Prose (original) (raw)
النثر هو الكلام الفني الجميل، المنثور بأسلوب جيد لا يحكمه النظم الإيقاعي - كما هو حال الشعر - تميزه اللغة المنتقاة والفكرة الجلية، والمنطق السليم المقنع، المؤثر في المتلقي. من فنون النثر: القصة والمقالة والخطبة والمسرحية النثرية وفنون النثر الوصفي كالنقد الأدبي وتاريخ الأدب والأدب المقارن. والنثر أدب إنشائي.
Property | Value |
---|---|
dbo:abstract | النثر هو الكلام الفني الجميل، المنثور بأسلوب جيد لا يحكمه النظم الإيقاعي - كما هو حال الشعر - تميزه اللغة المنتقاة والفكرة الجلية، والمنطق السليم المقنع، المؤثر في المتلقي. من فنون النثر: القصة والمقالة والخطبة والمسرحية النثرية وفنون النثر الوصفي كالنقد الأدبي وتاريخ الأدب والأدب المقارن. والنثر أدب إنشائي. (ar) La prosa, en l'escriptura, és l'ús del llenguatge que s'oposa al vers. Les paraules s'agrupen sense seguir les lleis de la mètrica, de manera que imiten el fluir del discurs oral. És la manera més natural d'escriure i per això, a banda de la literatura, apareix als mitjans de comunicació, avisos, lleis i molts altres tipus de documents. Malgrat aquest caràcter més proper a la parla, va ser l'últim estil literari en aparèixer, ja que els primers escrits literaris utilitzaven el vers justament per marcar el caràcter artístic i facilitar la memorització. Tradicionalment, la narrativa s'associa a la prosa, però també pot haver-hi poemes narratius i textos en prosa de caràcter no narratiu, com per exemple l'assaig, la descripció, etc. La prosa no assoleix, per tant, l'expressió artística de la poesia. (ca) Próza (prosa), výraz pochází z latinského výrazu prósa orátio – tj. řeč hovořící přímo, nerýmovaně, próza je tedy každý psaný text nepsaný ve verších. Jde tedy o běžnou, přirozenou formou psaného textu na rozdíl od „vázané řeči“ čili poezie. Odtud také pojem prozaický v přeneseném smyslu, tedy zhruba „protiklad vznešeného“. S nástupem volného verše v poezii se hranice mezi pojmy poezie a próza ovšem setřely, americký básník T. S. Eliot to komentoval slovy „rozdíl mezi veršem a prózou je jasný, rozdíl mezi poezií a prózou je nejasný“. Třetí samostatnou kategorií vedle poezie a prózy je drama. Próza se dělí na dvě hlavní skupiny, prózu uměleckou a prózu vědeckou. V běžné řeči, zejména v češtině, se však postupem doby pojem próza stal označením hlavně prózy umělecké (v jiných jazycích tomu tak nutně není), tedy synonymem beletrie (i tento pojem však v češtině měnil v čase význam, původně zahrnoval i poezii). Hlavními žánry umělecké prózy v moderní éře jsou román a povídka, vedlejšími žánry pak novela, fejeton a esej. V minulosti to byli spíše žánry legendy, mýtu či pohádky. Význam umělecké prózy se zvýšil v době preromantismu a osvícenství. V 19. století se stala rovnocennou poezii a od konce tohoto století je nejrozšířenějším druhem textů. Píšeme-li prózu, řídíme se při sestavování vět logikou a gramatickými pravidly, text se člení do odstavců, slova, která k sobě významově patří, se neoddělují pauzou apod. Ve zvukové podobě mají věty přirozenou intonaci (např. v oznamovacích větách mluvčí v závěru klesá hlasem) a přízvuky netvoří pravidelné rytmy. (cs) Prosa (lateinisch prōsa oratio ‚gerade heraus, schlichte Rede‘) bezeichnet die ungebundene Sprache im Gegensatz zur Formulierung in Versen, Reimen oder in bewusst rhythmischer Sprache. Ein Schriftsteller, der ausschließlich oder überwiegend Prosa verfasst, wird auch als Prosaist bezeichnet. Als prosaisch bezeichnet man davon abgeleitet eine vergleichsweise trockene, nüchterne Darstellung. (de) Η πεζογραφία αποτελεί είδος γραφής του πεζού λόγου κατά το οποίο ο συγγραφέας αφηγείται μια ιστορία την οποία παρουσιάζει σε πρώτο ή σε τρίτο πρόσωπο, χρησιμοποιώντας τον διάλογο ή συνδυάζοντας τα προηγούμενα. Σκοπός της είναι να εξυπηρετήσει την κοινή ανάγκη του ανθρώπου για συνεννόηση (επικοινωνία). Οι συνηθέστερες μορφές της πεζογραφίας είναι το μυθιστόρημα και το διήγημα. Ο λογοτέχνης - συγγραφέας πεζογραφίας ονομάζεται πεζογράφος και οι τεχνικές αφήγησης (τρόποι) που χρησιμοποιεί "αφηγηματικός τρόπος". (el) Prozo (latine prosa, greke πроза) estas ordinara parolo aranĝita nek laŭ versmezuro nek laŭ drama formo, t.e. ne nur beletro senversa (normala rakontado), sed ankaŭ tekstoj instruaj, fakaj, ĵurnalistaj, kompreneble same senversaj. Do, estas la natura flumaniero de la lingvo kiam ĝi ne suferas trudadon de manipulado versa aŭ ritma. Do temas pri natura lingvo kun uzado de flua sintakso. La difino de prozo estas iusence negativa, kiel tio, kio ne estas poezio. Prozo havas nek ritmon, nek metrikon, nek ripetadon, nek periodecon (rimo) male al poezio (Ducrot kaj Todorov, 1974). Tial ne estas facile analizi la diversajn specojn de prozo. Laŭ la celo de aŭtoro eblas plej facile distingi inter beletra kaj utileca prozoj; beletro esence sekvas artajn celojn similajn al tiuj de poezio, dum utileca prozo emfazas la enhavon de teksto kaj ĝian komunikadkapablon. Komunaĵoj de tiuj du kampoj povas okazi en propagando kaj varbado. Letero estas koncepto kiu povas kliniĝi al unu fako aŭ al la alia: kelkaj verkistoj kaj eĉ ne profesiaj verkistoj (normaluloj) povas iam verki leterojn kun iome literatureca stilo, kvankam sen belarta intenco; alifoje letero povas iĝi nur simple faka teksto kun abosolute nura komunikada intenco: komerca letero, invitletero ktp. Pro la kontraŭeco de prozo al poezio la adjektivo "proza" akiris la kromsignifon "senpoezia", "ordinara" kaj foje kun negativaj konotacioj kaj eĉ signifoj. En la antikva kaj mezepoka tempoj oni ne diferencigis inter beletra kaj faka stilo, sed ankaŭ nun kelkaj ĝenroj staras sur la dislimo de beletro kaj ĵurnalismo. Spite la humoran konfuzon de Sro. Jourdan en Le Bourgeois gentilhomme de Molière (vidu sube) oni ne konfuzu prozon kun parola lingvo, ĉar tiu ne estas konstruita laŭ racia kaj intenca manipulado. Tiele laŭ kelkaj fakuloj frazoj, kiaj "La libro estas surtable" aŭ "Nun multe pluvas" ne estus prozo, sed nur parola lingvaĵo. Dum estas kritika polemikaro pri la konstruado de prozo, ties simpleco kaj izole difinita strukturo kondukis al ties adopto por uzado en majoritato de parolita dialogo, fakta diskursaro kaj en kaj pritema kaj fikcia verkado. Ĝi tiele estas komune uzata, por ekzemplo, en literaturo, gazetaro, ĵurnalismo ĝenerale, enciklopedioj, radio, kino, historio, filozofio, juro kaj multaj aliaj formoj de komunikado. (eo) Prosa edo hitz lau hizkuntzak bere era natural edo arruntean hartzen duen egitura edo forma da, olertiak ez bezala neurri eta erritmo jakin batzuk bete behar ez dituena. "Prosa" hitza latinezko prōsa hitzetik dator, hitzez-hitz "zuzen" esan nahi duena. Nahiz eta badauden bere egiturari buruzko eztabaida kritikoak, bere bakuntasuna ahozko dialogotik dator. Olertia berez hitz laua baino zaharragoa den arren, hitz laua oso erabilia da literaturan (saiakera eta eleberrietan), egunkarietan, aldizkarietan, entziklopediatan, filmetan, historian, filosofian, zuzenbidean eta beste hainbat arlotan. Prosak edukiari berari ematen dio garrantzia, eta, horretarako, ideiak azaltzearen argitasuna bilatzen du. Olertiak, aldiz, formari ematen dio garrantzia edukiaren gainetik, atsegin estetikoa lortzeko. Hitz lauak azterketa dakar berarekin, eta, beraz, logikoa eta koherentea izan nahi du; olertiak, berriz, intuiziozko sintesiarekin jokatzen du, irakurlea hunkitu nahian. Hala ere, literatura modernoan, bi generoen arteko nahasketak egin ohi dira eta horrela sortzen dira hitz lau poetikoa eta olerti prosaikoa. (eu) Prosa es la forma que toma naturalmente el lenguaje (tanto el oral como el escrito) para expresar los conceptos, y no está sujeta, como el verso, a medida y cadencia. Se identifica con lo contrapuesto al ideal y la perfección. Coloquialmente, "prosa" es equivalente a "palabrería". La prosa es una forma de la lengua escrita, definida por oposición al verso, con figuras que se agrupan en el llamado paralelismo. Se ha definido la prosa por oposición al verso, porque aquella no tiene ni ritmo métrico, ni repetición (formas fijas) ni periodicidad (rima) como aquel (Ducrot y Todorov, 1974).[cita requerida] Ritmo, repetición y periodicidad son justamente los elementos caracterizadores de la oralidad. (es) La prose est la forme ordinaire du discours oral ou écrit, non astreinte aux règles de la versification, de la musicalité et du rythme qui sont propres à la poésie. Elle doit néanmoins respecter les règles de la grammaire et peut présenter une des grandes gammes de qualité stylistique et de nuances prosodiques, selon les efforts ou la culture de l'auteur ou du locuteur. (fr) Prose is a form of written or spoken language that follows the natural flow of speech, uses a language's ordinary grammatical structures, or follows the conventions of formal academic writing. It differs from most traditional poetry, where the form consists of verse (writing in lines) based on rhythmic metre or rhyme. The word "prose" first appears in English in the 14th century. It is derived from the Old French prose, which in turn originates in the Latin expression prosa oratio (literally, straightforward or direct speech).Works of philosophy, history, economics, etc., journalism, and most fiction (an exception is the verse novel), are examples of works written in prose. Developments in twentieth century literature, including free verse, concrete poetry, and prose poetry, have led to the idea of poetry and prose as two ends on a spectrum rather than firmly distinct from each other. The British poet T. S. Eliot noted, whereas "the distinction between verse and prose is clear, the distinction between poetry and prose is obscure." (en) Prosa adalah karya sastra yang berbentuk cerita yang disampaikan menggunakan narasi. Penulisan prosa menggabungkan bentuk monolog dan dialog. Pengarang cerita memasukkan pemikiran-pemikirannya ke dalam pikiran tokoh. Penyampaian gagasan dilakukan selama para tokoh melakukan dialog. Secara umum, prosa terbagi menjadi prosa nonsastra dan prosa sastra. Prosa nonsastra berbentuk karya tulis ilmiah yang meliputi laporan penelitian, makalah, atau artikel. Prosa sastra terbagi lagi menjadi prosa fiksi dan prosa nonfiksi. Prosa fiksi meliputi dongeng, cerita pendek, dan novel, sedangkan prosa nonfiksi meliputi biografi, autobiografi, dan esai. (in) ( 다른 뜻에 대해서는 산문 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 산문(散文) 은 리듬이나 운율에 구애받지 않고 형식이 없이 생각과 느낌을 자유롭게 쓴 글을 말한다. 운문과 상대적인 개념이다. 산문의 형식으로는 소설, 수필, 신문기사, 평론, 일기, 희곡 등이 있다. (ko) 散文(さんぶん)とは、小説や評論のように、5・7・5などの韻律や句法にとらわれずに書かれた文章のことである。狭義には、そのようにして書かれた文学。韻文の反意語。散文で書かれた詩のことは散文詩と言う。また、散文的という言葉は「味気なく、情趣が薄い」という意味で使われることもある。 (ja) Proza is iedere tekst die is geschreven of gesproken in de vorm van gewone taal. Proza kan kunstig in elkaar gezet zijn, zelfs rijm en een metrum (maatsoort) bevatten, maar zodra de vorm van de tekst (met name de vorm van de regels) tot doel wordt en de bladspiegel geen enkele rol meer speelt, is er sprake van poëzie. Een mengvorm tussen proza en poëzie noemt men poëtisch proza, of prozagedicht. Proza is het soort tekst dat men kan vinden in een krant, een encyclopedie, een kort verhaal, roman of novelle, een film, een essay, een wetenschappelijk artikel, een brief. Het kan kort zijn, zoals een stukje in de krant, of zo lang als een complete meerdelige roman. Proza wordt ook wel ongebonden taalgebruik genoemd, al klopt die term slechts gedeeltelijk, doordat elke taaluiting min of meer aan regels gebonden is. Poëzie daarentegen wordt gebonden taalgebruik genoemd, waarmee wordt bedoeld dat een dichter zich vaak extra voorschriften oplegt bij het schrijven: kortere regellengte, vast aantal lettergrepen, metrum enzovoort. In de literatuurgeschiedenis heeft de term proza een wisselende waardering gekend. Lange tijd werd het als minderwaardig aan poëzie beschouwd. Geschiedkundige teksten werden in de Middeleeuwen op rijm gezet (een voorbeeld is Jacob van Maerlant). Ook ernstig toneel moest tot in de 17e eeuw rijmen om voor vol te worden aangezien (voorbeelden zijn Racine en Vondel). Vroege tijdschriften namen poëzie op in een mate die voor een hedendaagse lezer opmerkelijk is. Inmiddels is de waardering voor de prozavorm toegenomen. Dit valt ten dele te verklaren uit de dominantie van die vorm; terwijl poëzie veel minder wordt gelezen dan voorheen, en poëziebundels nog slechts oplagen kennen van enkele honderden stuks, is in de literatuur de roman verreweg de meest gelezen tekstsoort, en ook in tijdschriften wordt overwegend proza aangetroffen. (nl) La prosa è una forma di espressione linguistica, caratterizzata dalla continuità dei periodi sintattici e non sottomessa alle regole della versificazione. Il concetto di prosa va considerato in opposizione a quello di poesia: esso infatti indica una struttura che non presenta "l'andare a capo" del verso (regolato da norme metriche, esigenze ritmiche, volontà di espressione), ma procede diritta, completando il rigo ed usando "l'andare a capo" solo per indicare una separazione non metrico-ritmica ma concettuale, tra sequenze non obbligate da vincoli formali. Nella prosa post-moderna si assiste comunque a un uso accentuato del capoverso per finalità non solo concettuali ma soprattutto ritmiche. Ciò avviene in particolare nel romanzo e nel racconto d'azione ai quali occorre imprimere un'andatura più incalzante. Con il termine "teatro di prosa" ci si riferisce abitualmente anche ad un genere teatrale, che lo oppone soprattutto al teatro musicale (ma anche ad altri generi: pantomima, teatro-danza etc.) e che quindi niente ha a che fare con la prosa qui sopra descritta (e infatti non si capisce perché c'è un reindirizzamento a questa pagina). L'origine etimologica e la storia della prosa testimoniano questi caratteri: Prosa (anticamente proversa e successivamente prorsa) era in latino la forma femminile dell'aggettivo prorsus (diritto, di seguito); unita al sostantivo oratio indicava il discorso orale o scritto non in versi. In Marco Fabio Quintiliano il termine è già usato come sostantivo. Le funzioni della prosa colta sono molteplici: * Narrativa * Storiografia * Didattico-scientifica * Saggistico-critica * Oratoria * Epistola * Drammatica Nonostante questa ricchezza di possibili forme, la prosa fu per lungo tempo lasciata a sperimentazione tutto sommato libera. Nella cultura latina la prosa non era legata a generi narrativi ma all'oratoria, che ne costituisce il sommo modello. Marco Tullio Cicerone nell'Orator distingue tre livelli di stile: basso, medio ed elevato, ed approfondisce i caratteri musicali della prosa stabilendo regole che riguardano la disposizione dei membri della frase, il ritmo e soprattutto la clausola del periodo, ovvero la sua parte finale, disposta secondo misure metriche analogiche a quella della poesia. La teoria di Cicerone passa attraverso Quintiliano ed arriva al Medioevo influenzando le artes dictandi delle scuole e delle cancellerie. Nel secolo XIII Giovanni di Garlandia descrive e classifica alcuni tipi di stile prosaico, ed in questo periodo si elabora una prosa latina scientifica e filosofica che fa prevalere sul gusto dell'ornatus il rigore di schemi logico-dimostrativi. La civiltà rinascimentale ripropone una gamma più ampia di generi in prosa: la poetica del classicismo tende a presentare modelli da imitare nei diversi generi letterali. L'inversione di tendenza si ha nel seicento barocco che sottrae i suoi spettacolari artifici all'uso dell'imitazione. Nel 1700 la prosa diventa importante strumento per la divulgazione e per la polemica narrativa, filosofica, satirica, ma è con il 1800 che la distinzione tra prosa e poesia si approfondisce creando la distinzione tra la prosa di funzione teorico-narrativa e la poesia di funzione lirica, a questa distinzione si fa riferimento per la comprensione del dominio della prosa nel naturalismo. (it) Про́за (лат. prosa — букв. целеустремлённая речь) — устная или письменная речь, без деления на соизмеримые отрезки — стихи; в противоположность поэзии её ритм опирается на приблизительную соотнесенность синтаксических конструкций (периодов, предложений, колонов). Иногда термин употребляется в качестве противопоставления художественной литературы, вообще (поэзия) литературе научной или публицистической, то есть не относящейся к искусству. (ru) Prosa, från latinets prōsa (obunden stil), från prorsus på samma språk (rakt på sak), är flera former av berättande vardaglig text eller tal som inte är bundet av metriska regler. Den kan vara neutral och osmyckad och förekommer som fackprosa (sakprosa) eller som skönlitteratur, till exempel romaner, noveller, essäer och biografier. Om prosan blir rytmisk i sin meningsbyggnad är den besläktad med poesin. Beteckningen prosadikt används för att beskriva lyrik av mera berättande karaktär. Jämför prosaisk = vardaglig, enkel, utan finess. Noah Webster sade att "Prosa är människans naturliga språk", och konstaterade vidare att prosa är fritt och oinskränkt jämfört med poesin. (sv) Proza – pojęcie z zakresu teorii literatury, mające różne znaczenia: * „mowa niewiązana”, historycznie przeciwstawiana poezji * „mowa pospolita”, która służy do komunikacji i spełniania funkcji poznawczych, przeciwstawiana mowie poetyckiej * wszelkie utwory narracyjno-fabularne, takie jak powieści, opowiadania, nowele, w odróżnieniu od utworów dramatycznych i poezji lirycznej (pl) Prosa é um gênero de texto escrito em parágrafos. O termo deriva do latim prosa, que significa discurso direto, livre, em linha reta. Trata-se da expressão do "não eu" (ou do objeto), por meio de metáforas univalentes. Em um texto em prosa, as metáforas são exploradas com parcimônia, visando criar uma imagem objetiva e concreta da realidade, o que o diferencia do texto poético. Porém, a linguagem da prosa não é pura denotação. Quando a obra chega ao seu epílogo, e termina a narrativa, a conotação se manifesta fortemente. Portanto, a prosa faz uso da linguagem denotativa conotativa, ao contrário da linguagem poética, que é predominantemente conotativa. "Prosa" pode designar uma forma (um texto escrito sem divisões rítmicas intencionais -- alheias à sintaxe, e sem grandes preocupações com ritmo, métrica, rimas, aliterações e outros ), e pode designar também um tipo de conteúdo (um texto cuja função linguística predominante não é a poética, como por exemplo, um livro técnico, um romance, uma lei, etc...). Na acepção relativa à forma, "prosa" contrapõe-se a "verso"; na acepção relativa ao conteúdo, "prosa" contrapõe-se a "poesia". Aristóteles já observava, em sua "Poética", que nem todo texto escrito em verso é "poesia", pois na época era comum se usar os versos até em textos de natureza científica ou filosófica, que nada tinham a ver com poesia. Da mesma forma, nem tudo que é escrito em forma de prosa tem conteúdo de prosa. (pt) 散文是一種文學形式,與之相對的稱為韻文或詩文。散文可分為廣義與狹義的解釋,其中,廣義散文最容易辨識與定義的方式,是“松散”的結構。也就是說,扣除其它文学形式重叠部分,運用普通語法結構,不講究音韻,不講究排比,沒有任何束縛及限制的文字梳理方式,都可稱為散文。除此,狹義散文是單指文學範疇內,結構鬆散之非韻文作品。文學專指的散文,歷代作品有著各時代不同流变的脉络,而正因為鬆散帶來的自由,散文作品表達出的思想通常有著丰富与圆满的特色。。 (zh) Про́за (лат. prosa, від prosa oratio — пряма мова, що вільно розвивається й рухається) — мовлення не організоване ритмічно, не вритмоване; літературний твір або сукупність творів, написаних невіршованою мовою. Проза — один із двох основних типів літературної творчості. Поезія і проза — глибоко своєрідні сфери мистецтва, які розрізняються і формою, і змістом, і своїм місцем в історії літератури. Іноді термін проза вживається як протиставлення художньої літератури взагалі літературі науковій, публіцистичній чи , тобто літературі, яка не належить до мистецтва. Спочатку в давньогрецькій літературі будь-яка художня словесність називалася поезією. Однак саме поняття художності у грецькій культурі було нерозривно пов'язано з ритмічністю, і, отже, велика частина літературних творів мала віршовану форму. Пізніше ритмічно організовану мову стали називати віршем, в протиставлення мови, не пов'язаної з ритмом. Давні римляни, продовжувачі грецької культури, стали називати її прозою. У Квінтіліана зустрічається вираз «oratio prosa», у Сенеки — просто «prosa» для позначення вільної мови, не пов'язаної ритмічними повтореннями. (uk) |
dbo:wikiPageExternalLink | http://literarydevices.net/prose https://archive.org/stream/rhythmofproseexp00pattiala/rhythmofproseexp00pattiala_djvu.txt https://books.google.com/books%3Fid=CI31iJEmuYoC https://books.google.com/books%3Fid=Fjvh69UihCMC |
dbo:wikiPageID | 52103 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageLength | 7367 (xsd:nonNegativeInteger) |
dbo:wikiPageRevisionID | 1106584906 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageWikiLink | dbr:Carl_Friedrich_Gauss dbr:Carl_Linnaeus dbr:European_countries dbr:Baruch_Spinoza dbr:Descartes dbr:Literature dbr:Rhyme dbr:Virginia_Woolf dbr:Poetry dbr:Prosimetrum dbr:Prose_poetry dbr:Purple_prose dbr:Cicero dbr:Emanuel_Swedenborg dbr:English_language dbr:Molière dbr:Concrete_poetry dbr:Leonhard_Euler dbr:Stream_of_consciousness dbr:Truman_Capote dbr:Economics dbr:Ernest_Hemingway dbr:Francis_Bacon dbr:Grammar dbr:Haiku dbr:Henry_James dbr:History dbr:Isaac_Newton dbr:Language dbr:Latin dbr:Le_Bourgeois_gentilhomme dbr:Syntax dbr:T._S._Eliot dbc:Prose dbr:Philosophy dbr:Fiction dbr:Free_verse dbr:Meter_(poetry) dbr:Metre_(poetry) dbr:Old_French dbr:Verse_(poetry) dbr:Nonfiction dbr:Verse_novel dbr:Haikai_prose dbr:Natural_speech dbr:Alliterative_prose |
dbp:commons | yes (en) |
dbp:commonsSearch | Category:Prose writers (en) |
dbp:d | yes (en) |
dbp:portal | Literature (en) |
dbp:wikiPageUsesTemplate | dbt:History_of_literature_by_region_or_country dbt:About dbt:Authority_control dbt:Cite_EB1911 dbt:Cite_book dbt:Expand_section dbt:Quotation dbt:Reflist dbt:See dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Subject_bar dbt:Wiktionary |
dcterms:subject | dbc:Prose |
gold:hypernym | dbr:Form |
rdf:type | owl:Thing dbo:MusicGenre |
rdfs:comment | النثر هو الكلام الفني الجميل، المنثور بأسلوب جيد لا يحكمه النظم الإيقاعي - كما هو حال الشعر - تميزه اللغة المنتقاة والفكرة الجلية، والمنطق السليم المقنع، المؤثر في المتلقي. من فنون النثر: القصة والمقالة والخطبة والمسرحية النثرية وفنون النثر الوصفي كالنقد الأدبي وتاريخ الأدب والأدب المقارن. والنثر أدب إنشائي. (ar) Prosa (lateinisch prōsa oratio ‚gerade heraus, schlichte Rede‘) bezeichnet die ungebundene Sprache im Gegensatz zur Formulierung in Versen, Reimen oder in bewusst rhythmischer Sprache. Ein Schriftsteller, der ausschließlich oder überwiegend Prosa verfasst, wird auch als Prosaist bezeichnet. Als prosaisch bezeichnet man davon abgeleitet eine vergleichsweise trockene, nüchterne Darstellung. (de) Η πεζογραφία αποτελεί είδος γραφής του πεζού λόγου κατά το οποίο ο συγγραφέας αφηγείται μια ιστορία την οποία παρουσιάζει σε πρώτο ή σε τρίτο πρόσωπο, χρησιμοποιώντας τον διάλογο ή συνδυάζοντας τα προηγούμενα. Σκοπός της είναι να εξυπηρετήσει την κοινή ανάγκη του ανθρώπου για συνεννόηση (επικοινωνία). Οι συνηθέστερες μορφές της πεζογραφίας είναι το μυθιστόρημα και το διήγημα. Ο λογοτέχνης - συγγραφέας πεζογραφίας ονομάζεται πεζογράφος και οι τεχνικές αφήγησης (τρόποι) που χρησιμοποιεί "αφηγηματικός τρόπος". (el) La prose est la forme ordinaire du discours oral ou écrit, non astreinte aux règles de la versification, de la musicalité et du rythme qui sont propres à la poésie. Elle doit néanmoins respecter les règles de la grammaire et peut présenter une des grandes gammes de qualité stylistique et de nuances prosodiques, selon les efforts ou la culture de l'auteur ou du locuteur. (fr) Prosa adalah karya sastra yang berbentuk cerita yang disampaikan menggunakan narasi. Penulisan prosa menggabungkan bentuk monolog dan dialog. Pengarang cerita memasukkan pemikiran-pemikirannya ke dalam pikiran tokoh. Penyampaian gagasan dilakukan selama para tokoh melakukan dialog. Secara umum, prosa terbagi menjadi prosa nonsastra dan prosa sastra. Prosa nonsastra berbentuk karya tulis ilmiah yang meliputi laporan penelitian, makalah, atau artikel. Prosa sastra terbagi lagi menjadi prosa fiksi dan prosa nonfiksi. Prosa fiksi meliputi dongeng, cerita pendek, dan novel, sedangkan prosa nonfiksi meliputi biografi, autobiografi, dan esai. (in) ( 다른 뜻에 대해서는 산문 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 산문(散文) 은 리듬이나 운율에 구애받지 않고 형식이 없이 생각과 느낌을 자유롭게 쓴 글을 말한다. 운문과 상대적인 개념이다. 산문의 형식으로는 소설, 수필, 신문기사, 평론, 일기, 희곡 등이 있다. (ko) 散文(さんぶん)とは、小説や評論のように、5・7・5などの韻律や句法にとらわれずに書かれた文章のことである。狭義には、そのようにして書かれた文学。韻文の反意語。散文で書かれた詩のことは散文詩と言う。また、散文的という言葉は「味気なく、情趣が薄い」という意味で使われることもある。 (ja) Про́за (лат. prosa — букв. целеустремлённая речь) — устная или письменная речь, без деления на соизмеримые отрезки — стихи; в противоположность поэзии её ритм опирается на приблизительную соотнесенность синтаксических конструкций (периодов, предложений, колонов). Иногда термин употребляется в качестве противопоставления художественной литературы, вообще (поэзия) литературе научной или публицистической, то есть не относящейся к искусству. (ru) Proza – pojęcie z zakresu teorii literatury, mające różne znaczenia: * „mowa niewiązana”, historycznie przeciwstawiana poezji * „mowa pospolita”, która służy do komunikacji i spełniania funkcji poznawczych, przeciwstawiana mowie poetyckiej * wszelkie utwory narracyjno-fabularne, takie jak powieści, opowiadania, nowele, w odróżnieniu od utworów dramatycznych i poezji lirycznej (pl) 散文是一種文學形式,與之相對的稱為韻文或詩文。散文可分為廣義與狹義的解釋,其中,廣義散文最容易辨識與定義的方式,是“松散”的結構。也就是說,扣除其它文学形式重叠部分,運用普通語法結構,不講究音韻,不講究排比,沒有任何束縛及限制的文字梳理方式,都可稱為散文。除此,狹義散文是單指文學範疇內,結構鬆散之非韻文作品。文學專指的散文,歷代作品有著各時代不同流变的脉络,而正因為鬆散帶來的自由,散文作品表達出的思想通常有著丰富与圆满的特色。。 (zh) La prosa, en l'escriptura, és l'ús del llenguatge que s'oposa al vers. Les paraules s'agrupen sense seguir les lleis de la mètrica, de manera que imiten el fluir del discurs oral. És la manera més natural d'escriure i per això, a banda de la literatura, apareix als mitjans de comunicació, avisos, lleis i molts altres tipus de documents. Malgrat aquest caràcter més proper a la parla, va ser l'últim estil literari en aparèixer, ja que els primers escrits literaris utilitzaven el vers justament per marcar el caràcter artístic i facilitar la memorització. (ca) Próza (prosa), výraz pochází z latinského výrazu prósa orátio – tj. řeč hovořící přímo, nerýmovaně, próza je tedy každý psaný text nepsaný ve verších. Jde tedy o běžnou, přirozenou formou psaného textu na rozdíl od „vázané řeči“ čili poezie. Odtud také pojem prozaický v přeneseném smyslu, tedy zhruba „protiklad vznešeného“. S nástupem volného verše v poezii se hranice mezi pojmy poezie a próza ovšem setřely, americký básník T. S. Eliot to komentoval slovy „rozdíl mezi veršem a prózou je jasný, rozdíl mezi poezií a prózou je nejasný“. Třetí samostatnou kategorií vedle poezie a prózy je drama. (cs) Prozo (latine prosa, greke πроза) estas ordinara parolo aranĝita nek laŭ versmezuro nek laŭ drama formo, t.e. ne nur beletro senversa (normala rakontado), sed ankaŭ tekstoj instruaj, fakaj, ĵurnalistaj, kompreneble same senversaj. Do, estas la natura flumaniero de la lingvo kiam ĝi ne suferas trudadon de manipulado versa aŭ ritma. Do temas pri natura lingvo kun uzado de flua sintakso. La difino de prozo estas iusence negativa, kiel tio, kio ne estas poezio. Prozo havas nek ritmon, nek metrikon, nek ripetadon, nek periodecon (rimo) male al poezio (Ducrot kaj Todorov, 1974). (eo) Prosa edo hitz lau hizkuntzak bere era natural edo arruntean hartzen duen egitura edo forma da, olertiak ez bezala neurri eta erritmo jakin batzuk bete behar ez dituena. "Prosa" hitza latinezko prōsa hitzetik dator, hitzez-hitz "zuzen" esan nahi duena. Nahiz eta badauden bere egiturari buruzko eztabaida kritikoak, bere bakuntasuna ahozko dialogotik dator. Olertia berez hitz laua baino zaharragoa den arren, hitz laua oso erabilia da literaturan (saiakera eta eleberrietan), egunkarietan, aldizkarietan, entziklopediatan, filmetan, historian, filosofian, zuzenbidean eta beste hainbat arlotan. (eu) Prosa es la forma que toma naturalmente el lenguaje (tanto el oral como el escrito) para expresar los conceptos, y no está sujeta, como el verso, a medida y cadencia. Se identifica con lo contrapuesto al ideal y la perfección. Coloquialmente, "prosa" es equivalente a "palabrería". (es) Prose is a form of written or spoken language that follows the natural flow of speech, uses a language's ordinary grammatical structures, or follows the conventions of formal academic writing. It differs from most traditional poetry, where the form consists of verse (writing in lines) based on rhythmic metre or rhyme. The word "prose" first appears in English in the 14th century. It is derived from the Old French prose, which in turn originates in the Latin expression prosa oratio (literally, straightforward or direct speech).Works of philosophy, history, economics, etc., journalism, and most fiction (an exception is the verse novel), are examples of works written in prose. Developments in twentieth century literature, including free verse, concrete poetry, and prose poetry, have led to th (en) La prosa è una forma di espressione linguistica, caratterizzata dalla continuità dei periodi sintattici e non sottomessa alle regole della versificazione. Il concetto di prosa va considerato in opposizione a quello di poesia: esso infatti indica una struttura che non presenta "l'andare a capo" del verso (regolato da norme metriche, esigenze ritmiche, volontà di espressione), ma procede diritta, completando il rigo ed usando "l'andare a capo" solo per indicare una separazione non metrico-ritmica ma concettuale, tra sequenze non obbligate da vincoli formali. (it) Proza is iedere tekst die is geschreven of gesproken in de vorm van gewone taal. Proza kan kunstig in elkaar gezet zijn, zelfs rijm en een metrum (maatsoort) bevatten, maar zodra de vorm van de tekst (met name de vorm van de regels) tot doel wordt en de bladspiegel geen enkele rol meer speelt, is er sprake van poëzie. Een mengvorm tussen proza en poëzie noemt men poëtisch proza, of prozagedicht. (nl) Prosa é um gênero de texto escrito em parágrafos. O termo deriva do latim prosa, que significa discurso direto, livre, em linha reta. Trata-se da expressão do "não eu" (ou do objeto), por meio de metáforas univalentes. Em um texto em prosa, as metáforas são exploradas com parcimônia, visando criar uma imagem objetiva e concreta da realidade, o que o diferencia do texto poético. Porém, a linguagem da prosa não é pura denotação. Quando a obra chega ao seu epílogo, e termina a narrativa, a conotação se manifesta fortemente. Portanto, a prosa faz uso da linguagem denotativa conotativa, ao contrário da linguagem poética, que é predominantemente conotativa. (pt) Prosa, från latinets prōsa (obunden stil), från prorsus på samma språk (rakt på sak), är flera former av berättande vardaglig text eller tal som inte är bundet av metriska regler. Den kan vara neutral och osmyckad och förekommer som fackprosa (sakprosa) eller som skönlitteratur, till exempel romaner, noveller, essäer och biografier. Om prosan blir rytmisk i sin meningsbyggnad är den besläktad med poesin. Beteckningen prosadikt används för att beskriva lyrik av mera berättande karaktär. Jämför prosaisk = vardaglig, enkel, utan finess. (sv) Про́за (лат. prosa, від prosa oratio — пряма мова, що вільно розвивається й рухається) — мовлення не організоване ритмічно, не вритмоване; літературний твір або сукупність творів, написаних невіршованою мовою. Проза — один із двох основних типів літературної творчості. Поезія і проза — глибоко своєрідні сфери мистецтва, які розрізняються і формою, і змістом, і своїм місцем в історії літератури. Іноді термін проза вживається як протиставлення художньої літератури взагалі літературі науковій, публіцистичній чи , тобто літературі, яка не належить до мистецтва. (uk) |
rdfs:label | Prose (en) نثر (ar) Prosa (ca) Próza (cs) Prosa (de) Πεζογραφία (el) Prozo (eo) Prosa (eu) Prosa (es) Prose (fr) Prosa (in) Prosa (it) 산문 (ko) 散文 (ja) Proza (nl) Proza (pl) Prosa (pt) Проза (ru) Prosa (sv) Проза (uk) 散文 (zh) |
rdfs:seeAlso | dbr:Prose_types |
owl:sameAs | freebase:Prose http://d-nb.info/gnd/4047497-5 wikidata:Prose dbpedia-af:Prose dbpedia-als:Prose dbpedia-an:Prose dbpedia-ar:Prose http://arz.dbpedia.org/resource/نثر http://ast.dbpedia.org/resource/Prosa dbpedia-az:Prose http://azb.dbpedia.org/resource/نثر http://ba.dbpedia.org/resource/Проза dbpedia-be:Prose dbpedia-bg:Prose http://bn.dbpedia.org/resource/গদ্য dbpedia-br:Prose http://bs.dbpedia.org/resource/Proza dbpedia-ca:Prose http://ceb.dbpedia.org/resource/Prosa http://ckb.dbpedia.org/resource/پەخشان dbpedia-cs:Prose http://cv.dbpedia.org/resource/Проза dbpedia-cy:Prose dbpedia-da:Prose dbpedia-de:Prose dbpedia-el:Prose dbpedia-eo:Prose dbpedia-es:Prose dbpedia-et:Prose dbpedia-eu:Prose dbpedia-fa:Prose dbpedia-fi:Prose dbpedia-fr:Prose dbpedia-fy:Prose dbpedia-gd:Prose dbpedia-gl:Prose dbpedia-he:Prose http://hi.dbpedia.org/resource/गद्य dbpedia-hr:Prose http://ht.dbpedia.org/resource/Pwoz dbpedia-hu:Prose http://hy.dbpedia.org/resource/Արձակ dbpedia-id:Prose dbpedia-io:Prose dbpedia-is:Prose dbpedia-it:Prose dbpedia-ja:Prose http://jv.dbpedia.org/resource/Gancaran dbpedia-ka:Prose dbpedia-kk:Prose http://kn.dbpedia.org/resource/ಗದ್ಯ dbpedia-ko:Prose http://ky.dbpedia.org/resource/Проза dbpedia-la:Prose dbpedia-lb:Prose http://li.dbpedia.org/resource/Proza dbpedia-lmo:Prose http://lt.dbpedia.org/resource/Proza http://lv.dbpedia.org/resource/Proza dbpedia-mk:Prose http://ml.dbpedia.org/resource/ഗദ്യം http://mn.dbpedia.org/resource/Хүүрнэл_зохиол dbpedia-ms:Prose http://my.dbpedia.org/resource/စကားပြေ http://new.dbpedia.org/resource/गद्य dbpedia-nl:Prose dbpedia-nn:Prose dbpedia-no:Prose dbpedia-oc:Prose http://pa.dbpedia.org/resource/ਗਦ dbpedia-pl:Prose dbpedia-pms:Prose dbpedia-pnb:Prose dbpedia-pt:Prose dbpedia-ro:Prose dbpedia-ru:Prose http://scn.dbpedia.org/resource/Prosa dbpedia-sh:Prose dbpedia-simple:Prose dbpedia-sk:Prose dbpedia-sl:Prose dbpedia-sq:Prose dbpedia-sr:Prose http://su.dbpedia.org/resource/Prosa dbpedia-sv:Prose dbpedia-sw:Prose http://ta.dbpedia.org/resource/உரைநடை http://tg.dbpedia.org/resource/Наср dbpedia-th:Prose http://tl.dbpedia.org/resource/Tuluyan dbpedia-tr:Prose dbpedia-uk:Prose http://ur.dbpedia.org/resource/نثر http://uz.dbpedia.org/resource/Nasr http://vec.dbpedia.org/resource/Proxa dbpedia-vi:Prose http://wa.dbpedia.org/resource/Prôze dbpedia-war:Prose http://yi.dbpedia.org/resource/פראזע_(ליטעראטור) dbpedia-zh:Prose http://ce.dbpedia.org/resource/Проза https://global.dbpedia.org/id/4rKKq |
prov:wasDerivedFrom | wikipedia-en:Prose?oldid=1106584906&ns=0 |
foaf:isPrimaryTopicOf | wikipedia-en:Prose |
is dbo:genre of | dbr:Rudolf_Fischer_(writer) dbr:Boris_Gavrilovich_Gavrilov dbr:Borys_Antonenko-Davydovych dbr:José_María_Samper dbr:Vladimir_Sangi dbr:Károly_Fellinger dbr:Ehsan_Danish dbr:Thomas_Mullen_(author) dbr:Andrew_Miller_(novelist) dbr:Anne_Desclos dbr:Shiv_Kumar_Batalvi dbr:Yu_Hua dbr:Yuri_Rydkin dbr:Yuri_Rytkheu dbr:Zhang_Jie_(writer) dbr:Zong_Pu dbr:Ágnes_Gergely dbr:Hamilton_(play) dbr:Sonja_Atanasijević dbr:B._S._Johnson dbr:Baqar_Naqvi dbr:Tony_Vigorito dbr:Tsira_Kurashvili dbr:W._S._Merwin dbr:Wang_Anyi dbr:Wilhelm_Mach dbr:Agamee_Prakashani dbr:Ak_Welsapar dbr:Alan_Burns_(author) dbr:Alberts_Bels dbr:Alexander_Karasyov dbr:Amrita_Pritam dbr:Esther_Kreitman dbr:Eter_Tataraidze dbr:Fialho_de_Almeida dbr:Frances_Manners,_Baroness_Bergavenny dbr:Francisco_Azuela dbr:Parveen_Shakir dbr:Din_Muhammad_Wafai dbr:Gustave_Flaubert dbr:Henry_Roth dbr:Isaac_Bashevis_Singer dbr:Israel_Joshua_Singer dbr:Ivan_Bahrianyi dbr:James_Purdy dbr:Jari_Tervo dbr:Tamri_Pkhakadze dbr:Charles_R._Jackson dbr:Chen_Zhongshi dbr:John_Clanchy dbr:John_Fanning_(writer) dbr:Karnail_Singh_Somal dbr:Khurshid_Davron dbr:Colin_MacInnes dbr:Kingsley_Amis dbr:Mikhail_Borisovich_Gavrilov dbr:Mikhail_German dbr:Nelson_Ikon_Wu dbr:Oralkhan_Bokeev dbr:Ya'qub_Bilbul dbr:Muhammad_Siddique_Musafir dbr:Stine_Andresen dbr:Robert_Anthony_Welch dbr:Tom_Robbins__Tom_Robbins__1 |
is dbo:knownFor of | dbr:John_Millington_Synge |
is dbo:literaryGenre of | dbr:Casanova_(novel) dbr:My_30_Work_Days dbr:The_Mulberry_Empire dbr:The_Optimists_(novel) dbr:The_Countess_of_Pembroke's_Arcadia dbr:Oxygen_(Miller_novel) dbr:Juan_de_Mairena dbr:A_Tale_of_a_Tub dbr:Casual_Peeps_at_Sophia dbr:Everyday_Saints_and_Other_Stories dbr:Sharh_Qatr_al-Nada dbr:Stemmatografia dbr:Al-Risalah_(Ibn_Abi_Zayd)__Al-Risalah_al-Fiqhiyyah__1 |
is dbo:occupation of | dbr:Hristo_Smirnenski dbr:Richard_Voss dbr:Valery_Babich dbr:Ioannis_Vilaras dbr:Mukhtar_Auezov dbr:Mykhailo_Yalovy dbr:Mykola_Kulish dbr:Yuri_Dmitrievich_Petukhov dbr:Acharya_Shivpujan_Sahay dbr:Luis_Chaves dbr:Grigory_Kozitsky |
is dbo:wikiPageRedirects of | dbr:Prosaic dbr:Prosaist dbr:Proses |
is dbo:wikiPageWikiLink of | dbr:Callimachus dbr:Capitalization dbr:Carl_Fredrik_Wisløff dbr:Casanova_(novel) dbr:Cashavelly_Morrison dbr:Amelia_Francasci dbr:American_Forensic_Association_National_Speech_Tournament dbr:American_River_Review dbr:Prose_Tristan dbr:Qi_Jiguang dbr:Quim_Monzó dbr:Robert_McLellan dbr:Round_Heads_and_Pointed_Heads dbr:Royal_Society_of_Thailand dbr:Rudolf_Fischer_(writer) dbr:San_Severo dbr:Sanskrit_literature dbr:Savaiʻi dbr:Elena_Nekrasova dbr:Elis_Gruffydd dbr:English_studies dbr:Entremés dbr:List_of_converts_to_Catholicism dbr:List_of_converts_to_Christianity_from_nontheism dbr:List_of_genres dbr:Mikołaj_Rej dbr:Mother_Night dbr:Mutsuo_Takahashi dbr:National_Young_Writers'_Festival dbr:Léon_Laya dbr:Menippean_satire dbr:Menippus dbr:Merlin_(Robert_de_Boron_poem) dbr:Morgan_Llwyd dbr:The_Most_Beautiful_Woman_in_Town dbr:On_the_Consolation_of_Philosophy dbr:One_Art dbr:Only_Revolutions dbr:The_Book_of_the_Governor dbr:Tortuca dbr:The_Red_Wheelbarrow dbr:Barthélemy-Christophe_Fagan dbr:Beale_ciphers dbr:Beatrice_Gründler dbr:Belarusian_literature dbr:Belgrade_Youth_Center dbr:Benjamin_Hick dbr:Bernard_Werber dbr:Bina_Štampe_Žmavc dbr:Bitches_Ain't_Shit dbr:Black_Widow_(Natasha_Romanova) dbr:Blank_verse dbr:Blue_Juice_Comics dbr:Bob_Ingersoll dbr:Bogdan-Dawid_Wojdowski dbr:Bolesław_Prus dbr:Boris_Gavrilovich_Gavrilov dbr:Boris_Lavrenyov dbr:Boris_Miljković dbr:Boris_Sadovskoy dbr:Borys_Antonenko-Davydovych dbr:Borys_Hrinchenko dbr:Dave_Stevens dbr:David_James_O'Donoghue dbr:David_and_Lisa dbr:December_(magazine) dbr:Dell_Hymes dbr:Der_Deutsche_Canadier dbr:Desert_Magazine dbr:Devil's_Kitchen_Reading_Award dbr:Algoma_Ink dbr:All_That_Is_Solid_Melts_into_Air dbr:Andromeda_(mythology) dbr:Ann_Taylor_(poet) dbr:Anna_Zahorska dbr:Anne_Le_Marquand_Hartigan dbr:Annika_Idström dbr:Anseïs_de_Carthage dbr:Anthology dbr:Arab_culture dbr:Arabic_literature dbr:Arabic_short_story dbr:Argentine_literature dbr:Argument_(literature) dbr:HitRecord dbr:Honoré_de_Balzac dbr:Howard_Hille_Johnson dbr:Howling dbr:Hristo_Smirnenski dbr:Hugh_Blair dbr:Human dbr:Hunter_S._Thompson dbr:John_Wesley dbr:Jorge_de_Montemor dbr:Joseph_Sadan dbr:José_María_Samper dbr:Jovan_Dučić dbr:Juan_José_Cuadros_Pérez dbr:Beyond_Belief:_A_Chronicle_of_Murder_and_Its_Detection dbr:List_of_English_translations_of_the_Divine_Comedy dbr:List_of_Sahitya_Akademi_Award_winners_for_Assamese dbr:List_of_Sahitya_Akademi_Award_winners_for_Bengali dbr:List_of_works_by_Chairil_Anwar dbr:Literary_costumbrismo dbr:Literature dbr:Paul_Vickers dbr:Peer_Gynt dbr:Personal_narrative dbr:Petar_Pekić dbr:René_Perin dbr:Rhetoric dbr:Richard_Voss dbr:Richelieus_Stellung_in_der_Geschichte_der_französischen_Litteratur dbr:Robert_Browning dbr:Culture_of_Libya dbr:Culture_of_Sindh dbr:Culture_of_Spain dbr:Cyme_(Aeolis) dbr:Dafydd_Rowlands dbr:Uladzimir_Karatkievich dbr:Valery_Babich dbr:Valery_Bryusov dbr:Valya_Dudycz_Lupescu dbr:Vangelis_Ploios dbr:Vasilis_Tsivilikas dbr:Vladimir_Sangi dbr:Voltaire dbr:David_McDuff dbr:Days_and_Nights_of_Love_and_War dbr:Daṇḍi dbr:De_casibus_virorum_illustrium dbr:De_laude_Cestrie dbr:Dead_Souls dbr:Deaths_in_March_1995 dbr:Debora_Shuger dbr:Defamiliarization dbr:Der_Eigene dbr:Deuteronomic_Code dbr:Domingo_Cirici_Ventalló dbr:Doorways_in_the_Sand dbr:Downtown_Brooklyn:_A_Journal_of_Writing dbr:Dudo_of_Saint-Quentin dbr:Dürr-i_Meknûn dbr:E._F._Varez dbr:EIMI dbr:Eadfrith_of_Lindisfarne dbr:Early_modern_literature dbr:East_Asian_literature dbr:Index_of_literature_articles dbr:Ingrid_Espelid_Hovig dbr:International_Typeface_Corporation dbr:Intisar_Abioto dbr:Ioannis_Vilaras dbr:Iza_Orjonikidze dbr:J._B._Selkirk dbr:J._Patrick_Lewis dbr:Jacobean_era dbr:Johann_Sziklai dbr:Johannes_Urzidil dbr:Kutadgu_Bilig dbr:Kutune_Shirka dbr:Károly_Fellinger dbr:L'Oiseau_bleu_(Metzinger) dbr:Poetry dbr:Louise_Abeita dbr:Lev_Blatný dbr:Library_of_Congress_Classification:Class_P_--_Language_and_Literature dbr:Libyan_literature dbr:Lifelines_(journal) dbr:Linati_schema_for_Ulysses dbr:List_of_pantheists dbr:List_of_productions_directed_by_Konstantin_Stanislavski dbr:Svetlana_Velmar-Janković dbr:Something_Understood dbr:Noël_Aubin dbr:The_Elephant_Calf dbr:Paweł_Huelle dbr:Potamius dbr:Prosimetrum dbr:Pseudo-Scymnus dbr:Song_of_Hannah dbr:Robert_Treat_Paine_Jr. dbr:Venezuela_Heroica dbr:Ulrich_Karger dbr:Colmán_Elo dbr:Croatian_literature dbr:An_Evening's_Love dbr:An_Island_in_the_Moon dbr:Ancient_Egyptian_literature dbr:Masters_of_Doom dbr:Mat_Johnson dbr:Maximus_Planudes dbr:Medieval_Welsh_literature dbr:Russell_Kirk dbr:Sadegh_Hedayat dbr:Safarnama dbr:Sahir_Lakhnavi dbr:Elly_Wamala dbr:Erwin_Neutzsky-Wulff dbr:Essay dbr:Estoria_de_España dbr:Gdynia_Literary_Prize dbr:Generation_of_'36 dbr:Genre dbr:Genre_fiction dbr:Genre_studies dbr:Geoffrey_of_Villehardouin dbr:Georg_Kåhre dbr:Louis_Lurine dbr:Louis_Ponet dbr:Milan_Orlić dbr:Novel dbr:Op-ed dbr:Oral_tradition dbr:Outre-Mer dbr:Tarpaulin_Sky_Press dbr:William_Tell_Told_Again dbr:Premillennialism dbr:Prose_poetry dbr:Slovene_fiction dbr:The_Android's_Dream dbr:Putni_tovaruš dbr:Punisher_in_other_media dbr:Purple_prose dbr:Racter dbr:Radoš_Kosović dbr:Tirukkural_translations_into_Kannada dbr:Zisis_Oikonomou dbr:William_Henry_Drew_(missionary) dbr:Cicero dbr:Clannad_(video_game) dbr:Claude_Ewing_Rusk dbr:Claude_Gordon dbr:Claude_Joseph_Rouget_de_Lisle dbr:Clive_James dbr:Alexander_Lenard dbr:Alexandros_Soutsos dbr:Eeltsje_Hiddes_Halbertsma dbr:Ehsan_Danish dbr:Elizabeth_Bogart dbr:Elizabeth_Madox_Roberts dbr:Elma_van_Haren dbr:Else_Lasker-Schüler dbr:Emil_Zegadłowicz dbr:English_literature dbr:English_relative_clauses dbr:Epitaph dbr:Franco_Cheung dbr:Fred_Moten dbr:Freddy_Will dbr:Friedrich_Wolf_(writer) dbr:Fu_(poetry) dbr:Gallican_Rite dbr:Galymbek_Zhumatov dbr:Gerald_Early dbr:Gerrit_Kouwenaar dbr:Gilles_Deleuze dbr:Glossary_of_literary_terms dbr:Gran_conquista_de_Ultramar dbr:Mirosław_Żuławski dbr:Mohammed_Bennis dbr:Molvi_Ahmed_Mallah dbr:Monogatari dbr:Muhammad_Nurbakhsh_Qahistani dbr:Mukhtar_Auezov dbr:Musong dbr:My_30_Work_Days dbr:Mykhailo_Yalovy dbr:Mykola_Khvylovy dbr:Mykola_Kostomarov dbr:Mykola_Kulish dbr:Mário_de_Sá-Carneiro dbr:Māra_Zālīte dbr:Naguib_Mahfouz dbr:Nahuatl dbr:Nancy_Sandars dbr:Confessions_of_a_Pretty_Lady dbr:Contes_et_nouvelles_en_vers dbr:Crystallography_(book) dbr:Críchad_an_Chaoilli dbr:The_Mulberry_Empire dbr:The_New_Quarterly dbr:The_Optimists_(novel) dbr:The_Protocols_of_the_Elders_of_Zion dbr:The_Tale_of_Melibee dbr:The_Talos_Principle dbr:The_Taming_of_the_Shrew dbr:The_Two_Gentlemen_of_Verona dbr:The_Wise_Woman_of_Hoxton dbr:The_arts dbr:Theory_of_Literature dbr:Thomas_Browne dbr:Thomas_Cullen_Young dbr:Thomas_Mullen_(author) dbr:Erasure_(artform) dbr:La_Dispute dbr:La_Méprise_(Marivaux) dbr:La_Nouvelle_Colonie dbr:Peter_Sanger dbr:Thai_poetry |
is dbp:genre of | dbr:Casanova_(novel) dbr:Rudolf_Fischer_(writer) dbr:Borys_Antonenko-Davydovych dbr:José_María_Samper dbr:Vladimir_Sangi dbr:My_30_Work_Days dbr:The_Mulberry_Empire dbr:The_Optimists_(novel) dbr:Thomas_Mullen_(author) dbr:Andrew_Miller_(novelist) dbr:Andrzej_Kijowski dbr:Anne_Desclos dbr:Yu_Hua dbr:Yuri_Rytkheu dbr:Zhang_Jie_(writer) dbr:Zong_Pu dbr:Ágnes_Gergely dbr:Hamilton_(play) dbr:Sonja_Atanasijević dbr:B._S._Johnson dbr:Baqar_Naqvi dbr:Tom_Robbins dbr:Tony_Vigorito dbr:Wang_Anyi dbr:Agamee_Prakashani dbr:Alan_Burns_(author) dbr:Alberts_Bels dbr:Al-Risalah_(Ibn_Abi_Zayd) dbr:Eter_Tataraidze dbr:Fialho_de_Almeida dbr:Frances_Manners,_Baroness_Bergavenny dbr:Oxygen_(Miller_novel) dbr:Parveen_Shakir dbr:Din_Muhammad_Wafai dbr:Juan_de_Mairena dbr:Gustave_Flaubert dbr:Henry_Roth dbr:Isaac_Bashevis_Singer dbr:Ivan_Bahrianyi dbr:Tamri_Pkhakadze dbr:Chan_Tah_Wei dbr:Charles_R._Jackson dbr:Chen_Zhongshi dbr:John_Clanchy dbr:John_Fanning_(writer) dbr:Colin_MacInnes dbr:Mikhail_German dbr:Nelson_Ikon_Wu dbr:Oralkhan_Bokeev dbr:Casual_Peeps_at_Sophia dbr:Ya'qub_Bilbul dbr:Everyday_Saints_and_Other_Stories dbr:Muhammad_Siddique_Musafir dbr:Stine_Andresen dbr:Sharh_Qatr_al-Nada dbr:Stemmatografia |
is dbp:genres of | dbr:Suleyman_Rahimov dbr:Sven_Delblanc dbr:Gunnar_D._Hansson |
is dbp:occupation of | dbr:Richard_Voss dbr:Valery_Babich dbr:Mykhailo_Yalovy dbr:Mykola_Kulish dbr:Acharya_Shivpujan_Sahay dbr:Luis_Chaves |
is gold:hypernym of | dbr:Jozef_Gregor-Tajovský dbr:Chivalric_romance dbr:Nikola_Malović dbr:Fastiginia dbr:Goran_Tribuson dbr:Catasterismi |
is foaf:primaryTopic of | wikipedia-en:Prose |