| dbo:abstract |
Konventikl (z latiny Conventiculum, zdrobnělina slova conventus) je shromáždění úzkého okruhu věřících osob. Koná se tajně v soukromých prostorách či venku – mimo kostel. (cs) A conventicle originally signified no more than an assembly, and was frequently used by ancient writers for a church. At a semantic level conventicle is only a good Latinized synonym of the Greek word church, and points to Jesus' promise in Matthew 18:20, "Where two or three are met together in my name." It came to be applied specifically to meetings of religious associations, particularly private and secret gatherings for worship. Later it became a term of deprecation or reproach, implying that those of whom it was used were in opposition to the ruling ecclesiastical authorities; for example, it was applied to a cabal of mutinous monks in a convent or monastery. Ultimately it came to mean religious meetings of dissenters from an established church, held in places that were not recognized as specially intended for public worship or for the exercise of religious functions. It implied that a condition of affairs obtained in which the State made a distinction between a form or forms of religion whose practice and propagation were authorized by statute, and such as were expressly prohibited by enactment. This usage has received legal sanction in Britain. (en) Das Konventikel (lat. conventiculum, Diminutiv von conventus ‚Zusammenkunft‘) bezeichnet allgemein eine im Wesentlichen private religiöse Zusammenkunft in einem Wohnhaus außerhalb eines Gotteshauses. (de) Un conventículo (del latín: conventicŭlum diminutivo de conventus) es una reunión pequeña, extraoficial y religiosa clandestina de laicos. (es) Un conventicolo è un incontro ristretto tra persone laiche, ufficioso e non officiato, di natura religiosa. (it) Konventikel (lat. conventiculum, dim. av conventus, "sammankomst"), religiös uppbyggelsesammankomst av frikyrklig art. Bönemöten i andra lokaler än i kyrkan som t.ex. hemmet. Dessa sammankomster började hållas i och med pietismen. Denna rörelses upphovsman, Philipp Jakob Spener, förordade sammankomster av mera privat natur (collegia pietatis) bland annat för att fördjupa det religiösa livet. De var avsedda för bön och bibelordets betraktande, varvid en icke-prästman kunde vara ledare. Speners mening var ingalunda att därmed åstadkomma söndring från den lagliga kyrkan eller missaktning för dess prästerskap, gudstjänster och ordningar. Efter Speners död (1705) visade det sig dock alltmer att detta verkligen blev fallet. Redan under hans livstid uppstod vad som ansågs som oordning genom dessa så kallade konventiklar. Kyrkans prästerskap uppträdde i allmänhet fientligt emot dem och sökte förhindra dem. Konventiklar förbjöds i England 1664, ett förbud som upphävdes genom toleransediktet av år 1689. I Danmark-Norge infördes ett förbud mot konventiklar 1741, upphävt i Norge 1842 och i Danmark 1846. I Sverige började de förekomma egentligen först under Karl XII:s regering, men i Finland blev redan 1689 tre män, före detta prästen Lars Ulstadius, magister Peter Schaefer och studenten Olof Ulhegius, anklagade inför Åbo domkapitel för "pietistiska villoläror och oordningar" och satta i fängsligt förvar. 1694 fann sig Karl XI föranlåten att i ett edikt på tyska förbjuda alla sina undersåtar i de tyska provinser, som lydde under Sveriges krona, men i synnerhet präster och lärare, att anordna "hemliga conventicula". (sv) |
| rdfs:comment |
Konventikl (z latiny Conventiculum, zdrobnělina slova conventus) je shromáždění úzkého okruhu věřících osob. Koná se tajně v soukromých prostorách či venku – mimo kostel. (cs) Das Konventikel (lat. conventiculum, Diminutiv von conventus ‚Zusammenkunft‘) bezeichnet allgemein eine im Wesentlichen private religiöse Zusammenkunft in einem Wohnhaus außerhalb eines Gotteshauses. (de) Un conventículo (del latín: conventicŭlum diminutivo de conventus) es una reunión pequeña, extraoficial y religiosa clandestina de laicos. (es) Un conventicolo è un incontro ristretto tra persone laiche, ufficioso e non officiato, di natura religiosa. (it) A conventicle originally signified no more than an assembly, and was frequently used by ancient writers for a church. At a semantic level conventicle is only a good Latinized synonym of the Greek word church, and points to Jesus' promise in Matthew 18:20, "Where two or three are met together in my name." It came to be applied specifically to meetings of religious associations, particularly private and secret gatherings for worship. Later it became a term of deprecation or reproach, implying that those of whom it was used were in opposition to the ruling ecclesiastical authorities; for example, it was applied to a cabal of mutinous monks in a convent or monastery. Ultimately it came to mean religious meetings of dissenters from an established church, held in places that were not recognized (en) Konventikel (lat. conventiculum, dim. av conventus, "sammankomst"), religiös uppbyggelsesammankomst av frikyrklig art. Bönemöten i andra lokaler än i kyrkan som t.ex. hemmet. Dessa sammankomster började hållas i och med pietismen. Denna rörelses upphovsman, Philipp Jakob Spener, förordade sammankomster av mera privat natur (collegia pietatis) bland annat för att fördjupa det religiösa livet. De var avsedda för bön och bibelordets betraktande, varvid en icke-prästman kunde vara ledare. Speners mening var ingalunda att därmed åstadkomma söndring från den lagliga kyrkan eller missaktning för dess prästerskap, gudstjänster och ordningar. Efter Speners död (1705) visade det sig dock alltmer att detta verkligen blev fallet. Redan under hans livstid uppstod vad som ansågs som oordning genom dessa (sv) |
