öga - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Böjningar av öga Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ öga ögat ögon ögonen
Genitiv ögas ögats ögons ögonens
Som förled i sammansättningar används ögon-.
Not: Som efterled i adjektivsammansättningar används -ögd

öga hos människa

öga

  1. (anatomi) synorgan hos människan och andra djurarter
    Meronymer: regnbågshinna, hornhinna, pupill
  2. mittpunkt hos diverse föremål och företeelser, såsom orkaner, ex. i stormens öga
  3. det hål i en synål, brodernål eller dylikt, genom vilket man trär sytråden
  4. (botanik) en mörk fläck på exempelvis en potatis från vilken groddar kan utvecklas, eller på en plantas stam, gren eller bladveck ur vilket en ny gren eller ett nytt blad kan växa ut
    Jämför: okulera, efter latinska oculus (”öga”)
  5. markering på tärning

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Sammansättningar: blåögd, emaljöga, glasöga, glasögon, hundöga, iögonfallande, nålsöga, storögd, vindögd, vitöga, ögonblick, ögonbryn, ögonfrans, ögonfärg, ögoninflammation, ögonkontakt, ögonlock, ögonmått, ögonsjukdom, ögontusch, ögonvita, ögonvittne, ögonöppnare, 3D-glasögon

Fraser: falla i ögonen, få upp ögonen för, få ögonen på, göra stora ögon, ha ett gott öga till, ha ögonen med sig, hålla ett öga på, kasta ett öga på, med blotta ögat, med egna ögon, mellan fyra ögon, nära ögat, skämmas ögonen ur sig, öga för öga, tand för tand

Besläktade ord: ögna

Se även: -ögd

Etymologi: Av fornsvenska øgha, med urgermansk rot *auʒōn, från den urindoeuropeiska roten *h₃ekʷ- ("öga"), kognat med bland annat latin oculus och sanskrit अक्षि (ákṣi). Svenska pluralformerna kommer ursprungligen från ordets dualisform. Besläktat med ögla, ögna.

1. synorgan

2. mittpunkt hos diverse föremål och företeelser, såsom orkaner