Nuclear fusion (original) (raw)

About DBpedia

Πυρηνική σύντηξη (συν + τήξη) ονομάζεται η συνένωση ελαφρών πυρήνων σε βαρύτερους με ταυτόχρονη απελευθέρωση ενέργειας, δηλαδή πρόκειται για εξώθερμη αντίδραση. Βέβαια για να θεωρηθεί εξώθερμη αναφερόμαστε σε σύντηξη ελαφρών πυρήνων μέχρι το σίδηρο-56 ή νικέλιο-62. Κατά τη σύντηξη βαρύτερων πυρήνων από αυτούς υπάρχει ενεργειακό έλλειμμα και η αντίδραση γίνεται ενδόθερμη.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract Jaderná či nukleární fúze je typ jaderné reakce, při které dochází ke slučování atomových jader lehčích prvků v jádra těžších prvků a zároveň k uvolnění energie. Termojaderná fúze probíhající za vysokých teplot je zdrojem energie většiny hvězd včetně Slunce. Jaderná fúze je v principu opakem štěpení jader těžkých prvků. Proti slučování jader působí odpudivá elektrická interakce (obě jádra jsou kladně nabitá). Dostanou-li se však lehká jádra dostatečně blízko k sobě, aby překonala , převládne nad elektrickou silou přitažlivá jaderná síla a obě jádra se sloučí. Rozdíl mezi klidovými hmotnostmi jader před a po sloučení se uvolní ve formě energie. (cs) تفاعل الاندماج النووي (يعرف أيضا بالـ تيرمونووي) هو، بالإضافة إلى الانشطار النووي، أحد أهم أنواع التفاعلات النووية التطبيقية، حيث يرجى منها إنتاج الطاقة، مع العلم بأن الطاقة الناتجة من الاندماج النووي تفوق الطاقة التي نولدها حاليا في محطات المفاعلات النووية التي تعمل بالإشطار النووي. الاندماج النووي عملية تتجمع فيها نواتان ذريتان لتكوين نواة واحدة أثقل. ويلعب اندماج الأنوية الخفيفة مثل البروتون وهو نواة ذرة الهيدروجين والديوتيريوم (وهو نواة الهيدروجين الثقيل الذي يتكون من 1 بروتون و 1 نيوترون). كذلك يمكن استخدام التريتيوم (وتتكون نواته من 1 بروتون و 2 نيوترون) وهو نواة التريتيوم دوراً هائلاً في العالم وفي الكون، حيث ينطلق خلال هذا الاندماج في الشمس والنجوم كميات هائلة من الطاقة تظهر على شكل حرارة وإشعاع كما يحدث في الشمس، فتمدنا بالحرارة والنور والحياة. فبدون هذا التفاعل ما وُجدت الشمس وما وُجدت النجوم، ولا حياة من دون تلك الطاقة المسماة طاقة الاندماج النووي. تنتج تلك الطاقة الهائلة عن فقد صغير في وزن النواة الناتجة عن الاندماج النووي، وهذا الفقد في الكتلة يتحول إلى طاقة طبقاً لمعادلة ألبرت أينشتاين التي تربط العلاقة بين الكتلة والطاقة. هذا التفاعل هو الذي يغذي الشمس وباقي النجوم الأخرى في الكون، ويمدهم بالحرارة والضوء؛ ووقودهم الرئيسي هو الهيدروجين واندماج الهيدروجين. فائدة الاندماج النووي تكمن في إطلاقه كميات طاقة أكبر بكثير مما يطلقه الانشطار. وبالإضافة إلى ذلك، فإن المحيطات تحتوي بشكل طبيعي على كميات كافية من الهيدروجين والهيدروجين الثقيل (الديوتيريوم) اللازمة للتفاعل فإذا فلح الإنسان في ترويض تلك الطاقة لتغذية الكوكب بالطاقة لمدة آلاف السنين، كما أن المواد المنبعثة عن الاندماج (خصوصا الهيليوم 4)، ليست مواداً مشعّة تؤذي الحياة. و على الرغم من العدد الكبير من التجارب التي تم القيام بها في كل أنحاء العالم منذ خمسين سنة، فإنه لم يتم التوصل إلى بناء مفاعل يعمل بالاندماج، ولكن الأبحاث في تقدم مستمر لغرض التوصل إلى ذلك. وكل ما استطاع الإنسان التوصل إليه في هذا المجال جاء في المجال العسكري بابتكار القنبلة الهيدروجينية. (ar) La fusió nuclear consisteix en una reacció en la qual dos nuclis atòmics (per exemple de deuteri) es converteixen en un nucli més pesant (en l'exemple heli), aquesta reacció va acompanyada de l'emissió de partícules (en l'exemple del deuteri un neutró). Aquestes reaccions poden produir una gran emissió d'energia, en forma de raigs gamma i d'energia cinètica de les partícules emeses. Aquesta emissió d'energia és apreciable disminució de massa per la famosa fórmula d'Einstein E=mc². A diferència de la fissió, que es basa a trencar un àtom molt pesant (d'urani o de plutoni, per exemple) i fer-ne aparèixer de més lleugers (radi entre d'altres), la fusió consisteix a unir àtoms lleugers i convertir-los en un de més pesant. Els residus radioactius resultants tenen un període de semidesintegració extremadament curt en comparació amb els de la fissió. Aquests poden ser del voltant d'un dia. És a dir, que en més o menys un dia, deixen de ser radioactius, o redueixen molt la seva perillositat, tot i que en el cas de l'urani aquest pot trigar més de 300.000 anys a deixar de ser radioactiu. La fusió nuclear no s'ha de confondre amb la fusió de nucli, que fa referència a l'accident en què la part més interna (nucli) d'un reactor nuclear es fon com a resultat d'un sobreescalfament produït per una refrigeració deficient. (ca) Πυρηνική σύντηξη (συν + τήξη) ονομάζεται η συνένωση ελαφρών πυρήνων σε βαρύτερους με ταυτόχρονη απελευθέρωση ενέργειας, δηλαδή πρόκειται για εξώθερμη αντίδραση. Βέβαια για να θεωρηθεί εξώθερμη αναφερόμαστε σε σύντηξη ελαφρών πυρήνων μέχρι το σίδηρο-56 ή νικέλιο-62. Κατά τη σύντηξη βαρύτερων πυρήνων από αυτούς υπάρχει ενεργειακό έλλειμμα και η αντίδραση γίνεται ενδόθερμη. (el) Als Kernfusion werden Kernreaktionen bezeichnet, bei denen je zwei Atomkerne zu einem neuen Kern verschmelzen. Kernfusionsreaktionen sind die Ursache dafür, dass die Sonne und alle leuchtenden Sterne Energie abstrahlen. Von entscheidender Bedeutung für das Zustandekommen einer Fusion ist der Wirkungsquerschnitt, das Maß für die Wahrscheinlichkeit, dass zusammenstoßende Kerne miteinander reagieren. Ausreichend groß ist der Wirkungsquerschnitt meist nur dann, wenn die beiden Kerne mit hoher Energie aufeinander prallen. Diese ist nötig, um die Coulombbarriere, die elektrische Abstoßung zwischen den positiv geladenen Kernen, zu überwinden oder ihr schmales Maximum zu durchtunneln. Jenseits der Barriere, bei einem Abstand von nur noch etwa 10−15 m, überwiegt die Anziehung durch die starke Wechselwirkung und die Kerne verschmelzen miteinander. Fusionsreaktionen können exotherm (Energie abgebend) oder endotherm (Energie aufnehmend) sein. Exotherme Fusionsreaktionen können die hohen Temperaturen aufrechterhalten, die nötig sind, damit die thermische Energie zu weiteren Fusionsreaktionen führen kann. Solche thermonuklearen Prozesse laufen in Sternen und Fusionsbomben unter extremem Druck ab. Im Gegensatz zur Kernspaltung ist eine Kettenreaktion mit Fusionsreaktionen nicht möglich. Die oben abgebildete Fusionsreaktion als thermonuklearer Vorgang soll in Zukunft der Stromerzeugung in Kernfusionsreaktoren dienen: Kerne von Deuterium (2H) und Tritium (3H) verschmelzen zu einem Heliumkern (4He) unter Freisetzung eines Neutrons (n) sowie von Energie (3,5 MeV + 14,1 MeV). In der Abbildung darunter ist die Bindungsenergie pro Nukleon der Nuklide dargestellt. Energie wird frei bei Reaktionen in aufsteigender Richtung der Kurve bzw. wird benötigt bei abfallender Richtung. Die Fusion von Wasserstoff (H) zu Helium-4 setzt besonders viel Energie frei. (de) Fuzio aŭ nuklea kunfandiĝo (angle nuclear fusion), estas kuniĝo de subatomaj partikloj aŭ nukleoj (atomkernoj) por formi pli grandajn nukleojn. Kiam fuzio okazas al nukleoj pli malgrandaj ol nukleo de fero, la maso iomete malpligrandiĝas dum la reakcio, kaj konvertiĝas al elradianta energio. (eo) En física nuclear, la fusión nuclear es una reacción nuclear en la que varios núcleos atómicos se unen y forman un núcleo más pesado.​Estas reacciones son, en general, exotérmicas cuando ocurre entre átomos más ligeros que el hierro y endotérmicas si son más pesados.Esta energía absorbida o cedida durante la reacción se debe al efecto conocido como defecto de masa.Las reacciones de fusión, mediadas por la interacción nuclear fuerte, ocurren cuando los átomos ligeros que van a fusionarse disponen de la suficiente energía como para vencer a las fuerzas electromagnéticas que los repelen.Estas condiciones solo se dan a gran temperatura, cuando la materia que forman estos átomos está en estado de plasma.La fusión nuclear es, por tanto, el proceso inverso de la fisión nuclear, reacción nuclear en la que un átomo pesado da lugar a dos átomos más ligeros.​ Dada la temperatura necesaria, en la naturaleza este tipo de reacciones solo pueden observarse en el núcleo de las estrellas, donde las temperaturas son del orden de decenas de millones de Kelvin.La energía liberada en las reacciones de fusión que ocurren en las estrellas es, de hecho, la principal fuente de energía de estas.Además, estas reacciones de fusión que ocurren en las estrellas son una de las principales fuentes de creación de los elementos químicos pesados existentes en la naturaleza, en un proceso conocido como nucleosíntesis estelar.​ Artificialmente también pueden llevarse a cabo reacciones de fusión, aunque debido a las condiciones de temperatura necesarias, el control de estas reacciones es un reto tecnológico aún no resuelto.La primera aplicación de la fusión nuclear llevada a la práctica fue la invención de la bomba de hidrógeno.En la actualidad también se investiga cómo mantener las condiciones necesarias para que ocurran las reacciones de fusión nuclear de manera controlada y poder así generar energía eléctrica a partir de ella.En particular, dado que la energía liberada durante la reacción es mayor cuanto menor sea la masa de los átomos intervinientes, suelen investigarse las reacciones de fusión que ocurren entre distintos isótopos del hidrógeno.Para el control de la reacción existen distintos conceptos en desarrollo, fundamentalmente el confinamiento inercial y el confinamiento magnético.Esta investigación se lleva a cabo en distintos laboratorios y organizaciones del mundo, siendo la más destacada el proyecto ITER fruto de la colaboración internacional y centrado en el confinamiento magnético.​ (es) Fusio nuklearra prozesu atomiko bat da, non bi nukleo edo gehiago batzen diren beste nukleo astunago bat sortzeko. Prozesu honekin energia kopuru handia igortzen edo xurgatzen da. Fusio nuklearra modu naturalean gertatzen da izarren barnean, eta artifizialki fusioko lehergailu termonuklearretan (H lehergailuan) eta fusio erreaktore esperimentaletan. Azken aplikazio horren bidez energia iturri honi erabilera zibila eman nahi zaio, elektrizitatea sortzeko, baina oraindik fase esperimentalean dago. (eu) Nuclear fusion is a reaction in which two or more atomic nuclei are combined to form one or more different atomic nuclei and subatomic particles (neutrons or protons). The difference in mass between the reactants and products is manifested as either the release or absorption of energy. This difference in mass arises due to the difference in nuclear binding energy between the atomic nuclei before and after the reaction. Nuclear fusion is the process that powers active or main sequence stars and other high-magnitude stars, where large amounts of energy are released. A nuclear fusion process that produces atomic nuclei lighter than iron-56 or nickel-62 will generally release energy. These elements have a relatively small mass and a relatively large binding energy per nucleon. Fusion of nuclei lighter than these releases energy (an exothermic process), while the fusion of heavier nuclei results in energy retained by the product nucleons, and the resulting reaction is endothermic. The opposite is true for the reverse process, called nuclear fission. Nuclear fusion uses lighter elements, such as hydrogen and helium, which are in general more fusible; while the heavier elements, such as uranium, thorium and plutonium, are more fissionable. The extreme astrophysical event of a supernova can produce enough energy to fuse nuclei into elements heavier than iron. (en) Nuair a nascann dhá núicléas bheaga le chéile chun núicléas níos mó a dhéanamh,sin comhleá núicléach. Scaoiltear fuinneamh núicléach amach as núicléas nuair a chomhleáitear dhá núicléón nó dhá núicléas bheaga (mar shampla núicléas de dheoitéiriaim is núicléas de thritiam, dhá iseatóp hidrigine) le chéile chun núicléas níos mó a chruthú. Athrú maise chuig fuinneamh is bun leis an gcruthú fuinnimh seo. Chun comhleá a chur chun cinn, ní mór na núicléis bheaga atá araon luchtaithe go dearfach a bhrú chomh gar sin dá chéile go sáraítear a gcomhéaradh. Imoibriú comhleáite is bun le teas na Gréine is na réaltaí eile, agus an radaíocht go léir a astaíonn siad. Cruthaítear teocht ard go leor chun gur féidir an comhleá a dhéanamh i bpléascán núicléach eamhnaithe. Mar sin, sna H-bhuamaí, is amhlaidh a bhíonn pléasc bheag eamhnaithe a chruthaíonn an ardteocht chun pléasc comhleáite a mhadhmadh. I dtíortha ar fud an domhain, táthar ag iarraidh an t-imoibriú seo a chur ar siúl ar bhonn leanúnach stiúrtha chun an fuinneamh a fháil uaidh agus cumhacht leictreach a ghiniúint uaidh sin. Ní théann an t-imoibriú ar aghaidh oiread ar fiú trácht air ach nuair a bhíonn teocht is brú fíorard i bhfeidhm. Níl sé éasca ná saor na coinníollacha seo a chomhlíonadh. (ga) Dalam fisika nuklir, fusi nuklir (reaksi termonuklir) adalah sebuah reaksi di mana dua inti atom bergabung membentuk satu atau lebih inti atom yang lebih besar dan partikel subatom (neutron atau proton). Perbedaan dalam massa antara reaktan dan produk dimanifestasikan sebagai pelepasan energi dalam jumlah besar. Perbedaan dalam massa ini muncul akibat perbedaan dalam energi ikatan inti atom antara sebelum dan setelah reaksi. Fusi nuklir adalah proses yang memberikan daya bagi bintang untuk bersinar. Proses fusi yang menghasilkan nukleus lebih ringan dari besi-56 atau secara umum tidak akan melepaskan sejumlah energi bersih. Elemen-elemen ini memiliki massa per nukleon terendah dan energi ikatan per nukleon tertinggi. Fusi elemen-elemen ringan akan melepas energi (eksotermis), sedangkan fusi yang menghasilkan inti lebih berat dari elemen ini, akan menghasilkan energi yang ditahan oleh nukleon yang dihasilkan. Kebalikannya ini benar untuk proses yang berkebalikan, fisi nuklir. Hal ini berarti untuk elemen ringan, seperti hidrogen dan secara umum lebih mudah fusi; sedangkan untuk elemen yang lebih berat, seperti uranium dan plutonium, lebih mudah fisi. Proses fusi membutuhkan energi yang besar untuk menggabungkan inti nuklir, bahkan elemen yang paling ringan, hidrogen. Tetapi fusi inti atom yang membentuk inti atom yang lebih berat dan neutron bebas, akan menghasilkan energi yang lebih besar lagi dari energi yang dibutuhkan untuk menggabungkan mereka—sebuah yang dapat menciptakan reaksi yang terjadi sendirinya. Energi yang dilepas di banyak reaksi nuklir lebih besar dari reaksi kimia, karena yang mengelem kedua inti atom jauh lebih besar dari energi yang menahan elektron ke inti atom. Contoh, energi ionisasi yang diperoleh dari penambahan elektron ke hidrogen adalah elektronvolt—lebih kecil satu per sejuta dari 17 MeV yang dilepas oleh reaksi D-T seperti gambar di samping. (in) La fusion nucléaire (ou thermonucléaire) est une réaction nucléaire dans laquelle deux noyaux atomiques s’assemblent pour former un noyau plus lourd. Cette réaction est à l’œuvre de manière naturelle dans le Soleil et la plupart des étoiles de l'Univers, dans lesquelles sont créés tous les éléments chimiques autres que l'hydrogène et la majeure partie de l'hélium. Elle est, avec la fission nucléaire, l’un des deux principaux types de réactions nucléaires appliquées. La fusion nucléaire dégage une quantité d’énergie colossale par unité de masse, provenant de l’attraction entre les nucléons due à l’interaction forte (voir énergie de liaison nucléaire). La masse du ou des produits d'une réaction de fusion étant inférieure à la somme des masses des noyaux fusionnés, la différence est transformée en énergie cinétique (puis en chaleur) selon la formule d'Einstein E = mc2. La fusion nucléaire est utilisée dans les bombes H et, de façon plus anecdotique, dans les générateurs de neutrons. Elle pourrait être utilisée pour la production d'électricité, pour laquelle elle présente deux intérêts majeurs : * la disponibilité de son « combustible » : * le deutérium, présent à l'état naturel en quantités importantes dans les océans, * le tritium (pour la réaction de fusion « deutérium + tritium »), qui peut être produit par bombardement neutronique du lithium 6. Les réserves mondiales en minerai de lithium suffiraient théoriquement à garantir plus d'un million d'années de fonctionnement ; * son caractère essentiellement « propre » : les produits de la fusion eux-mêmes (principalement de l’hélium 4) ne sont pas radioactifs. Les déchets potentiels se limitent, lorsque la réaction utilisée émet des neutrons rapides, aux matériaux environnants, qui peuvent capturer ces neutrons et devenir à leur tour des isotopes radioactifs. En dépit de travaux de recherche réalisés dans le monde entier depuis les années 1950, aucune application industrielle de la fusion à la production d’énergie n’a encore abouti. Les ingénieurs se heurtent à la difficulté de créer et de maintenir une température de plusieurs millions de degrés dans un espace confiné. La fusion nucléaire n'a rien à voir avec la fusion du cœur d'un réacteur nucléaire, qui est un accident nucléaire particulièrement redoutable. (fr) In chimica nucleare e in fisica nucleare, la fusione nucleare è una reazione nucleare nella quale i nuclei di due o più atomi si uniscono tra loro formando il nucleo di un nuovo elemento chimico. Perché la fusione sia possibile i nuclei devono essere avvicinati tra loro, impiegando una grande energia per superare la repulsione elettromagnetica. La fusione degli elementi fino ai numeri atomici 26 e 28 (ferro e nichel) è una reazione esotermica, cioè emette energia poiché il nucleo prodotto dalla reazione ha massa minore della somma delle masse dei nuclei reagenti. Per gli atomi con numeri atomici superiori la reazione invece è endotermica, cioè assorbe energia. Alcune reazioni (in primo luogo quelle con una soglia di energia più bassa, come la fusione di deuterio e trizio) determinano il rilascio di uno o più neutroni liberi; questo crea, nella prospettiva dello sfruttamento come fonte di energia, alcuni importanti problemi tecnologici legati alla attivazione neutronica e alla schermatura. Il processo di fusione di nuclei atomici è il meccanismo alla base delle stelle, rendendo possibile l'emissione di luce e il mantenimento costante delle loro dimensioni impedendone il collasso gravitazionale. La fusione è stata per la prima volta prodotta artificialmente negli anni Cinquanta per amplificare la potenza di una bomba atomica: questo tipo di ordigni è stato chiamato bomba H. A partire dagli anni Sessanta, sono stati eseguiti molti esperimenti per sfruttare l'energia prodotta dalla fusione, in primis per produrre energia elettrica. I reattori nucleari a fusione sono ancora in corso di progettazione e di costruzione. Si crede che il lavoro venga concluso circa intorno al 2060. Il giorno 13 dicembre 2022 il Dipartimento dell'energia degli Stati Uniti d'America ha annunciato la prima fusione nucleare la cui reazione ha prodotto più energia di quanta utilizzata per produrne. (it) 核融合反応(かくゆうごうはんのう、(英: nuclear fusion reaction)とは、軽い核種同士が融合してより重い核種になる核反応を言う。単に核融合と呼ばれ、そう記述されることも多い。核分裂反応と同じく古くから研究されている。 核融合反応を連続的に発生させエネルギー源として利用する核融合炉も古くから研究されており、フィクション作品にはよく登場するが、現実には技術的な困難を伴うため2022年現在実用化はされていない 。 (ja) ( 다른 뜻에 대해서는 핵융합 (동음이의) 문서를 참고하십시오.)( 이 문서는 핵융합에 관한 것입니다. 전력 생산을 위한 핵융합 및 제어 방식에 대해서는 핵융합 발전 문서를 참고하십시오.) 핵융합(核融合, 영어: nuclear fusion)은 물리학에서 핵분열과 상반되는 현상으로, 두 개의 원자핵이 부딪혀 새로운 하나의 무거운 원자핵으로 변환되는 반응이다. 기본적으로 원자핵은 내부의 양성자로 인해 양전하를 띠므로 두 개의 원자핵이 서로 접근하게 되면 전기적인 척력에 의해 서로 밀어내게 된다. 하지만 원자핵을 초고온으로 가열하면 원자핵의 운동에너지가 전기적 척력을 이겨내어 두 원자핵이 서로 충돌하게 된다. 그리고 이후에는 두 원자핵 사이에 강력한 인력이 작용해 하나의 원자핵으로 결합될 수 있다. 가장 가벼운 원소인 수소의 원자핵끼리 핵융합을 위해 필요한 온도는 대략 1억℃(℃) 이상이며, 더 무거운 원자핵들 간의 핵융합에는 더 고온의 환경이 필요하다. 지구의 원소들 중, 철의 원자핵은 모든 원자핵 가운데 가장 강한 결합 에너지를 가지고 있으며, 가장 안정되어 있다. 그러므로, 철보다 가벼운 원자핵들 사이의 핵융합 반응에서는 일반적으로 주변으로 에너지를 방출하며, 철보다 무거운 원자핵들 사이의 핵융합 반응에서는 주변으로부터 에너지를 흡수한다. 다음은 가장 가벼운 원소인 수소를 활용한 핵융합반응의 대표적인 세 가지 유형이다 1. 2. 3. *D는 중수소, T는 삼중수소, 2와 3의 반응은 각각 50%의 확률로 일어난다. 핵융합 발전은 위와 같은 수소의 핵융합반응 시 발생되는 에너지를 활용해 전기를 생산하는 발전방식이다. 화력발전이나 원자력발전에 비해 에너지 생산량이 훨씬 많고 환경오염 물질을 발생시키지 않는 장점 때문에 현재 많은 나라의 연구기관들이 국가적 또는 국제적 차원에서 활발히 연구를 수행하고 있다. 국제열핵융합실험로(ITER) 프로젝트가 대표적으로, 대한민국을 포함한 7개국이 참여하고 있다. 핵융합은 태양의 에너지원으로도 잘 알려져 있는데, 태양을 포함하여 대부분의 항성에서 일어나는 핵융합반응은 수소원자를 중수소(Deuterium) 또는 삼중수소(Tritium)로 융합하고, 이들을 헬륨 원자로 융합시키는 연속적인 핵융합반응이다. 무거운 원소의 핵융합은 초신성 폭발과 같은 극단적인 경우에 발생한다. 항성 및 초신성에서의 핵융합은 자연적으로 존재하는 원소가 만들어진 가장 주요한 원인이다. 원자핵을 서로 융합하게 하는 것은 아주 많은 에너지를 필요로 한다. 이는 가장 가벼운 원소인 수소에 대해서도 사실상 마찬가지이다. 하지만 가벼운 원소가 융합해서 무거운 원소 및 자유 중성자를 만들 때, 이 과정에서 발생하는 에너지는 융합하는 데 필요로 했던 에너지 이상이다. 이러한 에너지 생성 과정, 즉 발열반응은 핵융합 반응이 스스로 지속될 수 있도록 한다. 대부분의 핵반응에서 발생하는 에너지는 화학 반응에 의해 발생하는 에너지에 비해 매우 크다. 이는 원자핵을 함께 모아주는 결합 에너지가 전자와 원자핵을 모아주는 에너지보다 훨씬 크기 때문이다. 예를 들어, 전자를 수소에 붙여서 얻는 이온화 에너지는 13.6eV이며, 이는 중수소-삼중수소(D-T) 반응에서 발생하는 17MeV의 백만분의 일조차도 되지 않는다. (ko) Reakcja termojądrowa, synteza jądrowa lub fuzja jądrowa – zjawisko polegające na złączeniu się dwóch lżejszych jąder w jedno cięższe. Różne jądra atomowe mają różną energię wiązania przypadającą na nukleon. Największą energię wiązania przypadającą na jeden nukleon ma izotop nikiel-62 (8,7945 MeV), w wielu publikacjach podawane jest, że jest to izotop żelaza-56. Izotop 56Fe ma najmniejszą masę na nukleon, gdyż ma on większy udział protonów 26/56 = 46,43%, a w Ni 28/62 = 45,16%. W wyniku reakcji egzotermicznej wydzielona energia (w postaci energii kinetycznej produktów i promieniowania gamma), zostaje rozproszona na otaczających atomach i przekształca się na energię cieplną. Energię wydzielającą się podczas reakcji można wyznaczyć bez przeprowadzania reakcji na podstawie deficytu masy, czyli różnicy mas składników i produktów reakcji. Jądra atomowe mają dodatni ładunek elektryczny i dlatego się odpychają – aby doszło do ich połączenia, muszą zbliżyć się na tyle, aby siły oddziaływań jądrowych pokonały odpychanie elektrostatyczne. Niezbędnym warunkiem do tego jest prędkość (energia kinetyczna) jąder. Wysoką energię jąder uzyskuje się w bardzo wysokich temperaturach lub rozpędzając jądra w akceleratorach cząstek. Przedrostek termo pochodzi od głównego sposobu, w jaki wywoływana jest ta reakcja w gwiazdach i bombie wodorowej, czyli przez podniesienie temperatury do kilkunastu milionów kelwinów. W skali atomowej oznacza to bardzo dużą energię zderzenia cząstek. Istnieje hipoteza, że synteza jądrowa może zachodzić również w niższych temperaturach (zimna fuzja). Reakcja termojądrowa jest głównym, poza energią grawitacyjną, źródłem energii gwiazd. (pl) Fusão nuclear é o processo no qual dois ou mais núcleos atômicos se juntam e formam um outro núcleo de maior número atômico. A fusão nuclear requer muita energia para acontecer, e geralmente libera muito mais energia do que a que consome. Quando ocorre com elementos mais leves que o ferro e o níquel (que possuem as maiores forças de coesão nuclear de todos os átomos, sendo portanto mais estáveis) ela geralmente libera energia, e com elementos mais pesados ela consome. Até hoje, início do século XXI, ainda não foi encontrada uma forma de controlar comercialmente a fusão nuclear, como acontece com a fissão, embora existam laboratórios de pesquisa que utilizam reatores de fusão nuclear em pesquisas científicas. Um projeto que caminha para a demonstração da viabilidade comercial do uso da fusão nuclear controlada é o ITER. O principal tipo de fusão que ocorre no interior das estrelas é o de hidrogênio em hélio, onde quatro prótons se fundem em uma partícula alfa (um núcleo de hélio), liberando dois pósitrons, dois neutrinos e energia. Mas, dentro desse processo, ocorrem várias reações individuais, que variam de acordo com a massa da estrela. Para estrelas do tamanho do Sol ou menores, a cadeia próton-próton é a reação dominante. Em estrelas de massa elevada predomina o ciclo CNO. A fusão de deutério e trítio (isótopos do hidrogênio) pode gerar nêutrons, o que é perigoso e torna o processo menos eficaz. A fusão aneutrônica (sem geração de nêutrons) é possível com o uso de elementos como o hélio-3 (raro na Terra), lítio e boro (abundantes na superfície terrestre), entre outros. Vale ressaltar que há conservação da energia, e, portanto, pode-se calcular a massa dos quatro prótons e do núcleo de hélio, e subtrair a soma das massas das partículas iniciais daquela do produto desta reação nuclear para calcular a energia produzida. Utilizando a equação E=mc², pode-se calcular a energia liberada, oriunda da diferença de massas. Uma vez que o valor de c é muito grande (cerca de 3×108 m/s), mesmo uma massa muito pequena corresponde a uma enorme quantidade de energia. Este fato levou muitos engenheiros e cientistas a iniciar projetos para o desenvolvimento de reatores de fusão (Tokamaks) de modo a gerar eletricidade (por exemplo, a fusão de poucos cm³ de deutério, um isótopo de hidrogênio, produziria uma energia equivalente àquela produzida pela queima de 20 toneladas de carvão). (pt) Kernfusie is in de natuurkunde het samensmelten van atoomkernen, waarbij een zwaardere atoomkern met een hoger atoomnummer (en dus een ander chemisch element) wordt gevormd. Als lichte atomen zoals deuterium, een isotoop van waterstof, samensmelten, is de natuurkundige wet van behoud van massa niet van toepassing, omdat een deel van de interne bindingsenergie vrijkomt. Deze bindingsenergie maakt een meetbaar deel uit van de massa van een atoomkern, in overeenstemming met Einsteins formule: E = mc² (massa en energie kunnen in elkaar worden omgezet). De nieuwgevormde atoomkernen zijn hierdoor samen lichter dan de som van de massa's van de oorspronkelijke lichte kernen. Omdat de vrijgekomen energie gelijk is aan de verloren bindingsenergie, blijft bij kernfusie de wet van behoud van energie wel gelden. Het fuseren van zwaardere atomen kost energie. De overgang tussen 'licht' en 'zwaar' ligt in dit verband bij het element ijzer. Voordat in 1938 de Duitse fysicus Hans Bethe het idee opperde dat de zon en de sterren hun energie opwekken door kernfusie, was het een raadsel waar al die energie vandaan kwam. Alle in die tijd bekende chemische reacties leverden daarvoor veel te weinig energie op. De zon zet per seconde ongeveer 700 miljoen ton waterstof via kernfusie om in circa 695 miljoen ton helium. Het massaverlies, rond de 4,4 miljoen ton, komt overeen met de vrijgekomen bindingsenergie. In lichte sterren (zoals de zon) verloopt de kernfusie van waterstofatomen volgens de proton-protoncyclus, in zwaardere volgens de koolstof-stikstofcyclus. In oudere sterren volgt na het opbranden van de beschikbare waterstof vaak het triple-alfaproces, waarbij uiteindelijk koolstof wordt gevormd. Omdat atoomkernen positief geladen zijn, stoten ze elkaar elektrostatisch af - pas als de kernen elkaar heel dicht naderen wordt de (aantrekkende) sterke kernkracht belangrijk genoeg om tot kernfusie te leiden. Alleen bij extreem hoge temperatuur en druk, zoals die heersen in het middelpunt van sterren, hebben de deeltjes voldoende energie om de afstotende elektrostatische kracht te overwinnen. Op aarde zijn zulke omstandigheden niet eenvoudig na te bootsen, en technologische toepassing van het kernfusieprincipe is dan ook niet wijdverbreid. Kernfusie heeft echter wel een enorm potentieel als energiebron, omdat er grote hoeveelheden lichte kernen op aarde aanwezig zijn (met name waterstof en isotopen daarvan), waardoor de brandstof vrijwel eindeloos voorradig is. Daarnaast komen er geen broeikasgassen vrij en minder radioactief afval dan bij kernsplijting. Daarom proberen wetenschappers kernfusie op aarde te ontwikkelen als schone en veilige energiebron. Hoewel hiermee grote vorderingen gemaakt zijn en de omstandigheden voor kernfusie inmiddels routinematig kunnen worden gecreëerd in gespecialiseerde laboratoria, is er anno 2020 nog geen prototype dat daadwerkelijk energie produceert. Zie fusie-energie voor meer informatie over dit onderwerp. Daarnaast levert bij vrijwel alle huidige kernwapens kernfusie de meeste energie, behalve eventueel bij een splijting-fusie-splijting ontwerp (zie: waterstofbom). Hierbij creëert een bom gebaseerd op kernsplijting de extreme omstandigheden die nodig zijn om de fusie-reactie in gang te zetten en fungeert dus in feite als de ontsteker. Dit proces is echter niet eenvoudig in te zetten voor vreedzame toepassingen of energieopwekking. (nl) Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor. På grund av de små atomkärnornas låga bindningsenergi per nukleon kan man "tjäna" (frigöra) energi om man slår ihop två små kärnor till en tyngre. I stjärnor förekommer kärnfusion i mitten av stjärnan, och det är detta som är deras energikälla. På jorden förekommer fusion i större omfattning endast i vätebomber, men mycket pengar och forskning har lagts ner på att kunna använda fusion som praktisk användbar energikälla, precis vad som har skett med fission (kärnklyvning). För att fusion ska kunna ske måste först extrema temperaturer och tryck uppnås, vilket bland annat den planerade reaktorn ITER ska försöka åstadkomma. Att kunna genomföra fusion under mindre extrema förhållanden och skala vore en upptäckt med ännu längre gående konsekvenser för världens energiförsörjning, se vidare kall fusion. Ur fusionsprocessen kommer energi framförallt ut som kinetisk energi för kärnor, neutroner och andra partiklar. Dessutom frigörs en del gammastrålning. Ordet fusion förekommer i svensk media sedan 1952. (sv) Я́дерний си́нтез — це процес, під час якого два, або більше, атомні ядра об'єднуються, формуючи важче ядро. Для зближення атомних ядер достатньо того, щоб почала діяти сильна ядерна взаємодія і відбулася ядерна реакція, потрібна деяка кількість енергії. Пакувальний множник — дефект маси (різниця між масами складових ядра і його власною масою) у розрахунку на один нуклон, досягає максимуму для заліза. Таким чином, якщо при злитті двох ядер утворене ядро легше за ядро заліза, виділяється велика кількість енергії. Як можна бачити з графіку, енергія, що виділяється при цьому, навіть більша, ніж та, що може виділитися при розпаді ядра. Завдяки цьому ядерний синтез — перспективне джерело енергії, і є важливим напрямком досліджень сучасної науки і техніки. Ядерний синтез є джерелом енергії в зорях та застосовується у водневих бомбах. (uk) Термоя́дерная реа́кция — разновидность ядерной реакции, при которой лёгкие атомные ядра объединяются в более тяжёлые за счёт кинетической энергии их теплового движения. (ru) 核聚变(台湾稱為核融合),(英語:Nuclear fusion、 德語:Kernfusion)又稱融合反應,是指将两个较轻的核结合而形成一个较重的核和一个極轻的核(或粒子)的一种核反应形式。在此过程中,物质並没有守恒,因为有一部分正在聚变的原子核的物质被转化为光子(能量)。核聚变是给活跃的或“主序的”恆星提供能量的过程。 两个较轻的核在融合过程中产生质量耗損而释放出巨大的能量,两个轻核在发生聚变时虽然因它们都带正电荷而彼此排斥,然而两个能量足够高的核迎面相遇,它们就能相当紧密地聚集在一起,以致核力能够克服库仑斥力而发生核反应,这个反应叫做核聚变。 舉例:两个質量小的原子,比方說兩個氘原子,在一定条件下(如超高温和高压),會发生原子核互相聚合作用,生成中子和氦-3,并伴随着巨大的能量释放。 原子核中蕴藏巨大的能量。根据质能方程E=mc2,原子核之淨质量变化(反應物與生成物之質量差)造成能量的释放。如果是由重的原子核变化为轻的原子核,稱為核裂变,如原子弹爆炸;如果是由較轻的原子核变化为較重的原子核,稱為核聚变。一般來說,這種核反应會終止於鐵,因為其原子核最為穩定。 1920年,亚瑟·爱丁顿提出氫氦聚變可能是恆星能量的主要來源。在欧内斯特·卢瑟福的核嬗变實驗基礎上,马克·奥利芬特於1932年完成了氫同位素的實驗室聚變。1930年代,汉斯·贝特提出了恆星核聚變主循環的理論。1940年代初,作為曼哈頓計劃的一部分,開始研究用於軍事目的的核聚變。1951年,在核試驗中完成了核聚變。1952年11月1日,在常春藤麥克氫彈試驗中首次進行了大規模核聚變。 最早的人工核融合技術在氫彈上得到体现。1950年代,人类开始研究用于民用目的的受控热核聚变。 (zh)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/The_Sun_by_the_Atmosp..._Observatory_-_20100819.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink http://www.ecology.at/ecology/files/pr577_1.pdf http://www-pub.iaea.org/books/IAEABooks/8879/Fusion-Physics http://www.oup.co.uk/pdf/0-19-856264-0.pdf http://lasp.colorado.edu/~horanyi/5150/NRL_FORMULARY_07.pdf https://web.archive.org/web/20050124085615/http:/www.oup.co.uk/pdf/0-19-856264-0.pdf https://web.archive.org/web/20060928042248/http:/www.nuclearfiles.org/menu/key-issues/nuclear-weapons/basics/what-is-fusion.htm%23 https://web.archive.org/web/20070426203814/http:/video.google.com/videoplay%3Fdocid=1996321846673788606&q=engedu https://web.archive.org/web/20160304054003/http:/alsos.wlu.edu/qsearch.aspx%3Fbrowse=science%2FFusion https://web.archive.org/web/20161215103736/http:/nuclearfiles.org/ https://web.archive.org/web/20201026032602/http:/lasp.colorado.edu/~horanyi/5150/NRL_FORMULARY_07.pdf http://video.google.com/videoplay%3Fdocid=1996321846673788606&q=engedu http://www.nuclearfiles.org/menu/key-issues/nuclear-weapons/basics/what-is-fusion.htm
dbo:wikiPageID 21544 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 80507 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1124710095 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Castle_Bravo dbr:Proton dbr:Protons dbr:Proton–proton_chain dbr:Proton–proton_chain_reaction dbr:Pyroelectricity dbr:Electric_charge dbr:Electrical_charge dbr:Electrical_power_industry dbr:Energy_density dbr:Metallicity dbr:Nuclear_pulse_propulsion dbr:Project_PACER dbr:Barn_(unit) dbr:Boron dbr:Deuterium dbr:Annihilation dbr:Antonius_van_den_Broek dbr:Hydrogen dbr:Hydrogen_bomb dbr:Joint_European_Torus dbr:List_of_fusion_experiments dbr:Lithium dbr:Patrick_Blackett dbr:Periodic_table dbr:University_of_California,_Los_Angeles dbr:Inertial_confinement_fusion dbr:Inertial_electrostatic_confinement dbr:Electrostatic_force dbr:Particle_accelerator dbr:Nuclear_force dbr:Nuclear_fusion_reactions dbr:Nuclear_fusion–fission_hybrid dbr:Robert_d'Escourt_Atkinson dbr:Timeline_of_nuclear_fusion dbr:Quantum_physics dbr:Coulomb_barrier dbr:Cross_section_(physics) dbr:Mass-energy_equivalence dbr:Mass–energy_equivalence dbr:Matter_wave dbr:Maxwell–Boltzmann_distribution dbr:Megajoule dbr:Chemical_element dbr:Chemical_reaction dbr:Nature_(journal) dbr:Nuclear_physics dbr:Nuclear_reactor dbr:Opacity_(optics) dbr:Pulsed_power dbr:Pyroelectric_fusion dbr:Quantum_tunnelling dbr:R-matrix dbr:Thermonuclear_fusion dbr:Cold_fusion dbr:Electric_field dbr:Electron dbr:Endothermic dbr:Energy dbr:Free_neutron dbr:Friedrich_Hund dbr:Fusion_energy_gain_factor dbr:Fusion_power dbr:General_Fusion dbr:Muon dbr:Thermonuclear_weapon dbr:Thorium dbr:Erbium dbr:Optical_depth dbr:Antimatter dbr:Los_Alamos_National_Laboratory dbr:Main_sequence dbr:Manhattan_Project dbc:Neutron_sources dbr:China_Fusion_Engineering_Test_Reactor dbr:Star dbr:Subatomic_particles dbr:Fritz_Houtermans dbr:Nucleosynthesis dbr:CNO_cycle dbc:Nuclear_chemistry dbr:Cepheid dbc:Physical_phenomena dbr:Tritium dbr:Fusion_rocket dbr:Fusor dbr:Gamow_factor dbr:Ion dbr:Ionization_energy dbr:Iron_peak dbr:Migma dbr:Strong_interaction dbr:Rusi_Taleyarkhan dbr:Absolute_magnitude dbr:Alpha_particle dbc:Energy_conversion dbr:Francis_William_Aston dbr:Aneutronic_fusion dbr:Break-even dbr:Bremsstrahlung dbr:Nickel dbr:Nickel-62 dbr:Non-neutral_plasmas dbr:Norman_Rostoker dbr:Nuclear_fission dbr:Nuclear_power dbr:Nucleon dbr:Padé_approximant dbr:Direct_energy_conversion dbr:Gram dbr:Doubly_magic dbr:Isotopes_of_hydrogen dbr:Isotopes_of_iron dbr:Isotopes_of_nickel dbr:Tungsten dbr:Nuclear_cross_section dbr:List_of_Fusor_examples dbr:Pauli_exclusion_principle dbr:Nuclear_reaction dbr:Storage_ring dbr:Half-life dbr:Hans_Bethe dbr:Helion_Energy dbr:Helium-3 dbr:Helium-4 dbr:Henry_Moseley dbr:Astrophysics dbr:International_Atomic_Energy_Agency dbr:Iron dbr:Iron-56 dbr:Ivy_Mike dbr:Stellar_nucleosynthesis dbr:Arthur_Eddington dbr:Atomic_mass dbr:Atomic_nuclei dbc:Nuclear_fusion dbc:Nuclear_physics dbr:Lawson_criterion dbr:Binding_energy dbr:Supernova dbr:Supernova_nucleosynthesis dbr:TAE_Technologies dbr:Nuclear_transmutation dbr:Quantum_tunneling dbr:Specific_energy dbr:Diproton dbr:Mark_Oliphant dbr:Boltzmann_distribution dbr:Plasma_(physics) dbr:Positron dbr:Fermion dbr:Conservation_of_angular_momentum dbr:Exothermic dbr:H-bomb dbr:ITER dbr:Bubble_fusion dbr:National_Ignition_Facility dbr:Neutrino dbr:Neutron dbr:Neutrons dbr:X-ray dbr:Helium_fusion dbr:Magnetic_confinement_fusion dbr:Matter dbr:Order_of_magnitude dbr:Neutron_generator dbr:Neutron_source dbr:Exothermic_reaction dbr:Impulse_generator dbr:File:The_Sun_by_the_Atmospheric_Imagin...r_Dynamics_Observatory_-_20100819.jpg dbr:S-factor dbr:Steven_E._Jones dbr:Nuclear_binding_energy dbr:Muon-catalyzed_fusion dbr:Polywell dbr:Nuclear_fusion-fission_hybrid dbr:Teller–Ulam_design dbr:Triple-alpha_process dbr:List_of_plasma_(physics)_articles dbr:Plasma_physics dbr:Inverse_square_law dbr:University_of_Oxford_Press dbr:Uranium_235 dbr:Proton-proton_chain dbr:Sonic_cavitation dbr:1_E-14_J dbr:1_E-15_J dbr:Fusenet dbr:Fusion_energy dbr:Fusion_reactors dbr:Coulomb_force dbr:Focus_fusion dbr:Research_misconduct dbr:Confinement_time dbr:Plutonium_239 dbr:Pure_fusion_bomb dbr:Antimatter_catalyzed_nuclear_pulse_propulsion dbr:Strong_force dbr:File:CNO_Cycle.svg dbr:File:Binding_energy_curve_-_common_isotopes.svg dbr:File:Deuterium-tritium_fusion.svg dbr:File:Fusion_rxnrate.svg dbr:Austrian_Institute_of_Ecology dbr:Field-reverse_configuration dbr:File:Fusion_in_the_Sun.svg dbr:File:Nuclear_fusion_forces_diagram.svg dbr:File:TCV_vue_gen.jpg
dbp:date 2020-10-26 (xsd:date)
dbp:url https://web.archive.org/web/20201026032602/http:/lasp.colorado.edu/~horanyi/5150/NRL_FORMULARY_07.pdf
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Nuclear_physics dbt:Excimer_lasers dbt:= dbt:About dbt:Anchor dbt:Angbr dbt:Asof dbt:Authority_control dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_journal dbt:Cite_web dbt:Columns-list dbt:Commons dbt:Distinguish dbt:E dbt:For dbt:Main dbt:Main_article dbt:Math dbt:Mvar dbt:Portal dbt:Reflist dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Use_dmy_dates dbt:Val dbt:Webarchive dbt:Which dbt:Merge_from dbt:Nuclide dbt:SimpleNuclide dbt:Fusion_power dbt:Nuclear_Technology dbt:Radiation dbt:Footer_energy dbt:Nucleosynthesis
dct:subject dbc:Neutron_sources dbc:Nuclear_chemistry dbc:Physical_phenomena dbc:Energy_conversion dbc:Nuclear_fusion dbc:Nuclear_physics
gold:hypernym dbr:Reaction
rdf:type owl:Thing dbo:Disease
rdfs:comment Πυρηνική σύντηξη (συν + τήξη) ονομάζεται η συνένωση ελαφρών πυρήνων σε βαρύτερους με ταυτόχρονη απελευθέρωση ενέργειας, δηλαδή πρόκειται για εξώθερμη αντίδραση. Βέβαια για να θεωρηθεί εξώθερμη αναφερόμαστε σε σύντηξη ελαφρών πυρήνων μέχρι το σίδηρο-56 ή νικέλιο-62. Κατά τη σύντηξη βαρύτερων πυρήνων από αυτούς υπάρχει ενεργειακό έλλειμμα και η αντίδραση γίνεται ενδόθερμη. (el) Fuzio aŭ nuklea kunfandiĝo (angle nuclear fusion), estas kuniĝo de subatomaj partikloj aŭ nukleoj (atomkernoj) por formi pli grandajn nukleojn. Kiam fuzio okazas al nukleoj pli malgrandaj ol nukleo de fero, la maso iomete malpligrandiĝas dum la reakcio, kaj konvertiĝas al elradianta energio. (eo) Fusio nuklearra prozesu atomiko bat da, non bi nukleo edo gehiago batzen diren beste nukleo astunago bat sortzeko. Prozesu honekin energia kopuru handia igortzen edo xurgatzen da. Fusio nuklearra modu naturalean gertatzen da izarren barnean, eta artifizialki fusioko lehergailu termonuklearretan (H lehergailuan) eta fusio erreaktore esperimentaletan. Azken aplikazio horren bidez energia iturri honi erabilera zibila eman nahi zaio, elektrizitatea sortzeko, baina oraindik fase esperimentalean dago. (eu) 核融合反応(かくゆうごうはんのう、(英: nuclear fusion reaction)とは、軽い核種同士が融合してより重い核種になる核反応を言う。単に核融合と呼ばれ、そう記述されることも多い。核分裂反応と同じく古くから研究されている。 核融合反応を連続的に発生させエネルギー源として利用する核融合炉も古くから研究されており、フィクション作品にはよく登場するが、現実には技術的な困難を伴うため2022年現在実用化はされていない 。 (ja) Термоя́дерная реа́кция — разновидность ядерной реакции, при которой лёгкие атомные ядра объединяются в более тяжёлые за счёт кинетической энергии их теплового движения. (ru) تفاعل الاندماج النووي (يعرف أيضا بالـ تيرمونووي) هو، بالإضافة إلى الانشطار النووي، أحد أهم أنواع التفاعلات النووية التطبيقية، حيث يرجى منها إنتاج الطاقة، مع العلم بأن الطاقة الناتجة من الاندماج النووي تفوق الطاقة التي نولدها حاليا في محطات المفاعلات النووية التي تعمل بالإشطار النووي. تنتج تلك الطاقة الهائلة عن فقد صغير في وزن النواة الناتجة عن الاندماج النووي، وهذا الفقد في الكتلة يتحول إلى طاقة طبقاً لمعادلة ألبرت أينشتاين التي تربط العلاقة بين الكتلة والطاقة. هذا التفاعل هو الذي يغذي الشمس وباقي النجوم الأخرى في الكون، ويمدهم بالحرارة والضوء؛ ووقودهم الرئيسي هو الهيدروجين واندماج الهيدروجين. (ar) La fusió nuclear consisteix en una reacció en la qual dos nuclis atòmics (per exemple de deuteri) es converteixen en un nucli més pesant (en l'exemple heli), aquesta reacció va acompanyada de l'emissió de partícules (en l'exemple del deuteri un neutró). Aquestes reaccions poden produir una gran emissió d'energia, en forma de raigs gamma i d'energia cinètica de les partícules emeses. Aquesta emissió d'energia és apreciable disminució de massa per la famosa fórmula d'Einstein E=mc². (ca) Jaderná či nukleární fúze je typ jaderné reakce, při které dochází ke slučování atomových jader lehčích prvků v jádra těžších prvků a zároveň k uvolnění energie. Termojaderná fúze probíhající za vysokých teplot je zdrojem energie většiny hvězd včetně Slunce. Jaderná fúze je v principu opakem štěpení jader těžkých prvků. (cs) Als Kernfusion werden Kernreaktionen bezeichnet, bei denen je zwei Atomkerne zu einem neuen Kern verschmelzen. Kernfusionsreaktionen sind die Ursache dafür, dass die Sonne und alle leuchtenden Sterne Energie abstrahlen. Die oben abgebildete Fusionsreaktion als thermonuklearer Vorgang soll in Zukunft der Stromerzeugung in Kernfusionsreaktoren dienen: Kerne von Deuterium (2H) und Tritium (3H) verschmelzen zu einem Heliumkern (4He) unter Freisetzung eines Neutrons (n) sowie von Energie (3,5 MeV + 14,1 MeV). (de) En física nuclear, la fusión nuclear es una reacción nuclear en la que varios núcleos atómicos se unen y forman un núcleo más pesado.​Estas reacciones son, en general, exotérmicas cuando ocurre entre átomos más ligeros que el hierro y endotérmicas si son más pesados.Esta energía absorbida o cedida durante la reacción se debe al efecto conocido como defecto de masa.Las reacciones de fusión, mediadas por la interacción nuclear fuerte, ocurren cuando los átomos ligeros que van a fusionarse disponen de la suficiente energía como para vencer a las fuerzas electromagnéticas que los repelen.Estas condiciones solo se dan a gran temperatura, cuando la materia que forman estos átomos está en estado de plasma.La fusión nuclear es, por tanto, el proceso inverso de la fisión nuclear, reacción nuclear e (es) La fusion nucléaire (ou thermonucléaire) est une réaction nucléaire dans laquelle deux noyaux atomiques s’assemblent pour former un noyau plus lourd. Cette réaction est à l’œuvre de manière naturelle dans le Soleil et la plupart des étoiles de l'Univers, dans lesquelles sont créés tous les éléments chimiques autres que l'hydrogène et la majeure partie de l'hélium. Elle est, avec la fission nucléaire, l’un des deux principaux types de réactions nucléaires appliquées. (fr) Nuclear fusion is a reaction in which two or more atomic nuclei are combined to form one or more different atomic nuclei and subatomic particles (neutrons or protons). The difference in mass between the reactants and products is manifested as either the release or absorption of energy. This difference in mass arises due to the difference in nuclear binding energy between the atomic nuclei before and after the reaction. Nuclear fusion is the process that powers active or main sequence stars and other high-magnitude stars, where large amounts of energy are released. (en) Nuair a nascann dhá núicléas bheaga le chéile chun núicléas níos mó a dhéanamh,sin comhleá núicléach. Scaoiltear fuinneamh núicléach amach as núicléas nuair a chomhleáitear dhá núicléón nó dhá núicléas bheaga (mar shampla núicléas de dheoitéiriaim is núicléas de thritiam, dhá iseatóp hidrigine) le chéile chun núicléas níos mó a chruthú. Athrú maise chuig fuinneamh is bun leis an gcruthú fuinnimh seo. I dtíortha ar fud an domhain, táthar ag iarraidh an t-imoibriú seo a chur ar siúl ar bhonn leanúnach stiúrtha chun an fuinneamh a fháil uaidh agus cumhacht leictreach a ghiniúint uaidh sin. (ga) Dalam fisika nuklir, fusi nuklir (reaksi termonuklir) adalah sebuah reaksi di mana dua inti atom bergabung membentuk satu atau lebih inti atom yang lebih besar dan partikel subatom (neutron atau proton). Perbedaan dalam massa antara reaktan dan produk dimanifestasikan sebagai pelepasan energi dalam jumlah besar. Perbedaan dalam massa ini muncul akibat perbedaan dalam energi ikatan inti atom antara sebelum dan setelah reaksi. Fusi nuklir adalah proses yang memberikan daya bagi bintang untuk bersinar. (in) In chimica nucleare e in fisica nucleare, la fusione nucleare è una reazione nucleare nella quale i nuclei di due o più atomi si uniscono tra loro formando il nucleo di un nuovo elemento chimico. Perché la fusione sia possibile i nuclei devono essere avvicinati tra loro, impiegando una grande energia per superare la repulsione elettromagnetica. La fusione degli elementi fino ai numeri atomici 26 e 28 (ferro e nichel) è una reazione esotermica, cioè emette energia poiché il nucleo prodotto dalla reazione ha massa minore della somma delle masse dei nuclei reagenti. Per gli atomi con numeri atomici superiori la reazione invece è endotermica, cioè assorbe energia. Alcune reazioni (in primo luogo quelle con una soglia di energia più bassa, come la fusione di deuterio e trizio) determinano il ri (it) ( 다른 뜻에 대해서는 핵융합 (동음이의) 문서를 참고하십시오.)( 이 문서는 핵융합에 관한 것입니다. 전력 생산을 위한 핵융합 및 제어 방식에 대해서는 핵융합 발전 문서를 참고하십시오.) 핵융합(核融合, 영어: nuclear fusion)은 물리학에서 핵분열과 상반되는 현상으로, 두 개의 원자핵이 부딪혀 새로운 하나의 무거운 원자핵으로 변환되는 반응이다. 기본적으로 원자핵은 내부의 양성자로 인해 양전하를 띠므로 두 개의 원자핵이 서로 접근하게 되면 전기적인 척력에 의해 서로 밀어내게 된다. 하지만 원자핵을 초고온으로 가열하면 원자핵의 운동에너지가 전기적 척력을 이겨내어 두 원자핵이 서로 충돌하게 된다. 그리고 이후에는 두 원자핵 사이에 강력한 인력이 작용해 하나의 원자핵으로 결합될 수 있다. 가장 가벼운 원소인 수소의 원자핵끼리 핵융합을 위해 필요한 온도는 대략 1억℃(℃) 이상이며, 더 무거운 원자핵들 간의 핵융합에는 더 고온의 환경이 필요하다. 다음은 가장 가벼운 원소인 수소를 활용한 핵융합반응의 대표적인 세 가지 유형이다 1. 2. 3. *D는 중수소, T는 삼중수소, 2와 3의 반응은 각각 50%의 확률로 일어난다. (ko) Kernfusie is in de natuurkunde het samensmelten van atoomkernen, waarbij een zwaardere atoomkern met een hoger atoomnummer (en dus een ander chemisch element) wordt gevormd. Als lichte atomen zoals deuterium, een isotoop van waterstof, samensmelten, is de natuurkundige wet van behoud van massa niet van toepassing, omdat een deel van de interne bindingsenergie vrijkomt. Deze bindingsenergie maakt een meetbaar deel uit van de massa van een atoomkern, in overeenstemming met Einsteins formule: E = mc² (massa en energie kunnen in elkaar worden omgezet). De nieuwgevormde atoomkernen zijn hierdoor samen lichter dan de som van de massa's van de oorspronkelijke lichte kernen. Omdat de vrijgekomen energie gelijk is aan de verloren bindingsenergie, blijft bij kernfusie de wet van behoud van energie w (nl) Fusão nuclear é o processo no qual dois ou mais núcleos atômicos se juntam e formam um outro núcleo de maior número atômico. A fusão nuclear requer muita energia para acontecer, e geralmente libera muito mais energia do que a que consome. Quando ocorre com elementos mais leves que o ferro e o níquel (que possuem as maiores forças de coesão nuclear de todos os átomos, sendo portanto mais estáveis) ela geralmente libera energia, e com elementos mais pesados ela consome. Até hoje, início do século XXI, ainda não foi encontrada uma forma de controlar comercialmente a fusão nuclear, como acontece com a fissão, embora existam laboratórios de pesquisa que utilizam reatores de fusão nuclear em pesquisas científicas. Um projeto que caminha para a demonstração da viabilidade comercial do uso da fusã (pt) Reakcja termojądrowa, synteza jądrowa lub fuzja jądrowa – zjawisko polegające na złączeniu się dwóch lżejszych jąder w jedno cięższe. Różne jądra atomowe mają różną energię wiązania przypadającą na nukleon. Największą energię wiązania przypadającą na jeden nukleon ma izotop nikiel-62 (8,7945 MeV), w wielu publikacjach podawane jest, że jest to izotop żelaza-56. Izotop 56Fe ma najmniejszą masę na nukleon, gdyż ma on większy udział protonów 26/56 = 46,43%, a w Ni 28/62 = 45,16%. Reakcja termojądrowa jest głównym, poza energią grawitacyjną, źródłem energii gwiazd. (pl) Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor. På grund av de små atomkärnornas låga bindningsenergi per nukleon kan man "tjäna" (frigöra) energi om man slår ihop två små kärnor till en tyngre. I stjärnor förekommer kärnfusion i mitten av stjärnan, och det är detta som är deras energikälla. På jorden förekommer fusion i större omfattning endast i vätebomber, men mycket pengar och forskning har lagts ner på att kunna använda fusion som praktisk användbar energikälla, precis vad som har skett med fission (kärnklyvning). För att fusion ska kunna ske måste först extrema temperaturer och tryck uppnås, vilket bland annat den planerade reaktorn ITER ska försöka åstadkomma. Att kunna genomföra fusion under mindre extrema förhållanden och skala vore en u (sv) Я́дерний си́нтез — це процес, під час якого два, або більше, атомні ядра об'єднуються, формуючи важче ядро. Для зближення атомних ядер достатньо того, щоб почала діяти сильна ядерна взаємодія і відбулася ядерна реакція, потрібна деяка кількість енергії. Ядерний синтез є джерелом енергії в зорях та застосовується у водневих бомбах. (uk) 核聚变(台湾稱為核融合),(英語:Nuclear fusion、 德語:Kernfusion)又稱融合反應,是指将两个较轻的核结合而形成一个较重的核和一个極轻的核(或粒子)的一种核反应形式。在此过程中,物质並没有守恒,因为有一部分正在聚变的原子核的物质被转化为光子(能量)。核聚变是给活跃的或“主序的”恆星提供能量的过程。 两个较轻的核在融合过程中产生质量耗損而释放出巨大的能量,两个轻核在发生聚变时虽然因它们都带正电荷而彼此排斥,然而两个能量足够高的核迎面相遇,它们就能相当紧密地聚集在一起,以致核力能够克服库仑斥力而发生核反应,这个反应叫做核聚变。 舉例:两个質量小的原子,比方說兩個氘原子,在一定条件下(如超高温和高压),會发生原子核互相聚合作用,生成中子和氦-3,并伴随着巨大的能量释放。 原子核中蕴藏巨大的能量。根据质能方程E=mc2,原子核之淨质量变化(反應物與生成物之質量差)造成能量的释放。如果是由重的原子核变化为轻的原子核,稱為核裂变,如原子弹爆炸;如果是由較轻的原子核变化为較重的原子核,稱為核聚变。一般來說,這種核反应會終止於鐵,因為其原子核最為穩定。 最早的人工核融合技術在氫彈上得到体现。1950年代,人类开始研究用于民用目的的受控热核聚变。 (zh)
rdfs:label Nuclear fusion (en) اندماج نووي (ar) Fusió nuclear (ca) Jaderná fúze (cs) Kernfusion (de) Πυρηνική σύντηξη (el) Fuzio (eo) Fusión nuclear (es) Fusio nuklear (eu) Comhleá núicléach (ga) Fusion nucléaire (fr) Fusi nuklir (in) Fusione nucleare (it) 핵융합 (ko) 核融合反応 (ja) Kernfusie (nl) Reakcja termojądrowa (pl) Термоядерная реакция (ru) Fusão nuclear (pt) Kärnfusion (sv) 核聚变 (zh) Ядерний синтез (uk)
rdfs:seeAlso dbr:Earth's_crust dbr:CNO_cycle dbr:Abundance_of_the_chemical_elements dbr:Aneutronic_fusion dbr:Abundances_of_the_elements_(data_page) dbr:Abundance_of_elements
owl:differentFrom dbr:Nuclear_fission
owl:sameAs dbpedia-commons:Nuclear fusion freebase:Nuclear fusion http://api.nytimes.com/svc/semantic/v2/concept/name/nytd_des/Fusion%20(Nuclear%20Reaction) http://d-nb.info/gnd/4030323-8 wikidata:Nuclear fusion dbpedia-af:Nuclear fusion dbpedia-an:Nuclear fusion dbpedia-ar:Nuclear fusion http://ast.dbpedia.org/resource/Fusión_nuclear http://azb.dbpedia.org/resource/فوزیون dbpedia-be:Nuclear fusion dbpedia-bg:Nuclear fusion http://bn.dbpedia.org/resource/কেন্দ্রীণ_সংযোজন http://bs.dbpedia.org/resource/Nuklearna_fuzija dbpedia-ca:Nuclear fusion http://ckb.dbpedia.org/resource/ناوکەیەکگرتن dbpedia-cs:Nuclear fusion http://cv.dbpedia.org/resource/Термо_нуклонсар_реакци dbpedia-cy:Nuclear fusion dbpedia-da:Nuclear fusion dbpedia-de:Nuclear fusion dbpedia-el:Nuclear fusion dbpedia-eo:Nuclear fusion dbpedia-es:Nuclear fusion dbpedia-et:Nuclear fusion dbpedia-eu:Nuclear fusion dbpedia-fa:Nuclear fusion dbpedia-fi:Nuclear fusion dbpedia-fr:Nuclear fusion dbpedia-fy:Nuclear fusion dbpedia-ga:Nuclear fusion dbpedia-gl:Nuclear fusion dbpedia-he:Nuclear fusion http://hi.dbpedia.org/resource/नाभिकीय_संलयन dbpedia-hr:Nuclear fusion http://ht.dbpedia.org/resource/Fizyon dbpedia-hu:Nuclear fusion http://hy.dbpedia.org/resource/Ջերմամիջուկային_ռեակցիա dbpedia-id:Nuclear fusion dbpedia-is:Nuclear fusion dbpedia-it:Nuclear fusion dbpedia-ja:Nuclear fusion http://jv.dbpedia.org/resource/Fusi_nuklir dbpedia-kk:Nuclear fusion http://kn.dbpedia.org/resource/ಬೈಜಿಕ_ಸಂಲಯನ dbpedia-ko:Nuclear fusion dbpedia-la:Nuclear fusion http://li.dbpedia.org/resource/Kernfusie http://lt.dbpedia.org/resource/Branduolių_sąlaja http://lv.dbpedia.org/resource/Kodolsintēze dbpedia-mk:Nuclear fusion http://ml.dbpedia.org/resource/അണുസംയോജനം dbpedia-ms:Nuclear fusion http://ne.dbpedia.org/resource/नाभिकीय_संलयन dbpedia-nl:Nuclear fusion dbpedia-nn:Nuclear fusion dbpedia-no:Nuclear fusion dbpedia-oc:Nuclear fusion http://pa.dbpedia.org/resource/ਨਿਊਕਲੀ_ਮੇਲ dbpedia-pl:Nuclear fusion dbpedia-pms:Nuclear fusion dbpedia-pnb:Nuclear fusion dbpedia-pt:Nuclear fusion dbpedia-ro:Nuclear fusion dbpedia-ru:Nuclear fusion http://scn.dbpedia.org/resource/Fusioni_nucliari http://sco.dbpedia.org/resource/Nuclear_fusion dbpedia-sh:Nuclear fusion http://si.dbpedia.org/resource/න්‍යෂ්ටික_විලයනය dbpedia-simple:Nuclear fusion dbpedia-sk:Nuclear fusion dbpedia-sl:Nuclear fusion dbpedia-sr:Nuclear fusion http://su.dbpedia.org/resource/Fusi_nuklir dbpedia-sv:Nuclear fusion dbpedia-sw:Nuclear fusion http://ta.dbpedia.org/resource/அணுக்கரு_இணைவு http://te.dbpedia.org/resource/కేంద్రక_సంలీనం dbpedia-th:Nuclear fusion dbpedia-tr:Nuclear fusion http://tt.dbpedia.org/resource/Термотөш_реакциясе dbpedia-uk:Nuclear fusion http://ur.dbpedia.org/resource/نویاتی_ائتلاف http://uz.dbpedia.org/resource/Termoyadroviy_reaksiya dbpedia-vi:Nuclear fusion dbpedia-war:Nuclear fusion dbpedia-zh:Nuclear fusion https://global.dbpedia.org/id/LHRV
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Nuclear_fusion?oldid=1124710095&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/CNO_Cycle.svg wiki-commons:Special:FilePath/Binding_energy_curve_-_common_isotopes.svg wiki-commons:Special:FilePath/Deuterium-tritium_fusion.svg wiki-commons:Special:FilePath/Fusion_in_the_Sun.svg wiki-commons:Special:FilePath/Nuclear_fusion_forces_diagram.svg wiki-commons:Special:FilePath/TCV_vue_gen.jpg wiki-commons:Special:FilePath/The_Sun_by_the_Atmosp...r_Dynamics_Observatory_-_20100819.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Fusion_rxnrate.svg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Nuclear_fusion
is dbo:academicDiscipline of dbr:Richard_F._Post dbr:Steven_Cowley dbr:Tadahiko_Mizuno dbr:Ambrogio_Fasoli dbr:Harold_Furth
is dbo:knownFor of dbr:Ghulam_Murtaza_(physicist) dbr:Theodor_V._Ionescu dbr:Mark_Oliphant
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Fusion
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Nuclear_fusion_reactions dbr:Nuclear_Fusion dbr:Nuclear_Fussion dbr:Nuclear_fusion_reaction dbr:Fuse_(thermonuclear) dbr:Natural_nuclear_fusion dbr:Fuse_(nuclear) dbr:Fusion_reaction dbr:Hydrogen_Fusion dbr:Hydrogen_fusion dbr:Atomic_fusion dbr:Nuclear_fussion dbr:Thermal_Fusion dbr:Thermofusion dbr:Thermonuclear_Fusion dbr:Thermonuclear_reaction
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Calutron dbr:Canopus dbr:Canopus_(nuclear_test) dbr:Captain's_Holiday dbr:Carbon dbr:Carl_Friedrich_von_Weizsäcker dbr:Castle_Bravo dbr:Castle_Romeo dbr:Princeton_Large_Torus dbr:Princeton_Plasma_Physics_Laboratory dbr:Princeton_University dbr:Procyon dbr:Project_Excalibur dbr:Project_Icarus_(interstellar) dbr:Project_Y dbr:Proton–proton_chain dbr:Psi_Persei dbr:Pycnonuclear_fusion dbr:Pyroelectricity dbr:QR_Andromedae dbr:Qian_Xuesen dbr:Quantum_Quest:_A_Cassini_Space_Odyssey dbr:Quantum_mechanics dbr:Rokkasho dbr:Ross_154 dbr:Sandia_National_Laboratories dbr:Sarayköy_Nuclear_Research_and_Training_Center dbr:Schlock_Mercenary dbr:Elastic_scattering dbr:Electron_spiral_toroid dbr:Elementeo dbr:Endothermic_process dbr:Energy_amplifier dbr:Energy_content_of_biofuel dbr:Energy_density dbr:Energy_subsidy dbr:Energy_transformation dbr:Engine dbr:Enriched_uranium dbr:List_of_Vanderbilt_University_people dbr:List_of_agnostics dbr:List_of_atheists_in_science_and_technology dbr:List_of_bombs dbr:List_of_covers_of_Time_magazine_(2010s) dbr:List_of_energy_resources dbr:List_of_fictional_astronauts_(modern_period,_works_released_1975–1989) dbr:List_of_fields_of_doctoral_studies_in_the_United_States dbr:Neon dbr:Neutron_moderator dbr:Nuclear_chemistry dbr:Nuclear_pulse_propulsion dbr:Nuclear_thermal_rocket dbr:MIT_Plasma_Science_and_Fusion_Center dbr:Melvin_B._Gottlieb dbr:Memoirs_of_an_Invisible_Man dbr:Particle_radiation dbr:Transuranium_element dbr:1929_in_science dbr:1930_in_science dbr:2010:_The_Year_We_Make_Contact dbr:2020_in_science dbr:2020_in_the_environment_and_environmental_sciences dbr:Barnard's_Star dbr:Barnard_68 dbr:Batfink dbr:Beryllium dbr:Beryllium-8 dbr:Binary_star dbr:Blackstar_(TV_series) dbr:Blue_dwarf_(red-dwarf_stage) dbr:Bob_Guccione dbr:Breakthrough_Energy dbr:David_Hahn dbr:David_T._Hon dbr:DeLorean_time_machine dbr:Deeper,_Deeper,_Deeper_Still dbr:Definition_of_planet dbr:Delta_Aquarii dbr:Delta_Pavonis dbr:Delta_Ursae_Majoris dbr:Demining dbr:Denebola dbr:Deuterium dbr:Anthony_Peratt dbr:Antimatter-catalyzed_nuclear_pulse_propulsion dbr:Applied_physics dbr:History_of_nuclear_fusion dbr:Hitlers_Bombe dbr:Howard_Ahmanson_Jr. dbr:Hydrogen dbr:John_von_Neumann dbr:Joint_European_Torus dbr:Juan_Perón dbr:List_of_Nova_episodes dbr:List_of_Touhou_Project_characters dbr:List_of_megaprojects dbr:List_of_nuclear_weapons_tests_of_India dbr:Lithium dbr:Lithium_aluminate dbr:Lithium_hydride dbr:Paul_Harteck dbr:Renegade_Legion dbr:Richard_F._Post dbr:Ring_Nebula dbr:Roald_Sagdeev dbr:Charles_Critchfield dbr:Charles_Osmond_Frederick dbr:DEMOnstration_Power_Plant dbr:Burning_(disambiguation) dbr:Umberto_Colombo_(scientist) dbr:Unbihexium dbr:United_States_Department_of_Energy dbr:United_States_and_weapons_of_mass_destruction dbr:Universe dbr:University_of_Illinois_Urbana-Champaign dbr:University_of_Rochester dbr:Uranium-238 dbr:V838_Monocerotis dbr:VB_10 dbr:VFTS_682 dbr:VHS_J1256–1257 dbr:Van_Maanen_2 dbr:Vega dbr:Visions_of_the_Future dbr:Deadlands:_Hell_on_Earth dbr:Deaths_in_October_2007 dbr:Deaths_in_September_2003 dbr:Degenerate_matter dbr:Derek_Robinson_(physicist) dbr:Destiny's_Road dbr:Detailed_logarithmic_timeline dbr:Deuterium_fusion dbr:Deuterium–tritium_fusion dbr:Donato_Palumbo dbr:Dystopian_Wars dbr:Independence_from_Europe dbr:Index_of_energy_articles dbr:Index_of_physics_articles_(N) dbr:Induced_gamma_emission dbr:Inertial_confinement_fusion dbr:Inertial_electrostatic_confinement dbr:Inertial_fusion_power_plant dbr:Initial_mass_function dbr:Institute_of_Applied_Physics_and_Computational_Mathematics dbr:Instituto_de_Plasmas_e_Fusão_Nuclear dbr:Internal_heating dbr:International_Youth_Nuclear_Congress dbr:Interplanetary_spaceflight dbr:Ivy_King dbr:James_R._Graham dbr:LASNEX dbr:Livermorium dbr:Mushroom_cloud dbr:Nova dbr:Nuclear_power_in_Russia dbr:Stellar_classification dbr:Levitated_dipole dbr:Lewi_Tonks dbr:List_of_laser_applications dbr:List_of_most_massive_stars dbr:List_of_nuclear_weapons_tests dbr:List_of_people_from_Reno,_Nevada dbr:List_of_plasma_physics_articles dbr:Nuclear_artillery dbr:Nuclear_data dbr:Nuclear_electric_rocket dbr:Nuclear_explosion dbr:Nuclear_fuel_cycle dbr:Nuclear_fusion_reactions dbr:Nuclear_fusion–fission_hybrid dbr:Nuclear_photonic_rocket dbr:Nuclear_power_in_China dbr:Nuclear_power_in_Ireland dbr:Nuclear_power_in_North_Korea dbr:Nuclear_power_in_South_Korea dbr:Nuclear_power_in_Taiwan dbr:Nuclear_power_proposed_as_renewable_energy dbr:Nuclear_reactor_physics dbr:Nuclear_safety_and_security dbr:Nuclear_testing_at_Bikini_Atoll dbr:Nukemap dbr:Radiant_energy dbr:Prairie_View_Rotamak dbr:Thorne–Żytkow_object dbr:Sustained_Spheromak_Physics_Experiment dbr:Search_for_extraterrestrial_intelligence dbr:X-ray_burster dbr:Poland_and_weapons_of_mass_destruction dbr:Pure_fusion_weapon dbr:Science_and_technology_in_Romania dbr:Subdwarf dbr:Robert_d'Escourt_Atkinson dbr:Timeline_of_nuclear_fusion dbr:Timeline_of_the_North_Korean_nuclear_program dbr:Timeline_of_the_nuclear_program_of_Iran dbr:Nuclear_Fusion dbr:Nuclear_Fussion dbr:Nuclear_fusion_reaction dbr:Wigner_fusion dbr:18_Scorpii dbr:Colliding_beam_fusion dbr:Cooper_High_School_(Abilene,_Texas) dbr:Cosmos:_A_Spacetime_Odyssey dbr:Coulomb_barrier dbr:Crab_Nebula dbr:Criticism_of_Greenpeace dbr:Mass dbr:McMaster_Faculty_of_Engineering dbr:Mega_Ampere_Spherical_Tokamak dbr:Megatron dbr:SDSS_J0106−1000 dbr:SN_2011dh dbr:SN_2016aps dbr:Saint-Paul-lès-Durance dbr:Chemical_element dbr:Elugelab dbr:Gas_core_reactor_rocket dbr:Gas_giant dbr:Louis_Smullin dbr:Lowell_S._Brown dbr:Nebula dbr:Neutron_bomb dbr:Nova_(laser) dbr:Nuclear_energy dbr:Nuclear_engineering dbr:Nuclear_physics dbr:Nuclear_reactor dbr:O-type_star dbr:Protogalaxy dbr:Silicon-burning_process dbr:The_Institute_of_Optics dbr:Self-replicating_spacecraft dbr:Roles_of_chemical_elements dbr:Science_and_technology_in_Spain dbr:Pyroelectric_fusion dbr:Quantum_tunnelling dbr:Quasi-star dbr:Technological_applications_of_superconductivity dbr:Thermonuclear_fusion dbr:X-ray_binary dbr:Timeline_of_nuclear_weapons_development dbr:Timeline_of_stellar_astronomy dbr:Timeline_of_the_early_universe dbr:Christopher_Llewellyn_Smith dbr:Claude_Wendell_Horton_Jr. dbr:Cold_fusion dbr:Alexander_Andreevich_Samarskii dbr:Edward_A._Frieman dbr:Edward_Teller dbr:Electronvolt dbr:Energy dbr:Enrico_Fermi dbr:Epsilon_Andromedae dbr:Epsilon_Eridani dbr:Epsilon_Persei dbr:Epsilon_Reticuli dbr:Epsilon_Scorpii dbr:Franklin_Chang-Díaz dbr:Friedwardt_Winterberg dbr:Funding_of_science dbr:Fusion_Industry_Association dbr:Fusion_energy_gain_factor dbr:Fusion_power dbr:Future_of_an_expanding_universe dbr:GRE_Physics_Test dbr:Gamma_Leonis dbr:Gamma_Pavonis dbr:Gamma_Sagittae dbr:Gamma_Trianguli_Australis dbr:Gamma_ray dbr:General_Atomics dbr:George_Gamow dbr:Ghulam_Murtaza_(physicist) dbr:Giant_planet dbr:Gio._Ansaldo_&_C. dbr:Gliese_229 dbr:Gliese_752 dbr:Gliese_758 dbr:Gliese_777 dbr:Glossary_of_astronomy dbr:Glossary_of_civil_engineering dbr:Glossary_of_engineering:_M–Z dbr:Glossary_of_firelighting dbr:Glossary_of_physics dbr:Miroslav_Krstić dbr:Mu_Cephei dbr:NGC_2623 dbr:NGC_4631 dbr:NGC_6397 dbr:Nahuel_Huapi_National_Park dbr:Consilience dbr:Contemporary_Physics_Education_Project dbr:Convection_zone dbr:Corentin_Louis_Kervran dbr:The_Next_List dbr:The_Time_Tunnel dbr:The_Universe_(TV_series) dbr:Theodor_V._Ionescu dbr:Thermonuclear_weapon dbr:Theta_Carinae
is dbp:fields of dbr:Tadahiko_Mizuno dbr:Ambrogio_Fasoli dbr:Harold_Furth
is rdfs:seeAlso of dbr:DEMOnstration_Power_Plant dbr:ITER
is owl:differentFrom of dbr:Nuclear_fission
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Nuclear_fusion