Class conflict (original) (raw)

About DBpedia

계급투쟁(階級鬪爭, 영어: class conflict, class warfare, class struggle)은 노동자와 자본가의 이해관계에 따른 사회적 분쟁을 사회주의적 시각으로 본 개념이다. 과학적 사회주의의 사상적 지도자인 카를 마르크스와 프리드리히 엥겔스는 〈공산당 선언〉에서 “인간의 모든 역사는 계급 투쟁의 역사다.”라고 썼다. 마르크스의 계급 개념은 카스트와 같은 신분제와는 관련이 없고, 사회학에서 말하는 사회 계층과도 같지 않다. 이것은 자본주의 시대의 경제적 계급을 일컫는다. 누가 어느 계급에 속하는지는 누가 생산 수단을 가졌느냐에 따라 결정되며, 다시 말해서 사회 구조에서 어디에 위치했느냐가 곧 계급이다. 마르크스는 특히 인구의 다수를 차지하는 두 계급, 프롤레타리아와 부르주아에 대해 논한다. 프티 부르주아와 같은 다른 계급들은 이 두 계급의 성질을 조금씩 공유하고 있다.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract صراع الطبقات هي نظرية تفسر القضايا والتوترات في مجتمع مُنقسم إلى طبقات، كل طبقة تقاوم من أجل وضعها الاجتماعي والاقتصادي. ظهر هذا المفهوم في القرن التاسع عشر لدى بعض المؤرخين الفرنسين الليبرالين من استعادة بوربون، فرنسوا غيزو واوجوستان تييري، وأدولف تيير وفرنسوا اجوست مينيه، هم من استعار منهم كارل ماركس المفهوم. صراع الطبقات الاجتماعية هو مفهوم رئيسي من الفلسفة السياسية الماركسية، التي تسعى لمُراعاة القضايا التاريخية والتوترات الاقتصادية داخل مجتمع مُنقسم إلى طبقات اجتماعية معادية. كارل ماركس وفريدريك انجلز هم الذين أكدوا الانتشار العالمي لهذا المفهوم. صراع الطبقات هو محرك التغيرات الاجتماعية والتاريخ الحديث. الطبقة الحاكمة في المجتمع الرأسمالي هي البرجوازية أو الطبقة الرأسمالية، فإنها تسيطر على ما يسمونه البروليتاريا (طبقة العمال أو الطبقة الكادحة). في القرن التاسع عشر والقرن العشرين والقرن الواحد و العشرين، اعتمدت هذه النظرية على عدد كبير من التيارات السياسية مثل المذهب النقابي مذهب يسمح لنقابات العمال أن يقوموا بدور فعال في حياة البلاد الاجتماعية، والاقتصادية والسياسية والاشتراكي والشيوعي والثوري والاصلاحي، وكونت اطار نظري للنضال من اجل تحسين الظروف المعيشية للعمال. اكتسب هذا التحليل استقلالية مواجهة للإطار الماركسي وإستُخِدم من قِبل عددكبير من علماء الاجتماع والفلاسفة والمنظرين السياسين. (ar) La lluita de classes és un concepte que fa referència a la contraposició i diferències d'interessos polítics i socials entre les diferents classes socials, en especial entre la classe obrera i la classe pertanyent al poder (burgesia, aristocràcia, grans empresaris, terratinents i banquers) o capitalista. Tot i que és fonamental en el marxisme o materialisme històric, no és exclusiu d'ell. Segons Karl Marx i Friedrich Engels, a través de la història les persones han tractat d'organitzar-se en diferents tipus de societats sota la tensió causada per pobres i rics, i esclaus, patricis i la plebs, senyors feudals i serfs, mestres de corporacions i oficials, capital i proletariat. Aquest conflicte només es pot resoldre, segons ells, quan s'arribi a una i sense que això comporti la desaparició del procés i el progrés històrics, cosa que ells proposen assolir amb el comunisme. (ca) Třídní boj je označení pro projev napětí mezi třídami používané socialisty. Karl Marx a Friedrich Engels o něm ve svém Komunistickém manifestu napsali: „Dějiny všech dosavadních společností jsou dějinami třídních bojů.“ Třídami Marx nemyslel sociální třídy, ale ekonomické, které definoval na základě vztahu k výrobním prostředkům. Rozlišoval tak dvě základní třídy, dělnický a rolnický proletariát (pracující) a buržoazii (kapitalisty). Mimo ně uznával existenci dalších tříd jako je např. kněžstvo, a také definoval sociální skupiny patřící do určitých tříd, ale vytvářející v nich zvláštní celek, což je například (lidé, kteří pracují sami pro sebe, typicky vlastníci obchodů), inteligence nebo lumpenproletariát (vyvrhelové společnosti). Tvrdil ale, že všechny tyto třídy a skupiny s postupem času zaniknou. Vladimir Iljič Lenin pak definoval třídy takto: „Třídy jsou velké skupiny lidí, které se navzájem liší svým místem v historicky určitém systému společenské výroby, svým vztahem (většinou zajištěným a vytčeným v zákonech) k výrobním prostředkům, svou úlohou ve společenské organizaci práce, a tudíž způsoby nabývání a velikosti onoho dílu společenského bohatství, jímž disponují. Třídy, to jsou takové skupiny lidí, z nichž jedna si může přivlastňovat práci druhé, neboť zaujímá rozdílné místo v určité soustavě společenského hospodářství.“ (cs) Der Begriff Klassenkampf bezeichnet ökonomische, politische und ideologische Kämpfe zwischen gesellschaftlichen Klassen. Durch die marxistische Theorie wurde der Begriff populär. Demnach sind die Triebkräfte der bisherigen menschlichen Geschichte und speziell der Revolutionen Klassenkämpfe zwischen ausbeutenden und ausgebeuteten Klassen, deren Interessen als antagonistische interpretiert werden. Im Kampf der gesellschaftlichen Klassen manifestiert sich nach Karl Marx der Widerspruch zwischen den gesellschaftlichen Produktivkräften (dem Entwicklungsstand der Arbeitskraft, der Produktionsmittel und Produktionstechniken) und den Produktionsverhältnissen (bzw. den Eigentumsverhältnissen an den Produktionsmitteln) als Klassengegensatz. Er führe schließlich durch den Umsturz der bestehenden Klassenherrschaft eine revolutionäre Umwälzung der Produktionsverhältnisse herbei. Im Kapitalismus stehen sich die Arbeiterklasse und die Kapitalistenklasse als zentrale Klassen gegenüber. Die Revolution der Arbeiterklasse, die Marx aufgrund der krisenhaften Entwicklungsgesetze der kapitalistischen Produktionsweise erwartete, würde die Klassenherrschaft durch Aufhebung aller Klassengegensätze beenden. (de) Η φράση πάλη των τάξεων ή ταξική πάλη εκφράζει μια βασική σχέση/λειτουργία των ανθρώπινων κοινωνιών από την αρχαιότητα μέχρι σήμερα. Τον ανταγωνισμό (πάλη) ανάμεσα στα άτομα που κατέχουν τον πλούτο και την ιδιοκτησία των μέσων παραγωγής (γη, εργασία, κεφάλαιο κλπ) σε κάθε κοινωνία και σε αυτούς τους ανθρώπους που ζουν από τη δουλειά τους και γίνονται αντικείμενο εκμετάλλευσης από τους ιδιοκτήτες του πλούτου και των μέσων παραγωγής. Για αυτό και αγωνίζονται για την ελευθερία τους. Το βασικό αυτό χαρακτηριστικό, του ποιος κατέχει μέσα παραγωγής και ποιος όχι, αποτελεί τη βασική αιτία για την εμφάνιση μέσα σε κάθε κοινωνία ομάδων με αντιτιθέμενα κοινωνικά συμφέροντα. Οι ομάδες αυτές ονομάζονται "τάξεις", "κάστες" κλπ. Στην ιστορία διαμόρφωσης των κοινωνιών από την αρχαιότητα ως σήμερα, η ταξική πάλη έχει ιδιαίτερο βάρος, και είναι αυτή που – σε μεγάλο βαθμό – καθόρισε και καθορίζει τις μορφές με τις οποίες συγκροτούνται οι ανθρώπινες κοινωνίες (φυλές, εθνότητες, αυτοκρατορίες, έθνη, έθνος-κράτος κλπ). Τούτο εξηγείται ως εξής: ενώ επιφανειακά η κοινωνία φαίνεται ως ένα ενιαίο πράγμα (π.χ. στην περίπτωση της πόλης-κράτους ή του έθνους-κράτους σήμερα), η πάλη ανάμεσα στην κάθε φορά άρχουσα τάξη και στους καταπιεσμένους, είναι αυτή που διαμορφώνει είτε υπόγεια είτε φανερά τον χαρακτήρα και καθορίζει την εξέλιξη των κοινωνιών. Η πάλη των τάξεων αρχίζει να εμφανίζεται, όταν οι ανθρώπινες κοινωνίες υπερβαίνουν το επίπεδο του τροφοσυλλέκτη που προσπαθεί να βρει σε καθημερινό επίπεδο την τροφή του, και εισέρχονται σταδιακά στο επίσης πρωτόγονο επίπεδο της καλλιέργειας της γης. Μαζί με την εμφάνιση των πρώτων μεθόδων καλλιέργειας της γης και εξημέρωσης ζώων με σκοπό την τροφή και την ένδυση, εμφανίζεται και η διαδικασία αποθήκευσης αυτών των προϊόντων. Η εμφάνιση της δυνατότητας/διαδικασίας αυτής, δημιουργεί τις βάσεις για την εμφάνιση πλεονάσματος το οποίο μπορεί να αποκτήσει αξία και να πουληθεί. Εμφανίζεται δηλαδή το εμπόριο και ο πρώτος ταξικός διαχωρισμός στην ιστορία του ανθρώπου, μαζί με το κράτος: Η κοινωνία χωρίζεται σε αυτούς που καρπώνονται το πλεόνασμα και σε αυτούς που δουλεύουν για να το παράγουν και το παραδίδουν αναγκαστικά στην κοινωνικά άρχουσα τάξη. Τέτοια παραδείγματα αποτελούν οι πρώτες κοινωνίες της Φοινίκης, της Ασσυρίας, της Αιγύπτου και άλλων περιοχών, οι οποίες χωρίζονται στους ιερείς (μάγους, σαμάνους), που αποτελούσαν την άρχουσα τάξη, και όσους δούλευαν και παρέδιδαν την παραγωγή τους, υπό το φόβητρο ενός θεού, στους ιερείς. (el) Klasbatalo estas ofte uzata nocio, kiu venas el la teorio de Karl Marx kaj estas uzata – ne nur de marksistoj – por klarigi la decidajn socialajn kaj politikajn konfliktojn inter la sociaj klasoj (klasaj kontraŭdiroj) kaj priskribi la ŝanĝiĝojn de la sociaj rilatoj. Laŭ la teorio de la dialektika materiismo, en la klasa socio troviĝas esenca kontraŭdiro – la klasa antagonismo pro kontraŭaj klasinteresoj – kiu esprimiĝas en konflikto inter la posedantoj de la laborforto – la tiel nomataj proletoj – kaj la posedantoj de produktiloj – la tiel nomataj kapitalistoj. Ĉe tiu konflikto temas pri la tiel nomata klasbatalo. (eo) La lucha de clases es un concepto que explica la existencia de un conflicto fundamental e intrínseco a las sociedades donde la división social del trabajo da como resultado la existencia de sectores sociales que ocupan distintas posiciones en un modo de producción determinado y que por lo tanto defienden intereses disímiles y contradictorios. ​ Este conflicto o antagonismo surge para la teoría marxista de un la contradicción existente entre el desarrollo de las fuerzas productivas y unas relaciones sociales de producción que detienen y deforman ese desarrollo. Esta contradicción en el sistema capitalista se va a expresar también en el antagonismo entre producción social y apropiación privada del plusvalor producido, dando lugar a la explotación del trabajador. En sociedades políticamente organizada el conflicto entre los intereses de diferentes sectores o clases sociales se expresa como conflicto político y actúa cómo "motor de la historia" ​Tal conflicto resultaría en un cambio o progreso político y social. Aunque el concepto es fundamental en el marxismo o materialismo histórico, no es exclusivo de él y puede datarse tan temprano como en tiempos de Nicolás Maquiavelo. Según Karl Marx y Friedrich Engels, a través de la historia, las personas han tratado de organizarse en diferentes tipos de sociedades bajo la tensión causada por pobres y ricos, hombres libres y esclavos, los patricios y la plebe, señores feudales y siervos, maestros de corporaciones y oficiales, burguesía y proletariado. Este conflicto solo puede resolverse cuando se llegue a una sociedad sin clases, sin que ello suponga la desaparición del proceso y del progreso histórico y fundamental.​ (es) Class conflict, also referred to as class struggle and class warfare, is the political tension and economic antagonism that exists in society because of socio-economic competition among the social classes or between rich and poor. The forms of class conflict include direct violence such as wars for resources and cheap labor, assassinations or revolution; indirect violence such as deaths from poverty and starvation, illness and unsafe working conditions; and economic coercion such as the threat of unemployment or the withdrawal of investment capital (capital flight); or ideologically, by way of political literature. Additionally, political forms of class warfare include legal and illegal lobbying, and bribery of legislators. The social-class conflict can be direct, as in a dispute between labour and management such as an employer's industrial lockout of their employees in effort to weaken the bargaining power of the corresponding trade union; or indirect such as a workers' slowdown of production in protest at perceived unfair labor practices, low wages or poor workplace conditions. In the political and economic philosophies of Karl Marx and Mikhail Bakunin, class struggle is a central tenet and a practical means for effecting radical sociopolitical changes for the social majority, the working class. (en) Klase borroka, sarritan klaseen arteko gerra edo gatazka, gizartean dagoen tentsio edo antagonismoa da, klase ezberdineko pertsonen interes eta desio sozioekonomiko lehiakorrak eragina. Klase borroka aldaketa sozial erradikalaren motorra den iritzia, Karl Marx komunistaren eta Mikhail Bakunin anarkistaren lanetan garrantzi handiko terminoa da. Klase borrokak forma ezberdinak har ditzake: biolentzia zuzena, baliabideak eta lan-esku merkea lortzeko gerrak adibidez; zeharkako biolentzia, pobreziak, ahuleriak eta gaixotasunek eragindako hildakoak edo lan baldintza ez seguruak adibidez; bortxa, lan bat galduko den mehatxua edo inbertsio garrantzitsu baten erauzketa adibidez; edo ideologikoa, liburuak edo artikuluak bezalakoen bidez. Gainera klase-gatazkaren forma politikoak existitzen dira; gobernuko liderrak legalki edo ilegalki erostea horiek lege desiragarriak onartzeko, hala nola, lan-legeak, zerga kodeak, kontsumitzaileen legeak, kongresu-egintzak edo beste zigor, agindu edo tarifa. Gatazka zuzena izan daiteke, patronal baten itxiera sindikatu bat desegiteko, edo zeharkakoa, ekoizpenaren moteltzea langileen edo horien eskubideen alde protestatzeko. (eu) La lutte des classes est une expression qui désigne les tensions dans une société hiérarchisée et divisée en classes sociales, chacune luttant pour sa situation sociale et économique, et un modèle théorique qui explique les enjeux de cet affrontement. Ce concept est apparu au XIXe siècle chez les historiens libéraux français de la Restauration, François Guizot, l'initiateur, Augustin Thierry, Adolphe Thiers et François-Auguste Mignet, auxquels Karl Marx l'a emprunté. Karl Marx et Friedrich Engels écrivent, en 1848, dans le Manifeste du parti communiste, que les prolétaires ne peuvent pas être assujettis à une patrie en particulier et que les divisions étatiques, nationales et/ou culturelles qui les opposent, sont de simples diversions en regard du conflit central : la lutte des classes qui oppose le travail au capital dans le cadre mondialisé du capitalisme. Pour Marx et Engels qui ont assuré la diffusion internationale de cette notion, la lutte des classes est un moteur des transformations des sociétés et de l'histoire moderne. La classe dominante de la société capitaliste est identifiée à la bourgeoisie (ou classe capitaliste) ; elle domine ce qu'ils appellent le prolétariat. Cette théorie a été adoptée par de nombreux courants syndicalistes, socialistes, communistes, anarchistes, révolutionnaires ou réformistes, aux XIXe, XXe et XXIe siècles, et a fourni un cadre théorique aux luttes pour l'amélioration des conditions de vie des travailleurs. Cette analyse, qui a acquis une autonomie vis-à-vis du cadre marxiste, a été utilisée par de nombreux sociologues, philosophes, et théoriciens politiques. Pour Marx, la révolution sociale ne pouvait être accomplie (c'est-à-dire déboucher sur une société communiste) qu'à l'échelle mondiale : « (…) aucune révolution communiste ne saurait réussir si ne se déclenche pas en même temps une révolution mondiale (…) ». (fr) Perjuangan kelas merupakan perwujudan aktif yang dilihat dari berbagai macam sudut pandang kaum sosialis. "Sejarah (tertulis) dari semua masyarakat yang ada sampai sekarang merupakan sejarah perjuangan kelas," demikian yang dinyatakan oleh Karl Marx dan Friedrich Engels. Pemikiran Marx mengenai kelas tidak ada hubungannya dengan kelas sosial dalam sosiologi: kelas atas, menengah, dan bawah. Malahan, dalam kapitalisme, Marx mengutarakan adanya kelas ekonomi. Keanggotaan seseorang di dalam kelas disebabkan oleh hubungannya dengan alat-alat produksi, yaitu posisi seseorang di dalam struktur sosial yang berciri kapitalis. Marx terutama berbicara mengenai dua kelas yang mencakup sebagian besar populasi, kaum proletar dan borjuis. Kelas-kelas lain, seperti , memiliki ciri yang hampir sama dengan salah satu di antara dua kelas mayoritas tersebut. (in) 계급투쟁(階級鬪爭, 영어: class conflict, class warfare, class struggle)은 노동자와 자본가의 이해관계에 따른 사회적 분쟁을 사회주의적 시각으로 본 개념이다. 과학적 사회주의의 사상적 지도자인 카를 마르크스와 프리드리히 엥겔스는 〈공산당 선언〉에서 “인간의 모든 역사는 계급 투쟁의 역사다.”라고 썼다. 마르크스의 계급 개념은 카스트와 같은 신분제와는 관련이 없고, 사회학에서 말하는 사회 계층과도 같지 않다. 이것은 자본주의 시대의 경제적 계급을 일컫는다. 누가 어느 계급에 속하는지는 누가 생산 수단을 가졌느냐에 따라 결정되며, 다시 말해서 사회 구조에서 어디에 위치했느냐가 곧 계급이다. 마르크스는 특히 인구의 다수를 차지하는 두 계급, 프롤레타리아와 부르주아에 대해 논한다. 프티 부르주아와 같은 다른 계급들은 이 두 계급의 성질을 조금씩 공유하고 있다. (ko) 階級闘争(かいきゅうとうそう、Class conflict, class warfare, class struggle, class fight)とは、生産手段の私有が社会の基礎となっている階級社会において、階級と階級とのあいだで発生する社会的格差を克服するために行われる闘争。この闘争により革命が起きるとされている。対義語として階級協調が挙げられる。 (ja) La prospettiva del conflitto (o teoria del conflitto), nell'ambito della sociologia, è uno dei tre filoni principali di pensiero attorno al quale, nel tempo, si sono agglomerati diversi autori. In ambito comunista è chiamata lotta di classe, intesa come conflitto tra la classe sociale della borghesia e quella del proletariato. Essa indica un modo di approcciarsi ai fenomeni sociali, secondo cui la storia dell'umanità è macchiata di contrasti tra classi d'appartenenza, e non solo. Le altre due prospettive possibili sono quella funzionalista e interazionista. (it) De klassenstrijd is volgens Karl Marx het maatschappelijk conflict tussen de verschillende sociale klassen, die door Marx ieder werden gedefinieerd vanuit hun economische positie in de samenleving.De klassenstrijd is een fundamenteel concept binnen de marxistische maatschappijkritiek. Dit economische conflictmodel vormt niet alleen de grondslag van het marxisme, de maatschappelijke theorie van Karl Marx, maar werd ook opgenomen in het ideologische gedachtegoed van de bewegingen van het socialisme en het anarchisme. (nl) Walka klas – pojęcie utworzone przez François Guizota, francuskiego polityka XIX wieku, zaadaptowane przez Karola Marksa. (pl) Klasskamp är en socialpolitisk teori och ett slagord inom samma fält. Tanken om socialt framåtskridande genom klasskamp utgör ett centralt politiskt begrepp inom socialismen. Begreppet används för att beteckna kampen mellan framför allt två samhällsklasser: arbetsgivare (arbetsköpare i viss socialistisk litteratur, eller kapitalister) och arbetare (arbetarklassen). Klasskampen är i grunden en benämning på den intressekonflikt som finns mellan arbete och kapital. I korthet handlar det om att arbetaren vill ha högre lön medan kapitalisten vill hålla arbetarens lön låg. Lenin kritiserade denna "primitiva" form av klasskamp och menade att arbetaren inte kan nöja sig med höjda löner - de måste gripa makten för att uppnå den socialistiska fasen "proletariatets diktatur". I större mening handlar klasskampen om medveten omstrukturering av arbetsplatser, en fabrik kan till exempel delas upp i ett flertal sektioner så att produktionen kan fortgå utan en eller flera sektioner som gått ut i strejk. Uttrycket präglades 1848 av Karl Marx i det Kommunistiska manifestet. Samtidigt och senare har en mängd likartade ord med klass som första led bildats och blivit gängse i den sociala och politiska diskussionen, till exempel klasshat, klassinstinkt, klassintresse, klasslag, klassmedvetande, klassmedveten (oftast liktydigt med socialistisk) och klassamhälle. En motsats till klasskampen finns i klassamarbetet, som återfinns inom korporativismen. Den svenska modellen har länge präglats av klassamarbete; det kända Saltsjöbadsavtalet formaliserade det även om det hade pågått tidigare. (sv) Luta de classes, ou lutas de classes, no plural, refere-se a um fenômeno social de tensão ou antagonismo que existe entre pessoas ou grupos de diferentes classes sociais devido aos competitivos interesses socioeconômicos e desejos dessas pessoas diante da lógica do modo de produção capitalista, dando forma a um conflito que se expressa nos campos econômico, ideológico e político que é a norma na história humana. A visão de que a luta de classes fornece a alavanca para mudanças sociais radicais para a maioria é fundamental nos trabalhos de Karl Marx e do anarquista Mikhail Bakunin. O conflito de classes pode assumir muitas formas diferentes: violência direta, como guerras travadas por recursos e mão de obra barata; violência indireta, como mortes por pobreza, fome, doença ou condições de trabalho inseguras; coerção, como a ameaça de perda de empregos ou suspensão de investimentos importantes; ou ideologicamente, como livros e artigos. Além disso, existem formas políticas de conflito de classe; legalmente ou ilegalmente pressionando ou subornando líderes governamentais para a aprovação de legislação partidária desejável, incluindo leis trabalhistas, códigos fiscais, leis do consumidor, atos de congressos ou outras sanções, injunções ou tarifas. O conflito pode ser direto, como com um locaute destinado a destruir um sindicato, ou indireto, como com uma desaceleração informal na produção como forma de protesto contra os baixos salários dos trabalhadores ou uso práticas trabalhistas injustas pelo capital. (pt) Кла́сова боротьба́ — поняття в суспільствознавстві та в соціальній філософії, яке набуло популярності в 19 ст.; одне з ключових понять марксизму. Сучасна соціологія розглядає класову боротьбу як один з окремих випадків соціального конфлікту. (uk) 阶级斗争,在马克思主义、自由意志社会主义、无政府主义看来,是指阶级冲突。 对马克思和恩格斯而言,迄今为止所有存在社会的历史都是阶级斗争史。马克思所说的阶级概念和血缘沒有關係,也和上、中、下的社会阶层无关,而是指「经济地位」。他认为阶级归属是由自己和生产手段的关系决定。 阶级斗争理论也是毛泽东的主要思想观点,他把中国人划分成人民与阶级敌人两大阵营。他说:“人民是什么?在中国,在现阶段,是工人阶级,农民阶级,城市小资产阶级和民族资产阶级。这些阶级在工人阶级和共产党的领导之下,团结起来,组成自己的国家,选举自己的政府,向着帝国主义的走狗即地主阶级和官僚资产阶级以及代表这些阶级的中国国民党反动派及其帮凶们实行专政,实行独裁,压迫这些人,只许他们规规矩矩,不许他们乱说乱动。如要乱说乱动,立即取缔,予以制裁。”中國共產黨第九次全國代表大會召開後,將「以阶级斗争为纲」寫入中共黨章。毛澤東還表示「关于阶级与阶级斗争,我们可以现在就讲起,必须年年讲,月月讲,天天讲」、「阶级斗争,一抓就灵」。1978年召開的十一届三中全会決定停止使用「以阶级斗争为纲」的口号,將工作重點轉移到經濟建設上。 (zh) Кла́ссовая борьба́ — столкновение интересов и противодействие классов общества. Наибольшее значение классовой борьбе придаётся в марксизме. (ru)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Pyramid_of_Capitalist_System.png?width=300
dbo:wikiPageExternalLink https://catalyst-journal.com/2019/07/the-global-class-war/%7Cjournal=Catalyst https://archive.org/details/classclassconfli0000dahr https://archive.org/details/globalclasswarho0000faux https://secure.pmpress.org/index.php%3Fl=product_detail&p=628%7Cpublisher=PM https://secure.pmpress.org/index.php%3Fl=product_detail&p=732%7Cpublisher= http://www.democracynow.org/2010/9/3/study_ceos_who_fired_most_workers https://libcom.org/library/sex-race-class-james-selma https://web.archive.org/web/20171019140804/http:/www.jfs.tku.edu.tw/17-2/A02.pdf https://www.vice.com/en_us/article/d3qqpk/how-a-real-class-war-like-with-guns-could-actually-happen https://yalebooks.yale.edu/book/9780300244175/trade-wars-are-class-wars
dbo:wikiPageID 42437083 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 74237 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1121666119 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Protests_against_Rodrigo_Duterte dbr:Rojava_Revolution dbr:Roman_Senate dbr:Roman_consul dbr:Roman_dictator dbr:Rome_and_Jerusalem dbr:Mutual_Aid:_A_Factor_of_Evolution dbr:National_Labor_Board dbr:Monopoly_price dbc:Anti-fascism dbr:2011_England_riots dbr:Battle_of_Blair_Mountain dbr:Bill_Moyers dbr:Bolivarian_Revolution dbr:Bolsheviks dbr:Bourgeoisie dbr:David_Ricardo dbr:Deformed_workers_state dbr:Degenerated_workers_state dbr:Democracy_Now! dbc:Social_classes dbr:Anti-austerity_movement dbc:Political_science dbr:Human_rights dbr:Hungarian_Revolution_of_1956 dbr:John_Stuart_Mill dbr:Johnson_County_War dbr:Julius_Caesar dbr:Julius_Martov dbr:Patricia_Hill_Collins dbr:Patrician_(ancient_Rome) dbr:Peasants'_Revolt dbr:Peter_Kropotkin dbr:Republic_(Plato) dbr:Revolutions_of_1848 dbr:Charles_Comte dbr:Charles_Dunoyer dbr:United_States_diplomatic_cables_leak dbr:Vice_Media dbr:Vladimir_Lenin dbr:Dynamite:_The_Story_of_Class_Violence_in_America dbr:Jacquerie dbr:Affluence dbr:Libertarian_socialism dbr:Limerick_Soviet dbr:1905_Russian_Revolution dbr:1907_Romanian_Peasants'_Revolt dbr:1926_United_Kingdom_general_strike dbr:1934_West_Coast_waterfront_strike dbr:1993_Russian_constitutional_crisis dbr:Colonia_(Roman) dbr:Communist_insurgency_in_Myanmar dbr:Communist_rebellion_in_the_Philippines dbr:Corinth dbr:Anarchism_in_Spain dbr:Ancient_Greek_philosophy dbr:Master–slave_dialectic dbr:Max_Weber dbr:May_1968_events_in_France dbr:Mensheviks dbr:Russian_Social_Democratic_Labour_Party dbr:Saint_George's_Night_Uprising dbr:Ernest_Mandel dbr:Oligarchy dbr:Nomenklatura dbr:Chris_Hedges dbr:Cicero dbr:Coal_Wars dbr:2019-2020_Hong_Kong_protests dbr:Edward_Gibbon dbr:Emancipation dbr:English_Civil_War dbr:François_Guizot dbr:Freedman dbr:French_Revolution dbr:French_historians dbr:French_revolution dbr:Gaius_Marcius_Coriolanus dbr:Gaius_Marius dbr:Gallic_Wars dbr:Georg_Wilhelm_Friedrich_Hegel dbr:German_Peasants'_War dbr:Get_the_Party_Started dbr:Gracchi dbr:Greek_colonisation dbr:Montesquieu dbr:Moses_Hess dbr:Conflict_of_the_Orders dbr:Considerations_on_Representative_Government dbr:Coriolanus dbr:Critique_of_political_economy dbr:Critique_of_work dbr:The_New_Press dbr:The_New_York_Times dbr:Thomas_Jefferson dbr:Labor_Zionism dbr:Truthdig dbr:Plutocratic dbr:Roman_constitution dbr:2019–2020_Chilean_protests dbr:Anti-austerity_movement_in_Greece dbr:Anti-austerity_movement_in_Spain dbr:Arab_Spring dbr:Battle_of_Valle_Giulia dbr:Louis_Adamic dbr:Lyon dbr:State_(polity) dbr:State_racism dbr:Subsidies dbr:Communist_society dbr:Federalist_No._10 dbr:Oxymoron dbr:PM_Press dbr:Parliament dbr:Politics_(Aristotle) dbr:Poor dbr:Populist dbr:Social_status dbr:Social_stratification dbr:Stratum dbr:Marx's_theory_of_history dbr:Augustus dbr:Age_of_Enlightenment dbr:Agis_IV dbr:Agrarian_reform dbr:Thucydides dbr:Tiberius_Gracchus dbr:Trade_union dbr:Trade_unions dbr:Trotskyist dbr:UK_miners'_strike_(1984–1985) dbr:W._E._B._Du_Bois dbr:Warren_Buffett dbr:We_are_the_99% dbr:William_Shakespeare dbr:Win-win_game dbr:Winnipeg_General_Strike dbr:Winter_of_Discontent dbr:Galician_slaughter dbr:Ciompi dbr:Classical_liberal dbr:Essentialist dbr:Julius_Caesar_(play) dbr:July_Revolution dbr:File:Gavin_Hamilton_-_Coriolanus_Act_V,_Scene_III_edit2.jpg dbr:Linguistics dbr:Lockout_(industry) dbr:Philosophes dbr:Propaganda_of_the_deed dbr:Adam_Smith dbr:2006_Oaxaca_protests dbr:2008_Greek_riots dbr:Adolphe_Thiers dbr:Anarchist dbr:Air_Line_Pilots_Association,_International dbr:Cuban_Revolution dbr:Economic_inequality dbr:Equites dbr:Fascists dbr:Federalist_Party dbr:Bargaining_power dbr:Bread_and_circuses dbr:Noam_Chomsky dbr:Non-aggression_principle dbr:North_Africa dbr:Overthrow_of_the_Roman_monarchy dbr:Paris_Commune dbr:Parliament_of_the_United_Kingdom dbr:Capital_flight dbr:Capitalism dbr:Capite_censi dbr:Diggers dbr:False_consciousness dbr:History_of_the_Peloponnesian_War dbr:Social_class dbr:Scottish_Enlightenment dbr:Seattle_General_Strike_of_1919 dbr:World_Social_Forum dbr:Means_of_production dbr:Production_(economics) dbr:Proletariat dbr:Revolution dbr:Social_revolution dbr:1999_Seattle_WTO_protests dbc:Anti-capitalism dbr:Hamburg_Uprising dbr:Hegel dbr:Henri_de_Saint-Simon dbr:Henry_George dbr:James_Madison dbr:Jasic_Incident dbr:Jean-Jacques_Rousseau dbr:Telangana_Rebellion dbr:The_History_of_the_Decline_and_Fall_of_the_Roman_Empire dbr:Hunter-gatherer dbr:Socialist_Harmonious_Society dbr:Aristotle dbr:Arnold_J._Toynbee dbr:Athens dbc:Political_literature dbc:Socialism dbr:Absolute_monarchy dbr:June_Rebellion dbr:Karl_Marx dbr:Labor_movement dbr:Billionaire dbr:Biologist dbr:Surplus_value dbr:Tacitus dbr:Ecclesia_(ancient_Greece) dbr:Economic_rent dbr:Economic_stratification dbr:Egyptian_Revolution_of_2011 dbr:Wildcat_strike_action dbr:Workforce dbr:Uprising_of_1953_in_East_Germany dbr:Donghak_Peasant_Revolution dbr:Augustin_Thierry dbr:Marxists dbr:Bureaucracy dbr:Bureaucratic_collectivism dbr:Philanthropist dbr:Philosophy dbr:Pierre-Joseph_Proudhon dbr:Pink_(singer) dbr:Plato dbr:Plebs dbr:Plutarch dbr:Plutocracy dbr:Political_faction dbr:Political_parties dbr:Political_party dbr:Social_War_(91–88_BC) dbr:Socialists dbr:Society dbr:Socrates dbr:Solon dbr:Soviet_Union dbr:Spain dbr:Spanish_Civil_War dbr:Spartacist_uprising dbr:Spartacus dbc:Conflict_theory dbc:Social_conflict dbr:Class_collaboration dbr:Class_consciousness dbr:Class_division dbr:Classical_antiquity dbr:Classicide dbr:Classless_society dbr:Feudalism dbr:Free_market dbr:Industrial_Workers_of_the_World dbr:Korkyra_(polis) dbr:Kronstadt_rebellion dbr:Kyrgyz_Revolution_of_2010 dbr:Mexican_Revolution dbr:Michael_Parenti dbr:Michel_Foucault dbr:Mikhail_Bakunin dbr:Native_Americans_in_the_United_States dbr:New_class dbr:Newport_Rising dbr:Nicaraguan_Revolution dbr:Occupy_Wall_Street dbr:Occupy_movement dbr:October_Revolution dbr:Canut_revolts dbr:Race_(classification_of_human_beings) dbr:Racism dbr:Seattle dbr:Seleucia dbr:Shimabara_Rebellion dbr:Worker's_council dbr:Working_class dbr:World_Economic_Forum dbr:Yale_University_Press dbr:Yellow_Turban_Rebellion dbr:Yellow_vests_movement dbr:Marcus_Furius_Camillus dbr:Maritime_pilot dbr:Soviet-type_economic_planning dbr:UK_miners'_strike_(1969) dbr:UK_miners'_strike_(1972) dbr:Sharecropping dbr:Socioeconomics dbr:No_War_But_The_Class_War dbr:Eugenics dbr:Exploitation_of_labour dbr:Communalism_(Bookchin) dbr:Lucius_Tarquinius_Superbus dbr:Roman_legion dbr:Old_Price_Riots dbr:State_capitalism dbr:Ruling_class dbr:State_socialism dbr:Slave_rebellion dbr:Rousseau dbr:The_Communist_Manifesto dbr:Sexism
dbp:sign dbr:Thomas_Jefferson
dbp:source 0001-01-16 (xsd:gMonthDay)
dbp:text I am convinced that those societies which live without government enjoy in their general mass an infinitely greater degree of happiness than those who live under the European governments. Among the former, public opinion is in the place of law, & restrains morals as powerfully as laws ever did anywhere. Among the latter, under pretence of governing they have divided their nations into two classes, wolves & sheep. I do not exaggerate. This is a true picture of Europe. Cherish therefore the spirit of our people, and keep alive their attention. Do not be too severe upon their errors, but reclaim them by enlightening them. If once they become inattentive to the public affairs, you & I, & Congress & Assemblies, judges & governors shall all become wolves. It seems to be the law of our general nature, in spite of individual exceptions; and experience declares that man is the only animal which devours his own kind, for I can apply no milder term to the governments of Europe, and to the general prey of the rich on the poor. (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Anarchism dbt:Revolution_sidebar dbt:Authority_control dbt:Blockquote dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_journal dbt:Expand_section dbt:ISBN dbt:Main dbt:Reflist dbt:Rp dbt:Short_description dbt:Snd dbt:Use_dmy_dates dbt:Wikiquote dbt:Socialism dbt:Marxist_and_communist_phraseology dbt:Communism dbt:Redirect-several dbt:Social_class
dct:isPartOf http://zbw.eu/stw/mapping/dbpedia/target
dct:subject dbc:Anti-fascism dbc:Social_classes dbc:Political_science dbc:Anti-capitalism dbc:Socialism dbc:Conflict_theory dbc:Social_conflict
gold:hypernym dbr:Tension
rdf:type owl:Thing yago:WikicatSocialClasses yago:Abstraction100002137 yago:Class107974025 yago:Group100031264 yago:People107942152 dbo:MilitaryConflict
rdfs:comment 계급투쟁(階級鬪爭, 영어: class conflict, class warfare, class struggle)은 노동자와 자본가의 이해관계에 따른 사회적 분쟁을 사회주의적 시각으로 본 개념이다. 과학적 사회주의의 사상적 지도자인 카를 마르크스와 프리드리히 엥겔스는 〈공산당 선언〉에서 “인간의 모든 역사는 계급 투쟁의 역사다.”라고 썼다. 마르크스의 계급 개념은 카스트와 같은 신분제와는 관련이 없고, 사회학에서 말하는 사회 계층과도 같지 않다. 이것은 자본주의 시대의 경제적 계급을 일컫는다. 누가 어느 계급에 속하는지는 누가 생산 수단을 가졌느냐에 따라 결정되며, 다시 말해서 사회 구조에서 어디에 위치했느냐가 곧 계급이다. 마르크스는 특히 인구의 다수를 차지하는 두 계급, 프롤레타리아와 부르주아에 대해 논한다. 프티 부르주아와 같은 다른 계급들은 이 두 계급의 성질을 조금씩 공유하고 있다. (ko) 階級闘争(かいきゅうとうそう、Class conflict, class warfare, class struggle, class fight)とは、生産手段の私有が社会の基礎となっている階級社会において、階級と階級とのあいだで発生する社会的格差を克服するために行われる闘争。この闘争により革命が起きるとされている。対義語として階級協調が挙げられる。 (ja) La prospettiva del conflitto (o teoria del conflitto), nell'ambito della sociologia, è uno dei tre filoni principali di pensiero attorno al quale, nel tempo, si sono agglomerati diversi autori. In ambito comunista è chiamata lotta di classe, intesa come conflitto tra la classe sociale della borghesia e quella del proletariato. Essa indica un modo di approcciarsi ai fenomeni sociali, secondo cui la storia dell'umanità è macchiata di contrasti tra classi d'appartenenza, e non solo. Le altre due prospettive possibili sono quella funzionalista e interazionista. (it) De klassenstrijd is volgens Karl Marx het maatschappelijk conflict tussen de verschillende sociale klassen, die door Marx ieder werden gedefinieerd vanuit hun economische positie in de samenleving.De klassenstrijd is een fundamenteel concept binnen de marxistische maatschappijkritiek. Dit economische conflictmodel vormt niet alleen de grondslag van het marxisme, de maatschappelijke theorie van Karl Marx, maar werd ook opgenomen in het ideologische gedachtegoed van de bewegingen van het socialisme en het anarchisme. (nl) Walka klas – pojęcie utworzone przez François Guizota, francuskiego polityka XIX wieku, zaadaptowane przez Karola Marksa. (pl) Кла́сова боротьба́ — поняття в суспільствознавстві та в соціальній філософії, яке набуло популярності в 19 ст.; одне з ключових понять марксизму. Сучасна соціологія розглядає класову боротьбу як один з окремих випадків соціального конфлікту. (uk) 阶级斗争,在马克思主义、自由意志社会主义、无政府主义看来,是指阶级冲突。 对马克思和恩格斯而言,迄今为止所有存在社会的历史都是阶级斗争史。马克思所说的阶级概念和血缘沒有關係,也和上、中、下的社会阶层无关,而是指「经济地位」。他认为阶级归属是由自己和生产手段的关系决定。 阶级斗争理论也是毛泽东的主要思想观点,他把中国人划分成人民与阶级敌人两大阵营。他说:“人民是什么?在中国,在现阶段,是工人阶级,农民阶级,城市小资产阶级和民族资产阶级。这些阶级在工人阶级和共产党的领导之下,团结起来,组成自己的国家,选举自己的政府,向着帝国主义的走狗即地主阶级和官僚资产阶级以及代表这些阶级的中国国民党反动派及其帮凶们实行专政,实行独裁,压迫这些人,只许他们规规矩矩,不许他们乱说乱动。如要乱说乱动,立即取缔,予以制裁。”中國共產黨第九次全國代表大會召開後,將「以阶级斗争为纲」寫入中共黨章。毛澤東還表示「关于阶级与阶级斗争,我们可以现在就讲起,必须年年讲,月月讲,天天讲」、「阶级斗争,一抓就灵」。1978年召開的十一届三中全会決定停止使用「以阶级斗争为纲」的口号,將工作重點轉移到經濟建設上。 (zh) Кла́ссовая борьба́ — столкновение интересов и противодействие классов общества. Наибольшее значение классовой борьбе придаётся в марксизме. (ru) صراع الطبقات هي نظرية تفسر القضايا والتوترات في مجتمع مُنقسم إلى طبقات، كل طبقة تقاوم من أجل وضعها الاجتماعي والاقتصادي. ظهر هذا المفهوم في القرن التاسع عشر لدى بعض المؤرخين الفرنسين الليبرالين من استعادة بوربون، فرنسوا غيزو واوجوستان تييري، وأدولف تيير وفرنسوا اجوست مينيه، هم من استعار منهم كارل ماركس المفهوم. اكتسب هذا التحليل استقلالية مواجهة للإطار الماركسي وإستُخِدم من قِبل عددكبير من علماء الاجتماع والفلاسفة والمنظرين السياسين. (ar) La lluita de classes és un concepte que fa referència a la contraposició i diferències d'interessos polítics i socials entre les diferents classes socials, en especial entre la classe obrera i la classe pertanyent al poder (burgesia, aristocràcia, grans empresaris, terratinents i banquers) o capitalista. Tot i que és fonamental en el marxisme o materialisme històric, no és exclusiu d'ell. (ca) Třídní boj je označení pro projev napětí mezi třídami používané socialisty. Karl Marx a Friedrich Engels o něm ve svém Komunistickém manifestu napsali: „Dějiny všech dosavadních společností jsou dějinami třídních bojů.“ Třídami Marx nemyslel sociální třídy, ale ekonomické, které definoval na základě vztahu k výrobním prostředkům. Rozlišoval tak dvě základní třídy, dělnický a rolnický proletariát (pracující) a buržoazii (kapitalisty). Mimo ně uznával existenci dalších tříd jako je např. kněžstvo, a také definoval sociální skupiny patřící do určitých tříd, ale vytvářející v nich zvláštní celek, což je například (lidé, kteří pracují sami pro sebe, typicky vlastníci obchodů), inteligence nebo lumpenproletariát (vyvrhelové společnosti). Tvrdil ale, že všechny tyto třídy a skupiny s postupem ča (cs) Η φράση πάλη των τάξεων ή ταξική πάλη εκφράζει μια βασική σχέση/λειτουργία των ανθρώπινων κοινωνιών από την αρχαιότητα μέχρι σήμερα. Τον ανταγωνισμό (πάλη) ανάμεσα στα άτομα που κατέχουν τον πλούτο και την ιδιοκτησία των μέσων παραγωγής (γη, εργασία, κεφάλαιο κλπ) σε κάθε κοινωνία και σε αυτούς τους ανθρώπους που ζουν από τη δουλειά τους και γίνονται αντικείμενο εκμετάλλευσης από τους ιδιοκτήτες του πλούτου και των μέσων παραγωγής. Για αυτό και αγωνίζονται για την ελευθερία τους. Το βασικό αυτό χαρακτηριστικό, του ποιος κατέχει μέσα παραγωγής και ποιος όχι, αποτελεί τη βασική αιτία για την εμφάνιση μέσα σε κάθε κοινωνία ομάδων με αντιτιθέμενα κοινωνικά συμφέροντα. Οι ομάδες αυτές ονομάζονται "τάξεις", "κάστες" κλπ. (el) Der Begriff Klassenkampf bezeichnet ökonomische, politische und ideologische Kämpfe zwischen gesellschaftlichen Klassen. Durch die marxistische Theorie wurde der Begriff populär. Demnach sind die Triebkräfte der bisherigen menschlichen Geschichte und speziell der Revolutionen Klassenkämpfe zwischen ausbeutenden und ausgebeuteten Klassen, deren Interessen als antagonistische interpretiert werden. Im Kampf der gesellschaftlichen Klassen manifestiert sich nach Karl Marx der Widerspruch zwischen den gesellschaftlichen Produktivkräften (dem Entwicklungsstand der Arbeitskraft, der Produktionsmittel und Produktionstechniken) und den Produktionsverhältnissen (bzw. den Eigentumsverhältnissen an den Produktionsmitteln) als Klassengegensatz. Er führe schließlich durch den Umsturz der bestehenden Klas (de) Klasbatalo estas ofte uzata nocio, kiu venas el la teorio de Karl Marx kaj estas uzata – ne nur de marksistoj – por klarigi la decidajn socialajn kaj politikajn konfliktojn inter la sociaj klasoj (klasaj kontraŭdiroj) kaj priskribi la ŝanĝiĝojn de la sociaj rilatoj. (eo) Class conflict, also referred to as class struggle and class warfare, is the political tension and economic antagonism that exists in society because of socio-economic competition among the social classes or between rich and poor. The social-class conflict can be direct, as in a dispute between labour and management such as an employer's industrial lockout of their employees in effort to weaken the bargaining power of the corresponding trade union; or indirect such as a workers' slowdown of production in protest at perceived unfair labor practices, low wages or poor workplace conditions. (en) La lucha de clases es un concepto que explica la existencia de un conflicto fundamental e intrínseco a las sociedades donde la división social del trabajo da como resultado la existencia de sectores sociales que ocupan distintas posiciones en un modo de producción determinado y que por lo tanto defienden intereses disímiles y contradictorios. ​ Este conflicto o antagonismo surge para la teoría marxista de un la contradicción existente entre el desarrollo de las fuerzas productivas y unas relaciones sociales de producción que detienen y deforman ese desarrollo. Esta contradicción en el sistema capitalista se va a expresar también en el antagonismo entre producción social y apropiación privada del plusvalor producido, dando lugar a la explotación del trabajador. En sociedades políticamente o (es) Klase borroka, sarritan klaseen arteko gerra edo gatazka, gizartean dagoen tentsio edo antagonismoa da, klase ezberdineko pertsonen interes eta desio sozioekonomiko lehiakorrak eragina. Klase borroka aldaketa sozial erradikalaren motorra den iritzia, Karl Marx komunistaren eta Mikhail Bakunin anarkistaren lanetan garrantzi handiko terminoa da. (eu) La lutte des classes est une expression qui désigne les tensions dans une société hiérarchisée et divisée en classes sociales, chacune luttant pour sa situation sociale et économique, et un modèle théorique qui explique les enjeux de cet affrontement. Ce concept est apparu au XIXe siècle chez les historiens libéraux français de la Restauration, François Guizot, l'initiateur, Augustin Thierry, Adolphe Thiers et François-Auguste Mignet, auxquels Karl Marx l'a emprunté. (fr) Perjuangan kelas merupakan perwujudan aktif yang dilihat dari berbagai macam sudut pandang kaum sosialis. "Sejarah (tertulis) dari semua masyarakat yang ada sampai sekarang merupakan sejarah perjuangan kelas," demikian yang dinyatakan oleh Karl Marx dan Friedrich Engels. Pemikiran Marx mengenai kelas tidak ada hubungannya dengan kelas sosial dalam sosiologi: kelas atas, menengah, dan bawah. Malahan, dalam kapitalisme, Marx mengutarakan adanya kelas ekonomi. (in) Luta de classes, ou lutas de classes, no plural, refere-se a um fenômeno social de tensão ou antagonismo que existe entre pessoas ou grupos de diferentes classes sociais devido aos competitivos interesses socioeconômicos e desejos dessas pessoas diante da lógica do modo de produção capitalista, dando forma a um conflito que se expressa nos campos econômico, ideológico e político que é a norma na história humana. A visão de que a luta de classes fornece a alavanca para mudanças sociais radicais para a maioria é fundamental nos trabalhos de Karl Marx e do anarquista Mikhail Bakunin. (pt) Klasskamp är en socialpolitisk teori och ett slagord inom samma fält. Tanken om socialt framåtskridande genom klasskamp utgör ett centralt politiskt begrepp inom socialismen. Begreppet används för att beteckna kampen mellan framför allt två samhällsklasser: arbetsgivare (arbetsköpare i viss socialistisk litteratur, eller kapitalister) och arbetare (arbetarklassen). Klasskampen är i grunden en benämning på den intressekonflikt som finns mellan arbete och kapital. I korthet handlar det om att arbetaren vill ha högre lön medan kapitalisten vill hålla arbetarens lön låg. (sv)
rdfs:label الصراع الطبقي (ar) Lluita de classes (ca) Třídní boj (cs) Klassenkampf (de) Πάλη των τάξεων (el) Klasbatalo (eo) Class conflict (en) Klase-borroka (eu) Lucha de clases (es) Lutte des classes (fr) Perjuangan kelas (in) Prospettiva del conflitto (it) 계급투쟁 (ko) 階級闘争 (ja) Klassenstrijd (nl) Walka klas (pl) Luta de classes (pt) Классовая борьба (ru) Klasskamp (sv) 阶级斗争 (zh) Класова боротьба (uk)
owl:sameAs freebase:Class conflict yago-res:Class conflict http://d-nb.info/gnd/4130866-9 wikidata:Class conflict dbpedia-als:Class conflict dbpedia-ar:Class conflict http://ast.dbpedia.org/resource/Llucha_de_clases dbpedia-az:Class conflict dbpedia-be:Class conflict dbpedia-bg:Class conflict dbpedia-br:Class conflict dbpedia-ca:Class conflict dbpedia-cs:Class conflict http://cv.dbpedia.org/resource/Классен_кĕрешĕвĕ dbpedia-da:Class conflict dbpedia-de:Class conflict dbpedia-el:Class conflict dbpedia-eo:Class conflict dbpedia-es:Class conflict dbpedia-et:Class conflict dbpedia-eu:Class conflict dbpedia-fa:Class conflict dbpedia-fi:Class conflict dbpedia-fr:Class conflict dbpedia-gl:Class conflict dbpedia-he:Class conflict http://hi.dbpedia.org/resource/वर्ग_संघर्ष dbpedia-hr:Class conflict dbpedia-hu:Class conflict http://hy.dbpedia.org/resource/Դասակարգային_պայքար dbpedia-id:Class conflict dbpedia-it:Class conflict dbpedia-ja:Class conflict dbpedia-ka:Class conflict dbpedia-ko:Class conflict dbpedia-la:Class conflict http://lt.dbpedia.org/resource/Klasių_kova dbpedia-mk:Class conflict http://ml.dbpedia.org/resource/വർഗ്ഗസമരം dbpedia-ms:Class conflict http://ne.dbpedia.org/resource/वर्ग_संघर्ष dbpedia-nl:Class conflict dbpedia-nn:Class conflict dbpedia-no:Class conflict dbpedia-oc:Class conflict http://pa.dbpedia.org/resource/ਵਰਗ_ਸੰਘਰਸ਼ dbpedia-pl:Class conflict dbpedia-pt:Class conflict dbpedia-ro:Class conflict dbpedia-ru:Class conflict dbpedia-sh:Class conflict dbpedia-simple:Class conflict dbpedia-sk:Class conflict dbpedia-sl:Class conflict dbpedia-sr:Class conflict dbpedia-sv:Class conflict dbpedia-th:Class conflict http://tl.dbpedia.org/resource/Tunggalian_ng_uri dbpedia-tr:Class conflict dbpedia-uk:Class conflict http://uz.dbpedia.org/resource/Sinfiy_kurash dbpedia-vi:Class conflict dbpedia-zh:Class conflict https://global.dbpedia.org/id/h5uf
skos:closeMatch http://zbw.eu/stw/descriptor/11087-0
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Class_conflict?oldid=1121666119&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Choubapi.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Pyramid_of_Capitalist_System.png wiki-commons:Special:FilePath/Storming_the_bastille_4_-_2.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Karl_Marx.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Jean-Jacques_Rousseau_(painted_portrait).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Tiberius_Gracchus.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Noam_Chomsky,_2004.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Amphora_olive-gathering_BM_B226.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Battle_strike_1934.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Gavin_Hamilton_-_Coriolanus_Act_V,_Scene_III_edit2.jpg wiki-commons:Special:FilePath/GeorgheDoja.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Secessio_plebis.jpg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Class_conflict
is dbo:nonFictionSubject of dbr:The_Belgian_Massacres
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Class_struggle dbr:Class_conflicts dbr:Class_warfare dbr:Hate_against_rich_people dbr:Class_contradiction dbr:Class_envy dbr:Class_politics dbr:Class_struggles dbr:Class_warefare dbr:Race_warfare dbr:Wealth_envy
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Cambodian_genocide dbr:Carlos_the_Jackal dbr:American_burlesque dbr:American_proletarian_poetry_movement dbr:Bayek_of_Siwa dbr:Bengali_novels dbr:Presidency_of_Franklin_D._Roosevelt,_first_and_second_terms dbr:Presidency_of_John_Adams dbr:Presidency_of_William_McKinley dbr:Propaganda_in_the_Soviet_Union dbr:Pull_Up_Some_Dust_and_Sit_Down dbr:Quebec dbr:Queen's_Road_East_(song) dbr:Robert_M._La_Follette dbr:Rodion_Markovits dbr:Romina_Pérez dbr:Rory_Bremner dbr:Rosa_Blasi dbr:Rosa_Luxemburg dbr:Rotha_Lintorn-Orman dbr:Sam_Marcy dbr:San_Diego_free_speech_fight dbr:Schio_massacre dbr:School_Daze dbr:El_censo dbr:Environmental_gentrification dbr:List_of_books_about_anarchism dbr:List_of_dystopian_films dbr:List_of_films_dealing_with_anarchism dbr:List_of_films_that_depict_class_struggle dbr:Mode_of_production dbr:Structural_Marxism dbr:One-party_state dbr:Proletarian_revolution dbr:Primavalle_fire dbr:Proletarian_nation dbr:Workers_of_the_world,_unite! dbr:Battle_of_Guandu dbr:Bel-imperia dbr:Benito_Mussolini dbr:Benno_Straucher dbr:Bernard_Bailyn dbr:Bernardo_Bertolucci dbr:Big_Bad_Wolf dbr:BioShock_2 dbr:Black-Eyed_Susan dbr:Black_Panther_Party dbr:Blue_Labour:_Forging_a_New_Politics dbr:Bogan dbr:Bolsheviks dbr:Borderland_(book_series) dbr:Boricua_Popular_Army dbr:Democratic_Kampuchea dbr:Democratic_Peasants'_Party_(Bukovina) dbr:Democratic_Socialist_Arab_Ba'ath_Party dbr:Democratic_Socialist_Party_(Japan) dbr:Antagonistic_contradiction dbr:Anti-austerity_movement dbr:Antisemitism_in_Soviet_mathematics dbr:History_of_economic_thought dbr:History_of_the_Republican_Party_(United_States) dbr:History_of_the_United_States_(1865–1918) dbr:History_of_the_cooperative_movement_in_China dbr:History_of_the_nude_in_art dbr:Johnson_County_War dbr:José_Ramos_Tinhorão dbr:Juche dbr:Bevanism dbr:Reinhold_Wulle dbr:Restoration_(play) dbr:Revolutionary_opera dbr:Right_Socialist_Party_of_Japan dbr:United_Kingdom_of_Great_Britain_and_Ireland dbr:United_Socialist_Movement dbr:V._Gordon_Childe dbr:Valentin_Kataev dbr:Vladimir_Colin dbr:Vladimir_Stavsky dbr:Down_Rodeo dbr:Dziennik_Ludowy_(People's_Daily) dbr:East_Pakistan_Communist_Party_(Marxist–Leninist) dbr:Index_of_politics_articles dbr:Index_of_sociology_articles dbr:Indoctrination dbr:Influences_on_Karl_Marx dbr:Insurrectionary_anarchism dbr:International_Red_Aid dbr:Li'l_Abner dbr:The_Fourth_of_June dbr:Post-processual_archaeology dbr:Weapons_of_the_Weak dbr:1%_(South_Park) dbr:1896_United_States_presidential_election_in_Ohio dbr:1913_Great_Strike dbr:1804_Haiti_massacre dbr:Colorado_Labor_Wars dbr:Columbo dbr:Communist_Consolidation dbr:Communist_Workers'_Organisation_(UK) dbr:Consensus_history dbr:Cotton_Mill,_Treadmill dbr:Cristina_Fernández_de_Kirchner dbr:An_Indigenous_Peoples'_History_of_the_United_States dbr:Anarcha-feminism dbr:Anarchism_in_Iran dbr:Anarchism_in_Latvia dbr:Anarchism_in_Nigeria dbr:Anarchism_in_the_United_Kingdom dbr:Anarchist_Black_Cross dbr:Anarchist_schools_of_thought dbr:Ancient_Greece dbr:Ancient_Regime_of_Spain dbr:Maxim_Litvinov dbr:McKenzie_Wark dbr:Chicano dbr:Gaullism dbr:Gentrification dbr:Love,_Death_and_the_Lady dbr:Nausea_(band) dbr:New_Left dbr:Nordic_model dbr:Occupy_(book) dbr:Midgar dbr:Theodor_Geiger dbr:Popular_Health_Movement dbr:Racial_capitalism dbr:To_Hell_and_Back_(Kershaw_book) dbr:Class_struggle dbr:Code_Geass dbr:Eichenfeld_massacre dbr:Enclosure dbr:Freaks_(1932_film) dbr:French_fashion dbr:Fritz_Wolffheim dbr:Frédéric_Passy dbr:George_A._Romero dbr:George_Diamandy dbr:George_Floyd_protests dbr:Giambattista_Vico dbr:Government_of_Vladimir_Lenin dbr:Mr_Puntila_and_his_Man_Matti dbr:Conflict_theories dbr:Consociationalism dbr:Constitution_of_Botswana dbr:Corporate_liberalism dbr:Corporatism dbr:Crime_in_Venezuela dbr:Crime_in_the_Soviet_Union dbr:Criticism_of_Marxism dbr:Criticism_of_credit_scoring_systems_in_the_United_States dbr:The_Marriage_of_Figaro dbr:The_New_World_Order_(Wells_book) dbr:The_Omega_Glory dbr:The_People_Under_the_Stairs dbr:The_Prestige_(film) dbr:The_Tale_of_Sweeney_Todd dbr:The_Undivine_Comedy dbr:Dalit_Buddhist_movement dbr:Labour_Charter_of_1927 dbr:Labour_movement dbr:Mars_in_fiction dbr:Optatissima_pax dbr:Oriental_Despotism dbr:1950_United_Kingdom_general_election dbr:1970_Bhojpur_uprising dbr:Ang_Probinsyano dbr:Anthony_Giddens dbr:Anti-imperialist_Unitary_Commissions dbr:Anti-revisionism dbr:Antonio_Negri dbr:Antonio_das_Mortes dbr:Arab_Socialist_Ba'ath_Party_–_Syria_Region dbr:Arlene_Rush dbr:Leftist_errors dbr:Legalism_(Chinese_philosophy) dbr:Leon_Cooperman dbr:Liang_Fa dbr:Libertære_Socialister dbr:Lin_Zhao dbr:Liu_Xiaobo dbr:Ludovic_Dauș dbr:Lyubov_Orlova dbr:Chinese_historiography dbr:Sky_Blue_(film) dbr:Sloane_Ranger dbr:Steady-state_economy dbr:Steel_v_Houghton dbr:Stop_the_Music_(album) dbr:Strasserism dbr:Strong_Medicine dbr:Structuration_theory dbr:Cleavage_(politics) dbr:Clothing_in_the_Ragtime_Era dbr:Communist_Labor_Party_of_North_America dbr:Communist_revolution dbr:Complementary_holism dbr:Demagogue dbr:Democratic_capitalism dbr:Zigmas_Angarietis dbr:Zygmunt_Krasiński dbr:Favela dbr:Feminism_in_Pakistan dbr:Frank_Leech dbr:François_Le_Levé dbr:Fundamentals_of_Marxism–Leninism dbr:Helots dbr:House_Un-American_Activities_Committee dbr:Kulak dbr:Patriarchy dbr:Peterhouse_school_of_history dbr:Political_polarization dbr:Social_polarization dbr:Stuart_period dbr:Matt_Pizzolo dbr:Maurice_Dobb dbr:Maximalist_Italian_Socialist_Party dbr:Michael_Freeden dbr:Rugby_union_in_Wales dbr:My_body,_my_choice dbr:Awareness_League dbr:Ação_Libertadora_Nacional dbr:Ba'ath_Party dbr:Ba'athism dbr:Ba'athist_Iraq dbr:Banat_of_Craiova dbr:Bruno_Jasieński dbr:Buddhism dbr:Buddhist_modernism dbr:Cathal_O'Shannon dbr:Catholic_social_teaching dbr:Agriculture_in_the_Soviet_Union dbr:Threat_(film) dbr:Train_to_Busan dbr:Tubthumper dbr:Twelve_noble_tribes_of_Croatia dbr:Walter_Riehl dbr:Walter_Ulbrich dbr:War_on_drugs dbr:We_are_the_99% dbr:Wentworth_Woodhouse dbr:White_trash dbr:Winston_Churchill dbr:Winston_Churchill's_Liberal_Party_years,_1904–1924 dbr:Draugija dbr:Gandhian_economics dbr:Class_conflicts dbr:Class_war dbr:Class_warfare dbr:Health_politics dbr:Height_restriction_laws dbr:Irish_Republican_Army dbr:James_MacDonald_(trade_unionist) dbr:Jewish_Democratic_Committee dbr:July_15_Incident dbr:Lavoro_Politico dbr:League_Against_Usury dbr:Preussentum_und_Sozialismus dbr:Virtual_Light dbr:7th_World_Congress_of_the_Comintern dbr:A_Design_for_Life dbr:A_Flash_Flood_of_Colour dbr:A_Town_of_Love_and_Hope dbr:Abba_Gordin dbr:Abraham_Kuyper dbr:Acts_of_Faith dbr:Ad_beatissimi_Apostolorum dbr:After_School_(1972_film) dbr:Ahmed_Sofa dbr:Albania dbr:Albert_Mathiez dbr:Alexandre_Saint-Yves_d'Alveydre dbr:Ali_Shariati dbr:American_Dream dbr:An_Economic_Interpretation_of_the_Constitution_of_the_United_States dbr:An_Introduction_to_Karl_Marx dbr:Anarchist_Federation_of_Britain dbr:Anarchist_Workers_Association dbr:Andalusians dbr:Das_Kapital,_Volume_I dbr:Dungan_Revolt_(1862–1877) dbr:Dyson_Carter dbr:East_Germany–West_Germany_football_rivalry dbr:Eat_the_rich dbr:Economic_inequality dbr:Alun_Howkins dbr:Ethnic_violence dbr:European_printmaking_in_the_19th_century dbr:Experimental_pop dbr:Falangism dbr:Fascism dbr:Fascism_and_ideology dbr:Fascism_in_Europe dbr:Fatah_al-Intifada dbr:Federalist_Era dbr:Felix_Aderca dbr:Fen_(play) dbr:First_Czechoslovak_Republic dbr:Fitzroy_Bulldogs dbr:Flatland dbr:Flush:_A_Biography
is dbp:motive of dbr:1804_Haiti_massacre dbr:Eichenfeld_massacre
is dbp:subject of dbr:Restoration_(play) dbr:Fen_(play)
is rdfs:seeAlso of dbr:Marxism
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Class_conflict