Foundationalism (original) (raw)

About DBpedia

Erkenntnistheoretischen Fundamentalismus (manchmal auch Fundamentismus; vom englischen Foundationalism) nennt man seit Mitte der 1960er Jahre einen bestimmten Typ epistemologischer Theorien, also von Theorien über die Natur und das Zustandekommen von Wissen, Rechtfertigung und über verwandte Problemzusammenhänge. Dem erkenntnistheoretischen Fundamentalismus zufolge gibt es so genannte Basisüberzeugungen. Sie werden nicht durch weitere Überzeugungen begründet. Sie dienen umgekehrt als Fundament der Rechtfertigung sonstiger Überzeugungen.

Property Value
dbo:abstract تُعنى التأسيسية بنظريات المعرفة الفلسفية التي تستند إلى اعتقاد مبرر، أو تأسيس مضمون الثبوتية مثل الخلاصات المستنتجة بناءً على أسس الافتراضات المنطقية. المنافس الرئيسي لنظرية تأسيسية التبرير هو نظرية اتساقية التبرير، ووفقًا لها، فإن متن المعرفة الذي لا يتعلق بتأسيس مضمون ينشأ بالتداخل بين قوى مكوناته، كالأحجية التي تُحل دون التأكد من أن كل منطقة صغيرة قد حُلت بشكل صحيح. وبتحديد أرسطو للبدائل لتكون إما استدلالًا دائريًا أو تراجعًا لامتناهيًا، وبإظهاره من ثم مشكلة التراجع، فقد جعل من التأسيسية خياره الواضح، بافتراضه اعتقادات أساسية تدعم بعضها البعض. اكتشف ديكارت، التأسيسي الأكثر شهرة، تأسيسًا في حقيقة وجوده وفي أفكار المنطق «الواضح والملحوظ»، بينما وجد لوك تأسيسًا في التجربة. يعكس اختلاف التأسيسات اختلافًا في تأكيدات نظريات المعرفة؛ التجريبية تؤكد على التجربة، والعقلانية تؤكد على المنطق، وقد يجتمع كلاهما. في ثلاثينيات القرن التاسع عشر، جُدد النقاش حول التأسيسية. وبينما رأى موريتز شليك المعرفة العلمية كهرم حيث يوجد صف خاص من العبارات التي لا تحتاج للبرهنة من خلال اعتقادات أخرى التي تبدو كتأسيس، جادل أتو نويرات بأن المعرفة العلمية تفتقر للتأسيس المطلق وتعمل كالعوّامة. في خمسينيات القرن التاسع عشر، رُفضت التأسيسية؛ بتأثير كبير من ويلارد فان أورمان كواين، من وُجدت نسبيته الوجودية (الأنطولوجية) لأي اعتقاد متشابكة باعتقاداته عن الواقع بأكمله، بينما عُدلت الاعتقادات البديلة بسهولة في شبكة واسعة لحماية الاعتقادات المطلوبة. تقليديًا، افترضت التأسيسية تنزّه الاعتقادات الأساسية عن الخطأ والاستنباط بين الاعتقادات؛ تأسيسية قوية. نشأت التأسيسية الضعيفة في عام 1975 تقريبًا. لذا سمح التأسيسيون الجدد بالاعتقادات الأساسية التخطيئية، وبالاستقراء المنطقي بينهم، إما بالاستقراء الحسابي أو باستدلال التفسير الأفضل. وبينما تحتاج الداخليانية وصولًا معرفيًا للوسائل المبررة، تجد الخارجيانية التبرير دون أي وصول. (ar) El fundacionalisme és una teoria en epistemologia que accepta uns axiomes en el camp de la creences (anomenades creences bàsiques) que justifiquen o permeten fonamentar o rebutjar qualsevol creença del mateix sistema. Sorgeix per trencar la regressió infinita segons la qual cada afirmació ha d'estar fonamentada en una altra, que també ho ha d'estar, sense que tingui fi. Aquestes creences bàsiques són els primers principis i marquen els límits de la coherència dels sistemes de creences (i altres que se'n derivin com els valors). Alguns exemples de creences bàsiques serien el cogito ergo sum cartesià (que justifica el pensament i per tant la possibilitat de conèixer), l'existència de Déu en els sistemes religiosos o la bondat inherent de l'ésser humà en algunes teories ètiques. Friedrich Nietzsche és un dels autors que ataca aquesta assumpció d'axiomes, justament revisant conceptes que es donen universalment per vàlids com el del bé. (ca) Erkenntnistheoretischen Fundamentalismus (manchmal auch Fundamentismus; vom englischen Foundationalism) nennt man seit Mitte der 1960er Jahre einen bestimmten Typ epistemologischer Theorien, also von Theorien über die Natur und das Zustandekommen von Wissen, Rechtfertigung und über verwandte Problemzusammenhänge. Dem erkenntnistheoretischen Fundamentalismus zufolge gibt es so genannte Basisüberzeugungen. Sie werden nicht durch weitere Überzeugungen begründet. Sie dienen umgekehrt als Fundament der Rechtfertigung sonstiger Überzeugungen. (de) Foundationalism concerns philosophical theories of knowledge resting upon non-inferential justified belief, or some secure foundation of certainty such as a conclusion inferred from a basis of sound premises. The main rival of the foundationalist theory of justification is the coherence theory of justification, whereby a body of knowledge, not requiring a secure foundation, can be established by the interlocking strength of its components, like a puzzle solved without prior certainty that each small region was solved correctly. Identifying the alternatives as either circular reasoning or infinite regress, and thus exhibiting the regress problem, Aristotle made foundationalism his own clear choice, positing basic beliefs underpinning others. Descartes, the most famed foundationalist, discovered a foundation in the fact of his own existence and in the "clear and distinct" ideas of reason, whereas Locke found a foundation in experience. Differing foundations may reflect differing epistemological emphases—empiricists emphasizing experience, rationalists emphasizing reason—but may blend both. In the 1930s, debate over foundationalism revived. Whereas Moritz Schlick viewed scientific knowledge like a pyramid where a special class of statements does not require verification through other beliefs and serves as a foundation, Otto Neurath argued that scientific knowledge lacks an ultimate foundation and acts like a raft. In the 1950s, foundationalism fell into decline – largely due to the influence of Willard Van Orman Quine, whose ontological relativity found any belief networked to one's beliefs on all of reality, while auxiliary beliefs somewhere in the vast network are readily modified to protect desired beliefs. Classically, foundationalism had posited infallibility of basic beliefs and deductive reasoning between beliefs—a strong foundationalism. Around 1975, weak foundationalism emerged. Thus recent foundationalists have variously allowed fallible basic beliefs, and inductive reasoning between them, either by enumerative induction or by inference to the best explanation. And whereas internalists require cognitive access to justificatory means, externalists find justification without such access. (en) El Fundacionalismo es una teoría del conocimiento en gnoseología y en epistemología (concretamente en la teoría de la justificación) que consiste en la identificación de un conjunto de creencias de las que se tiene certeza (denominadas o creencias fundacionales) para emplear este conjunto en la fundamentación de otras nuevas creencias.​ De esta forma el fundacionalismo consiste en sostener las siguientes premisas. Se intenta con esta teoría resolver el problema regresivo planteado en epistemología denominado . Una creencia cualquiera, según esta teoría, se apoya en otras creencias, y éstas, sucesivamente en otras hasta que se alcanza a las creencias fundacionales (razón fundacional). Dichas creencias son tan evidentes que todo el mundo las acepta: (o proposición autoevidente) así como infalibles. Las creencias que no son básicas se denominan derivadas o superestructurales. La estructura de las creencias es piramidal, estando en la base de las mismas las creencias básicas o auto-evidentes.​ (es) Fondasionalisme adalah pandangan yang menyatakan bahwa terdapat keyakinan yang mendasar dan menjadi landasan utama bagi semua pengetahuan yang dibangun di atasnya. Hal ini berhubungan dengan epistemologi. Fondasionalisme ini menjadi salah satu ciri utama filsafat modern sejak Descartes. Tugas pokok filsafat modern adalah mencari fondasi segala pengetahuan (fondasionalisme). Fondasionalisme menggunakan epistemologi yang merupakan gabungan dari rasionalisem, empirisme dan kritisisme. Tugas para filsuf, menurut paham ini, adalah mengesahkan pernyataan ilmiah dari disiplin-disiplin ilmu yang ada dengan cara menemukan fondasi atau dasar utamanya. Hal tersebut berkaitan dengan asumsi modernitas bahwa ilmu pengetahuan semestinya bergerak dalam garis lurus hingga mencapai satu titik aksiomatis, di mana pengetahuan tidak membutuhkan pembenaran apapun lagi. Rasio dipandang sebagai satu-satunya alat yang mampu mengerjakan hal tersebut. Di sinilah, tampak warisan dari Rene Descartes yang memusatkan filsafat pada rasio manusia dengan slogan 'aku berpikir maka aku ada' (cogito ergo sum). Dengan demikian, menurut paham fondasionalisme, kebenaran adalah persesuaian antara sesuatu dengan fondasinya dan sekaligus persesuaian antara akal dan kenyataan yang teramati. (in) Le fondationnalisme est, en théorie de la connaissance, l'idée selon laquelle nos croyances (comme la connaissance) sont justifiées si elles reposent sur des croyances de base qui sont par elles-mêmes justifiées ou évidentes. Ces dernières croyances sont considérées comme non-inférentielles, c'est-à-dire qu'elles ne reposent pas sur d'autres croyances. On distingue deux types de fondationnalisme : d'une part, celui pour lequel les croyances de base sont justifiées par des états ou événements mentaux, comme l'expérience, qui ne sont pas des croyances ; d'autre part, celui pour lequel ces croyances ne sont pas de nature à être justifiées. (fr) 基礎付け主義(きそづけしゅぎ、英: foundationalism)とは、信念や判断の構造に関する立場であり、哲学のさまざまな分野に存在する。 * 認識論においては、信念がされるのは基本的な信念によって基礎付けられることによってである、という考え方を指す。 * 倫理学においては、倫理的判断が正当化されるのは基礎的な倫理判断によって基礎づけられている場合である、という考え方を指す。 (ja) 토대주의(foundationalism) 또는 기초주의, 정초주의는 정당화된 믿음이나 건전한 전제로부터 추론된 결론과 같이 확실한 기초에 의존하는 인식론을 말한다. 토대주의에 대립되는 개념은 정합주의이다. 다른 선택지가 순환 논증이거나 무한 후퇴라는 것을 확인한 아리스토텔레스는 명백한 선택지는 다른 것들을 지지하는 기본적 믿음을 제시하는 토대주의라는 것을 알아냈다. 가장 유명한 토대주의자인 데카르트는 자신의 존재와 이성에 대한 명확한 관념에서 기초를 발견하였다. 반면 로크는 경험에서 토대를 찾았다. 기초는 경험을 강조하는 경험론이나 이성을 강조하는 합리론과 같이 다양한 인식론적 강조점을 반영하지만 양자를 혼합할 수도 있다. 1930년대에는 토대주의에 대한 논쟁이 되살아났다. 슐리크가 과학적 지식을 주장의 특별한 계층은 다른 믿음을 통한 증명을 요구하지 않고 토대로 작용하는 피라미드의 구조로 파악한 반면, 노이라트는 과학적 지식은 궁극적 기초를 결여하며 땟목과 같이 움직인다고 주장하였다. 1950년대에 토대주의는 콰인에 의하여 쇠퇴하였다. 콰인의 존재론적 상대성(ontological relativity)은 어떤 믿음은 실제의 모든 것에 대한 어떤 사람의 믿음에 연결된 반면, 광대한 연결 속에서 보조적 믿음은 희망하는 믿음을 방어하기 위하여 수정된다는 것을 발견하였다. (ko) Il fondazionalismo è una teoria della conoscenza che sostiene che vi siano credenze talmente evidenti che non hanno bisogno di essere dimostrate e sulle quali perciò possono legittimamente fondarsi (da qui il termine fondazionalismo) tutte le altre credenze. Le credenze autoevidenti sono secondo questa teoria incorreggibili, non possono essere soggette a dubbio e in conclusione sono infallibili. (it) Fundamentalizm epistemologiczny, (nieprawidłowo z ang. nazywany też fundacjonalizmem lub fundacjonizmem) – stanowisko epistemologiczne dotyczące sposobów uzasadniania sądów, zdań czy przekonań składających się na wiedzę. Fundamentalizm głosi, że istnieją sądy bazowe, które stanowią fundament poznania i nie wymagają uzasadnienia za pomocą innych sądów. Przeciwstawnym stanowiskiem jest koherencjonizm, zgodnie z którym nie istnieje klasa uprzywilejowanych sądów, będących podstawą całej wiedzy. Za fundamentalistów epistemologicznych uznaje się m.in. Arystotelesa, Kartezjusza, Bertranda Russella, , czy Rodericka Chisholma. Ich stanowiska różnią się jednak znacznie między sobą. (pl) O fundacionalismo diz respeito a qualquer teoria epistemológica que se baseie no conceito de , ou fundamentos para a construção do conhecimento. Nas palavras de S. Blackburn, trata-se de "o ponto de vista epistemológico segundo o qual o conhecimento deve ser concebido como uma estrutura que se ergue a partir de fundamentos certos e seguros". (pt) Fundamentism (från det engelska ordet foundationalism) är en kunskapsteoretisk riktning gällande legitimering av kunskap; den hävdar att kunskap kan byggas på axiom som anses som självklara sanningar och därmed inte behöver legitimeras. Fundamentiska kunskapsteorier står i motsats till koherentiska sådana. En trosuppfattning är enligt fundamentismen rättfärdigad om den är fundamental eller följer av andra trosuppfattningar. Vanliga kandidater för fundamentala trosuppfattningar är logiska utsagor eller sinnesförnimmelser. En känd fundamentist var den franske 1600-talsfilosofen René Descartes som tillämpade skeptiska argument för att betvivla allt han ansåg sig ha rationella argument till att betvivla, tills han landade i satsen "Jag tänker, alltså finns jag", som han ansåg sig inte kunna betvivla; detta blev hans utgångspunkt i utvecklingen av sitt filosofiska system. Riktningen fundamentism kritiseras av skeptiker som menar att det inte finns något sådant som självklar sanning och att fundamentismen därför inte kan utgöra någon säker grund för kunskap. (sv) 基礎主義或基礎論(英語:Foundationalism)關注基於合理信念的知識哲學理論,或某些可靠的確定性基礎,例如從合理前提的基礎上推斷出的結論。 基礎主義證明理論的主要競爭對手是證明的連貫性理論,其中不需要安全基礎的知識體系可以透過其組成部分的互鎖強度來建立,就像在沒有事先確定每個小區域的情況下解決的難題一樣已正確解決。 將替代方案確定為循環推理或無限回歸(英語:infinite regress),從而表現出回歸問題(英語:regress argument),亞里士多德將基礎主義作為他自己的明確選擇,確立了支撐他人的基本信念。 笛卡爾在他自己存在的事實和“清晰明確”的理性觀念中發現了基礎,而洛克則在經驗中找到了基礎。不同的基礎可能反映不同的認識論重點——經驗主義者強調經驗,理性主義者強調理性,但也可能二者兼具。 在 1930 年代,關於該概念的論辯再次興起。 莫里茨·施里克 (Moritz Schlick) 將科學知識視為金字塔,其中一類特殊的陳述不需要通過其他信念進行驗證並作為基礎,而奧托·紐拉特 (Otto Neurath) 則認為科學知識缺乏最終基礎,就像木筏一樣。 在 1950 年代,基礎主義開始衰落,主要是由於威拉德·範·奧曼·奎因的影響。 傳統上,基礎主義假定基本信念和信念之間的演繹推理是絕對可靠的。 1975 年左右,出現了弱基礎主義。 因此,最近的基礎主義者以各種方式允許錯誤的基本信念,以及它們之間的歸納推理,或者透過枚舉歸納,或者透過對最佳解釋的推理。 而內在主義者(英語:internalists,哲學術語)需要對正當手段的認知訪問,而外在主義者(英語:externalists,哲學術語)則在沒有這種途徑的情況下找到正當理由。 (zh) Фундаментализм в философии (англ. foundationalism) — эпистемологическая позиция, согласно которой существуют некоторые последние, далее неразложимые основания достоверного знания. Это могут быть «данные чувств», «протокольные предложения», «ясные и отчетливые идеи», «суждения интуиции» и т. п. Эта позиция в философии XX века была подвергнута критике. (ru)
dbo:wikiPageExternalLink https://archive.org/details/structureofempir00bonj
dbo:wikiPageID 11300 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 19095 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1122744712 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Pragmatism dbr:Scepticism dbr:Reformed_epistemology dbr:Prima_facie dbr:Baruch_Spinoza dbr:Bertrand_Russell dbr:David_Hume dbr:Deductive_reasoning dbc:Philosophical_analogies dbr:Anti-foundationalism dbr:Religious_experience dbr:René_Descartes dbr:Richard_Rorty dbr:Early_modern_philosophy dbr:Infallibility dbr:Infinite_regress dbr:Post-structuralism dbr:Constructivist_epistemology dbr:Ancient_Greece dbr:Reliabilism dbr:Cognitive dbr:Coherentism dbr:Epistemological dbr:Epistemology dbr:Geometry dbr:George_Berkeley dbr:Gottlob_Frege dbr:Moritz_Schlick dbr:Concept dbr:Contemporary_philosophy dbr:Theory_of_Forms dbr:Theory_of_justification dbr:Thomas_Reid dbr:Enumerative_induction dbr:Logical_positivism dbr:Skepticism dbr:Ad_infinitum dbr:Western_philosophy dbr:Wilfrid_Sellars dbr:Wilhelm_Windelband dbr:Willard_Van_Orman_Quine dbr:Doxastic_logic dbr:Cogito_ergo_sum dbr:Laurence_BonJour dbr:Edmund_Husserl dbr:Alvin_Goldman dbr:Fallibilism dbr:Foundations_of_the_Science_of_Knowledge dbr:Basic_belief dbr:Otto_Neurath dbr:Foundherentism dbr:Mental_event dbr:International_relations dbr:Jacques_Derrida dbr:The_Foundations_of_Arithmetic dbr:Aristotle dbc:Epistemological_theories dbc:Justification_(epistemology) dbc:Foundationalism dbr:John_Locke dbr:John_McDowell dbr:Verificationism dbr:Donald_Davidson_(philosopher) dbr:Plato dbr:Circular_reasoning dbr:Evil_Demon dbr:Empiricist dbr:Immanuel_Kant dbr:Inductive_reasoning dbr:Infallible dbr:Knowledge dbr:Metaphysical dbr:Category_(Kant) dbr:Wittgenstein dbr:Meditations_on_First_Philosophy dbr:Neopragmatism dbr:Experience dbr:Externalism dbr:Evidentialism dbr:Existence dbr:Panrationalism dbr:Rationalist dbr:Late_modern_philosophy dbr:G._W._Leibniz dbr:Ontological_relativity dbr:G._W._F._Hegel dbr:J._G._Fichte dbr:Regress_problem dbr:ACPI_Encyclopaedia_of_Philosophy dbr:Coherence_theory_of_justification dbr:Inference_to_the_best_explanation dbr:Internalism dbr:Postmodernists dbr:Self-evident dbr:Sense-data dbr:Externalist
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Epistemology_sidebar dbt:InPho dbt:PhilPapers dbt:Cite_encyclopaedia dbt:Authority_control dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Clarification_needed dbt:Clarify dbt:Navboxes dbt:Reflist dbt:Short_description dbt:Use_dmy_dates dbt:Weasel dbt:Cite_SEP dbt:Catholic_philosophy_footer dbt:Needs_more_citations dbt:Epistemology dbt:Philosophy_of_science dbt:Philosophy_topics dbt:Cite_IEP
dct:subject dbc:Philosophical_analogies dbc:Epistemological_theories dbc:Justification_(epistemology) dbc:Foundationalism
rdf:type owl:Thing yago:Abstraction100002137 yago:Cognition100023271 yago:Concept105835747 yago:Content105809192 yago:Explanation105793000 yago:HigherCognitiveProcess105770664 yago:Idea105833840 yago:Process105701363 yago:PsychologicalFeature100023100 yago:Theory105989479 yago:Thinking105770926 yago:WikicatEpistemologicalTheories yago:WikicatPhilosophicalConcepts
rdfs:comment Erkenntnistheoretischen Fundamentalismus (manchmal auch Fundamentismus; vom englischen Foundationalism) nennt man seit Mitte der 1960er Jahre einen bestimmten Typ epistemologischer Theorien, also von Theorien über die Natur und das Zustandekommen von Wissen, Rechtfertigung und über verwandte Problemzusammenhänge. Dem erkenntnistheoretischen Fundamentalismus zufolge gibt es so genannte Basisüberzeugungen. Sie werden nicht durch weitere Überzeugungen begründet. Sie dienen umgekehrt als Fundament der Rechtfertigung sonstiger Überzeugungen. (de) 基礎付け主義(きそづけしゅぎ、英: foundationalism)とは、信念や判断の構造に関する立場であり、哲学のさまざまな分野に存在する。 * 認識論においては、信念がされるのは基本的な信念によって基礎付けられることによってである、という考え方を指す。 * 倫理学においては、倫理的判断が正当化されるのは基礎的な倫理判断によって基礎づけられている場合である、という考え方を指す。 (ja) Il fondazionalismo è una teoria della conoscenza che sostiene che vi siano credenze talmente evidenti che non hanno bisogno di essere dimostrate e sulle quali perciò possono legittimamente fondarsi (da qui il termine fondazionalismo) tutte le altre credenze. Le credenze autoevidenti sono secondo questa teoria incorreggibili, non possono essere soggette a dubbio e in conclusione sono infallibili. (it) O fundacionalismo diz respeito a qualquer teoria epistemológica que se baseie no conceito de , ou fundamentos para a construção do conhecimento. Nas palavras de S. Blackburn, trata-se de "o ponto de vista epistemológico segundo o qual o conhecimento deve ser concebido como uma estrutura que se ergue a partir de fundamentos certos e seguros". (pt) Фундаментализм в философии (англ. foundationalism) — эпистемологическая позиция, согласно которой существуют некоторые последние, далее неразложимые основания достоверного знания. Это могут быть «данные чувств», «протокольные предложения», «ясные и отчетливые идеи», «суждения интуиции» и т. п. Эта позиция в философии XX века была подвергнута критике. (ru) تُعنى التأسيسية بنظريات المعرفة الفلسفية التي تستند إلى اعتقاد مبرر، أو تأسيس مضمون الثبوتية مثل الخلاصات المستنتجة بناءً على أسس الافتراضات المنطقية. المنافس الرئيسي لنظرية تأسيسية التبرير هو نظرية اتساقية التبرير، ووفقًا لها، فإن متن المعرفة الذي لا يتعلق بتأسيس مضمون ينشأ بالتداخل بين قوى مكوناته، كالأحجية التي تُحل دون التأكد من أن كل منطقة صغيرة قد حُلت بشكل صحيح. (ar) El fundacionalisme és una teoria en epistemologia que accepta uns axiomes en el camp de la creences (anomenades creences bàsiques) que justifiquen o permeten fonamentar o rebutjar qualsevol creença del mateix sistema. (ca) El Fundacionalismo es una teoría del conocimiento en gnoseología y en epistemología (concretamente en la teoría de la justificación) que consiste en la identificación de un conjunto de creencias de las que se tiene certeza (denominadas o creencias fundacionales) para emplear este conjunto en la fundamentación de otras nuevas creencias.​ (es) Foundationalism concerns philosophical theories of knowledge resting upon non-inferential justified belief, or some secure foundation of certainty such as a conclusion inferred from a basis of sound premises. The main rival of the foundationalist theory of justification is the coherence theory of justification, whereby a body of knowledge, not requiring a secure foundation, can be established by the interlocking strength of its components, like a puzzle solved without prior certainty that each small region was solved correctly. (en) Fondasionalisme adalah pandangan yang menyatakan bahwa terdapat keyakinan yang mendasar dan menjadi landasan utama bagi semua pengetahuan yang dibangun di atasnya. Hal ini berhubungan dengan epistemologi. Fondasionalisme ini menjadi salah satu ciri utama filsafat modern sejak Descartes. Tugas pokok filsafat modern adalah mencari fondasi segala pengetahuan (fondasionalisme). Fondasionalisme menggunakan epistemologi yang merupakan gabungan dari rasionalisem, empirisme dan kritisisme. (in) Le fondationnalisme est, en théorie de la connaissance, l'idée selon laquelle nos croyances (comme la connaissance) sont justifiées si elles reposent sur des croyances de base qui sont par elles-mêmes justifiées ou évidentes. Ces dernières croyances sont considérées comme non-inférentielles, c'est-à-dire qu'elles ne reposent pas sur d'autres croyances. (fr) 토대주의(foundationalism) 또는 기초주의, 정초주의는 정당화된 믿음이나 건전한 전제로부터 추론된 결론과 같이 확실한 기초에 의존하는 인식론을 말한다. 토대주의에 대립되는 개념은 정합주의이다. 다른 선택지가 순환 논증이거나 무한 후퇴라는 것을 확인한 아리스토텔레스는 명백한 선택지는 다른 것들을 지지하는 기본적 믿음을 제시하는 토대주의라는 것을 알아냈다. 가장 유명한 토대주의자인 데카르트는 자신의 존재와 이성에 대한 명확한 관념에서 기초를 발견하였다. 반면 로크는 경험에서 토대를 찾았다. 기초는 경험을 강조하는 경험론이나 이성을 강조하는 합리론과 같이 다양한 인식론적 강조점을 반영하지만 양자를 혼합할 수도 있다. (ko) Fundamentalizm epistemologiczny, (nieprawidłowo z ang. nazywany też fundacjonalizmem lub fundacjonizmem) – stanowisko epistemologiczne dotyczące sposobów uzasadniania sądów, zdań czy przekonań składających się na wiedzę. Fundamentalizm głosi, że istnieją sądy bazowe, które stanowią fundament poznania i nie wymagają uzasadnienia za pomocą innych sądów. Przeciwstawnym stanowiskiem jest koherencjonizm, zgodnie z którym nie istnieje klasa uprzywilejowanych sądów, będących podstawą całej wiedzy. (pl) Fundamentism (från det engelska ordet foundationalism) är en kunskapsteoretisk riktning gällande legitimering av kunskap; den hävdar att kunskap kan byggas på axiom som anses som självklara sanningar och därmed inte behöver legitimeras. Fundamentiska kunskapsteorier står i motsats till koherentiska sådana. Riktningen fundamentism kritiseras av skeptiker som menar att det inte finns något sådant som självklar sanning och att fundamentismen därför inte kan utgöra någon säker grund för kunskap. (sv) 基礎主義或基礎論(英語:Foundationalism)關注基於合理信念的知識哲學理論,或某些可靠的確定性基礎,例如從合理前提的基礎上推斷出的結論。 基礎主義證明理論的主要競爭對手是證明的連貫性理論,其中不需要安全基礎的知識體系可以透過其組成部分的互鎖強度來建立,就像在沒有事先確定每個小區域的情況下解決的難題一樣已正確解決。 將替代方案確定為循環推理或無限回歸(英語:infinite regress),從而表現出回歸問題(英語:regress argument),亞里士多德將基礎主義作為他自己的明確選擇,確立了支撐他人的基本信念。 笛卡爾在他自己存在的事實和“清晰明確”的理性觀念中發現了基礎,而洛克則在經驗中找到了基礎。不同的基礎可能反映不同的認識論重點——經驗主義者強調經驗,理性主義者強調理性,但也可能二者兼具。 在 1930 年代,關於該概念的論辯再次興起。 莫里茨·施里克 (Moritz Schlick) 將科學知識視為金字塔,其中一類特殊的陳述不需要通過其他信念進行驗證並作為基礎,而奧托·紐拉特 (Otto Neurath) 則認為科學知識缺乏最終基礎,就像木筏一樣。 在 1950 年代,基礎主義開始衰落,主要是由於威拉德·範·奧曼·奎因的影響。 (zh)
rdfs:label Foundationalism (en) تأسيسية (ar) Fundacionalisme (ca) Erkenntnistheoretischer Fundamentalismus (de) Fundacionalismo (es) Fondationnalisme (fr) Fondasionalisme (in) Fondazionalismo (it) 토대주의 (ko) 基礎付け主義 (ja) Fundacjonalizm (pl) Fundacionalismo (pt) Фундаментализм (философия) (ru) Fundamentism (sv) 基础主义 (zh)
owl:sameAs freebase:Foundationalism yago-res:Foundationalism wikidata:Foundationalism dbpedia-ar:Foundationalism dbpedia-ca:Foundationalism dbpedia-de:Foundationalism dbpedia-es:Foundationalism dbpedia-fa:Foundationalism dbpedia-fi:Foundationalism dbpedia-fr:Foundationalism dbpedia-id:Foundationalism dbpedia-it:Foundationalism dbpedia-ja:Foundationalism dbpedia-ko:Foundationalism dbpedia-pl:Foundationalism dbpedia-pt:Foundationalism dbpedia-ru:Foundationalism dbpedia-sk:Foundationalism dbpedia-sv:Foundationalism dbpedia-tr:Foundationalism dbpedia-zh:Foundationalism https://global.dbpedia.org/id/Ms8C
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Foundationalism?oldid=1122744712&ns=0
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Foundationalism
is dbo:notableIdea of dbr:René_Descartes dbr:Wilfrid_Sellars dbr:Alvin_Goldman
is dbo:philosophicalSchool of dbr:Baruch_Spinoza dbr:David_Hume dbr:René_Descartes dbr:Moritz_Schlick dbr:Thomas_Reid dbr:Wilhelm_Windelband dbr:Edmund_Husserl dbr:Alvin_Goldman dbr:Johann_Gottlieb_Fichte dbr:John_Locke dbr:John_McDowell dbr:Immanuel_Kant dbr:Gottlob_Frege__Gottlob_Frege__1
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Criticism_of_foundationalism dbr:Foundational dbr:Foundationalist dbr:Foundationalist_theory_of_justification
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:American_philosophy dbr:Bayesian_epistemology dbr:Belief_revision dbr:Pragmatism dbr:Problem_of_induction dbr:List_of_University_of_Pittsburgh_faculty dbr:Münchhausen_trilemma dbr:Meta-ethics dbr:Reformed_epistemology dbr:Baruch_Spinoza dbr:David_Hume dbr:Anishinaabe_Nation_in_Treaty_No._3 dbr:Anti-foundationalism dbr:Argument_from_a_proper_basis dbr:Argument_from_religious_experience dbr:Argumentation_theory dbr:René_Descartes dbr:Richard_Fumerton dbr:Richard_J._Bernstein dbr:Index_of_epistemology_articles dbr:Index_of_philosophy_articles_(D–H) dbr:Individualism dbr:Inductivism dbr:Infinitism dbr:Instrumentalism dbr:Internalism_and_externalism dbr:International_relations_theory dbr:List_of_philosophies dbr:Communicative_rationality dbr:Criticism_of_foundationalism dbr:Stephen_K._White dbr:Timothy_J._McGrew dbr:Coherentism dbr:Epistemology dbr:George_Berkeley dbr:Glossary_of_philosophy dbr:Gottfried_Wilhelm_Leibniz dbr:Gottlob_Frege dbr:Moritz_Schlick dbr:Mīmāṃsā dbr:Conceptualism dbr:The_Phenomenology_of_Spirit dbr:Thomas_Reid dbr:Anthony_Kenny dbr:Logical_positivism dbr:Luciano_Floridi dbr:Madhyamaka dbr:Stephen_Hicks dbr:Feminist_security_studies dbr:Wilfrid_Sellars dbr:Wilhelm_Windelband dbr:William_Alston dbr:H._A._Prichard dbr:Justification_(epistemology) dbr:Laurence_BonJour dbr:Logicism dbr:Philosophical_skepticism dbr:Analytic_theology dbr:Edmund_Husserl dbr:Alvin_Goldman dbr:Ethical_intuitionism dbr:Ethics dbr:F._H._Bradley dbr:Faith dbr:Fallibilism dbr:Foundations_of_the_Science_of_Knowledge dbr:Anil_Gupta_(philosopher) dbr:Basic_belief dbr:Nicholas_Wolterstorff dbr:Foundherentism dbr:Hitchens's_razor dbr:Knowledge_by_acquaintance dbr:Sociocultural_evolution dbr:Self-evidence dbr:Pragmaticism dbr:Rationality dbr:Regress_argument dbr:Richard_Baron_(philosopher) dbr:The_Foundations_of_Arithmetic dbr:Transmodernism dbr:Chandrakirti dbr:Charles_Sanders_Peirce dbr:Johann_Gottlieb_Fichte dbr:John_Locke dbr:John_McDowell dbr:Susan_Haack dbr:Virtue_epistemology dbr:Verificationism dbr:Phenomenal_conservatism dbr:Philosophy dbr:Plato dbr:Postliberal_theology dbr:Postmodernism dbr:Fideism dbr:Ian_Shapiro dbr:Immanuel_Kant dbr:In_Praise_of_Polytheism dbr:Inductive_reasoning dbr:Knowledge dbr:Metaepistemology dbr:Nature_(philosophy) dbr:Ontological_priority dbr:Ontology_(information_science) dbr:Category_(Kant) dbr:Rationalism dbr:Richard_Shusterman dbr:Euclidean_geometry dbr:Externalism dbr:Literature_Circles_in_EFL dbr:Michael_Krausz dbr:Religious_epistemology dbr:Evidentialism dbr:Gila_Sher dbr:Weak_ontology_(political_concept) dbr:Philosophical_theology dbr:Outline_of_epistemology dbr:Outline_of_philosophy dbr:Women_in_philosophy dbr:Robert_Audi dbr:Foundational dbr:Foundationalist dbr:Foundationalist_theory_of_justification
is dbp:notableIdeas of dbr:Alvin_Goldman
is dbp:schoolTradition of dbr:Baruch_Spinoza dbr:Gottlob_Frege dbr:Moritz_Schlick dbr:Wilhelm_Windelband dbr:Edmund_Husserl dbr:Alvin_Goldman dbr:Johann_Gottlieb_Fichte dbr:John_McDowell dbr:Immanuel_Kant
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Foundationalism