Neurosis (original) (raw)

About DBpedia

Neuróza je duševní porucha, při které pacient trpí stavy úzkosti, emoční tísně a podobně.

Property Value
dbo:abstract العُصَاب (Neurosis) هو نوع من أنواع الخوف الذي يؤدي إلى اضطراب في الشخصية والتوازن النفسي. وهو اضطراب عصبي وظيفي غير مصحوب بتغير بنيوي في الجهاز العصبي. ترافقه في كثير من الأحيان أعراض هستيريا، وحصر نفسي، وهواجس مختلفة، ومريض العصاب لا يعاني من الهلوسة أو من فقدان الصلة مع الواقع. أما سلوك الأشخاص الذين يعانون من العصاب فهو سلوك عادي وطبيعي (سلوك مقبول ضمن المعايير الاجتماعية السائدة).والعصاب هو مرض كغيره من الأمراض إذ لدى كثير من الناس انطباع( بأن الإرادة يمكنها التغلب على العصاب) وهذا خطأ بصورة مطلقة. وثمة اعتقاد (بأن المصاب بالعصاب شخص يفتقر للطاقة لأنه غير قادر أن يشفي نفسه بنفسه) وهذا خطأ لأن العقل أو الإرادة لا تستطيع شفاء شيء ما لا شعوري لا يبلغه هذا العقل أو هذه الإرادة. فالعصاب اضطراب من تضافر عدة عوامل على رأسها صراعات لا شعورية تبدو في صورة أعراض جسمية ونفسية ومنها القلق والوساوس والأفكار المتسلطة والمخاوف الشاذة، واضطرابات جسمية وحركية وحسية متعددة تعوق الفرد عن ممارسة حياته السوية في المجتمع الذي يعيش فيه وقد يدفع الفرد إلى القتل أو الانتحار. (ar) La neurosi és una categoria obsoleta que es va fer servir per un grup de trastorns neurològics, psíquics o psiquiàtrics. També es fan servir variants psiconeurosi o trastorn neuròtic. És un terme poc precís per a qualsevol patiment mental sense base corporal que no impedeix la persona funcionar en la vida diària, però amb una angoixa pronunciada. El terme era un resum de diversos trastorns físics, fisiològics i mentals: ansietat, fòbies, conducta obessiva-compulsiva, pànic, tremolor…. Tradicionalment se la diferenciava de la psicosi que és l'estadi quan la persona ja no pot funcionar en la comunitat. Les actuals classificacions dels trastorns mentals que pretenen ser descriptives i ateorètiques tendeixen a rebutjar-ne l'ús. El 1994 el terme va ser eliminat de la quarta edició del ‘Manual diagnòstic i estadístic dels trastorns mentals’ (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM) per manca de precisió. El DSM-IV trastorns anteriorment anomenats neurosis es descriuen ara en una sèrie de categories descriptives molt més específiques com ansietat, depressió, obsessió… i basades en dades empíriques i amb un màxim de consens internacional per poder aplicar-lo en altres cultures. La 5a edició DSM-5 de 2013 continua en el mateix sentit. Col·loquialment l'adjectiu ‘neuròtic’ es fa encara servir per descriure un trastorn lleuger o comportament anòmal. (ca) Neuróza je duševní porucha, při které pacient trpí stavy úzkosti, emoční tísně a podobně. (cs) Με τον όρο νεύρωση εννοείται εκείνη η διαταραχή συμπεριφοράς σύμφωνα με την οποία το άτομο αδυνατεί ενίοτε να αντιμετωπίσει άγχος και τις ενδοψυχικές συγκρούσεις του. Κεντρική θέση στην ψυχοπαθολογία των νευρώσεων κατέχουν οι ενοχές και το Υπερεγώ του ατόμου. Τον ασθενή βασανίζουν νοητικές συγκρούσεις μεταξύ του εγώ και ασυνείδητων ιδεών. Ο όρος εισήχθη για πρώτη φορά το 1789 από τον ιατρό William Cullen. Η πρώτη συστηματική έρευνα πάνω στις νευρώσεις έγινε από τους Σίγκμουντ Φρόυντ και Καρλ Γιουνγκ στις αρχές του εικοστού αιώνα.Το άτομο που υπόκειται σε συμπτώματα νεύρωσης παρουσιάζει συνήθως φοβία, ψυχαναγκασμό και αγχωτικά επεισόδια. (el) Neŭrozo laŭ PIV estas malordo en la funkciado de la nerva sistemo, kun psikaj fenomenoj kaj parte psikaj kaŭzoj. En Psikologio oni ĝenerale konsideras, ke ĉiu homo estas neŭrozulo. Unuavide, tiu aserto estas stranga, sed oni devas konsenti: ĉiu homo suferas batojn de l' sorto, timojn, elreviĝojn, mankojn, foje solecon kaj minacojn korpajn kaj mensajn. Neniu sukcesas teni dum longa tempo staton de absoluta mensa ekvilibro, ĉar la vivo por neniu estas facila. Foje, tiu neŭrozo atingas gravajn intensiĝojn, kaj nur tiam oni konsideras tian homon malsana. Sed iusence ni ĉiuj estas certagrade malsanaj. Psikozoj, perversioj kaj ĥemia dependo de drogoj estas de homa mensperturbiĝo. Por kuracado de neŭrozo, psikologoj ellaboris tre detalajn metodojn de psikoterapio. Plej elstaras psikanalizo iniciatita de Sigmund Freud kaj (disbranĉe derivita) de lia disĉiplo Carl Gustav Jung. Ili baziĝas sur ampleksa teorio de la mensa strukturo, kies ĉefa punkto estas la ekzisto de nekonscio. Aliaj teorioj estigis aliajn psikoterapiajn metodojn: ekzistencialisma, behaviorisma, humanisma, psikodrama, neŭrolingvistika, transaga analizo - unuj konkurantaj kontraŭ la aliaj por la hegemonio de homa feliĉo. Prudenta observo metas sub suspekton ĉiujn tiujn miraklojn. Radikaluloj defendas la ideon, ke fakte nur medikamentoj povas trankviligi homojn kaj lastatempaj genetikaj eltrovoj malfermas novajn vojojn por influo en la mensan aparaton. (eo) Unter Neurose (wörtlich etwa „Nervenkrankheit“, aus altgriechisch νεῦρον neuron „Faser, Sehne, Nerv“ und -ose für Krankheit) wird seit William Cullen (1776) eine nervlich bedingte, rein funktionelle Erkrankung verstanden (d. h. ohne Nachweis einer organischen Läsion). So sprach man z. B. von Herzneurosen. Seit der Zeit Sigmund Freuds wurde hierunter eine psychische Störung verstanden, die durch einen innerseelischen oder einen zwischenmenschlichen Konflikt verursacht wird. Neurosen wurden damals den Psychosen gegenübergestellt, wobei Psychosen als die schwereren seelischen Störungen galten. Inzwischen wurde der Neurosebegriff zugunsten einer differenzierteren Aufteilung in verschiedene Störungsgruppen weitestgehend aufgegeben. Wesentliche Gründe dafür sind, dass man so den verschiedenen unter „Neurosen“ zusammengefassten Störungsbildern besser gerecht werden konnte und sich die mit dem Begriff verbundenen theoretischen Annahmen zur psychischen und körperlichen Verursachung in dieser Form nicht halten ließen. (de) Neurosia psikotikoak izan gabe herstura nabarmena eragiten duten buruko gaitz eta nahasmenduei ematen zaien izen generikoa da, kalte organikorik gabe pertsonaren jarduera normala erasaten dutenak. Errealitatearen interpretazio zuzena ez dago erasana, eta pertsonaren oinarrizko nortasuna ez da normaltasunetik gehiegi aldentzen. Sintomak gatazka psikikoaren adierazpen sinbolikoak dira. (eu) El término neurosis fue propuesto por el médico escocés William Cullen en 1769 en referencia a los trastornos sensoriales y motores causados por enfermedades del sistema nervioso. En psicología clínica, se usa para designar trastornos mentales que distorsionan el pensamiento racional y el funcionamiento social, familiar y laboral adecuado de las personas. Existe una confusión generalizada sobre la utilización del término: por un lado, se aplica, como síntoma, a un conjunto heterogéneo de trastornos mentales que participan de mecanismos inadaptativos ligados a la ansiedad. Por otra parte, su uso popular (como sinónimo de obsesión, excentricidad o nerviosismo) ha provocado su extensión a terrenos no estrictamente ligados a la enfermedad mental. El término “neurosis” fue abandonado por la psicología científica y la psiquiatría, sustituyéndose por el de “trastornos”. El término clásico hace referencia a un trastorno mental sin evidencia de lesión orgánica que se caracteriza por la presencia de un nivel elevado de angustia y una hipertrofia disruptiva de los mecanismos compensadores de la misma. El sujeto mantiene un adecuado nivel de introspección y conexión con la realidad, pero presenta la necesidad de desarrollar conductas repetitivas y en muchos casos inadaptativas con objeto de disminuir el nivel de estrés. Se trata, en realidad, de un rasgo caracterial que acompaña al sujeto durante toda su vida, de gravedad muy variable, desde grados leves y controlables hasta situaciones gravemente incapacitantes que pueden llegar a precisar hospitalización. La teoría psicoanalítica afirma que la neurosis es una afección psicógena cuyos síntomas cumplen una función simbólica que pretende volver a poner en escena un viejo conflicto infantil, siendo la manifestación neurótica el resultado del compromiso posible entre el deseo y la defensa.​ Para protegerse de la angustia, las personas recurren a mecanismos de defensa como la represión, la proyección, la negación, la intelectualización y el desplazamiento, entre otros. (es) Neurosis is a class of functional mental disorders involving chronic distress, but neither delusions nor hallucinations. The term is no longer used by the professional psychiatric community in the United States, having been eliminated from the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) in 1980 with the publication of DSM III. However, it is still used in the ICD-10 Chapter V F40–48. Neurosis should not be mistaken for psychosis, which refers to a loss of touch with reality. Nor should it be mistaken for neuroticism, a fundamental personality trait proposed in the Big Five personality traits theory. (en) Mí-eagar meabhrach a bhaineann le hardleibhéal imní, faitíos a thuigeann an fulangaí a bheith míréasúnach, agus bealaí áibhéileacha nó neamhchoinsiasacha chun dul i ngleic leo. Bíonn na siomptóim anróiteach don fhulangaí agus míthaitneamhach do dhaoine eile. Bíonn an mí-eagar buan, agus ag an am céanna bíonn an réaltacht iomlán don fhulangaí. Samplaí is ea hipeacoindre, an neamhord éigníoch dúghafach, agus neamhoird fóibe. (ga) Une névrose est un trouble psychique dans lequel le sujet est conscient de sa souffrance psychique et s'en plaint. (fr) Neurosis adalah istilah umum yang merujuk pada gangguan jiwa karena adanya stress jangka panjang, namun tidak seperti psikosis yang melibatkan delusi atau halusinasi. Neurosis tidak memengaruhi pemikiran rasional, sehingga beberapa pasien yang mengalami neurosis masih dapat bekerja dan melakukan aktivitas sehari-hari dengan wajar tanpa terlihat bermasalah. Istilah ini telah dihapuskan dari DSM dan tidak digunakan lagi oleh komunitas psikiater di Amerika Serikat meskipun masih terdapat beberapa kontroversi terkait hal tersebut. Di sisi lain, istilah neurosis masih dipakai dalam ICD-10 serta komunitas psikolog di Indonesia. Hal itu dilakukan psikolog untuk membedakan penanganan pasien neurosis dengan pasien psikosis yang membutuhkan pengobatan dari psikiater untuk mengurangi gejala psikotik khususnya halusinasi. (in) Il termine nevrosi (o neurosi) nella psicologia clinica indica un insieme di disturbi psicopatologici, in genere scaturiti da un conflitto inconscio, il cui sintomo trasversale di base è costituito dall'ansia e dell'angoscia cronica senza che vi sia però una perdita di contatto con la realtà. In maniera generale, può essere definita come una "scarsa capacità di adattamento al proprio ambiente, incapacità di cambiare i propri schemi di vita e incapacità di sviluppare una personalità più ricca, più complessa e più soddisfacente". Il termine non è più comunemente utilizzato dalla comunità psichiatrica, essendo stato eliminato dal Manuale diagnostico e statistico dei disturbi mentali nel 1980 con la pubblicazione del DSM III. È ancora usato nell'ICD-10 Capitolo V F40–48. (it) ( 다른 뜻에 대해서는 신경질환 문서를 참고하십시오.) 신경증(神經症, 영어: neurosis) 또는 노이로제(독일어: Neurose)는 기능성 정신 장애(functional mental disorders) 중 하나로, 만성적인 고통을 수반하지만 망상이나 환청이 있는 것은 아니다. 신경증은 정신병(psychosis)은 아니다. 정신병은 현실감각을 잃어버리는 것이다. 또한 신경증적 성격(neuroticism)과도 다르다. 신경증적 성격은 5가지 성격 특성 요소(Big Five personality trait, OCEAN)에 제시되어 있는 근본적인 성격 특성이다. (ko) 神経症(しんけいしょう、英:Neurosis、独:Neurose)とは、精神医学の伝統的な用語で、不安などの不適応行動を特徴とし、入院するほど重篤ではない場合が多い状態である。1980年のDSM-III(第3版)では神経症という語を廃止し、神経症性うつ病(抑うつ神経症)の多くは気分変調性障害に含められた。またDSM-IIIは不安神経症を、パニック障害と全般性不安障害に分離した。強迫神経症は強迫性障害となったように、現在では神経症の語は用いられない。 神経症に対するかつての用語は、精神病であり、行動や思考過程の障害が激しくより重篤な状態を指した。これは主に精神分裂病や躁うつ病であり、原因が器質的(身体的)なものによらない精神障害のことをさす。このような神経症と精神病の分類は不正確な診断をもたらしたため、後の『精神障害の診断と統計マニュアル』 (DSM) は、より厳密な分類によって、より正確な診断を可能とした。 ジークムント・フロイトが最終的な神経症の概念を確立した。このようにかつて、心因性であることが神経症の診断に必要であったが、後に抗うつ薬などの登場によって生物学的な要因が仮定されたことも、この概念が陰りを見せてきた理由である。 (ja) Een neurose is in de psychoanalytische theorie een structureel ineffectieve manier van omgaan met problemen. (nl) Zaburzenia lękowe zwane również neurozami – grupa zaburzeń psychicznych o bardzo rozmaitej symptomatyce, definiowana jako zespoły dysfunkcji narządów, psychogennych zaburzeń emocjonalnych, zakłóceń procesów psychicznych i patologicznych form zachowania występujących w tym samym czasie i powiązanych ze sobą wzajemnie. Termin ten nie jest dłużej stosowany przez środowisko psychiatryczne w Stanach Zjednoczonych, ponieważ termin ten został usunięty z Diagnostycznego i Statystycznego Podręcznika Zaburzeń Psychicznych w 1980 r. wraz z publikacją DSM III. W obecnie obowiązującej klasyfikacji ICD-10 termin zaburzeń nerwicowych został zastąpiony terminem zaburzeń lękowych. Wiązało się to z reorganizacją kategorii zaburzeń afektywnych. Dla zaburzeń nerwicowych charakterystycznym jest zachowany sąd realizujący; chory często zdaje sobie sprawę z absurdalności swoich objawów (natręctw, fobii) czy braku podstaw swoich objawów somatycznych, jednakże przeżywa lęk związany z nimi. Między innymi ta cecha – krytycyzm wobec swoich objawów – różni nerwicę od psychozy. Dawne (historyczne) nazwy na zaburzenia nerwicowe to podrażnienie mlecza, nerwospazmy, newroza zmienna, ogólna nadczułość, newrozyzm czy cerebropatia sercowo-mózgowa. Termin „nerwica” (ang. neurosis) został wprowadzony w XVIII w. przez szkockiego lekarza Williama Cullena. (pl) Neuros är vid sidan av psykos en av de mest centrala psykologiska termerna för ofta förekommande typer av psykisk ohälsa. Det var förr en vanlig psykiatrisk diagnos, men nämns numera endast sporadiskt i standardiserade diagnosmanualer. Ordet "neuros" myntades 1769 av William Cullen för vad han definierade som nervsjukdomar: paralys, koma, spasmer, och vansinne (sinnesslöhet, melankoli, mani och sömnstörningar). Några årtionden senare utvecklades diagnosen neuroser av för att även inbegripa psykosomatiska störningar, hysteri, astma, migrän, hypokondri, vansinne och palpitationer, det vill säga kroniska sjukdomar utan feber som inte under obduktion kunde bevisas ha kroppsliga orsaker. Ordet "psykos" myntades under mitten av 1800-talet för mentalsjukdomar som i motsats inte ansågs bero på nerverna, utan på psyket. Periodvis innefattades ändå psykoser i termen neuros, så av som 1877 framlade teorin att det fanns tre former neuroser: "psykoneuroser" vilka berodde på störningar i centrala nervsystemet (dvs psykoser), "perifera neuroser" som berodde på perifera nervsystemet, samt motoriska neuroser. Neuroser sågs allmänt som kroppsliga sjukdomar och psykoser som regel som psykiska sjukdomar, tills Sigmund Freud vände på deras etiologier; med psykoanalysen infördes synsättet att neuroser beror på psykiska problem, och psykoser på i varierande grad fysiska. När Freud lade fram sin teori om den psykosexuella utvecklingen behöll han ordet neuros, fastän han erbjöd en icke-fysiologisk förklaringsmodell. Neuroser kom därefter allmänt att behandlas med psykoterapi. Neuros används av den psykodynamiska skolan för tillstånd som anses ha sitt upphov i det omedvetna, där jagfunktionen försöker bibehålla en självbild som personen orkar med, där jaget står i konflikt med detet. En definition i den psykodynamiska skolan är att neuroserna är psykiska störningar som angriper delfunktioner i personligheten. Neuros i den psykoanalytiska skolan blev en del i en dikotomi tillsammans med psykos. Mot den freudianska uppfattningen, förklarade Ivan Pavlov och hans skola behaviorismen neuroser som inlärda beteenden. Behaviorister tenderar därför att anse att neuroser inte är sjukdomar. Neuros användes förr brett inom psykiatrin för olika störningar. Karaktärsneuros är ett äldre namn för personlighetsstörning. DSM-IV undviker ordet, varmed det i den amerikanska psykiatrin är ovanligt att tala om neuroser. I ICD-9 hade neuroser ett eget kluster, där sjukdomar ingick som hysteri, panikångest, social fobi, med mera. ICD-10 har behållit termen, framför allt i klustret Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48), men också sporadiskt bland affektiva störningar. Dock spelar begreppet en allt mindre roll i psykiatrin. Neurotiska störningar enligt ICD-10 är fobier, ångeststörningar, somatoforma störningar, och andra störningar som uppkommer till följd av trauman och extrem stress. Begreppet används numera sparsamt inom psykiatri och psykologi. Enligt psykoanalytisk teoribildning är neuroser uttryck för omedvetna konflikter, eller rester av försvarsmekanismer som utvecklats under barndomen. Exempel: Gren 1 (anpassningmek.) leder till en s.k. realistisk konfliktlösning.Gren 2 (försvarsmek.) leder till en neurotisk konfliktlösning. (sv) O termo neurose (do grego neuron (nervo) e osis (condição doente ou anormal)) foi criado pelo médico escocês William Cullen em 1787 para indicar "desordens de sentidos e movimento" causadas por "efeitos gerais do sistema nervoso". Na psicologia moderna, é sinônimo de psiconeurose ou distúrbio neurótico e se refere a qualquer transtorno mental que, embora cause tensão, não interfere com o pensamento racional ou com a capacidade funcional da pessoa. Essa é uma diferença importante em relação à psicose, desordem mais severa. (pt) Невро́з (від дав.-гр. νεῦρον — нерв + osis — суфікс для позначення запальних процесів; синоніми — тривожний розлад, тривожно-фобічний розлад, психоневро́з, невроти́чний розлад) — група захворювань, в основі яких лежать тимчасові зворотні порушення психіки функціонального характеру, зумовлені перевантаженням основних нервових процесів — та гальмування. (uk) Невро́з, психоневро́з, невроти́ческое расстройство (новолат. neurosis от др.-греч. νεῦρον «нерв») — устаревшее название группы нервно-психических расстройств, возникающих по причине острых и хронических психологических травм и характеризующихся отсутствием качественных изменений психической деятельности. Клиническая картина таких расстройств характеризуется астеническими, навязчивыми или истерическими проявлениями, а также временным снижением умственной и физической работоспособности. Психогенным фактором во всех случаях являются конфликты (внешние или внутренние), действие обстоятельств, вызывающих психологическую травму, стресс либо длительное перенапряжение эмоциональной и интеллектуальной сфер психики. Понятие «невроз» было введено в медицину в 1776 году шотландским врачом Уильямом Калленом. Содержание термина неоднократно пересматривалось, однозначного общепринятого определения у термина нет до сих пор. Следует также иметь в виду, что в медицине и биологии «неврозом» могут называть разные функциональные нарушения высшей нервной деятельности. Психические расстройства традиционно дифференцировались на неврозы и психозы. В отличие от психотических расстройств, при неврозах люди критичны к своему расстройству и способны руководить своими поступками. Термин «невроз» больше не используется профессиональным психиатрическим сообществом в Соединённых Штатах Америки. В американском Диагностическом и статистическом руководстве по психическим расстройствам раздел «неврозы» с третьего издания DSM-III 1980-го года был упразднён. Например, депрессивный невроз был заменён на дистимическое расстройство, обсессивно-компульсивный невроз на обсессивно-компульсивное расстройство, ипохондрический невроз на ипохондрию и т. д.. Начиная с десятого пересмотра Международной классификации болезней (МКБ-10) также более не применяется традиционная дифференциация между неврозами и психозами. Тем не менее, термин «невротические» используется в названии раздела (группы) психических расстройств «Невротические, связанные со стрессом, и соматоформные расстройства» (коды F40—F48). (ru) 神经症(英語:neurosis、psychoneurosis或neurotic disorder),香港、澳门、新加坡、台湾譯作精神官能症,在广泛的意义上可以指任何引起沮丧的精神失衡。神经症属於功能性心理障碍(functional mental disorder)的一类,病人有痛苦(distress)的感觉但不包括妄想与幻觉與幻聽,其行为也不会让人在社会上难以接受。不像精神病或者人格违常,神经症并不影响或者阻碍正常的思考。在西方,「神经症」是一个在精神分析领域裡常常提及的术语,而在精神医学里已经废止不再使用。而在《中國精神疾病分類方案與診斷標準》第三版(CCMD-III)中,则把神经症定义为一种具体的精神疾病,并将其分为焦虑症、恐惧症、神经衰弱、身心症(somatoform disorder)、强迫症、其他或待分类的神经症等六个亚型。 (zh)
dbo:icd10 - F40. F40.8.
dbo:wikiPageExternalLink https://www.bmj.com/content/2/4526/548 http://www.continuum-concept.org/reading/neurosis.html
dbo:wikiPageID 47588 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 14815 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1057443084 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Carl_Jung dbr:Psychological_Types dbr:Psychosis dbr:Schizoid_personality_disorder dbr:Nervous_system dbr:Neurotics_Anonymous dbr:Memories,_Dreams,_Reflections dbr:Patellar_reflex dbr:Defence_mechanism dbc:Psychopathological_syndromes dbr:Anxiety_disorder dbr:Personality_disorder dbr:Virtuous_circle_and_vicious_circle dbr:Dermatographic_urticaria dbr:Individuation dbr:James_Strachey dbr:Positive_disintegration dbr:Andras_Angyal dbr:Mental_disorders dbr:Narcissism dbr:Neuron dbr:Neuroticism dbr:Aniela_Jaffé dbr:Anxiety dbr:Anchor_Books dbr:Major_depressive_disorder dbr:Man_and_His_Symbols dbr:Shippensburg_University_of_Pennsylvania dbr:Sigmund_Freud dbr:Clinical_psychology dbr:Delusion dbr:Functional_symptom dbr:Hallucination dbr:Id,_ego_and_super-ego dbr:The_BMJ dbr:Perfectionism_(psychology) dbr:Phobia dbr:C._George_Boeree dbc:Stress-related_disorders dbr:William_Cullen dbr:Dissociative_disorder dbr:Distress_(medicine) dbr:Two_Essays_on_Analytical_Psychology dbr:Basic_anxiety dbr:Diagnostic_and_Statistical_Manual_of_Mental_Disorders dbr:Histrionic_personality_disorder dbr:John_Russon dbr:The_Collected_Works_of_C._G._Jung dbr:Obsessive–compulsive_disorder dbr:Psychodynamics dbr:Otto_Fenichel dbr:Pride dbr:Psychiatry dbc:Psychoanalytic_theory dbr:Karen_Horney dbr:Big_Five_personality_traits dbr:Trait_theory dbr:Doubleday_(publisher) dbr:Physiology dbr:Politics dbr:Winokur,_Jon dbr:Obsessive–compulsive_personality_disorder dbr:Self-actualization dbr:Self-image dbr:Impulse_control_disorder dbr:Unconscious_mind dbr:Neurosis_and_Human_Growth dbr:Psychoanalytic_theory dbr:ICD-10 dbr:Pharyngeal_reflex dbr:Existential_crisis dbr:Nancy_McWilliams dbr:The_Standard_Edition_of_the_Complete_Psychological_Works_of_Sigmund_Freud dbr:Vantage_Books dbr:Self-effacing dbr:Sense_of_self dbr:Horney,_Karen
dbp:about yes (en)
dbp:by no (en)
dbp:field dbr:Clinical_psychology dbr:Psychiatry
dbp:name Neurosis (en)
dbp:onlinebooks no (en)
dbp:synonyms Psychoneurosis, neurotic disorder (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:About dbt:Authority_control dbt:Cite_web dbt:Confused dbt:Doi dbt:ISBN dbt:Infobox_medical_condition_(new) dbt:Main dbt:Medical_resources dbt:Quotation dbt:Reflist dbt:Rp dbt:Short_description dbt:Library_resources_box dbt:PMC dbt:PMID
dbp:wikititle neurosis (en)
dct:subject dbc:Psychopathological_syndromes dbc:Stress-related_disorders dbc:Psychoanalytic_theory
gold:hypernym dbr:Disorders
rdf:type owl:Thing wikidata:Q12136 dbo:Disease
rdfs:comment Neuróza je duševní porucha, při které pacient trpí stavy úzkosti, emoční tísně a podobně. (cs) Με τον όρο νεύρωση εννοείται εκείνη η διαταραχή συμπεριφοράς σύμφωνα με την οποία το άτομο αδυνατεί ενίοτε να αντιμετωπίσει άγχος και τις ενδοψυχικές συγκρούσεις του. Κεντρική θέση στην ψυχοπαθολογία των νευρώσεων κατέχουν οι ενοχές και το Υπερεγώ του ατόμου. Τον ασθενή βασανίζουν νοητικές συγκρούσεις μεταξύ του εγώ και ασυνείδητων ιδεών. Ο όρος εισήχθη για πρώτη φορά το 1789 από τον ιατρό William Cullen. Η πρώτη συστηματική έρευνα πάνω στις νευρώσεις έγινε από τους Σίγκμουντ Φρόυντ και Καρλ Γιουνγκ στις αρχές του εικοστού αιώνα.Το άτομο που υπόκειται σε συμπτώματα νεύρωσης παρουσιάζει συνήθως φοβία, ψυχαναγκασμό και αγχωτικά επεισόδια. (el) Neurosia psikotikoak izan gabe herstura nabarmena eragiten duten buruko gaitz eta nahasmenduei ematen zaien izen generikoa da, kalte organikorik gabe pertsonaren jarduera normala erasaten dutenak. Errealitatearen interpretazio zuzena ez dago erasana, eta pertsonaren oinarrizko nortasuna ez da normaltasunetik gehiegi aldentzen. Sintomak gatazka psikikoaren adierazpen sinbolikoak dira. (eu) Mí-eagar meabhrach a bhaineann le hardleibhéal imní, faitíos a thuigeann an fulangaí a bheith míréasúnach, agus bealaí áibhéileacha nó neamhchoinsiasacha chun dul i ngleic leo. Bíonn na siomptóim anróiteach don fhulangaí agus míthaitneamhach do dhaoine eile. Bíonn an mí-eagar buan, agus ag an am céanna bíonn an réaltacht iomlán don fhulangaí. Samplaí is ea hipeacoindre, an neamhord éigníoch dúghafach, agus neamhoird fóibe. (ga) Une névrose est un trouble psychique dans lequel le sujet est conscient de sa souffrance psychique et s'en plaint. (fr) ( 다른 뜻에 대해서는 신경질환 문서를 참고하십시오.) 신경증(神經症, 영어: neurosis) 또는 노이로제(독일어: Neurose)는 기능성 정신 장애(functional mental disorders) 중 하나로, 만성적인 고통을 수반하지만 망상이나 환청이 있는 것은 아니다. 신경증은 정신병(psychosis)은 아니다. 정신병은 현실감각을 잃어버리는 것이다. 또한 신경증적 성격(neuroticism)과도 다르다. 신경증적 성격은 5가지 성격 특성 요소(Big Five personality trait, OCEAN)에 제시되어 있는 근본적인 성격 특성이다. (ko) 神経症(しんけいしょう、英:Neurosis、独:Neurose)とは、精神医学の伝統的な用語で、不安などの不適応行動を特徴とし、入院するほど重篤ではない場合が多い状態である。1980年のDSM-III(第3版)では神経症という語を廃止し、神経症性うつ病(抑うつ神経症)の多くは気分変調性障害に含められた。またDSM-IIIは不安神経症を、パニック障害と全般性不安障害に分離した。強迫神経症は強迫性障害となったように、現在では神経症の語は用いられない。 神経症に対するかつての用語は、精神病であり、行動や思考過程の障害が激しくより重篤な状態を指した。これは主に精神分裂病や躁うつ病であり、原因が器質的(身体的)なものによらない精神障害のことをさす。このような神経症と精神病の分類は不正確な診断をもたらしたため、後の『精神障害の診断と統計マニュアル』 (DSM) は、より厳密な分類によって、より正確な診断を可能とした。 ジークムント・フロイトが最終的な神経症の概念を確立した。このようにかつて、心因性であることが神経症の診断に必要であったが、後に抗うつ薬などの登場によって生物学的な要因が仮定されたことも、この概念が陰りを見せてきた理由である。 (ja) Een neurose is in de psychoanalytische theorie een structureel ineffectieve manier van omgaan met problemen. (nl) O termo neurose (do grego neuron (nervo) e osis (condição doente ou anormal)) foi criado pelo médico escocês William Cullen em 1787 para indicar "desordens de sentidos e movimento" causadas por "efeitos gerais do sistema nervoso". Na psicologia moderna, é sinônimo de psiconeurose ou distúrbio neurótico e se refere a qualquer transtorno mental que, embora cause tensão, não interfere com o pensamento racional ou com a capacidade funcional da pessoa. Essa é uma diferença importante em relação à psicose, desordem mais severa. (pt) Невро́з (від дав.-гр. νεῦρον — нерв + osis — суфікс для позначення запальних процесів; синоніми — тривожний розлад, тривожно-фобічний розлад, психоневро́з, невроти́чний розлад) — група захворювань, в основі яких лежать тимчасові зворотні порушення психіки функціонального характеру, зумовлені перевантаженням основних нервових процесів — та гальмування. (uk) 神经症(英語:neurosis、psychoneurosis或neurotic disorder),香港、澳门、新加坡、台湾譯作精神官能症,在广泛的意义上可以指任何引起沮丧的精神失衡。神经症属於功能性心理障碍(functional mental disorder)的一类,病人有痛苦(distress)的感觉但不包括妄想与幻觉與幻聽,其行为也不会让人在社会上难以接受。不像精神病或者人格违常,神经症并不影响或者阻碍正常的思考。在西方,「神经症」是一个在精神分析领域裡常常提及的术语,而在精神医学里已经废止不再使用。而在《中國精神疾病分類方案與診斷標準》第三版(CCMD-III)中,则把神经症定义为一种具体的精神疾病,并将其分为焦虑症、恐惧症、神经衰弱、身心症(somatoform disorder)、强迫症、其他或待分类的神经症等六个亚型。 (zh) العُصَاب (Neurosis) هو نوع من أنواع الخوف الذي يؤدي إلى اضطراب في الشخصية والتوازن النفسي. وهو اضطراب عصبي وظيفي غير مصحوب بتغير بنيوي في الجهاز العصبي. ترافقه في كثير من الأحيان أعراض هستيريا، وحصر نفسي، وهواجس مختلفة، ومريض العصاب لا يعاني من الهلوسة أو من فقدان الصلة مع الواقع. أما سلوك الأشخاص الذين يعانون من العصاب فهو سلوك عادي وطبيعي (سلوك مقبول ضمن المعايير الاجتماعية السائدة).والعصاب هو مرض كغيره من الأمراض إذ لدى كثير من الناس انطباع( بأن الإرادة يمكنها التغلب على العصاب) وهذا خطأ بصورة مطلقة. وثمة اعتقاد (بأن المصاب بالعصاب شخص يفتقر للطاقة لأنه غير قادر أن يشفي نفسه بنفسه) وهذا خطأ لأن العقل أو الإرادة لا تستطيع شفاء شيء ما لا شعوري لا يبلغه هذا العقل أو هذه الإرادة. (ar) La neurosi és una categoria obsoleta que es va fer servir per un grup de trastorns neurològics, psíquics o psiquiàtrics. També es fan servir variants psiconeurosi o trastorn neuròtic. És un terme poc precís per a qualsevol patiment mental sense base corporal que no impedeix la persona funcionar en la vida diària, però amb una angoixa pronunciada. El terme era un resum de diversos trastorns físics, fisiològics i mentals: ansietat, fòbies, conducta obessiva-compulsiva, pànic, tremolor…. Tradicionalment se la diferenciava de la psicosi que és l'estadi quan la persona ja no pot funcionar en la comunitat. (ca) Unter Neurose (wörtlich etwa „Nervenkrankheit“, aus altgriechisch νεῦρον neuron „Faser, Sehne, Nerv“ und -ose für Krankheit) wird seit William Cullen (1776) eine nervlich bedingte, rein funktionelle Erkrankung verstanden (d. h. ohne Nachweis einer organischen Läsion). So sprach man z. B. von Herzneurosen. Seit der Zeit Sigmund Freuds wurde hierunter eine psychische Störung verstanden, die durch einen innerseelischen oder einen zwischenmenschlichen Konflikt verursacht wird. Neurosen wurden damals den Psychosen gegenübergestellt, wobei Psychosen als die schwereren seelischen Störungen galten. (de) Neŭrozo laŭ PIV estas malordo en la funkciado de la nerva sistemo, kun psikaj fenomenoj kaj parte psikaj kaŭzoj. En Psikologio oni ĝenerale konsideras, ke ĉiu homo estas neŭrozulo. Unuavide, tiu aserto estas stranga, sed oni devas konsenti: ĉiu homo suferas batojn de l' sorto, timojn, elreviĝojn, mankojn, foje solecon kaj minacojn korpajn kaj mensajn. Neniu sukcesas teni dum longa tempo staton de absoluta mensa ekvilibro, ĉar la vivo por neniu estas facila. Foje, tiu neŭrozo atingas gravajn intensiĝojn, kaj nur tiam oni konsideras tian homon malsana. Sed iusence ni ĉiuj estas certagrade malsanaj. Psikozoj, perversioj kaj ĥemia dependo de drogoj estas de homa mensperturbiĝo. (eo) El término neurosis fue propuesto por el médico escocés William Cullen en 1769 en referencia a los trastornos sensoriales y motores causados por enfermedades del sistema nervioso. En psicología clínica, se usa para designar trastornos mentales que distorsionan el pensamiento racional y el funcionamiento social, familiar y laboral adecuado de las personas. Existe una confusión generalizada sobre la utilización del término: por un lado, se aplica, como síntoma, a un conjunto heterogéneo de trastornos mentales que participan de mecanismos inadaptativos ligados a la ansiedad. Por otra parte, su uso popular (como sinónimo de obsesión, excentricidad o nerviosismo) ha provocado su extensión a terrenos no estrictamente ligados a la enfermedad mental. El término “neurosis” fue abandonado por la psi (es) Neurosis is a class of functional mental disorders involving chronic distress, but neither delusions nor hallucinations. The term is no longer used by the professional psychiatric community in the United States, having been eliminated from the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) in 1980 with the publication of DSM III. However, it is still used in the ICD-10 Chapter V F40–48. (en) Neurosis adalah istilah umum yang merujuk pada gangguan jiwa karena adanya stress jangka panjang, namun tidak seperti psikosis yang melibatkan delusi atau halusinasi. Neurosis tidak memengaruhi pemikiran rasional, sehingga beberapa pasien yang mengalami neurosis masih dapat bekerja dan melakukan aktivitas sehari-hari dengan wajar tanpa terlihat bermasalah. (in) Il termine nevrosi (o neurosi) nella psicologia clinica indica un insieme di disturbi psicopatologici, in genere scaturiti da un conflitto inconscio, il cui sintomo trasversale di base è costituito dall'ansia e dell'angoscia cronica senza che vi sia però una perdita di contatto con la realtà. (it) Zaburzenia lękowe zwane również neurozami – grupa zaburzeń psychicznych o bardzo rozmaitej symptomatyce, definiowana jako zespoły dysfunkcji narządów, psychogennych zaburzeń emocjonalnych, zakłóceń procesów psychicznych i patologicznych form zachowania występujących w tym samym czasie i powiązanych ze sobą wzajemnie. Dawne (historyczne) nazwy na zaburzenia nerwicowe to podrażnienie mlecza, nerwospazmy, newroza zmienna, ogólna nadczułość, newrozyzm czy cerebropatia sercowo-mózgowa. Termin „nerwica” (ang. neurosis) został wprowadzony w XVIII w. przez szkockiego lekarza Williama Cullena. (pl) Невро́з, психоневро́з, невроти́ческое расстройство (новолат. neurosis от др.-греч. νεῦρον «нерв») — устаревшее название группы нервно-психических расстройств, возникающих по причине острых и хронических психологических травм и характеризующихся отсутствием качественных изменений психической деятельности. Клиническая картина таких расстройств характеризуется астеническими, навязчивыми или истерическими проявлениями, а также временным снижением умственной и физической работоспособности. (ru) Neuros är vid sidan av psykos en av de mest centrala psykologiska termerna för ofta förekommande typer av psykisk ohälsa. Det var förr en vanlig psykiatrisk diagnos, men nämns numera endast sporadiskt i standardiserade diagnosmanualer. Mot den freudianska uppfattningen, förklarade Ivan Pavlov och hans skola behaviorismen neuroser som inlärda beteenden. Behaviorister tenderar därför att anse att neuroser inte är sjukdomar. Exempel: Gren 1 (anpassningmek.) leder till en s.k. realistisk konfliktlösning.Gren 2 (försvarsmek.) leder till en neurotisk konfliktlösning. (sv)
rdfs:label Neurosis (en) عصاب (ar) Neurosi (ca) Neuróza (cs) Neurose (de) Νεύρωση (el) Neŭrozo (eo) Neurosi (eu) Neurosis (es) Néaróis (ga) Neurosis (in) Nevrosi (it) Névrose (fr) 神経症 (ja) 신경증 (ko) Neurose (nl) Zaburzenia nerwicowe (pl) Невроз (ru) Neurose (pt) Neuros (sv) 神经症 (zh) Невроз (uk)
owl:differentFrom dbr:Psychosis
owl:sameAs freebase:Neurosis http://d-nb.info/gnd/4041901-0 wikidata:Neurosis dbpedia-ar:Neurosis http://arz.dbpedia.org/resource/نيوروز http://ast.dbpedia.org/resource/Neurosis dbpedia-az:Neurosis dbpedia-be:Neurosis dbpedia-bg:Neurosis http://bn.dbpedia.org/resource/নিউরোসিস dbpedia-ca:Neurosis dbpedia-cs:Neurosis dbpedia-da:Neurosis dbpedia-de:Neurosis dbpedia-el:Neurosis dbpedia-eo:Neurosis dbpedia-es:Neurosis dbpedia-et:Neurosis dbpedia-eu:Neurosis dbpedia-fa:Neurosis dbpedia-fr:Neurosis dbpedia-ga:Neurosis dbpedia-gl:Neurosis dbpedia-he:Neurosis http://hi.dbpedia.org/resource/तंत्रिकाताप dbpedia-hu:Neurosis http://hy.dbpedia.org/resource/Նևրոզներ dbpedia-id:Neurosis dbpedia-io:Neurosis dbpedia-it:Neurosis dbpedia-ja:Neurosis dbpedia-ka:Neurosis dbpedia-kk:Neurosis dbpedia-ko:Neurosis dbpedia-ku:Neurosis http://ky.dbpedia.org/resource/Невроздор http://lt.dbpedia.org/resource/Neurozė dbpedia-mk:Neurosis dbpedia-ms:Neurosis http://mzn.dbpedia.org/resource/روان_نژندی dbpedia-nl:Neurosis dbpedia-no:Neurosis dbpedia-pl:Neurosis dbpedia-pt:Neurosis dbpedia-ro:Neurosis dbpedia-ru:Neurosis dbpedia-sh:Neurosis dbpedia-simple:Neurosis dbpedia-sk:Neurosis dbpedia-sr:Neurosis dbpedia-sv:Neurosis dbpedia-th:Neurosis dbpedia-tr:Neurosis http://tt.dbpedia.org/resource/Невроз dbpedia-uk:Neurosis http://ur.dbpedia.org/resource/عصاب dbpedia-vi:Neurosis dbpedia-zh:Neurosis https://global.dbpedia.org/id/kWfo
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Neurosis?oldid=1057443084&ns=0
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Neurosis
foaf:name Neurosis (en)
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Neurosis_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Neuroses dbr:Psychoneurosis dbr:Psychoneurotic dbr:Psychoneurotics dbr:Depressive_neurosis dbr:Neurotic_conditions dbr:Neurotic_disorder dbr:Neurotic_disorders
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Carl_Jung dbr:Beck's_cognitive_triad dbr:Behold_the_Man_(novel) dbr:Psychoanalysis dbr:Psychopathy dbr:Psychosis dbr:Psychotic_Reaction dbr:Rogue_Trooper dbr:Sanatorium_Purkersdorf dbr:Save_Me_the_Waltz dbr:Scientology:_A_History_of_Man dbr:Electra_complex dbr:Enantiodromia dbr:List_of_cover_versions_of_Black_Sabbath_songs dbr:Neurotics_Anonymous dbr:Mental_disorders_and_gender dbr:Mental_illness_in_ancient_Greece dbr:The_Cavanaughs_(web_series) dbr:The_Memoirs_of_an_Amnesiac dbr:Psychology_of_religion dbr:Bennet_family dbr:Between_Heaven_and_Hell_(film) dbr:Black_Books dbr:Borderline_personality_disorder dbr:Bowfinger dbr:Box_Car_Racer_(album) dbr:David_Berkowitz dbr:Daydream dbr:Defence_mechanism dbr:Demoralization_(warfare) dbr:Developmental_lines dbr:Anna_Terruwe dbr:Anti-Oedipus dbr:Antoine_Vergote dbr:Aphanisis dbr:John_Stagliano dbr:Jonathan_Ames dbr:Jorge_Romero_Brest dbr:Joseph_Colombo dbr:Bibliomania_(book) dbr:List_of_Ef_episodes dbr:List_of_Hercules_(1998_TV_series)_episodes dbr:List_of_Reno_911!_characters dbr:List_of_Rocko's_Modern_Life_characters dbr:List_of_Six_Feet_Under_episodes dbr:List_of_gairaigo_and_wasei-eigo_terms dbr:Paul_Charles_Dubois dbr:Perpessicius dbr:Personality_disorder dbr:Richard_Lewis_(comedian) dbr:Richard_von_Krafft-Ebing dbr:Rifts_(role-playing_game) dbr:Robert_Kalloch dbr:Cyberchondria dbr:Da_Costa's_syndrome dbr:University_Clinical_Centre_in_Gdańsk dbr:Urmuz dbr:Vaster_than_Empires_and_More_Slow dbr:Vermilion_(song) dbr:Victor_Skumin dbr:Vladeta_Jerotić dbr:Deferred_obedience dbr:Desperate_Living dbr:Index_of_psychology_articles dbr:Individual_psychology dbr:Interpretation_of_Schizophrenia dbr:Introduction_to_Psychoanalysis dbr:James_A._C._Brown dbr:Painted_stork dbr:Somalia_affair dbr:Libido dbr:List_of_mass_hysteria_cases dbr:List_of_neurological_conditions_and_disorders dbr:The_Seven_Descents_of_Myrtle dbr:Psychasthenia dbr:Psychology_in_the_medieval_Islamic_world dbr:Psychopathography_of_Adolf_Hitler dbr:The_Mask_of_Sanity dbr:Thomas_William_Salmon dbr:Systematic_desensitization dbr:We've_Had_a_Hundred_Years_of_Psychotherapy_–_and_the_World's_Getting_Worse dbr:"Civilized"_Sexual_Morality_and_Modern_Nervous_Illness dbr:Coming_of_Age_in_Samoa dbr:Complex_(psychology) dbr:Conscience dbr:Contardo_Calligaris dbr:Coping dbr:Anatol_(play) dbr:Mateiu_Caragiale dbr:Maurice_Krishaber dbr:Max_Nordau dbr:May_Smith_(psychologist) dbr:Rupert_Everett dbr:Ernst_Simmel dbr:Erwin_Walker dbr:Gender_policing dbr:Genitality_in_the_Theory_and_Therapy_of_Neurosis dbr:Louis_Delasiauve dbr:Neurosis_(disambiguation) dbr:Neurotic dbr:Neuroticism dbr:Oedipus_complex dbr:Oral_stage dbr:Orgasm dbr:The_Nanny_(1965_film) dbr:Vegetotherapy dbr:Clarence_Richeson dbr:Edward_Constant_Séguin dbr:Ef:_A_Fairy_Tale_of_the_Two dbr:Emperor_Guangzong_of_Song dbr:Franz_Baermann_Steiner dbr:Freud:_The_Secret_Passion dbr:Freud_(miniseries) dbr:Friedrich_Nietzsche dbr:Gemma_Galgani dbr:Genzo_Kurita dbr:Gerda_Boyesen dbr:Ghost_Stories_(2017_film) dbr:Glenn_Gould dbr:Goa_(2010_film) dbr:Moa_Martinson dbr:Motion_Picture_Association_film_rating_system dbr:My_Super_Ex-Girlfriend dbr:The_Memory_Wars dbr:The_New_Adventures_of_Old_Christine dbr:The_Prisoner_of_Sex dbr:The_Rage_in_Placid_Lake dbr:The_Wright_Way dbr:Theories_about_religions dbr:Theory_of_mediation dbr:Psychoanalytic_conceptions_of_language dbr:Orgone dbr:Andrey_Yevgenyevich_Lichko dbr:Anger dbr:Anorexia_Nervosa_(band) dbr:Antipsychotic dbr:Leonard_Cheshire dbr:Liz_Vassey dbr:Locust_Star dbr:Logotherapy dbr:Long_Gone_Gulch dbr:Lumbar_puncture dbr:M&M's dbr:Mama's_Affair_(1921_film) dbr:Sigmund_Freud dbr:Stanley_Gibbs dbr:Stigmata dbr:Stress_(biology) dbr:Sueño_de_una_Tarde_Dominical_en_la_Alameda_Central dbr:Competition dbr:Delusion_and_Dream_in_Jensen's_Gradiva dbr:Denial_(Freud) dbr:Zelig dbr:Zou_huo_ru_mo dbr:Čista_proza_(album) dbr:Emotion_in_animals dbr:Emotional_conflict dbr:Female_hysteria dbr:Freud's_psychoanalytic_theories dbr:Freud's_seduction_theory dbr:From_an_Abandoned_Work dbr:Fulgence_Raymond dbr:Fundamental_interpersonal_relations_orientation dbr:Haltlose_personality_disorder dbr:Premature_ejaculation dbr:Sublimation_(psychology) dbr:Syndrome dbr:Burrill_Bernard_Crohn dbr:COVID-19_pandemic_in_Brazil dbr:Adolf_Keller dbr:Celebrity_(1998_film) dbr:Thumbsucker_(film) dbr:Time_Gentlemen_Please dbr:Traian_Demetrescu dbr:Transference_neurosis dbr:Tuesday_Weld dbr:Two_Guys_and_a_Girl dbr:Daseinsanalysis dbr:White_Springs,_Florida dbr:Willem_Duynstee dbr:Wincenty_Lutosławski dbr:Wings_(1990_TV_series) dbr:Doctors_of_Madness dbr:Gaius_Baltar dbr:Hadersfild dbr:Health_of_Charles_Darwin dbr:Heinrich_Sachs dbr:Irreligion_in_Mexico dbr:Jocasta_complex dbr:Jung's_theory_of_neurosis dbr:Laufer_(band) dbr:Lawrence_Kubie dbr:Ling_Woo dbr:List_of_As_Told_by_Ginger_characters dbr:Two_Essays_on_Analytical_Psychology dbr:2_Days_in_Paris dbr:Abigail's_Party dbr:Abu_Zayd_al-Balkhi dbr:Adrian_Mitchell dbr:Alexandru_Macedonski dbr:Alfred_Rouse dbr:Alfredo_Galán dbr:Alimemazine dbr:All_Dogs_Go_to_Heaven dbr:Analytical_psychology dbr:Ambivalence dbr:Felix_Aderca dbr:Flynn_Rider dbr:Basic_anxiety dbr:Bree_Van_de_Kamp dbr:Otto_Rank dbr:Carla_Espinosa dbr:Christopher_Kasparek dbr:Chronophobia dbr:Diagnostic_and_Statistical_Manual_of_Mental_Disorders dbr:Georgy_Porgy_(short_story) dbr:Germaine_Guex dbr:History_of_mental_disorders dbr:Itch dbr:John_Russon dbr:List_of_Greek_and_Latin_roots_in_English/N dbr:List_of_ICD-9_codes_290–319:_mental_disorders dbr:List_of_Professor_Blastoff_episodes dbr:List_of_Red_Dwarf_characters dbr:List_of_Scottish_inventions_and_discoveries dbr:Monica_Geller dbr:Wish_fulfillment dbr:Primal_therapy dbr:Psyche_(psychology) dbr:Regeneration_(novel) dbr:Havelock_Ellis dbr:Henry_Bond dbr:Hermann_Oppenheim dbr:Atypical_facial_pain dbr:Ion_Călugăru dbr:Ion_Luca_Caragiale dbr:Ion_Minulescu dbr:It's_Garry_Shandling's_Show dbr:Jaws_(film) dbr:Jean-Martin_Charcot dbr:Jennifer_Jason_Leigh dbr:Baby_Scoop_Era dbr:Tender_Is_the_Night dbr:The_Anniversary_Party dbr:The_Brothers_Karamazov dbr:The_Exorcist dbr:The_Foundations_of_Psychoanalysis dbr:The_Heart_of_Thomas dbr:The_King_of_Staten_Island dbr:Hypnoanalysis dbr:Youth_in_Revolt dbr:Sociogeny dbr:Abjection dbr:Abreaction dbr:Afterwardsness dbr:Albert_Moll_(German_psychiatrist) dbr:Jewish_culture dbr:Just_Like_That_(novel) dbr:Kangana_Ranaut dbr:Karen_Horney dbr:Big_Five_personality_traits dbr:Black_Flag_(band) dbr:Herbert_Graf dbr:Hobgoblin_(novel) dbr:To_Kill_a_Mockingbird dbr:Vladimir_Tismăneanu dbr:Traditional_African_medicine dbr:Dianetics dbr:Donald_Ewen_Cameron dbr:Mark_Harris_(author) dbr:Phenazepam dbr:Pierre_Janet dbr:Pollock_(film) dbr:Posture_(psychology) dbr:Spanish_profanity dbr:Spider-Man dbr:Civilization_and_Its_Discontents dbr:Classification_of_mental_disorders dbr:Claude_Cat dbr:Filburt dbr:Idée_fixe_(psychology) dbr:Ignacio_Ramírez_(politician) dbr:Inferiority_complex dbr:Kissing_a_Fool dbr:Mermaids_(1990_film) dbr:Michael_S._Porder dbr:Nawal_El_Saadawi dbr:Neurotically_Yours dbr:Oedipus dbr:Organic_personality_disorder dbr:Orgastic_potency dbr:Caroline_Playne dbr:Rajneesh dbr:Christoph_Haizmann dbr:You_Are_In_a_Maze_of_Twisty_Little_Passages,_All_Different dbr:Margaret_Brenman-Gibson dbr:Uncanny dbr:Loon_(monkey) dbr:Macy_conferences dbr:Maslow's_hierarchy_of_needs
is dbp:chronology of dbr:Locust_Star
is dbp:extra of dbr:Čista_proza_(album)
is dbp:producer of dbr:Locust_Star
is dbp:subjects of dbr:Genitality_in_the_Theory_and_Therapy_of_Neurosis
is gold:hypernym of dbr:Dermatothlasia dbr:Onychotillomania
is owl:differentFrom of dbr:Neuroticism
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Neurosis