwa penyimpangan tidak melekat dalam suatu tindakan, tetapi berfokus pada kecenderungan mayoritas untuk memberi label negatif pada minoritas atau mereka yang dipandang menyimpang dari norma budaya standar. Teori ini menonjol selama tahun 1960-an dan 1970-an, dan beberapa versi teori yang dimodifikasi telah berkembang dan hingga saat ini masih populer. Stigma didefinisikan sebagai label negatif yang sangat kuat yang mengubah konsep diri seseorang dan identitas sosial. (in) La théorie de l'étiquetage social (en anglais : labeling theory) est une théorie selon laquelle le concept de soi et le comportement des individus peuvent être déterminés ou influencés par les termes utilisés pour les décrire ou les classer. Elle est reliée aux concepts de déviance, de prophétie auto-réalisatrice, de socio-stigmatisation et de stéréotype. L'étiquetage social, basé sur des préjugés, est source de stigmatisation sociale. (fr) La teoria dell'etichettamento (o della reazione sociale), elaborata dalla scuola di Chicago, è una teoria sociologica della devianza che focalizza l'attenzione sul processo di costruzione del criminale non occasionale che sarebbe favorito, in maniera involontaria e paradossale, proprio dalla reazione della collettività e delle istituzioni; il termine deriva dall'inglese Labeling Theory. (it) ラベリング理論(ラベリングりろん、英: Labeling theory)とは、《逸脱行動》に関する理論であり、1960年代にシカゴ学派に属する(Howard S. Becker)らによって提唱された。それまでの、《逸脱行動》を単なる社会病理現象として扱ってきたアプローチとは一線を画し、《逸脱》というのは、行為者の内的な属性ではなく、周囲からのラベリング(レッテル貼り)によって生み出されるものだ、と捉えるものである。 それまでの社会病理学的なアプローチでは、たとえば“髪を染めている者が「不良」だ”などと勝手に定義することによって「《不良の定義》は客観的に成立する」としてしまうような、非常に単純な考え方をしていた。だが、ベッカーは1963年に初版が発刊されたOutsidersにおいてそうした考え方を排し、「逸脱などの行為は、他者からのラベリング(レッテル貼り)によって生み出される」と指摘した。 社会集団は、これを犯せば逸脱となるような規則をもうけ、それを特定の人々に適用し、彼らにアウトサイダーのラベルを貼ることによって、逸脱を生みだすのである。 — 『アウトサイダーズ』 この理論は、従来の逸脱論が逸脱者にばかり着目していたのに対し、規則をつくり執行する人々と逸脱者を対等に扱い、双方の相互作用過程として逸脱を捉えている。 ネガティブなラベルのことを「スティグマ」という。 (ja) De etiketteringstheorie of labelingtheorie stelt dat afwijkend of deviant gedrag niet voortkomt uit de , maar uit hoe anderen op de handeling reageren. Dit kan vervolgens de persoon in kwestie beïnvloeden, waarop deze het gedrag gaat herhalen, iets wat ook bekendstaat als het Thomas-theorema. De definitie van de situatie is daarmee van invloed op de betekenis die wordt gegeven aan al het handelen. (nl) A Labeling Approach Theory, ou Teoria do Etiquetamento Social, é uma teoria criminológica marcada pela ideia de que as noções de crime e criminoso são construídas socialmente a partir da definição legal e das ações de instâncias oficiais de controle social a respeito do comportamento de determinados indivíduos. Segundo esse entendimento, a criminalidade não é uma propriedade inerente a um sujeito, mas uma “etiqueta” atribuída a certos indivíduos que a sociedade entende como delinquentes. Em outras palavras, o comportamento desviante é aquele rotulado como tal. (pt) Stämplingsteori är inom sociologi och kriminologi teorier om avvikande beteenden som internaliseras hos en individ, och kan appliceras på till exempel brott och missbruk. Teorin går ut på att avvikelse inte är en egenskap hos en individ eller grupp, utan uppstår i samspel mellan avvikare och icke-avvikare. Avvikande beteende är sådant beteende som definieras och etiketteras som avvikande av omgivningen. Något som exempelvis kan göras i olika sociala sammanhang eller genom mediers beskrivning av brott (sv)
rdfs:label Labeling theory (en) نظرية الوصم (ar) Teoria de l'etiquetatge (ca) Teorie nálepkování (cs) Etikettierungsansatz (de) Teoría del etiquetado (es) Théorie de l'étiquetage (fr) Teori pelabelan (in) Teoria dell'etichettamento (it) ラベリング理論 (ja) 낙인 이론 (ko) Etiketteringstheorie (nl) Labeling approach (pt) Stämplingsteori (sv) 標籤理論 (zh)
owl:sameAs freebase:Labeling theory yago-res:Labeling theory wikidata:Labeling theory dbpedia-ar:Labeling theory dbpedia-ca:Labeling theory dbpedia-cs:Labeling theory dbpedia-de:Labeling theory dbpedia-es:Labeling theory dbpedia-fa:Labeling theory dbpedia-fr:Labeling theory dbpedia-he:Labeling theory dbpedia-id:Labeling theory dbpedia-it:Labeling theory dbpedia-ja:Labeling theory dbpedia-ko:Labeling theory dbpedia-nl:Labeling theory dbpedia-pt:Labeling theory dbpedia-sv:Labeling theory dbpedia-vi:Labeling theory dbpedia-zh:Labeling theory https://global.dbpedia.org/id/3mMPN
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Labeling_theory?oldid=1120415196&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Labeling_Theory_Diagram.png
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Labeling_theory
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Label_(disambiguation) dbr:Labeling_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Labeling_effect dbr:Label_theory dbr:Labeling_Theory dbr:Labelling_theory dbr:Label_(social_science) dbr:Labeling_(criminology)
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Cass_identity_model dbr:Sanism dbr:Milieu_control dbr:Neurotics_Anonymous dbr:Moral_entrepreneur dbr:Primary_deviance dbr:Sick_role dbr:Borderline_personality_disorder dbr:David_Rosenhan dbr:Anti-psychiatry dbr:Howard_S._Becker dbr:Cultural_criminology dbr:Cybernetics dbr:Debtors_Anonymous dbr:Down-low_(sexual_slang) dbr:Index_of_psychology_articles dbr:Index_of_sociology_articles dbr:Institutional_syndrome dbr:Anarchist_criminology dbr:Frank_Tannenbaum dbr:Gay dbr:Moral_panic dbr:Myers–Briggs_Type_Indicator dbr:Label_(sociology) dbr:Labeling_effect dbr:Labelling dbr:Labels_of_primary_potency dbr:Angst_und_Vorurteil dbr:Cambridge_Somerville_Youth_Study dbr:Coming_out dbr:People-first_language dbr:Social_stigma dbr:Stereotype dbr:Aggression dbr:Gisela_Bleibtreu-Ehrenberg dbr:Juvenile_delinquency dbr:List_of_Columbia_College_people dbr:Witch_trials_in_the_early_modern_period dbr:Disability_Studies_in_Education dbr:Folk_devil dbr:Kaczyzm dbr:Attribute_substitution dbr:Label_theory dbr:Labeling_Theory dbr:Affect_control_theory dbr:Labelling_theory dbr:Blame dbr:Symbolic_interactionism dbr:Heterosexism dbr:Reintegrative_shaming dbr:Disability dbr:Discrimination dbr:Ascribed_status dbr:Sociology_of_terrorism dbr:Classification_of_mental_disorders dbr:Racism dbr:Serial_killer dbr:Sexual_Preference_(book) dbr:Social_psychology_(sociology) dbr:Thomas_J._Scheff dbr:Little_Boy_Blue_(novel) dbr:Label_(disambiguation) dbr:Labeling_(disambiguation) dbr:Role_engulfment dbr:Management_of_borderline_personality_disorder dbr:Sociology_of_immigration dbr:World_Network_of_Users_and_Survivors_of_Psychiatry dbr:Secondary_deviance dbr:Victim_blaming dbr:Stig-9 dbr:Subcultural_theory dbr:Label_(social_science) dbr:Labeling_(criminology)
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Labeling_theory