Wishful thinking (original) (raw)

About DBpedia

Toužebné myšlení (anglicky wishful thinking) nebo iluzorní myšlení je uvažování a rozhodování založené na tom, co by bylo příjemné si představit, spíše než na důkazech, skutečnosti a racionalitě. Je to produkt řešení konfliktu mezi přesvědčením a touhou. Metodologie zkoumání toužebného myšlení jsou rozmanité. Různé disciplíny a myšlenkové školy zkoumají související mechanismy, jako jsou nervové obvody, lidské poznání a emoce, typy předpojatosti, prokrastinace, motivace, optimismu, pozornosti a prostředí. Tento koncept byl také zkoumán jako klam.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract El pensament il·lusori (també anomenat pensament desideratiu en àmbits més específics com la psicologia o la sociologia) descriu la presa de decisions i la creació de creences basada en allò que és agradable imaginar, més que fets reals, verificables o racionals. És un producte de la resolució de conflictes entre creença i desig. Les metodologies per examinar els pensaments il·lusoris són diverses. Diverses disciplines o escoles de pensament examinen mecanismes relacionats, com ara circuits neuronals, cognició i emocions humanes, tipus de prejudicis, procrastinació, motivació, optimisme, atenció i entorn. Aquest concepte s'examina com un raonament fal·laç. S'assimila al concepte de visió desiderativa. Alguns psicòlegs creuen que el pensament positiu pot influir positivament en la conducta i, per tant, donar millors resultats. Això s'anomena «l'efecte Pigmalió». Els estudis sempre han demostrat que totes les altres coses són iguals, que els subjectes prediuen conseqüències positives amb més facilitat que les negatives, que s'anomena . Tanmateix, la investigació suggereix que en determinades circumstàncies, com per exemple, quan augmenta una amenaça, es produeix el fenomen contrari. (ca) التفكير الرغائبي أو التفكير الرغبوي أو تفكير تمني أو التفكير بالتمني (بالإنجليزية: Wishful thinking)‏ هو تكوين الاعتقادات واتخاذ القرارات القائمة على رغبات الفرد بتمني ما يريده عوضًا عن التفكير الذي يستند إلى الأدلة أو العقلانية أو الواقعية. دائمًا ما تشير الدراسات بعد تثبيت كل المتغيرات الأخرى يتوقع القائمون على البحث أن النتائج الإيجابية هي الأكثر احتمالية من النتائج السلبية (انظر أثر التكافؤ). و من ناحية أخرى، يرى بعض علماء النفس أن التفكير الإيجابي يؤثر إيجابيًا على السلوك مما يؤدي إلى نتائج أفضل، ويطلقون عليه تأثير بجماليون". وقد وصف كريستوفر بوكر التفكير بالتمني بالعبارات:«دائرة الخيال»...ذلك النموذج المتكرر في حياة الأشخاص وفي السياسات وفي التاريخ ومتكرر أيضًا في القصص. عندما ننخرط في عمل نندفع نحوه بسبب التفكير بالتمني ودون وعي، فهنا قد تبدو أن كل الأمور على ما يرام لفترة من الزمن وهذا ما يمكن أن نطلق عليه «مرحلة الحلم»، ولكن بسبب عدم التوافق بين هذا الاعتقاد الظاهري والواقع، تظهر «مرحلة الإحباط» التي عندها تبدو الأمور على غير ما يرام مما يتطلب بذل المزيد من المجهود لرؤية هذا الخيال على أرض الواقع، ومع ضغط الحياة الواقعية تأتي «مرحلة الكابوس» وفيها يكون كل شيء على عكس ما نريد ويصل لذروته حيث يحدث «الانفجار عند الاصطدام بالواقع» حينما يتلاشى الخيال. (ar) Toužebné myšlení (anglicky wishful thinking) nebo iluzorní myšlení je uvažování a rozhodování založené na tom, co by bylo příjemné si představit, spíše než na důkazech, skutečnosti a racionalitě. Je to produkt řešení konfliktu mezi přesvědčením a touhou. Metodologie zkoumání toužebného myšlení jsou rozmanité. Různé disciplíny a myšlenkové školy zkoumají související mechanismy, jako jsou nervové obvody, lidské poznání a emoce, typy předpojatosti, prokrastinace, motivace, optimismu, pozornosti a prostředí. Tento koncept byl také zkoumán jako klam. (cs) Desira-gogoeta (ingelesez: wishful thinking) sinesmenak sortzeko eta erabakiak hartzeko jotzeko ilusioa da, eta ez ebidentziara, arrazionaltasunera edo errealitatera jotzea. Sinesmenaren eta desioaren arteko gatazkak ebaztearen ondorioa da. Ikerketek erakutsi dutenez, zirkunstantziak berdinak badira, subjektuek emaitza positiboak negatiboak baino probableagoak direla aurreikusiko dute — berreste alderako isuria —. Hala ere, beste ikerketek, egoera jakin batzuetan, mehatxuak areagotzen direnean adibidez, alderantzizko fenomenoa gertatzen dela diote. Psikologo batzuek uste dute pentsamendu positiboak eragin positiboa izan dezakeela portaeran eta, hala, emaitza hobeak sor ditzakeela. Horri "Pigmalion efektua" deitzen zaio. (eu) El pensamiento ilusorio es la formación de creencias y la toma de decisiones en función de lo que podría complacernos imaginar, en vez de apelar a la evidencia, a la racionalidad o a la realidad. Es el producto de resolver conflictos entre la creencia y el deseo.​ Las investigaciones han demostrado que, si las circunstancias permanecen iguales, los sujetos predecirán que los resultados positivos son más probables que los negativos —véase —. Sin embargo, las investigaciones sugieren que, en ciertas circunstancias, como por ejemplo cuando aumentan las amenazas, ocurre el fenómeno inverso.​ Algunos psicólogos creen que el pensamiento positivo puede influir positivamente sobre el comportamiento y generar, así, mejores resultados. Esto se denomina el «efecto Pigmalión»​​ describió las ilusiones como sigue: «el ciclo de fantasía»… un patrón que se presenta una y otra vez en nuestras vidas, en la política, en la historia… y en las historias. Cuando comenzamos a comportarnos llevados inconscientemente por una fantasía, todo parece estar bien por un rato, en lo que podríamos denominar la «etapa del sueño». Sin embargo, debido a que este hacer creer no puede reconciliarse nunca con la realidad, nos lleva a la «etapa de la frustración» cuando las cosas comienzan a funcionar mal, y genera un esfuerzo más decidido a conservar la fantasía. Conforme la realidad nos presiona, nos conduce hacia una «etapa de pesadilla», pues todo funciona mal, y culmina en una «explosión de la realidad», cuando la fantasía finalmente se desvanece.​ (es) La pensée désidérative décrit la prise de décision et la formation de croyances basées sur ce qu'il est agréable à imaginer, plutôt que sur des faits réels, vérifiables ou rationnels. C'est un produit de la résolution des conflits entre croyance et désir. Les méthodologies pour examiner les pensées désidératives sont diverses. Diverses disciplines ou écoles de pensée examinent les mécanismes connexes tels que les circuits neuronaux, la cognition et les émotions humaines, les types de préjugés, la procrastination, la motivation, l'optimisme, l'attention et l'environnement. Ce concept est examiné comme un raisonnement fallacieux. Il est assimilé au concept de vision désidérative. Certains psychologues pensent que la pensée positive peut influencer positivement le comportement et ainsi apporter de meilleurs résultats. C'est ce qu'on appelle « l'effet Pygmalion ». Les études ont toujours montré, toutes choses égales par ailleurs, que les sujets prédisent plus facilement des conséquences positives que des conséquences négatives, ce qu'on appelle le biais d'optimisme. Cependant, des recherches suggèrent que, dans certaines circonstances, comme lorsqu'une menace augmente, le phénomène inverse se produit. (fr) Berangan-angan adalah pembentukan keyakinan berdasarkan apa yang mungkin menyenangkan untuk dibayangkan, bukan pada bukti, rasionalitas, atau kenyataan. Ini adalah produk penyelesaian konflik antara keyakinan dan keinginan. Metodologi untuk mengkaji angan-angan sangat beragam. Berbagai disiplin ilmu dan aliran pemikiran meneliti mekanisme terkait seperti sirkuit saraf, kognisi dan emosi manusia, jenis bias, penundaan, motivasi, optimisme, perhatian, dan lingkungan. Konsep ini telah diperiksa sebagai kekeliruan. Hal ini terkait dengan konsep angan-angan. Beberapa psikolog percaya bahwa berpikir positif mampu mempengaruhi perilaku secara positif dan membawa hasil yang lebih baik. Ini disebut "efek Pygmalion".Christopher Booker menggambarkan angan-angan dalam hal "siklus fantasi"... sebuah pola yang berulang dalam kehidupan pribadi, dalam politik, dalam sejarah—dan dalam bercerita. Ketika kita memulai suatu tindakan yang secara tidak sadar didorong oleh angan-angan, semua mungkin tampak berjalan baik untuk sementara waktu, dalam apa yang disebut "tahap mimpi". Tetapi karena khayalan ini tidak pernah dapat didamaikan dengan kenyataan, itu mengarah ke "tahap frustrasi" ketika segala sesuatunya mulai salah, mendorong upaya yang lebih bertekad untuk menjaga fantasi tetap ada. Saat realitas menekan, itu mengarah ke "panggung mimpi buruk" karena semuanya berjalan salah, yang berpuncak pada "ledakan menjadi kenyataan", ketika fantasi akhirnya berantakan. Studi secara konsisten menunjukkan bahwa dengan menganggap semua hal lain sama, subjek akan memprediksi hasil positif lebih mungkin daripada hasil negatif (lihat optimisme yang tidak realistis ). Namun, penelitian menunjukkan bahwa dalam keadaan tertentu, seperti ketika ancaman meningkat, fenomena sebaliknya terjadi. (in) Wishful thinking is the formation of beliefs based on what might be pleasing to imagine, rather than on evidence, rationality, or reality. It is a product of resolving conflicts between belief and desire. Methodologies to examine wishful thinking are diverse. Various disciplines and schools of thought examine related mechanisms such as neural circuitry, human cognition and emotion, types of bias, procrastination, motivation, optimism, attention and environment. This concept has been examined as a fallacy. It is related to the concept of wishful seeing. Some psychologists believe that positive thinking is able to positively influence behavior and so bring about better results. This is called the "Pygmalion effect". Christopher Booker described wishful thinking in terms of "the fantasy cycle" ... a pattern that recurs in personal lives, in politics, in history—and in storytelling. When we embark on a course of action which is unconsciously driven by wishful thinking, all may seem to go well for a time, in what may be called the "dream stage". But because this make-believe can never be reconciled with reality, it leads to a "frustration stage" as things start to go wrong, prompting a more determined effort to keep the fantasy in being. As reality presses in, it leads to a "nightmare stage" as everything goes wrong, culminating in an "explosion into reality", when the fantasy finally falls apart. Studies have consistently shown that holding all else equal, subjects will predict positive outcomes to be more likely than negative outcomes (see unrealistic optimism). However, research suggests that under certain circumstances, such as when threat increases, a reverse phenomenon occurs. (en) Il pensiero illusorio (in inglese, wishful thinking), conosciuto anche come pensiero desiderativo, pensiero desideroso, pio desiderio o pensiero bramoso, è il processo mentale per cui si tende a crearsi convincimenti e prendere decisioni facendosi dirigere da ciò che più può essere piacevole, gradito o appagante dal punto di vista del soggetto (desiderio) invece di basarsi su indizi, realtà e razionale giudizio. In questo senso è il prodotto del conflitto tra principio di realtà e principio di piacere, in cui il secondo viene, più o meno consciamente, fatto prevalere. Alcuni studi hanno mostrato che, a parità di altre condizioni, gli individui tendono a fare predizioni positive con un processo anche chiamato "ottimismo irrealistico". (it) 希望的観測(きぼうてきかんそく、英: wishful thinking)は、信念の一形態であり、証拠や合理性ではなく、「そうあって欲しい」とか「そうだったらいいな」という希望に影響されて判断を行うことをいう。一般に、好ましい結果が好ましくない結果よりもありそうだと予測することを指す。 以下に例を示す。 * 経済学者アーヴィング・フィッシャーは、世界恐慌の発端となった1929年の株価暴落の数週間前に「株価は、恒久的に高い高原のようなものに到達した」と述べた。 * ジョン・F・ケネディ大統領は、ピッグス湾事件においてキューバ軍が優勢になった場合、CIAに支援された反乱軍が「各地に溶け込むことで壊滅を免れる」と信じていた。 (ja) Wishful thinking é uma expressão idiomática inglesa, às vezes traduzida como pensamento ilusório ou pensamento desejoso, usada na língua portuguesa, que certas pessoas pensam ser de difícil tradução. Significa tomar os desejos por realidade e tomar decisões ou seguir raciocínios baseados nesses desejos, em vez de em fatos ou na racionalidade. Pode ser entendido também como a formação de crenças de acordo com o que é agradável de se imaginar, ao invés de basear essas crenças na racionalidade. É um produto da resolução de conflitos entre crença e desejo. Em português a expressão, "vontade de crer" reproduz com precisão a ideia de "wishful thinking", como atesta a definição do dicionário Houaiss da Língua Portuguesa: "impulso que conduz o ser humano à crença em determinadas suposições, tais como os princípios da religião ou do livre-arbítrio, cuja legitimidade não depende de qualquer comprovação obtenível por meio de fatos ou dados objetivos, mas de sua utilidade psicológica e dos benefícios vitais que as acompanham." Muitos estudos provaram que, se todas as outras condições se mantiverem iguais, os sujeitos irão prever que os resultados positivos são mais prováveis do que os resultados negativos. Entretanto, pesquisas recentes sugerem que sob certas circunstâncias, quando as ameaças aumentam, um fenômeno contrário ocorre. (pt) Myślenie życzeniowe (ang. wishful thinking) – sposób rozumowania i podejmowania decyzji opierający się na wizji „optymistycznego scenariusza” w miejsce odwoływania się do dowodów i racjonalności. Może być także jednym z objawów , nerwicy, a nawet schizofrenii. Przed wojną Melchior Wańkowicz ukuł termin chciejstwo. Typowe przykłady myślenia życzeniowego: * ekonomista Irving Fisher na parę tygodni przed Czarnym czwartkiem, poprzedzającym tzw. Wielki kryzys, powiedział: „ceny akcji osiągnęły coś, co wygląda jak permanentny płaskowyż”, * brytyjski premier, Neville Chamberlain, w 1938 r. poinformował opinię publiczną, że Układ monachijski zagwarantował: „pokój naszym czasom”, * plan Hitlera inwazji na ZSRR – operacja Barbarossa, * prezydent John F. Kennedy podczas Inwazji na Zatokę Świń wierzył, że pokonani przez kubańskie siły dywersanci CIA „mogą uniknąć całkowitego rozbicia poprzez wtapianie się w okolicę”. (pl) Önsketänkande är ett sätt att tänka där man framhäver det som personen anser är önskvärt, och förtränger det som är oönskvärt (baserat på fakta, rationalitet eller verklighet). Det kan leda till självbedrägeri. På så sätt utgör önsketänkande en kognitiv bias. Ordet har varit en del av svenska språket sedan 1939. (sv) 一廂情願是基於美好的想像而非基於理性思考和客觀證據形成信念,是一種認知偏差。其形式是:我希望X是對的,因此我相信X是對的。 (zh) Приня́тие жела́емого за действи́тельное — формирование убеждений и принятие решений в соответствии с тем, что является приятным человеку, вместо апелляции к имеющимся доказательствам, рациональности или реальности. (ru) Прийняття бажаного за дійсне — це формування переконань та прийняття рішень відповідно до того, що є приємним, замість того, щоб звернутись до наявних доказів, раціональності або реальності. Такі дії є результатом вирішення конфліктів між переконаннями та бажаннями. Дослідження показали, що за інших рівних умов, учасники експериментів передбачають позитивні наслідки подій як більш ймовірні, ніж негативні (див також ефект валентності). Однак, новіші дослідження також містять свідчення, що при певних обставинах, наприклад коли зростає загроза, виникає зворотній ефект. Деякі психологи стверджують, що позитивне мислення може позитивно впливати на поведінку, а отже дозволяти досягти кращих результатів. Це називається «ефект Пігмаліона». (uk)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Wishful_Thinking.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink https://books.google.com/books%3Fid=HAVjQgAACAAJ%7Cyear=1994%7Cpublisher=Penguin https://books.google.com/books%3Fid=_M8EkgAACAAJ%7Cedition=3rd%7Cyear=2011%7Cpublisher=Pearson
dbo:wikiPageID 386062 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 47552 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1108631069 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Carmen_Miranda dbr:Priming_(psychology) dbr:Orbitofrontal_cortex dbr:Procrastination dbr:Belief dbr:Decision_making dbr:Anterior_cingulate_cortex dbr:Appeal_to_consequences dbr:Appeal_to_emotion dbc:Appeals_to_emotion dbr:Perception dbr:Unintended_consequences dbr:David_Dunning dbr:Inattentional_blindness dbr:Informal_fallacy dbr:Psychic_equivalence dbr:Self-disclosure dbr:Confirmation_bias dbr:Cornell_University dbr:Amygdala dbr:Mental_image dbr:Optimism dbr:Emotional_memory dbr:Emotional_state dbr:Functional_magnetic_resonance_imaging dbr:Fusiform_gyrus dbr:Motivated_reasoning dbr:Conceptual_system dbr:Optimism_bias dbr:Magical_thinking dbr:Magnetic_resonance_imaging dbr:Choice-supportive_bias dbr:Emily_Balcetis dbr:Hope dbr:Ideocracy dbr:Ideology dbr:Parvocellular_pathway dbr:Pollyanna_principle dbr:Social_support dbr:Stimulus_(psychology) dbr:Truthiness dbr:Just-world_hypothesis dbr:Self-serving_bias dbr:Perceptual_system dbr:Nirvana_fallacy dbr:Ambiguous_image dbr:Parietal_lobe dbr:Necker_cube dbr:Prefrontal_cortex dbr:Psychodynamics dbr:Self-esteem dbr:Visual_field dbr:Psychosocial dbr:Pygmalion_effect dbr:Rationality dbr:Reality dbr:Groupthink dbr:Attention dbr:Attentional_bias dbc:Cognitive_biases dbr:Cherry_picking_(fallacy) dbr:Jerome_Bruner dbr:Binocular_rivalry dbr:Cognitive_bias dbr:Cognitive_dissonance dbr:Ebbinghaus_illusion dbr:Occipital_lobe dbr:Change_blindness dbr:Christopher_Booker dbr:Magnocellular_pathway dbr:Stimulus_onset_asynchrony dbr:Eye_tracking dbr:Evidence dbr:Self-efficacy dbr:Interpretation_bias dbr:Response_bias dbr:Self-deception dbr:Self-fulfilling_prophecy dbr:Unrealistic_optimism dbr:Fixation_point dbr:Red_herring_(fallacy) dbr:Inferotemporal_cortex dbr:Self-worth dbr:File:Scout_Girl_in_Concentration.jpg dbr:File:Brodmann_areas_17_18_19.png dbr:File:Wishful_Thinking.jpg
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Authority_control dbt:Citation dbt:Cite_journal dbt:Columns-list dbt:Other_uses dbt:Portal dbt:Reflist dbt:Sfn dbt:Short_description dbt:Harvid dbt:Fallacies
dcterms:subject dbc:Appeals_to_emotion dbc:Cognitive_biases
gold:hypernym dbr:Formation
rdf:type owl:Thing dbo:MilitaryUnit
rdfs:comment Toužebné myšlení (anglicky wishful thinking) nebo iluzorní myšlení je uvažování a rozhodování založené na tom, co by bylo příjemné si představit, spíše než na důkazech, skutečnosti a racionalitě. Je to produkt řešení konfliktu mezi přesvědčením a touhou. Metodologie zkoumání toužebného myšlení jsou rozmanité. Různé disciplíny a myšlenkové školy zkoumají související mechanismy, jako jsou nervové obvody, lidské poznání a emoce, typy předpojatosti, prokrastinace, motivace, optimismu, pozornosti a prostředí. Tento koncept byl také zkoumán jako klam. (cs) 希望的観測(きぼうてきかんそく、英: wishful thinking)は、信念の一形態であり、証拠や合理性ではなく、「そうあって欲しい」とか「そうだったらいいな」という希望に影響されて判断を行うことをいう。一般に、好ましい結果が好ましくない結果よりもありそうだと予測することを指す。 以下に例を示す。 * 経済学者アーヴィング・フィッシャーは、世界恐慌の発端となった1929年の株価暴落の数週間前に「株価は、恒久的に高い高原のようなものに到達した」と述べた。 * ジョン・F・ケネディ大統領は、ピッグス湾事件においてキューバ軍が優勢になった場合、CIAに支援された反乱軍が「各地に溶け込むことで壊滅を免れる」と信じていた。 (ja) Önsketänkande är ett sätt att tänka där man framhäver det som personen anser är önskvärt, och förtränger det som är oönskvärt (baserat på fakta, rationalitet eller verklighet). Det kan leda till självbedrägeri. På så sätt utgör önsketänkande en kognitiv bias. Ordet har varit en del av svenska språket sedan 1939. (sv) 一廂情願是基於美好的想像而非基於理性思考和客觀證據形成信念,是一種認知偏差。其形式是:我希望X是對的,因此我相信X是對的。 (zh) Приня́тие жела́емого за действи́тельное — формирование убеждений и принятие решений в соответствии с тем, что является приятным человеку, вместо апелляции к имеющимся доказательствам, рациональности или реальности. (ru) التفكير الرغائبي أو التفكير الرغبوي أو تفكير تمني أو التفكير بالتمني (بالإنجليزية: Wishful thinking)‏ هو تكوين الاعتقادات واتخاذ القرارات القائمة على رغبات الفرد بتمني ما يريده عوضًا عن التفكير الذي يستند إلى الأدلة أو العقلانية أو الواقعية. دائمًا ما تشير الدراسات بعد تثبيت كل المتغيرات الأخرى يتوقع القائمون على البحث أن النتائج الإيجابية هي الأكثر احتمالية من النتائج السلبية (انظر أثر التكافؤ). و من ناحية أخرى، يرى بعض علماء النفس أن التفكير الإيجابي يؤثر إيجابيًا على السلوك مما يؤدي إلى نتائج أفضل، ويطلقون عليه تأثير بجماليون". (ar) El pensament il·lusori (també anomenat pensament desideratiu en àmbits més específics com la psicologia o la sociologia) descriu la presa de decisions i la creació de creences basada en allò que és agradable imaginar, més que fets reals, verificables o racionals. És un producte de la resolució de conflictes entre creença i desig. (ca) El pensamiento ilusorio es la formación de creencias y la toma de decisiones en función de lo que podría complacernos imaginar, en vez de apelar a la evidencia, a la racionalidad o a la realidad. Es el producto de resolver conflictos entre la creencia y el deseo.​ Las investigaciones han demostrado que, si las circunstancias permanecen iguales, los sujetos predecirán que los resultados positivos son más probables que los negativos —véase —. Sin embargo, las investigaciones sugieren que, en ciertas circunstancias, como por ejemplo cuando aumentan las amenazas, ocurre el fenómeno inverso.​ (es) Desira-gogoeta (ingelesez: wishful thinking) sinesmenak sortzeko eta erabakiak hartzeko jotzeko ilusioa da, eta ez ebidentziara, arrazionaltasunera edo errealitatera jotzea. Sinesmenaren eta desioaren arteko gatazkak ebaztearen ondorioa da. Ikerketek erakutsi dutenez, zirkunstantziak berdinak badira, subjektuek emaitza positiboak negatiboak baino probableagoak direla aurreikusiko dute — berreste alderako isuria —. Hala ere, beste ikerketek, egoera jakin batzuetan, mehatxuak areagotzen direnean adibidez, alderantzizko fenomenoa gertatzen dela diote. (eu) Berangan-angan adalah pembentukan keyakinan berdasarkan apa yang mungkin menyenangkan untuk dibayangkan, bukan pada bukti, rasionalitas, atau kenyataan. Ini adalah produk penyelesaian konflik antara keyakinan dan keinginan. Metodologi untuk mengkaji angan-angan sangat beragam. Berbagai disiplin ilmu dan aliran pemikiran meneliti mekanisme terkait seperti sirkuit saraf, kognisi dan emosi manusia, jenis bias, penundaan, motivasi, optimisme, perhatian, dan lingkungan. Konsep ini telah diperiksa sebagai kekeliruan. Hal ini terkait dengan konsep angan-angan. (in) Wishful thinking is the formation of beliefs based on what might be pleasing to imagine, rather than on evidence, rationality, or reality. It is a product of resolving conflicts between belief and desire. Methodologies to examine wishful thinking are diverse. Various disciplines and schools of thought examine related mechanisms such as neural circuitry, human cognition and emotion, types of bias, procrastination, motivation, optimism, attention and environment. This concept has been examined as a fallacy. It is related to the concept of wishful seeing. (en) La pensée désidérative décrit la prise de décision et la formation de croyances basées sur ce qu'il est agréable à imaginer, plutôt que sur des faits réels, vérifiables ou rationnels. C'est un produit de la résolution des conflits entre croyance et désir. (fr) Il pensiero illusorio (in inglese, wishful thinking), conosciuto anche come pensiero desiderativo, pensiero desideroso, pio desiderio o pensiero bramoso, è il processo mentale per cui si tende a crearsi convincimenti e prendere decisioni facendosi dirigere da ciò che più può essere piacevole, gradito o appagante dal punto di vista del soggetto (desiderio) invece di basarsi su indizi, realtà e razionale giudizio. In questo senso è il prodotto del conflitto tra principio di realtà e principio di piacere, in cui il secondo viene, più o meno consciamente, fatto prevalere. (it) Myślenie życzeniowe (ang. wishful thinking) – sposób rozumowania i podejmowania decyzji opierający się na wizji „optymistycznego scenariusza” w miejsce odwoływania się do dowodów i racjonalności. Może być także jednym z objawów , nerwicy, a nawet schizofrenii. Przed wojną Melchior Wańkowicz ukuł termin chciejstwo. Typowe przykłady myślenia życzeniowego: (pl) Wishful thinking é uma expressão idiomática inglesa, às vezes traduzida como pensamento ilusório ou pensamento desejoso, usada na língua portuguesa, que certas pessoas pensam ser de difícil tradução. Significa tomar os desejos por realidade e tomar decisões ou seguir raciocínios baseados nesses desejos, em vez de em fatos ou na racionalidade. Pode ser entendido também como a formação de crenças de acordo com o que é agradável de se imaginar, ao invés de basear essas crenças na racionalidade. É um produto da resolução de conflitos entre crença e desejo. Em português a expressão, "vontade de crer" reproduz com precisão a ideia de "wishful thinking", como atesta a definição do dicionário Houaiss da Língua Portuguesa: "impulso que conduz o ser humano à crença em determinadas suposições, tais c (pt) Прийняття бажаного за дійсне — це формування переконань та прийняття рішень відповідно до того, що є приємним, замість того, щоб звернутись до наявних доказів, раціональності або реальності. Такі дії є результатом вирішення конфліктів між переконаннями та бажаннями. Дослідження показали, що за інших рівних умов, учасники експериментів передбачають позитивні наслідки подій як більш ймовірні, ніж негативні (див також ефект валентності). Однак, новіші дослідження також містять свідчення, що при певних обставинах, наприклад коли зростає загроза, виникає зворотній ефект. (uk)
rdfs:label تفكير رغبوي (ar) Pensament desideratiu (ca) Toužebné myšlení (cs) Wunschdenken (de) Pensamiento ilusorio (es) Desira-gogoeta (eu) Pensée désidérative (fr) Berangan-angan (in) Pensiero illusorio (it) 希望的観測 (ja) Myślenie życzeniowe (pl) Wishful thinking (pt) Принятие желаемого за действительное (ru) Önsketänkande (sv) Wishful thinking (en) Прийняття бажаного за дійсне (uk) 一廂情願 (zh)
owl:sameAs freebase:Wishful thinking wikidata:Wishful thinking dbpedia-ar:Wishful thinking dbpedia-ca:Wishful thinking dbpedia-cs:Wishful thinking dbpedia-de:Wishful thinking dbpedia-es:Wishful thinking dbpedia-eu:Wishful thinking dbpedia-fa:Wishful thinking dbpedia-fi:Wishful thinking dbpedia-fr:Wishful thinking dbpedia-he:Wishful thinking dbpedia-id:Wishful thinking dbpedia-it:Wishful thinking dbpedia-ja:Wishful thinking http://lt.dbpedia.org/resource/Tikėjimas_iš_troškimo dbpedia-pl:Wishful thinking dbpedia-pt:Wishful thinking dbpedia-ro:Wishful thinking dbpedia-ru:Wishful thinking dbpedia-sv:Wishful thinking dbpedia-th:Wishful thinking dbpedia-tr:Wishful thinking dbpedia-uk:Wishful thinking dbpedia-zh:Wishful thinking https://global.dbpedia.org/id/4yfdX
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Wishful_thinking?oldid=1108631069&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Wishful_Thinking.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Brodmann_areas_17_18_19.png wiki-commons:Special:FilePath/Scout_Girl_in_Concentration.jpg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Wishful_thinking
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Wishful_thinking_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Make_a_wish_online dbr:Wishful_thinking_(psychology)
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Psychometry_(paranormal) dbr:Schlieffen_Plan dbr:Electronic_voice_phenomenon dbr:Epistemic_virtue dbr:List_of_fallacies dbr:Bay_of_Pigs_Invasion dbr:Beowulf_(2007_film) dbr:Bigfoot dbr:Defence_mechanism dbr:Appeal_to_consequences dbr:Appeal_to_emotion dbr:Joseph_Rodes_Buchanan dbr:Death_march_(project_management) dbr:Decision-making dbr:Definitions_of_knowledge dbr:Index_of_philosophy_articles_(R–Z) dbr:List_of_rulers_of_Duklja dbr:Pro-innovation_bias dbr:Planning_fallacy dbr:Confirmation_bias dbr:Clairvoyance dbr:The_Secret_(2006_film) dbr:Martial_race dbr:Loch_Ness_Monster dbr:Maarten_Boudry dbr:Choice-supportive_bias dbr:Časlav_of_Serbia dbr:Emotional_bias dbr:Feeling dbr:Pollyanna_principle dbr:Poltergeist dbr:Spiritual_bypass dbr:Medical_intuitive dbr:Action_(philosophy) dbr:Law_of_averages dbr:Misanthropy dbr:Nirvana_fallacy dbr:Academic_Games dbr:Curt_John_Ducasse dbr:Not_invented_here dbr:Chronicle_of_the_Priest_of_Duklja dbr:The_Emperor's_New_Clothes dbr:Seven_of_Cups dbr:Rationality dbr:Groupthink dbr:Absurdism dbr:Chinese_word_for_"crisis" dbr:John_Beloff dbr:Józef_Łobodowski dbr:Laurence_de_Cambronne dbr:Cognitive_dissonance dbr:Telepathy dbr:The_True_Believer dbr:Wish dbr:Wishful_thinking_(disambiguation) dbr:Yield_(chemistry) dbr:Autism_rights_movement dbr:Autopen dbr:Positivity_effect dbr:Software_development_effort_estimation dbr:Free_parameter dbr:Catacomb_Church dbr:List_of_cognitive_biases dbr:Risk dbr:Expansionism dbr:Luck dbr:Scrying dbr:Roland_Bénabou dbr:Pathological_science dbr:Philosophical_methodology dbr:Requiem_for_a_Species dbr:Psychic_detective dbr:Van_Gogh_fallacy dbr:Yao_Yue dbr:Make_a_wish_online dbr:Wishful_thinking_(psychology)
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Wishful_thinking