Gamma ray (original) (raw)

About DBpedia

Οι ακτίνες γ ανήκουν στο ηλεκτρομαγνητικό φάσμα. Αποτελούν τις ακτίνες με τη μεγαλύτερη συχνότητα, άρα και κατά φωτόνιο ενέργεια του φάσματος. Η ταχύτητα των ακτίνων γ στο κενό ισούται με την ταχύτητα των ηλεκτρομαγνητικών ακτίνων στο κενό και είναι c=299.792.458 m/s. Το μήκος κύματός τους κυμαίνεται στα 10-10 έως 10-14 μέτρα, ώστε να είναι συγκρίσιμο με τη διάμετρο ενός πυρήνα ατόμου. Είναι εξαιρετικά επικίνδυνες ακτίνες, οι οποίες διασπούν τις ουσίες των κυττάρων και μεταλλάσσουν το DNA προκαλώντας θάνατο σε όλους σχεδόν τους οργανισμούς που εκτίθενται σε αυτήν.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract أشعة غاما هي أشعةٌ كَهْرُومِغْنَاطِيسِيةٍ، تم اكتشافها سنة 1900 على يد العالم الفرنسي فيلارد. يرمز لها بـ γ ، وهي أشد طاقة من أشعة إكس؛ تقدر طاقاتها بين 1 مليون إلكترون فولت و 14 مليون إلكترون فولت ، بينما طاقة أشعة إكس بين 50 كيلو إلكترون فولت و نحو 500 كيلو إلكترون فولت.وأشعة غاما هي ناتج للتفاعلات النووية التي غالبا ما تحدث في الفضاء، وفي التفاعلات النووية و المفاعلات النووية ، كما تنتج أيضا من العناصر المشعة مثل اليورانيوم وباقي النظائر المشعة والبلوتونيوم والبولونيوم . ولذلك تحرم المعاهدات الدولية إجراء تفجيرات نووية.وهي تنتشر في الفراغ والهواء، بسرعة مساوية لـ سرعة الضوء ، فهي موجات كهرومغناطيسية وليست جسيمات . لها طاقات عالية وقدرة كبيرة على النفاذ في المواد أكثر من الأشعة السينية و الأشعة فوق البنفسجية وموجاتها قصيرة جداً، وتتراوح أطوال موجتها بين 0.05 انغستروم إلى 0.005 انغستروم. وأشعة غاما ذات تأثير ضار جداً على الخلايا الحية، ولولا وجود الغلاف الجوي حول الأرض الذي يمتص ويشتت هذه الأشعة ذات التردد الموجي العالي والطاقة الكبيرة، لأنعدمت الحياة على سطح الأرض. لأن أشعة غاما لها قدرة فائقة على النفاذ واختراق الأجسام. وترجع قدرتها على تدمير الخلايا الحية أنها أشعة مؤينة، أي أنها تسبب التأين في المادة، وتأين المادة الحية يعني إضرار قد يؤدي إلى موت الخلية. * وتعتبر أشعة غاما من أخطر الإشعاعات في المجال الكهرومغناطيسي، إذ أنها تمتلك الطاقة الأعلى بسبب ارتفاع ترددها وبالتالي قصر أطوال موجاتها. * أما عن استخداماتها، فهي تستخدم في المجالان الطبي والصناعي، ولكن بكميات صغيرة جداً، حيث جرعات الأشعة التي تعطى للمريض محسوبة بدقة كبيرة بحيث تدمر الخلايا السرطانية، وأما خلايا الجسم السليمة فهي تستعيد صحتها بعد فترة نقاهة وتستطيع متابعة سير العمليات الحيوية في الجسم. وفي العلاج الطبي فتستخدم غالبا لقتل الخلايا السرطانية، وأما في المجال الصناعي فهي تستخدم لتصوير أنابيب البترول لمعرفة جودة الأنابيب وسلامة اللحام، إضافة إلى قتل الجراثيم في المواد الغذائية المعلبة وتعقيم الحبوب، وبما أنها نتاج للتفاعلات النووية، فإنها دون شك تستخدم في المفاعل والقنابل النووية. * وكما نعلم فإن خطورة الشيء تكمن في قوته، والتعرض الكثيف لأشعة الشمس التي بالتالي تنتج أشعة غاما إلا أن نسبتها في أشعة الشمس قليل جدا، وخطورة التعرض لإشعاع الشمس يكمن في الأشعة الفوق بنفسجية ذات الترددات العالية، والتي قد يؤدي للإصابة المباشرة بسرطان الجلد. * يعتني الفيزيائون والعاملون في مجالات استخدام أشعة غاما، بوقاية أنفسهم من التعرض لتلك الأشعة. فهم يستخدمون تلك الأشعة والمواد التي تصدرها من وراء حائل من الرصاص بسمك 1 سم. اكتشفت أشعة غاما بواسطة العالم الفرنسي بول فيلارد في العام 1900. هذه الاشعة ذات الطول الموجي الأقصر في الطيف الكهرومغناطيسي وذات الطاقة الأعلى وذلك لأنها تنتج من التصادمات النووية وكذلك من العناصر المشعة. وكما هو الحال في إنتاج اشعة اكس تم تعجيل الإلكترونات في فرق جهد عالي هنا يتم تعجيل الأنوية بطاقة عالية جداً باستخدام المعجلات مثل السيكلترون cyclotron والسنكروترون synchrotron. في الطبيعة تنتج أشعة غاما من الشمس نتيجة للتفاعلات النووية وتصل طاقة أشعة غاما إلى مليون إلكترون فولت. وتعتبر المجرات السماوية والنجوم المنتشرة في الفضاء من مصادر اشعة اكس. ويعمل علماء الفلك على دراسة هذه الاشعة بواسطة مراصد مخصصة لهذا الغرض لفهم اسرار هذا الكون. كما أن العناصر المشعة مثل اليورانيوم والبلوتونيوم والبولونيوم تنتج أشعة غاما باستمرار. تقطع أشعة غاما مسافات فلكية في الفضاء وتمتص هذه الاشعة فقط عند اصطدامها بالغلاف الجوي للكرة الأرضية. وبهذا يشكل الغلاف الجوي حماية للمخلوقات الحية من هذه الاشعة المدمرة وفي الشكل التوضيحي يبين تأثير الغلاف الجوي للأرض على الطيف الكهرومغناطيسي. نلاحظ أن الاشعة المرئية فقط هي التي تعبر الغلاف الجوي بينما الأطوال الموجية الأقصر تمنع من الوصول لسطح الأرض وذلك لأنها تمتص بواسطة طبقة الأوزون في الغلاف الجوي. (ar) La radiació gamma (que es representa amb la lletra grega γ) és una forma de radiació electromagnètica,la més energètica de l'espectre electromagnètic, és a dir, es tracta dels fotons de longitud d'ona més curta, o dit d'una altra manera dels fotons de freqüència més alta. Aquests fotons són més energètics que els raigs X, també anomenats raigs Röntgen, pel nom del seu descobridor, Wilhelm Conrad Röntgen. L'energia d'aquest tipus de radiació s'acostuma a mesurar en megaeletrons volts. Un MeV correspon a fotons gamma de longituds d'ona inferiors a 10-11 m o freqüències superiors a 1019 Hz. La radiació gamma va ser descoberta el 1900 pel químic francès Paul Villard mentre estudiava l'urani. Els raigs gamma només es produeixen en les desintegracions radioactives de nuclis atòmics, o en processos de molt altes energies, com en el cas de la radiació de sincrotró. A causa de les altes energies que tenen, els raigs gamma constitueixen un tipus de radiació ionitzant capaç de penetrar en la matèria més profundament que la radiació alfa o beta. A causa de la seva alta energia, poden causar danys importants al nucli de les cèl·lules, per la qual cosa són usats per a esterilitzar equips mèdics i aliments. La radioactivitat gamma és emesa per nuclis excitats, al contrari que les radioactivitats alfa i beta, i acompanya aquestes altres radiacions. Es pot separar de la radiació alfa i de la beta amb un camp magnètic, ja que les altres, carregades elèctricament, es desvien, i la gamma no. El seu abast és molt major al de radioactivitat beta i encara més que el de l'alfa. Per a aturar-la, cal un bloc d'uns quants centímetres de gruix fet de plom o de formigó. Pot penetrar fins a vint-i-cinc centímetres dins del teixit humà. Té una elevada capacitat per a destruir enllaços químics. És el tipus de radioactivitat més perillós per als humans. (ca) Záření gama (často psáno řeckým písmenem gama, γ) je vysoce energetické elektromagnetické záření vznikající při radioaktivních a jiných jaderných a subjaderných dějích. Záření gama je často definováno jako záření o energii fotonu nad 10 keV, což odpovídá frekvenci nad 2,42 EHz či vlnové délce kratší než 124 pm, přestože do tohoto spektrálního pásma zasahuje i velmi tvrdé rentgenové záření. To souvisí se skutečností, že hranice není stanovena uměle, ale tyto druhy záření se rozlišují dle svého zdroje, přičemž se samo záření jinak fyzikálně neliší. Nejvyšší gama záření energie 1400 TeV. byla objevená v kosmickém záření. Záření gama je druh ionizujícího záření. Do materiálů proniká lépe než záření alfa nebo záření beta, ale je méně ionizující. (cs) Οι ακτίνες γ ανήκουν στο ηλεκτρομαγνητικό φάσμα. Αποτελούν τις ακτίνες με τη μεγαλύτερη συχνότητα, άρα και κατά φωτόνιο ενέργεια του φάσματος. Η ταχύτητα των ακτίνων γ στο κενό ισούται με την ταχύτητα των ηλεκτρομαγνητικών ακτίνων στο κενό και είναι c=299.792.458 m/s. Το μήκος κύματός τους κυμαίνεται στα 10-10 έως 10-14 μέτρα, ώστε να είναι συγκρίσιμο με τη διάμετρο ενός πυρήνα ατόμου. Είναι εξαιρετικά επικίνδυνες ακτίνες, οι οποίες διασπούν τις ουσίες των κυττάρων και μεταλλάσσουν το DNA προκαλώντας θάνατο σε όλους σχεδόν τους οργανισμούς που εκτίθενται σε αυτήν. (el) Gama-radiado (aŭ γ-radiado) estas elektromagneta radiado. Pro ĝia tre alta frekvenco ĝi estas joniga radiado. Ĝia frekvenco estas pli ol 2,42 EHz, la ondolongo pli malgranda ol 124 pm, pli mallonga ol ikso-radioj. Ĝi estas formita de fotonoj. Gama-radiado estas la plej energia el la tuta elektromagneta spektro. Ĝi estas ofte difinata kiel pli energia ol 10 keV, kvankam la unua parto de tiu intervalo estas ankaŭ konsiderata kiel energiaj ikso-radioj. Fakte, ne ekzistas fizika diferenco inter gama- kaj ikso-radiado: oni kutime nomas gama-radiadon tiun elsendon de fotonoj el nukleaj procezoj, dum la ikso-radioj originas el la eksteraj tavoloj de la atomo aŭ el similaj procezoj. Povas okazi ke kelkaj ikso-radioj estas pli energiaj ol iuj gama-radioj. Do, gama-radiado ne estas partikla kiel alfa- kaj beta-radiado, sed ĝenerale akompanas tiujn. Ĉar gama-radiado estas multe pli penetranta ol partikla radiado, oni bezonas pli dikan tavolon da materialo por protekti sin kontraŭ ĝi. Plumbo kaj aliaj materioj densaj kun alta atomnombro taŭgas bone kiel blendaĵo. Plumbaĵo unu centimetron dika duonigas la intenson de gama-radiado. Strukturaj konstruaĵoj povas uzi radiadŝirman betonon por protektado. Gama-radiado uzatas en diversaj aplikoj de medicino kaj industrio. Ekzemple, la radioterapio per uzas ĝenerale izotopojn elsendantajn gama-radiadon, kiu atingas la malsanajn korpopartojn. La industria radiografio uzas ofte gama-radiadon por malkovri difektojn ene de la metalaj materialoj. Alia uzo estas la steriligado de materialoj; por tiu uzo oni aplikas fortan radiadon, kiu mortigas bakteriojn aŭ aliajn nedeziratajn vivaĵojn. (eo) Gammastrahlung – auch ɣ-Strahlung geschrieben – ist im engeren Sinne eine besonders durchdringende elektromagnetische Strahlung, die bei spontanen Umwandlungen („Zerfall“) der Atomkerne vieler natürlich vorkommender oder künstlich erzeugter radioaktiver Nuklide entsteht. Der Name stammt von der Einteilung der ionisierenden Strahlen aus radioaktivem Zerfall in Alphastrahlung, Betastrahlung und Gammastrahlung mit deren steigender Fähigkeit, Materie zu durchdringen. Alpha- und Betastrahlung bestehen aus geladenen Teilchen und wechselwirken daher deutlich stärker mit Materie als die ungeladenen Photonen oder Quanten der Gammastrahlung. Entsprechend haben letztere ein deutlich höheres Durchdringungsvermögen. Im weiteren Sinne wird mit Gammastrahlung jede elektromagnetische Strahlung mit Quantenenergien über etwa 200 keV bezeichnet, unabhängig von der Art ihrer Entstehung. Dies entspricht Wellenlängen kürzer als 0,005 nm (5 pm). In diesem allgemeinen Sinn wird die Bezeichnung insbesondere dann verwendet, wenn der Entstehungsprozess der Strahlung nicht bekannt ist (beispielsweise in der Astronomie) oder für die konkrete Aufgabenstellung gleichgültig ist (beispielsweise im Strahlenschutz), jedoch ausgedrückt werden soll, dass höhere Energien als bei Röntgenstrahlung (rund 100 eV bis 300 keV) vorliegen. Der kleine griechische Buchstabe (Gamma) wird allgemein als Formelsymbol für ein Photon beliebiger Energie und Entstehungsart benutzt. (de) A gamma ray, also known as gamma radiation (symbol γ or ), is a penetrating form of electromagnetic radiation arising from the radioactive decay of atomic nuclei. It consists of the shortest wavelength electromagnetic waves, typically shorter than those of X-rays. With frequencies above 30 exahertz (30×1018 Hz), it imparts the highest photon energy. Paul Villard, a French chemist and physicist, discovered gamma radiation in 1900 while studying radiation emitted by radium. In 1903, Ernest Rutherford named this radiation gamma rays based on their relatively strong penetration of matter; in 1900 he had already named two less penetrating types of decay radiation (discovered by Henri Becquerel) alpha rays and beta rays in ascending order of penetrating power. Gamma rays from radioactive decay are in the energy range from a few kiloelectronvolts (keV) to approximately 8 megaelectronvolts (MeV), corresponding to the typical energy levels in nuclei with reasonably long lifetimes. The energy spectrum of gamma rays can be used to identify the decaying radionuclides using gamma spectroscopy. Very-high-energy gamma rays in the 100–1000 teraelectronvolt (TeV) range have been observed from sources such as the Cygnus X-3 microquasar. Natural sources of gamma rays originating on Earth are mostly a result of radioactive decay and secondary radiation from atmospheric interactions with cosmic ray particles. However, there are other rare natural sources, such as terrestrial gamma-ray flashes, which produce gamma rays from electron action upon the nucleus. Notable artificial sources of gamma rays include fission, such as that which occurs in nuclear reactors, and high energy physics experiments, such as neutral pion decay and nuclear fusion. Gamma rays and X-rays are both electromagnetic radiation, and since they overlap in the electromagnetic spectrum, the terminology varies between scientific disciplines. In some fields of physics, they are distinguished by their origin: Gamma rays are created by nuclear decay while X-rays originate outside the nucleus. In astrophysics, gamma rays are conventionally defined as having photon energies above 100 keV and are the subject of gamma ray astronomy, while radiation below 100 keV is classified as X-rays and is the subject of X-ray astronomy. Gamma rays are ionizing radiation and are thus hazardous to life. Due to their high penetration power, they can damage bone marrow and internal organs. Unlike alpha and beta rays, they easily pass through the body and thus pose a formidable radiation protection challenge, requiring shielding made from dense materials such as lead or concrete. On Earth, the magnetosphere protects life from most types of lethal cosmic radiation other than gamma rays, which are absorbed by 0.53 bars of atmosphere as they penetrate the atmosphere. Gamma rays cannot be reflected by a mirror and their wavelengths are so small that they will pass between the atoms in a detector. (en) Gamma erradiazioa edo Gamma izpiak (γ ikurraren bidez adierazten dira) erradiazio elektromagnetikoak edo argi-igorpenak duen formetako bat dira, partikula subatomikoen arteko elkarrekintzek, hala nola edo desintegrazio erradioaktiboak, eragindakoa. Normalean gamma izpiak maiztasun eta energia handiena eta uhin-luzera laburrena duten erradiazio elektromagnetikotzat hartzen dira, hau da, oso energia altuko fotoiak kontsideratzen dira. Eduki energetiko handia izanik, zelula bizidunei kalte larriak eragiten dizkiete. (eu) La radiación gamma o rayos gamma es un tipo de radiación electromagnética, y por tanto constituida por fotones, producida generalmente por elementos radiactivos o por procesos subatómicos como la aniquilación de un par positrón-electrón. También se genera en fenómenos astrofísicos de gran violencia. Debido a las altas energías que poseen, los rayos gamma constituyen un tipo de radiación ionizante capaz de penetrar en la materia más profundamente que la radiación alfa y la beta. Pueden causar grave daño al núcleo de las células, por lo cual se usan para esterilizar equipos médicos y alimentos. La energía de esta naturaleza se mide en megaelectronvoltios (MeV). Un MeV corresponde a fotones gamma de longitudes de onda inferiores a 10-11 m o a frecuencias superiores a 1019 Hz. Los rayos gamma se producen por desexcitación de un nucleón de un nivel o estado excitado a otro de menor energía y por desintegración de isótopos radiactivos. Se diferencian de los rayos X en su origen. Estos se generan a nivel extranuclear, por fenómenos de frenado electrónico. Generalmente la radiactividad se vincula con la energía nuclear y con los reactores nucleares, aunque existe en el entorno natural: a rayos cósmicos, expelidos desde el sol y desde fuera de nuestro sistema solar: de las galaxias; isótopos radiactivos en rocas y minerales. En general, los rayos gamma producidos en el espacio no llegan a la superficie terrestre, pues los absorbe la alta atmósfera. Para observar el universo en estas frecuencias es necesario utilizar globos de gran altitud u observatorios exoespaciales. Para detectarlos, en ambos casos se utiliza el efecto Compton. Estos rayos gamma se originan por fenómenos astrofísicos de alta energía, como explosiones de supernovas o núcleos de galaxias activas. En Astrofísica se denomina GRB (sigla de "gamma ray bursts") a fuentes de rayos gamma que duran unos segundos o pocas horas, secundados por un brillo decreciente en la fuente por rayos X durante algunos días. Ocurren en posiciones aleatorias del cielo. Su origen permanece todavía bajo discusión científica. En todo caso parecen constituir los fenómenos más energéticos del universo. Excepcionales son los rayos gamma de energía superior a unos gigaelectronvoltios (GeV, miles de MeV) que al incidir en la atmósfera producen miles de partículas (cascada atmosférica extensa), los cuales, como viajan a velocidades cercanas a la lumínica en el aire, generan radiación de Cherenkov. Esta radiación se detecta en la superficie de la Tierra mediante un telescopio Cherenkov. (es) Radaíocht leictreamaighnéadach le tonnfhaid an-ghairide (níos lú ná 0.3 × 10-12 m) atá i gceist le Gáma-radaíocht. Níl aon lucht leictreach inti. Tá sí cosúil le , ach go n-astaítear í le linn meatha radaighníomhaigh ina dtarlaíonn aistrithe ó staideanna flosctha ardfhuinnimh chuig staideanna d'fhuinneamh níos lú sna núicléis. Foinse choitianta is ea cóbalt-60, a bhfuil leathré 5.26 bliain aige. (ga) Sinar gama (sering kali dinotasikan dengan huruf Yunani gama, γ) adalah sebuah bentuk berenergi dari radiasi elektromagnetik yang diproduksi oleh radioaktivitas atau proses nuklir atau subatomik lainnya seperti . Sinar gama membentuk spektrum elektromagnetik energi-tertinggi. Mereka sering kali didefinisikan bermulai dari energi 10 keV/ 2,42 EHz/ 124 pm, meskipun radiasi elektromagnetik dari sekitar 10 keV sampai beberapa ratus keV juga dapat menunjuk kepada sinar X keras. Penting untuk diingat bahwa tidak ada perbedaan fisikal antara sinar gama dan sinar X dari energi yang sama—mereka adalah dua nama untuk radiasi elektromagnetik yang sama, sama seperti sinar matahari dan sinar bulan adalah dua nama untuk cahaya tampak. Namun, gama dibedakan dengan sinar X dari sumber mereka. Sinar gama adalah istilah untuk radiasi elektromagnetik energi-tinggi yang diproduksi oleh transisi energi karena percepatan elektron. Karena beberapa transisi elektron memungkinkan untuk memiliki energi lebih tinggi dari beberapa transisi nuklir, ada tumpang-tindih antara apa yang kita sebut sinar gama energi rendah dan sinar-X energi tinggi. Sinar gama merupakan sebuah bentuk ; mereka lebih menembus dari radiasi alfa atau beta (keduanya bukan radiasi elektromagnetik), tetapi kurang mengionisasi. Perlindungan untuk sinar γ membutuhkan banyak massa. Bahan yang digunakan untuk perisai harus diperhitungkan bahwa sinar gama diserap lebih banyak oleh bahan dengan nomor atom tinggi dan kepadatan tinggi. Juga, semakin tinggi energi sinar gama, makin tebal perisai yang dibutuhkan. Bahan untuk menahan sinar gama biasanya diilustrasikan dengan ketebalan yang dibutuhkan untuk mengurangi intensitas dari sinar gama setengahnya. Misalnya, sinar gama yang membutuhkan 1 cm (0,4 inci) "lead" untuk mengurangi intensitasnya sebesar 50% juga akan mengurangi setengah intensitasnya dengan konkrit 6 cm (2,4 inci) atau debut paketan 9 cm (3,6 inci). Sinar gama dari fallout nuklir kemungkinan akan menyebabkan jumlah kematian terbesar dalam penggunaan senjata nuklir dalam sebuah perang nuklir. Sebuah yang efektif akan mengurangi terkenanya manusia 1000 kali. Sinar gama memang kurang mengionisasi dari sinar alfa atau beta. Namun, mengurangi bahaya terhadap manusia membutuhkan perlindungan yang lebih tebal. Mereka menghasilkan kerusakan yang mirip dengan yang disebabkan oleh sinar-X, seperti terbakar, kanker, dan mutasi genetika. Dalam hal ionisasi, radiasi gama berinteraksi dengan bahan melalui tiga proses utama: efek fotoelektrik, penyebaran Compton, dan produksi pasangan. (in) Un rayon gamma (ou rayon γ) est un rayonnement électromagnétique à haute fréquence émis lors de la désexcitation d'un noyau atomique résultant d'une désintégration. Les photons émis sont caractérisés par des énergies allant de quelques keV à plusieurs centaines de GeV voire jusqu'à 450 TeV pour le plus énergétique jamais observé. La découverte des rayons gamma en 1900 est due à Paul Villard, chimiste français. (fr) 감마선(영어: gamma ray/radiation, γ선)은 전자기 복사의 강력한 형태로, 방사능 및 전자-양전자 소멸과 같은 핵과정 등에 의해 생성된다. 감마선은 전자기 스펙트럼에서 가장 높은 에너지 영역이다. 종종 10 keV, 즉 2.42 EHz 다시 말해 124 pm의 시작하는 것으로 정의된다. 참고로 10 keV에서 수백 keV에 이르는 전자기 복사는 경질X선으로 불리기도 한다. 같은 에너지를 가지는 감마선과 X선 간에는 물리적인 차이가 없다. 즉, 태양빛과 달빛이 같은 가시광선의 서로 다른 이름인 것과 마찬가지로, 감마선과 X선은 단지 같은 전자기 복사를 나타내는 두 이름일 뿐이다. 대신, 감마선은 X선과 발생에서 차이가 난다. 감마선은 원자핵 전이에 의해 생겨나는 고에너지 전자기 복사를 가리키며, X선은 가속 전자의 에너지 전이에 의해 발생하는 고에너지 전자기 복사를 가리킨다. 일부 전자 전이는 일부 원자핵 전이보다 높은 에너지를 가지는 것이 가능하며, 이는 감마선과 X선이 겹치는 이유이다. 감마선은 일종의 이며, 알파 입자나 베타 입자에 비해 투과성이 높은 반면, 이온화율은 낮다. 감마선은 X선과 마찬가지로 화상, 암, 유전자 변형과 같은 피해를 유발한다. 핵전쟁 등에서 사용될 가능성이 있는 핵무기의 낙진에서 발생하는 감마선은 수많은 사상자를 유발한다. 효과적인 는 1,000배가량 노출 정도를 감소시켜줄 수 있다. 감마선은 의학 및 공업 등에서 널리 사용된다. (ko) ガンマ線(ガンマせん、γ線、英: gamma ray)は、放射線の一種。その実体は、波長がおよそ 10 pm よりも短い電磁波である。 (ja) In fisica nucleare un raggio gamma (γ) è una forma penetrante di radiazione elettromagnetica derivante dal decadimento radioattivo dei nuclei atomici. È costituito dalle onde elettromagnetiche a lunghezza d'onda più corta, tipicamente più corta di quella dei raggi X, e impartisce la più alta energia fotonica. Sono delle radiazioni a frequenza molto alta e sono tra le più pericolose per l'uomo, come tutte le radiazioni ionizzanti. La pericolosità deriva dal fatto che sono onde ad alta energia capaci di danneggiare irrimediabilmente le molecole che compongono le cellule, portandole a sviluppare mutazioni genetiche o addirittura alla morte. Sulla Terra possiamo osservare sorgenti naturali di raggi gamma sia nel decadimento dei radionuclidi sia nelle interazioni dei raggi cosmici con l'atmosfera; più raramente anche i fulmini producono questa radiazione. (it) Gammastraling (γ-straling) is onzichtbare elektromagnetische straling met een hogere energie dan ultraviolet licht en röntgenstraling. Het ioniserende vermogen daarentegen is lager dan dat van alfastraling. Alfastraling heeft een hogere ioniserende energie, maar dat zorgt er weer voor dat de straling minder doordringend is doordat onderweg alle moleculen geïoniseerd worden. De atmosfeer absorbeert gammastraling uit de ruimte. Waarnemingen hiervan vinden daarom plaats vanuit satellieten (gamma-astronomie). (nl) Promieniowanie gamma – wysokoenergetyczna forma promieniowania elektromagnetycznego. W wielu publikacjach rozróżnienie promieniowania gamma oraz promieniowania X (rentgenowskiego) opiera się na ich źródłach, a nie na długości fali. Promieniowanie gamma wytwarzane jest w wyniku przemian jądrowych albo zderzeń jąder lub cząstek subatomowych, a promieniowanie rentgenowskie – w wyniku zderzeń elektronów z elektronami powłok wewnętrznych lub ich rozpraszaniu w polu jąder atomu. Promieniowanie gamma jest promieniowaniem jonizującym i przenikliwym. Promieniowanie gamma oznacza się grecką literą γ, analogicznie do korpuskularnego promieniowania alfa (α) i beta (β). (pl) Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner. Gammastrålning definieras inom radiologi och dosimetri som elektromagnetisk strålning, som emitteras från en atomkärna eller från en annihilation. Äldre radiologisk litteratur beskriver ibland γ-strålning som all högenergetisk fotonstrålning, och röntgenstrålning som all lågenergetisk fotonstrålning. I medicinska tillämpningar ses detta som ett föråldrat synsätt, istället är det fotonstrålningens ursprung som bestämmer om det är röntgen- eller γ-strålning. Inom astrofysikens gamma- och röntgenastronomi är det strålningens energi som står för uppdelningen. Gammastrålning är den mest genomträngande formen av strålar som förekommer i samband med radioaktivitet.Gammastrålning finns i den kosmiska strålningen. Den kan stoppas med hjälp av en betongvägg eller bly.Namnet infördes av Ernest Rutherford och kommer från den grekiska bokstaven gamma. (sv) Га́мма-випромі́нювання або гамма-промені — електромагнітне випромінювання найвищої енергії з довжиною хвилі меншою за 1 ангстрем. Утворюється в реакціях за участю атомних ядер і елементарних частинок у процесах розпаду, синтезу, анігіляції, під час гальмування заряджених частинок великої енергії. Позначаються грецькою літерою γ. Гамма-промені мають велику проникність, не заломлюються, під час взаємодії з речовиною спричиняють іонізацію атомів, породжують електрон-позитронні пари. Окремі фотони в гамма-променях називають гамма-квантами. (uk) Radiação gama ou raio gama (γ) é um tipo de radiação eletromagnética de alta frequência produzida geralmente por elementos radioativos, processos subatômicos como a aniquilação de um par pósitron e elétron. Este tipo de radiação muito energética também é produzido em fenômenos astrofísicos de grande violência. Possui comprimento de onda de alguns picômetros até comprimentos muito menores. Entretanto, as leis da Física deixam de funcionar em comprimentos menores que 1,6 × 10−35 m, conhecido como comprimento de Planck, e este é, teoricamente, o limite inferior para o comprimento de onda dos raios gama. Por causa das altas energias que possuem, os raios gama constituem um tipo de radiação ionizante. Além disso, os raios gama são capazes de penetrar na matéria mais profundamente que a radiação alfa ou beta. Por estes dois motivos, a radiação gama é perigosa aos seres vivos.Devido à sua elevada energia e alta profundidade de penetração na pele, podem causar danos no núcleo das células sadias do corpo humano. Raios gama podem ser usados para esterilizar equipamentos médicos e alimentos. A energia deste tipo de radiação é medida em Megaelétron-volts (MeV). Um MeV corresponde a fótons gama de comprimentos de onda inferiores a metros ou frequências superiores a Hz. (pt) Га́мма-излуче́ние (гамма-лучи, γ-лучи) — вид электромагнитного излучения, характеризующийся чрезвычайно малой длиной волны — менее 2⋅10−10 м — и, вследствие этого, ярко выраженными корпускулярными и слабо выраженными волновыми свойствами. Относится к ионизирующим излучениям, то есть к излучениям, взаимодействие которых с веществом способно приводить к образованию ионов разных знаков. Гамма-излучение представляет собой поток фотонов, имеющих высокую энергию (гамма-квантов). Условно считается, что энергии квантов гамма-излучения превышают 105 эВ, хотя резкая граница между гамма- и рентгеновским излучением не определена. На шкале электромагнитных волн гамма-излучение граничит с рентгеновским излучением, занимая диапазон более высоких частот и энергий. В области 1—100 кэВ гамма-излучение и рентгеновское излучение различаются только по источнику: если квант излучается в ядерном переходе, то его принято относить к гамма-излучению; если при взаимодействиях электронов или при переходах в атомной электронной оболочке — к рентгеновскому излучению. С точки зрения физики, кванты электромагнитного излучения с одинаковой энергией не отличаются, поэтому такое разделение условно. Гамма-излучение испускается при переходах между возбуждёнными состояниями атомных ядер (см. Изомерный переход; энергии таких гамма-квантов лежат в диапазоне от ~1 кэВ до десятков МэВ), при ядерных реакциях, при взаимодействиях и распадах элементарных частиц (например, при аннигиляции электрона и позитрона, распаде нейтрального пиона и т. д.), а также при отклонении энергичных заряженных частиц в магнитных и электрических полях (см. Синхротронное излучение, Тормозное излучение). Энергия гамма-квантов, возникающих при переходах между возбуждёнными состояниями ядер, не превышает нескольких десятков МэВ. Энергии гамма-квантов, наблюдающихся в космических лучах, могут превосходить сотни ГэВ. Гамма-излучение было открыто французским физиком Полем Вилларом в 1900 году при исследовании излучения радия. Три компонента ионизирующего излучения радия-226 (в смеси с его дочерними радионуклидами) были разделены по направлению отклонения частиц в магнитном поле: излучение с положительным электрическим зарядом было названо α-лучами, с отрицательным — β-лучами, а электрически нейтральное, не отклоняющееся в магнитном поле излучение получило название γ-лучей. Впервые такая терминология была использована Э. Резерфордом в начале 1903 года. В 1912 году Резерфорд и доказали электромагнитную природу гамма-излучения. (ru) 伽瑪射線(或γ射線)是原子衰變裂解時放出的射線之一。此種電磁波波長在0.01奈米以下,穿透力很強,又攜帶高能量,容易造成生物體細胞內的脫氧核糖核酸(DNA)斷裂進而引起基因突变,因此也可以作醫療之用。1900年由法國科學家保罗·维拉尔發現,他將含鐳的氯化鋇通過陰極射線,從照片記錄上看到輻射穿過0.2毫米的鉛箔,拉塞福稱這一貫穿力非常強的輻射為γ射線,是繼α射線、β射線後發現的第三種原子核射線。1913年,γ射線被證實為是電磁波,波長短于0.2 埃,本質上和X射線是同一射線,只是γ射線與X射線的來源不同而已。 γ射線通過物質並與原子相互作用時會產生光電效應、康普頓效應和正負電子對效應。γ射線即使使用較厚材料阻挡一般也仍然有部分射線泄漏,所以通常只能用半吸收厚度来定量材料的阻隔效果。半吸收厚度是指入射射线强度减弱到一半時阻隔物体的厚度。半吸收厚度其数值 ,μ表示阻隔物材料的射线吸收系数。材料的射线吸收系数与射线频率、能量以及材料种类有关,一般原子序数高和密度高的元素构成的材料其γ射线吸收系数也较高。普通放射源如Cs-137放射源产生的γ射线在铝、铁、铜、铅中的半吸收厚度分别约为3.2cm、2.6cm、1.4cm和0.6cm。 (zh)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Gamma_Decay.svg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink http://grapevine.com.au/~pbeirwirth/gamma.html http://www.gcsechemistry.com/pwav46.htm http://www.radiationanswers.org/ https://web.archive.org/web/20000815222730/http:/nucleardata.nuclear.lu.se/nucleardata/toi/ https://web.archive.org/web/20050414173513/http:/www.astro.caltech.edu/~ejb/faq.html https://web.archive.org/web/20100611175635/http:/www.physics.isu.edu/radinf/ https://web.archive.org/web/20180425024814/http:/www.rerf.or.jp/general/whatis_e/index.html http://www.rerf.or.jp/general/whatis_e/index.html http://www.physics.isu.edu/radinf http://www.cancer.gov/cancertopics/factsheet/Therapy/radiation http://www-nds.iaea.org/livechart
dbo:wikiPageID 18616290 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 56170 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1124139220 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Cancer dbr:Potassium-40 dbr:Roentgen_(unit) dbr:Electromagnetic_spectrum dbr:Electron–positron_annihilation dbr:Mössbauer_spectroscopy dbr:Metastability dbr:Beta_decay dbr:Black_hole dbr:Deterministic dbr:Annihilation dbr:Beta_particle dbr:Paul_Ulrich_Villard dbr:DNA_repair dbr:Visible_universe dbr:Depleted_uranium dbr:Industrial_radiography dbr:Internal_conversion dbr:Electron-positron_annihilation dbr:Photoelectric_effect dbr:Particle_accelerator dbr:Lightning_strike dbc:Articles_containing_video_clips dbr:Compton_scattering dbr:Cosmic_ray dbr:Cross_section_(physics) dbr:SN_1987A dbr:SPECT dbr:Chemist dbr:Nuclear_physics dbr:Nuclear_reactor dbr:Planck_energy dbr:X-ray_tube dbr:Radiation_trapping dbr:Edward_Andrade dbr:Electric_field dbr:Electromagnetic_radiation dbr:Electron dbr:Electronvolt dbr:Energy dbr:Frequency dbr:Gamma-ray_burst dbr:Gamma_decay dbr:Gamma_knife dbr:Gaseous_ionization_detectors dbr:Mössbauer_effect dbr:Concrete dbr:Container_Security_Initiative dbr:Equivalent_dose dbr:Leukemia dbr:Stochastic dbr:Subatomic_particle dbc:Gamma_rays dbr:Franck–Condon_principle dbr:Kerma_(physics) dbr:Particle_physics dbr:Pulsar dbr:Magnetar dbr:Radioactive_source dbr:TeV dbr:Terrestrial_gamma-ray_flash dbr:Thunderstorm dbr:Microquasar dbr:Bacteria dbr:CGS dbr:Topaz dbr:Weak_interaction dbr:Galactic_Center_GeV_excess dbr:Gamma_camera dbr:Gamma_spectroscopy dbr:Irradiation dbr:Linear_particle_accelerator dbr:Strong_interaction dbr:Alpha_particle dbr:Cygnus_X-3 dbr:Earth dbr:Earth's_magnetic_field dbr:Alpha_decay dbc:Radioactivity dbr:Ernest_Rutherford dbr:Exponential_decay dbr:Fermi_Gamma-ray_Space_Telescope dbr:Fluorescence dbr:Fluoroscopy dbr:Bremsstrahlung dbr:Nuclear_fission dbr:Nuclear_fusion dbr:Nuclear_medicine dbr:Nuclear_shell_model dbr:Pair_production dbr:Blue_topaz dbr:Granite dbr:Gray_(unit) dbr:Fluorodeoxyglucose dbr:Radioactive_contamination dbr:Median_lethal_dose dbr:Particle_decay dbr:Solar_flare dbr:Nuclear_reaction dbr:Quasar dbr:Rad_(unit) dbr:Radiation dbr:Radioactive dbr:Radium dbr:Range_(particle_radiation) dbc:IARC_Group_1_carcinogens dbr:Hadron dbr:Half-life dbr:Henri_Becquerel dbr:Astrophysics dbr:Atomic_nucleus dbr:Atomic_number dbc:Electromagnetic_spectrum dbr:Ionization dbr:Ionizing_radiation dbr:Isomeric_transition dbr:Technetium-99m dbr:Hypernova dbr:Atomic_bombing_of_Hiroshima_and_Nagasaki dbc:Nuclear_physics dbc:Radiation dbr:Absorbed_dose dbr:Large_Hadron_Collider dbr:Lead dbr:Sun dbr:Supermassive_black_hole dbr:Synchrotron_radiation dbr:Cobalt-56 dbr:Autoclave dbr:Boson dbr:Photon dbr:Pion dbr:Positron dbr:Positron_emission_tomography dbr:Solar_storm_of_August_1972 dbr:Spectroscopy dbr:Spin_(physics) dbr:Daughter_nucleus dbr:MeV dbr:Radiation_poisoning dbr:Radiation_protection dbr:Radiation_therapy dbr:Radioactive_decay dbr:Radiography dbr:Radionuclides dbr:X-ray dbr:Neutron_capture dbr:High_energy_physics dbr:Matter dbr:Sievert dbr:Soft_gamma_repeater dbr:Soil dbr:Ultraviolet dbr:Wavelength dbr:Nickel-56 dbr:Extragalactic_background_light dbr:Kiloelectronvolt dbr:Ultra-high-energy_gamma_ray dbr:Excited_state dbr:Nuclear_isomer dbr:Photodisintegration dbr:Photofission dbr:Photon_energy dbr:Physicist dbr:X-ray_astronomy dbr:Very-high-energy_gamma_ray dbr:Electrically_neutral dbr:Half_value_layer dbr:Inverse_Compton_scattering dbr:Bone_scan dbr:Hemorrhaging dbr:Radioisotope dbr:Gamma_ray_astronomy dbr:PET_scan dbr:Photoelectron dbr:SN1987A dbr:Electromagnetic_interaction dbr:Röntgen_equivalent_man dbr:Nuclear_spin dbr:Paul_Villard dbr:Beta_rays dbr:Semi-precious_stone dbr:KeV dbr:Megavoltage dbr:Neutral_pion_decay dbr:File:60Co_gamma_spectrum_energy-de.svg dbr:File:VACIS_Gamma-ray_Image_with_stowaways.GIF dbr:File:Alfa_beta_gamma_radiation.svg dbr:File:EM_Spectrum_Properties_edit.svg dbr:File:Cobalt-60_Decay_Scheme.svg dbr:File:Gamma_ray_burst.jpg dbr:File:Moon_egret.jpg dbr:File:Al-gamma-xs.svg dbr:File:Antimatter_Explosions.ogv dbr:File:Cont_emspec2.jpg dbr:File:Egret_all_sky_gamma_ray_map_from_CGRO_spacecraft.png dbr:File:NASA's_Fermi_Explores_the_Early_Universe.ogv dbr:File:Pb-gamma-xs.svg
dbp:align right (en)
dbp:caption Illustration of an emission of a gamma ray from an atomic nucleus (en) Gamma rays are emitted during nuclear fission in nuclear explosions. (en)
dbp:date 2010-06-11 (xsd:date) 2018-04-25 (xsd:date) August 2018 (en) July 2016 (en)
dbp:direction vertical (en)
dbp:image Gamma Decay.svg (en) Operation Upshot-Knothole - Badger 001.jpg (en)
dbp:reason This sentence is confusing, as it primarily talks about the properties of the source, then switching to the properties of depleted uranium at the end (en) This is confusing. There is not just one manner of production. Electron jumps in atoms, bremstrahlung, or all other mechanisms? (en)
dbp:text as a portable source is very small relative to the required shielding, so the shielding resembles a sphere to some extent. The volume of a sphere is dependent on the cube of the radius; so a source with its radius cut in half will have its volume reduced by a factor of eight, which will more than compensate for uranium's greater density . (en)
dbp:url https://web.archive.org/web/20100611175635/http:/www.physics.isu.edu/radinf/ https://web.archive.org/web/20180425024814/http:/www.rerf.or.jp/general/whatis_e/index.html
dbp:width 240 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Nuclear_physics dbt:About dbt:Authority_control dbt:Citation_needed dbt:Clarify dbt:Em dbt:Main dbt:Math dbt:Multiple_image dbt:Nuclear_processes dbt:Pp-semi-indef dbt:Reflist dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Spoken_Wikipedia dbt:Unsourced dbt:Val dbt:Webarchive dbt:Electromagnetic_spectrum dbt:Subatomic_particle dbt:Nuclide dbt:SimpleNuclide dbt:Radiation_related_quantities dbt:Radiation
dct:subject dbc:Articles_containing_video_clips dbc:Gamma_rays dbc:Radioactivity dbc:IARC_Group_1_carcinogens dbc:Electromagnetic_spectrum dbc:Nuclear_physics dbc:Radiation
rdf:type owl:Thing
rdfs:comment Οι ακτίνες γ ανήκουν στο ηλεκτρομαγνητικό φάσμα. Αποτελούν τις ακτίνες με τη μεγαλύτερη συχνότητα, άρα και κατά φωτόνιο ενέργεια του φάσματος. Η ταχύτητα των ακτίνων γ στο κενό ισούται με την ταχύτητα των ηλεκτρομαγνητικών ακτίνων στο κενό και είναι c=299.792.458 m/s. Το μήκος κύματός τους κυμαίνεται στα 10-10 έως 10-14 μέτρα, ώστε να είναι συγκρίσιμο με τη διάμετρο ενός πυρήνα ατόμου. Είναι εξαιρετικά επικίνδυνες ακτίνες, οι οποίες διασπούν τις ουσίες των κυττάρων και μεταλλάσσουν το DNA προκαλώντας θάνατο σε όλους σχεδόν τους οργανισμούς που εκτίθενται σε αυτήν. (el) Gamma erradiazioa edo Gamma izpiak (γ ikurraren bidez adierazten dira) erradiazio elektromagnetikoak edo argi-igorpenak duen formetako bat dira, partikula subatomikoen arteko elkarrekintzek, hala nola edo desintegrazio erradioaktiboak, eragindakoa. Normalean gamma izpiak maiztasun eta energia handiena eta uhin-luzera laburrena duten erradiazio elektromagnetikotzat hartzen dira, hau da, oso energia altuko fotoiak kontsideratzen dira. Eduki energetiko handia izanik, zelula bizidunei kalte larriak eragiten dizkiete. (eu) Radaíocht leictreamaighnéadach le tonnfhaid an-ghairide (níos lú ná 0.3 × 10-12 m) atá i gceist le Gáma-radaíocht. Níl aon lucht leictreach inti. Tá sí cosúil le , ach go n-astaítear í le linn meatha radaighníomhaigh ina dtarlaíonn aistrithe ó staideanna flosctha ardfhuinnimh chuig staideanna d'fhuinneamh níos lú sna núicléis. Foinse choitianta is ea cóbalt-60, a bhfuil leathré 5.26 bliain aige. (ga) Un rayon gamma (ou rayon γ) est un rayonnement électromagnétique à haute fréquence émis lors de la désexcitation d'un noyau atomique résultant d'une désintégration. Les photons émis sont caractérisés par des énergies allant de quelques keV à plusieurs centaines de GeV voire jusqu'à 450 TeV pour le plus énergétique jamais observé. La découverte des rayons gamma en 1900 est due à Paul Villard, chimiste français. (fr) ガンマ線(ガンマせん、γ線、英: gamma ray)は、放射線の一種。その実体は、波長がおよそ 10 pm よりも短い電磁波である。 (ja) Gammastraling (γ-straling) is onzichtbare elektromagnetische straling met een hogere energie dan ultraviolet licht en röntgenstraling. Het ioniserende vermogen daarentegen is lager dan dat van alfastraling. Alfastraling heeft een hogere ioniserende energie, maar dat zorgt er weer voor dat de straling minder doordringend is doordat onderweg alle moleculen geïoniseerd worden. De atmosfeer absorbeert gammastraling uit de ruimte. Waarnemingen hiervan vinden daarom plaats vanuit satellieten (gamma-astronomie). (nl) Promieniowanie gamma – wysokoenergetyczna forma promieniowania elektromagnetycznego. W wielu publikacjach rozróżnienie promieniowania gamma oraz promieniowania X (rentgenowskiego) opiera się na ich źródłach, a nie na długości fali. Promieniowanie gamma wytwarzane jest w wyniku przemian jądrowych albo zderzeń jąder lub cząstek subatomowych, a promieniowanie rentgenowskie – w wyniku zderzeń elektronów z elektronami powłok wewnętrznych lub ich rozpraszaniu w polu jąder atomu. Promieniowanie gamma jest promieniowaniem jonizującym i przenikliwym. Promieniowanie gamma oznacza się grecką literą γ, analogicznie do korpuskularnego promieniowania alfa (α) i beta (β). (pl) Га́мма-випромі́нювання або гамма-промені — електромагнітне випромінювання найвищої енергії з довжиною хвилі меншою за 1 ангстрем. Утворюється в реакціях за участю атомних ядер і елементарних частинок у процесах розпаду, синтезу, анігіляції, під час гальмування заряджених частинок великої енергії. Позначаються грецькою літерою γ. Гамма-промені мають велику проникність, не заломлюються, під час взаємодії з речовиною спричиняють іонізацію атомів, породжують електрон-позитронні пари. Окремі фотони в гамма-променях називають гамма-квантами. (uk) 伽瑪射線(或γ射線)是原子衰變裂解時放出的射線之一。此種電磁波波長在0.01奈米以下,穿透力很強,又攜帶高能量,容易造成生物體細胞內的脫氧核糖核酸(DNA)斷裂進而引起基因突变,因此也可以作醫療之用。1900年由法國科學家保罗·维拉尔發現,他將含鐳的氯化鋇通過陰極射線,從照片記錄上看到輻射穿過0.2毫米的鉛箔,拉塞福稱這一貫穿力非常強的輻射為γ射線,是繼α射線、β射線後發現的第三種原子核射線。1913年,γ射線被證實為是電磁波,波長短于0.2 埃,本質上和X射線是同一射線,只是γ射線與X射線的來源不同而已。 γ射線通過物質並與原子相互作用時會產生光電效應、康普頓效應和正負電子對效應。γ射線即使使用較厚材料阻挡一般也仍然有部分射線泄漏,所以通常只能用半吸收厚度来定量材料的阻隔效果。半吸收厚度是指入射射线强度减弱到一半時阻隔物体的厚度。半吸收厚度其数值 ,μ表示阻隔物材料的射线吸收系数。材料的射线吸收系数与射线频率、能量以及材料种类有关,一般原子序数高和密度高的元素构成的材料其γ射线吸收系数也较高。普通放射源如Cs-137放射源产生的γ射线在铝、铁、铜、铅中的半吸收厚度分别约为3.2cm、2.6cm、1.4cm和0.6cm。 (zh) أشعة غاما هي أشعةٌ كَهْرُومِغْنَاطِيسِيةٍ، تم اكتشافها سنة 1900 على يد العالم الفرنسي فيلارد. يرمز لها بـ γ ، وهي أشد طاقة من أشعة إكس؛ تقدر طاقاتها بين 1 مليون إلكترون فولت و 14 مليون إلكترون فولت ، بينما طاقة أشعة إكس بين 50 كيلو إلكترون فولت و نحو 500 كيلو إلكترون فولت.وأشعة غاما هي ناتج للتفاعلات النووية التي غالبا ما تحدث في الفضاء، وفي التفاعلات النووية و المفاعلات النووية ، كما تنتج أيضا من العناصر المشعة مثل اليورانيوم وباقي النظائر المشعة والبلوتونيوم والبولونيوم . ولذلك تحرم المعاهدات الدولية إجراء تفجيرات نووية.وهي تنتشر في الفراغ والهواء، بسرعة مساوية لـ سرعة الضوء ، فهي موجات كهرومغناطيسية وليست جسيمات . لها طاقات عالية وقدرة كبيرة على النفاذ في المواد أكثر من الأشعة السينية و الأشعة فوق البنفسجية وموجاتها قصيرة جداً، وتتراوح أطوال موجتها بين 0.05 انغستروم إلى 0.005 انغستروم (ar) La radiació gamma (que es representa amb la lletra grega γ) és una forma de radiació electromagnètica,la més energètica de l'espectre electromagnètic, és a dir, es tracta dels fotons de longitud d'ona més curta, o dit d'una altra manera dels fotons de freqüència més alta. Aquests fotons són més energètics que els raigs X, també anomenats raigs Röntgen, pel nom del seu descobridor, Wilhelm Conrad Röntgen. L'energia d'aquest tipus de radiació s'acostuma a mesurar en megaeletrons volts. Un MeV correspon a fotons gamma de longituds d'ona inferiors a 10-11 m o freqüències superiors a 1019 Hz. La radiació gamma va ser descoberta el 1900 pel químic francès Paul Villard mentre estudiava l'urani. (ca) Záření gama (často psáno řeckým písmenem gama, γ) je vysoce energetické elektromagnetické záření vznikající při radioaktivních a jiných jaderných a subjaderných dějích. Záření gama je často definováno jako záření o energii fotonu nad 10 keV, což odpovídá frekvenci nad 2,42 EHz či vlnové délce kratší než 124 pm, přestože do tohoto spektrálního pásma zasahuje i velmi tvrdé rentgenové záření. To souvisí se skutečností, že hranice není stanovena uměle, ale tyto druhy záření se rozlišují dle svého zdroje, přičemž se samo záření jinak fyzikálně neliší. Nejvyšší gama záření energie 1400 TeV. byla objevená v kosmickém záření. (cs) Gama-radiado (aŭ γ-radiado) estas elektromagneta radiado. Pro ĝia tre alta frekvenco ĝi estas joniga radiado. Ĝia frekvenco estas pli ol 2,42 EHz, la ondolongo pli malgranda ol 124 pm, pli mallonga ol ikso-radioj. Ĝi estas formita de fotonoj. (eo) A gamma ray, also known as gamma radiation (symbol γ or ), is a penetrating form of electromagnetic radiation arising from the radioactive decay of atomic nuclei. It consists of the shortest wavelength electromagnetic waves, typically shorter than those of X-rays. With frequencies above 30 exahertz (30×1018 Hz), it imparts the highest photon energy. Paul Villard, a French chemist and physicist, discovered gamma radiation in 1900 while studying radiation emitted by radium. In 1903, Ernest Rutherford named this radiation gamma rays based on their relatively strong penetration of matter; in 1900 he had already named two less penetrating types of decay radiation (discovered by Henri Becquerel) alpha rays and beta rays in ascending order of penetrating power. (en) Gammastrahlung – auch ɣ-Strahlung geschrieben – ist im engeren Sinne eine besonders durchdringende elektromagnetische Strahlung, die bei spontanen Umwandlungen („Zerfall“) der Atomkerne vieler natürlich vorkommender oder künstlich erzeugter radioaktiver Nuklide entsteht. Der kleine griechische Buchstabe (Gamma) wird allgemein als Formelsymbol für ein Photon beliebiger Energie und Entstehungsart benutzt. (de) La radiación gamma o rayos gamma es un tipo de radiación electromagnética, y por tanto constituida por fotones, producida generalmente por elementos radiactivos o por procesos subatómicos como la aniquilación de un par positrón-electrón. También se genera en fenómenos astrofísicos de gran violencia. Debido a las altas energías que poseen, los rayos gamma constituyen un tipo de radiación ionizante capaz de penetrar en la materia más profundamente que la radiación alfa y la beta. Pueden causar grave daño al núcleo de las células, por lo cual se usan para esterilizar equipos médicos y alimentos. (es) Sinar gama (sering kali dinotasikan dengan huruf Yunani gama, γ) adalah sebuah bentuk berenergi dari radiasi elektromagnetik yang diproduksi oleh radioaktivitas atau proses nuklir atau subatomik lainnya seperti . Sinar gama merupakan sebuah bentuk ; mereka lebih menembus dari radiasi alfa atau beta (keduanya bukan radiasi elektromagnetik), tetapi kurang mengionisasi. Sinar gama dari fallout nuklir kemungkinan akan menyebabkan jumlah kematian terbesar dalam penggunaan senjata nuklir dalam sebuah perang nuklir. Sebuah yang efektif akan mengurangi terkenanya manusia 1000 kali. (in) In fisica nucleare un raggio gamma (γ) è una forma penetrante di radiazione elettromagnetica derivante dal decadimento radioattivo dei nuclei atomici. È costituito dalle onde elettromagnetiche a lunghezza d'onda più corta, tipicamente più corta di quella dei raggi X, e impartisce la più alta energia fotonica. Sulla Terra possiamo osservare sorgenti naturali di raggi gamma sia nel decadimento dei radionuclidi sia nelle interazioni dei raggi cosmici con l'atmosfera; più raramente anche i fulmini producono questa radiazione. (it) 감마선(영어: gamma ray/radiation, γ선)은 전자기 복사의 강력한 형태로, 방사능 및 전자-양전자 소멸과 같은 핵과정 등에 의해 생성된다. 감마선은 전자기 스펙트럼에서 가장 높은 에너지 영역이다. 종종 10 keV, 즉 2.42 EHz 다시 말해 124 pm의 시작하는 것으로 정의된다. 참고로 10 keV에서 수백 keV에 이르는 전자기 복사는 경질X선으로 불리기도 한다. 같은 에너지를 가지는 감마선과 X선 간에는 물리적인 차이가 없다. 즉, 태양빛과 달빛이 같은 가시광선의 서로 다른 이름인 것과 마찬가지로, 감마선과 X선은 단지 같은 전자기 복사를 나타내는 두 이름일 뿐이다. 대신, 감마선은 X선과 발생에서 차이가 난다. 감마선은 원자핵 전이에 의해 생겨나는 고에너지 전자기 복사를 가리키며, X선은 가속 전자의 에너지 전이에 의해 발생하는 고에너지 전자기 복사를 가리킨다. 일부 전자 전이는 일부 원자핵 전이보다 높은 에너지를 가지는 것이 가능하며, 이는 감마선과 X선이 겹치는 이유이다. 감마선은 의학 및 공업 등에서 널리 사용된다. (ko) Radiação gama ou raio gama (γ) é um tipo de radiação eletromagnética de alta frequência produzida geralmente por elementos radioativos, processos subatômicos como a aniquilação de um par pósitron e elétron. Este tipo de radiação muito energética também é produzido em fenômenos astrofísicos de grande violência. Possui comprimento de onda de alguns picômetros até comprimentos muito menores. Entretanto, as leis da Física deixam de funcionar em comprimentos menores que 1,6 × 10−35 m, conhecido como comprimento de Planck, e este é, teoricamente, o limite inferior para o comprimento de onda dos raios gama. (pt) Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner. Gammastrålning definieras inom radiologi och dosimetri som elektromagnetisk strålning, som emitteras från en atomkärna eller från en annihilation. Äldre radiologisk litteratur beskriver ibland γ-strålning som all högenergetisk fotonstrålning, och röntgenstrålning som all lågenergetisk fotonstrålning. I medicinska tillämpningar ses detta som ett föråldrat synsätt, istället är det fotonstrålningens ursprung som bestämmer om det är röntgen- eller γ-strålning. Inom astrofysikens gamma- och röntgenastronomi är det strålningens energi som står för uppdelningen. (sv) Га́мма-излуче́ние (гамма-лучи, γ-лучи) — вид электромагнитного излучения, характеризующийся чрезвычайно малой длиной волны — менее 2⋅10−10 м — и, вследствие этого, ярко выраженными корпускулярными и слабо выраженными волновыми свойствами. Относится к ионизирующим излучениям, то есть к излучениям, взаимодействие которых с веществом способно приводить к образованию ионов разных знаков. (ru)
rdfs:label أشعة غاما (ar) Radiació gamma (ca) Záření gama (cs) Gammastrahlung (de) Ακτίνες γ (el) Gama-radiado (eo) Rayos gamma (es) Gamma izpi (eu) Gáma-radaíocht (ga) Sinar gama (in) Gamma ray (en) Raggi gamma (it) Rayon gamma (fr) ガンマ線 (ja) 감마선 (ko) Gammastraling (nl) Promieniowanie gamma (pl) Radiação gama (pt) Гамма-излучение (ru) Gammastrålning (sv) 伽马射线 (zh) Гамма-промені (uk)
rdfs:seeAlso dbr:Gamma-ray_burst dbr:Gamma_ray_cross_section dbr:Radiation_protection dbr:Sievert
owl:sameAs freebase:Gamma ray http://d-nb.info/gnd/4019205-2 wikidata:Gamma ray dbpedia-af:Gamma ray dbpedia-ar:Gamma ray http://ast.dbpedia.org/resource/Radiación_gamma dbpedia-az:Gamma ray http://azb.dbpedia.org/resource/قاما_ایشیقی dbpedia-be:Gamma ray dbpedia-bg:Gamma ray http://bn.dbpedia.org/resource/গামা_রশ্মি http://bs.dbpedia.org/resource/Gama_zračenje dbpedia-ca:Gamma ray http://ckb.dbpedia.org/resource/تیشکی_گاما dbpedia-cs:Gamma ray http://cv.dbpedia.org/resource/Гамма-пайăркалав dbpedia-da:Gamma ray dbpedia-de:Gamma ray dbpedia-el:Gamma ray dbpedia-eo:Gamma ray dbpedia-es:Gamma ray dbpedia-et:Gamma ray dbpedia-eu:Gamma ray dbpedia-fa:Gamma ray dbpedia-fi:Gamma ray dbpedia-fr:Gamma ray dbpedia-ga:Gamma ray dbpedia-gl:Gamma ray dbpedia-he:Gamma ray http://hi.dbpedia.org/resource/गामा_किरण dbpedia-hr:Gamma ray http://ht.dbpedia.org/resource/Reyon_gama dbpedia-hu:Gamma ray http://hy.dbpedia.org/resource/Գամմա_ճառագայթներ http://ia.dbpedia.org/resource/Radiation_gamma dbpedia-id:Gamma ray dbpedia-is:Gamma ray dbpedia-it:Gamma ray dbpedia-ja:Gamma ray dbpedia-ka:Gamma ray dbpedia-kk:Gamma ray dbpedia-ko:Gamma ray dbpedia-la:Gamma ray http://li.dbpedia.org/resource/Gammastraoling http://lt.dbpedia.org/resource/Gama_spinduliai http://lv.dbpedia.org/resource/Gamma_stari dbpedia-mk:Gamma ray http://ml.dbpedia.org/resource/ഗാമാ_കിരണം http://mn.dbpedia.org/resource/Гамма_цацраг dbpedia-mr:Gamma ray dbpedia-ms:Gamma ray http://my.dbpedia.org/resource/ဂမ်မာရောင်ခြည် dbpedia-nds:Gamma ray dbpedia-nl:Gamma ray dbpedia-nn:Gamma ray dbpedia-no:Gamma ray http://pa.dbpedia.org/resource/ਗਾਮਾ_ਕਿਰਨ dbpedia-pl:Gamma ray dbpedia-pms:Gamma ray dbpedia-pnb:Gamma ray dbpedia-pt:Gamma ray dbpedia-ro:Gamma ray dbpedia-ru:Gamma ray http://sco.dbpedia.org/resource/Gamma_ray dbpedia-sh:Gamma ray http://si.dbpedia.org/resource/ගැමා_කිරණ dbpedia-simple:Gamma ray dbpedia-sk:Gamma ray dbpedia-sl:Gamma ray dbpedia-sq:Gamma ray dbpedia-sr:Gamma ray http://su.dbpedia.org/resource/Sinar_gamma dbpedia-sv:Gamma ray http://ta.dbpedia.org/resource/காம்மா_கதிர் http://te.dbpedia.org/resource/గామా_కిరణాలు http://tg.dbpedia.org/resource/Гамма-нур dbpedia-th:Gamma ray http://tl.dbpedia.org/resource/Sinag_gamma dbpedia-tr:Gamma ray http://tt.dbpedia.org/resource/Гамма-нурланыш dbpedia-uk:Gamma ray http://uz.dbpedia.org/resource/Gamma-nurlanish dbpedia-vi:Gamma ray http://wa.dbpedia.org/resource/Rais_gama dbpedia-war:Gamma ray dbpedia-zh:Gamma ray https://global.dbpedia.org/id/DE9r
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Gamma_ray?oldid=1124139220&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Gamma_ray_burst.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Moon_egret.jpg wiki-commons:Special:FilePath/EM_Spectrum_Properties_edit.svg wiki-commons:Special:FilePath/60Co_gamma_spectrum_energy-de.svg wiki-commons:Special:FilePath/Operation_Upshot-Knothole_-_Badger_001.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Alfa_beta_gamma_radiation.svg wiki-commons:Special:FilePath/Pb-gamma-xs.svg wiki-commons:Special:FilePath/VACIS_Gamma-ray_Image_with_stowaways.gif wiki-commons:Special:FilePath/Al-gamma-xs.svg wiki-commons:Special:FilePath/Cont_emspec2.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Egret_all_sky_gamma_ray_map_from_CGRO_spacecraft.png wiki-commons:Special:FilePath/Gamma_Decay.svg wiki-commons:Special:FilePath/Cobalt-60_Decay_Scheme.svg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Gamma_ray
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Gamma_(disambiguation) dbr:Gamma_ray_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Γ_rays dbr:G_Radaition dbr:Gamma_Ray dbr:Gamma_decay dbr:Gamma_radiation dbr:Gamma_rays dbr:Γ_ray dbr:Gamma-Ray dbr:Gamma-decay dbr:Gamma-irradiated dbr:Gamma-irradidated dbr:Gamma-ray dbr:Gamma-ray_generation dbr:Gamma-ray_production dbr:Gamma-ray_source dbr:Gamma-rays dbr:Gamma_Radiation dbr:Gamma_Ray_Control dbr:Gamma_Rays dbr:Gamma_Rays_and_their_characteristics dbr:Gamma_emission dbr:Gamma_particle dbr:Gamma_particles dbr:Gamma_photon dbr:Gamma_ray_generation dbr:Gamma_ray_production dbr:Gammaray dbr:Secondary_radiation dbr:Γ-ray dbr:Γ-rays dbr:Γ_Radaition dbr:Γ_radiation dbr:Y_photons
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Cadmium_telluride dbr:Cadmium_tungstate dbr:Caesium dbr:Caesium-137 dbr:Californium dbr:Camden,_New_Jersey dbr:Carl_David_Anderson dbr:Cartorhynchus dbr:Americium dbr:Amethyst dbr:Beethoven_Burst_(GRB_991216) dbr:Potassium-40 dbr:Potassium_chloride dbr:Prognoz_(satellite) dbr:Progress_M-13M dbr:Project_Excalibur dbr:Proton dbr:Proton–proton_chain dbr:Psyche_(spacecraft) dbr:Quehanna_Wild_Area dbr:Roentgen_(unit) dbr:Roscoe_L._Koontz dbr:Samut_Prakan_radiation_accident dbr:Sandia_National_Laboratories dbr:Sarir_field dbr:Scintigraphy dbr:Scintillator dbr:Electromagnetic_field dbr:Electromagnetic_radiation_and_health dbr:Electromagnetic_spectrum dbr:Electromagnetism dbr:Electromigration dbr:Electron_paramagnetic_resonance dbr:Electronic_anticoincidence dbr:Endospore dbr:Energetic_Gamma_Ray_Experiment_Telescope dbr:List_of_alien_races_in_Marvel_Comics dbr:List_of_astronomy_acronyms dbr:List_of_civilian_radiation_accidents dbr:List_of_common_physics_notations dbr:Milagro_(experiment) dbr:Mordehai_Milgrom dbr:Mutation dbr:Mössbauer_spectroscopy dbr:Nanoparticle dbr:Neptunium dbr:Neutron_activation_analysis dbr:Neutron_capture_therapy_of_cancer dbr:Nuclear_Measurements_Corporation dbr:Nuclear_reaction_analysis dbr:MOX_fuel dbr:MPG/ESO_telescope dbr:Melinda_Darby_Dyar dbr:Spell_My_Name_with_an_S dbr:Barium_fluoride dbr:BepiColombo dbr:BeppoSAX dbr:Beryllium dbr:Beta_decay dbr:Biology dbr:Blood_irradiation_therapy dbr:Bonnard_J._Teegarden dbr:Boron dbr:Boyce_McDaniel dbr:Brachytherapy dbr:Dawn_(spacecraft) dbr:Death_of_Douglas_Crofut dbr:Demining dbr:All_About_Radiation dbr:Annihilation_radiation dbr:Antihydrogen dbr:Antimatter-catalyzed_nuclear_pulse_propulsion dbr:Antimony dbr:Antiparticle dbr:April_1900 dbr:Hitomi_(satellite) dbr:Hulk dbr:Hulk_(film) dbr:Hulk_(video_game) dbr:Beta_particle dbr:List_of_Primeval_episodes dbr:List_of_Scorpion_episodes dbr:List_of_The_Incredible_Hulk_(1978_TV_series)_episodes dbr:List_of_highest_astronomical_observatories dbr:List_of_missions_to_the_Moon dbr:List_of_space_telescopes dbr:List_of_vacuum_tubes dbr:Lithium_hydride dbr:Paul_Ulrich_Villard dbr:Pechora–Kama_Canal dbr:Reporting_of_Injuries,_Diseases_and_Dangerous_Occurrences_Regulations dbr:Resonance dbr:Reticulum_II dbr:Reuven_Ramaty_High_Energy_Solar_Spectroscopic_Imager dbr:Rhodocene dbr:Richard_E._Taylor dbr:Cyclotron_radiation dbr:DEAP dbr:DNA_repair dbr:Ulysses_(spacecraft) dbr:Uranium-238 dbr:V1974_Cygni dbr:V906_Carinae dbr:Vela_2A dbr:Vela_2B dbr:Vela_3A dbr:Vela_3B dbr:Vela_Pulsar dbr:Vela_incident dbr:Venera_8 dbr:Victoria_Kaspi dbr:Vinçotte dbr:Virgo_interferometer dbr:Vladimir_Lobashev dbr:David_B._Cline dbr:Decay_energy dbr:Delayed_neutron dbr:Delayed_nuclear_radiation dbr:Γ_rays dbr:Depleted_zinc_oxide dbr:Dosimeter dbr:Dosimetry dbr:Index_of_oncology_articles dbr:Index_of_physics_articles_(G) dbr:Index_of_wave_articles dbr:Indirect_detection_of_dark_matter dbr:Induced_gamma_emission dbr:Induced_radioactivity dbr:Industrial_process_imaging dbr:Industrial_radiography dbr:Infrared dbr:Infrared_telescope dbr:Institute_for_Radium_Research,_Vienna dbr:Internal_conversion dbr:Introduction_to_electromagnetism dbr:Iodine-131 dbr:Photoelectric_effect dbr:Polonium dbr:Project_Orion_(nuclear_propulsion) dbr:Radon dbr:Reflection_(physics) dbr:Mass_number dbr:Letter_(alphabet) dbr:Light dbr:Lightning dbr:G_Radaition dbr:Gamma_(disambiguation) dbr:Gamma_ray_(disambiguation) dbr:List_of_instruments_used_in_microbiological_sterilization_and_disinfection dbr:List_of_military_nuclear_accidents dbr:List_of_objects_at_Lagrange_points dbr:List_of_orphan_source_incidents dbr:Measuring_instrument dbr:Optical_spectrometer dbr:OVRO_40_meter_Telescope dbr:Nuclear_densitometry dbr:Nuclear_detonation_detection_system dbr:Nuclear_fission_product dbr:Nuclear_medicine_physician dbr:Nuclear_photonic_rocket dbr:Observational_astronomy dbr:Pound–Rebka_experiment dbr:Radiation_burn dbr:Proton_capture dbr:Whole-body_counting dbr:Coma_Berenices dbr:Compton_Gamma_Ray_Observatory dbr:Compton_scattering dbr:Cosmic_ray dbr:Crab_Nebula dbr:Anastrepha_suspensa dbr:Matter_creation dbr:Maxwell's_equations dbr:Mega_Disasters dbr:S-process dbr:S5_0014+81 dbr:SELENE dbr:SN_1006 dbr:STS-31 dbr:STS-51 dbr:Cherenkov_Array_at_Themis dbr:Cherenkov_radiation dbr:Chicago_Air_Shower_Array dbr:Gas_porosity dbr:Geiger_counter dbr:Geiger–Müller_tube dbr:Neutron_bomb dbr:Nuclear_physics dbr:Omega_West_Reactor dbr:Orbiting_Astronomical_Observatory dbr:Orbiting_Solar_Observatory dbr:Orders_of_magnitude_(energy) dbr:Orders_of_magnitude_(frequency) dbr:Orders_of_magnitude_(temperature) dbr:Orders_of_magnitude_(time) dbr:Yrast dbr:On-Line_Isotope_Mass_Separator dbr:Radiosurgery dbr:Polyphosphazene dbr:Tomography dbr:Quantum_crystallography dbr:Quantum_foam dbr:Quartz_fiber_dosimeter dbr:Radiation_material_science dbr:Radiation_zone dbr:Radioanalytical_chemistry dbr:Radiobiology_evidence_for_protons_and_HZE_nuclei dbr:Radioluminescence dbr:Radiometric_calibration dbr:Radiopharmaceutical dbr:Radium,_and_Other_Radioactive_Substances dbr:Timeline_of_particle_discoveries dbr:Timeline_of_particle_physics dbr:Timeline_of_physical_chemistry dbr:1991 dbr:1997_in_science dbr:Chung-Yao_Chao dbr:Cluster_decay dbr:Cobalt dbr:Cobalt-60 dbr:Cold_fusion dbr:Edward_Creutz dbr:Edwin_McMillan dbr:Electrodeless_plasma_thruster dbr:Electromagnetic_radiation dbr:Electron dbr:Electron_capture dbr:Electron_neutrino dbr:Electronvolt dbr:Elekta dbr:Enrico_Fermi dbr:Environmental_radioactivity dbr:Fred_Lawrence_Whipple_Observatory dbr:Frederick_Soddy dbr:Free_neutron_decay dbr:Frequency dbr:Fukushima_Daiichi_nuclear_disaster_(Unit_1_Reactor) dbr:Further_Instructions dbr:Future_of_Earth dbr:Future_of_an_expanding_universe dbr:GRB_011211 dbr:GRB_020813 dbr:GRB_030329 dbr:GRB_050709 dbr:GRB_070714B dbr:GRB_090423 dbr:GRB_150101B dbr:GRB_970228 dbr:GRB_970508 dbr:GW170817 dbr:Gallium_scan dbr:Gamma dbr:Gamma-ray_burst dbr:Gamma_(satellite) dbr:Gamma_Ray dbr:Gamma_Ray_(song) dbr:Gamma_decay dbr:Gamma_radiation dbr:Gamma_rays dbr:Geminga dbr:Gemstone_irradiation dbr:Giovanni_Fazio dbr:Glossary_of_astronomy dbr:Glossary_of_chemistry_terms dbr:Glossary_of_electrical_and_electronics_engineering dbr:Glossary_of_engineering:_A–L dbr:Glossary_of_engineering:_M–Z dbr:Glossary_of_physics dbr:Goddard_Space_Flight_Center dbr:Godiva_device dbr:Gold-198 dbr:Granat dbr:Gravitational_wave dbr:Gravity dbr:Mishra_Dhatu_Nigam dbr:Molten_salt_reactor dbr:Monument_to_Nicholas_I dbr:Muon dbr:Mutation_breeding dbr:Mössbauer_effect dbr:N-Vinylcarbazole dbr:NEE-01_Pegaso dbr:Conversion_electron_Mössbauer_spectroscopy dbr:Criticality_accident dbr:Cross-linked_polyethylene dbr:Thermodynamic_temperature dbr:Thermonuclear_weapon dbr:Equivalent_dose dbr:Millisecond_pulsar dbr:Optoelectronics dbr:Synthesis_of_precious_metals dbr:1968_Thule_Air_Base_B-52_crash dbr:1973_in_spaceflight dbr:1900_in_science dbr:2018_in_spaceflight dbr:Andreev_Bay_nuclear_accident dbr:Angela_Olinto dbr:Antimatter dbr:Antimatter_rocket dbr:Aquamarine_(gem)
is dbp:decayMode of dbr:Americium-241
is dbp:telescopeWavelength of dbr:Gamma_(satellite)
is rdfs:seeAlso of dbr:Scintillator
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Gamma_ray