Battle of Camlann (original) (raw)
Bitva u Camlannu (velšsky Gwaith Camlan nebo Brwydr Camlan) je legendární závěrečná bitva krále Artuše na počátku 6. století, ve které Artuš buď zemřel, nebo byl smrtelně zraněn v boji s Mordredem či proti němu. Mordred měl během tohoto boje rovněž zemřít. Její středověké vylíčení obvykle vychází z tragického konfliktu popsaného v pseudohistorické kronice Historia Regum Britanniae (sepsané pravděpodobně kolem roku 1136), jejímž autorem je Geoffrey z Monmouthu, a jejích variant v pozdější rytířské romantické tradici, k nimž patří vyprávění ve stále populárním románu Le Morte d'Arthur Thomase Maloryho.
Property | Value |
---|---|
dbo:abstract | En la llegenda artúrica, la batalla de Camlann (en gal·lès: Gwaith Camlan o Brwydr Camlan) és la batalla final del Rei Artús, en què aquest mor o és ferit de mort lluitant contra Mordred, que també mor. La primera referència coneguda és als Annales Cambriae del segle x, que situen la batalla a l'any 537 o, en algunes edicions, 539. La majoria d'estudiosos coincideixen que, si bé pot ser que la batalla existís, no se'n pot dir res de valor. El lloc on es dugué a terme la batalla també és incert. Geoffrey de Monmouth, a la seva Historia Regum Britanniae, la situa al , a Cornwall; la majoria d'obres posteriors seguiren aquesta tendència. El poeta normand Robert Wace la situa a «Camel, davant l'entrada a Cornwall» i el poeta la ubica concretament a . (ca) Bitva u Camlannu (velšsky Gwaith Camlan nebo Brwydr Camlan) je legendární závěrečná bitva krále Artuše na počátku 6. století, ve které Artuš buď zemřel, nebo byl smrtelně zraněn v boji s Mordredem či proti němu. Mordred měl během tohoto boje rovněž zemřít. Její středověké vylíčení obvykle vychází z tragického konfliktu popsaného v pseudohistorické kronice Historia Regum Britanniae (sepsané pravděpodobně kolem roku 1136), jejímž autorem je Geoffrey z Monmouthu, a jejích variant v pozdější rytířské romantické tradici, k nimž patří vyprávění ve stále populárním románu Le Morte d'Arthur Thomase Maloryho. (cs) مَعْرَكة كامِلان ، مَعركة أسطُورية دَارَتْ رَحَاها في نِهاية حِكاية الملك آرثر، حيث ماتَ فيها آرثر أو أصيبَ بجروح قاتلة أثناء الِقتال إما مع أو ضد ، الذي لقى حَتفه أيضًا. تظهر الأسطورة الأصلية لمَعْرَكة كاملان، المستوحاة من حدث تاريخي يُزعم أنه حدثَ في بريطانيا عام 537 ، فقط في إشارات غامضة موجودة في العديد من النصوص الويلزية التي تعود إلى العصور الوسطى والتي يرجع تاريخها إلى القرن العاشر تقريبًا. ظهرت صور المعركة الأكثر تفصيلاً منذ القرن الثاني عشر، واستندت عمومًا على صراع كارثي موصوف في التاريخ الزائف لجيفري مونماوث «تاريخ ملوك بريطانيا». تشمل متغيراتهم المزخرفة بشكل كبير من تقليد الرومانسية الفرنسية في وقت لاحق والتي تُعرف هُناك باسم معركة سالزبوري، بنثر موت آرثر الذي لا يزال شائعًا حتى اليوم. (ar) Η μάχη του Κάμλαν είναι γνωστή ως η τελευταία μάχη του Βασιλιά Αρθούρου, οπότε και σκοτώθηκε ή τραυματίστηκε θανάσιμα κατά τη μάχη. Καθώς τα στοιχεία που αναφέρονται στη συγκεκριμένη μάχη προέρχονται συνήθως από μύθους ή λαϊκές παραδόσεις, που εντάσσονται κατά κύριο λόγο στον Αρθουριανό κύκλο, ιστορικοί αμφισβητούν τη μάχη αυτή καθεαυτή. Σύμφωνα με τις ουαλικές παραδόσεις, η μάχη ήταν αποτέλεσμα της έριδας ανάμεσα στον Αρθούρο και το Μέντροντ (Μόρντρεντ), που με τη σειρά της είχε τις ρίζες της σε διαμάχη μεταξύ της συζύγου του Αρθούρου, Γκουίνεβιρ (Gwenhwyfar), και της αδερφής της, (Gwenhwyfach). Η πρώτη εμφάνιση της μάχης του Κάμλαν στη λεγόμενη αρθουριανή λογοτεχνία είναι σε μια καταχώρηση για το έτος 537, όπου δεν προσδιορίζεται αν Αρθούρος και Μόρντρεντ ήταν σε αντίπαλα στρατόπεδα: The strife of Camlann, in which Arthur and Medraut fell.Η μάχη του Κάμλαν, όπου έπεσαν Αρθούρος και Μέντραουτ. (el) Die Schlacht von Camlann soll die letzte Schlacht des legendären Königs Artus gewesen sein, in der er entweder fiel oder tödlich verwundet worden sei. Die Historizität dieses kriegerischen Ereignisses ist umstritten. Der erste Hinweis auf die Schlacht von Camlann ist ein Eintrag in den – im 10. Jahrhundert verfassten, aber erst in Abschriften ab etwa 1100 überlieferten – Annales Cambriae für das Jahr 537: Gueith Camlann in qua Arthur et Medraut corruerunt – Schlacht von Camlann, in der Artus und Mordred umkamen. In dieser frühesten Quelle wird nicht ausgeführt, ob Artus und Mordred auf der gleichen oder auf verschiedenen Seiten kämpften. Spätere Berichte zu dieser Schlacht findet man in Geoffrey von Monmouths Historia Regum Britanniae und in der walisischen Sage Breuddwyd Rhonabwy („Rhonabwys Traum“). In zwei Versen der Trioedd Ynys Prydein („Die Triaden der Insel Britannien“) wird gesagt, ein Streit zwischen Gwenhwyfar (Königin Guinevere) und ihrer Schwester Gwenhwyfach sei der Grund für die Schlacht gewesen. Der Ort der Schlacht ist nicht lokalisiert. Geoffrey von Monmouth behauptet, sie sei in Camelford in Cornwall geschlagen worden. In der neueren Forschung wird als möglicher Austragungsplatz der Schlacht in Somerset in Betracht gezogen, das nahe einer Bergfestung bei Cadbury Castle liegt (das wiederum von einigen mit Artus' Camelot gleichgesetzt wird), wo der Fluss Cam am Fuß des Camel Hill und des Annis Hill fließt. Aber auch weitere Orte werden erwogen, so das römische Militärlager Camboglanna am Hadrianswall (früher mit Kastell Birdoswald, nun aber mit dem nahegelegenen Castlesteads in Cumbria identifiziert), der entlang der Grenze von Cornwall, Camelon nahe Falkirk in Schottland und der Fluss Camlan in Eifionydd in Wales. (de) La Batalo de Camlann, legenda fina batalo de Reĝo Arturo. Dum Arturo invadis Francion por puni Lanceloton, lia nevo Mordred komplotis kapti la anglan tronon. Arturo revenis en Anglion. Lia armeo kaj tiu de Mordred venis al Camlann, kie oni konkludis batalhalton. Oni komandis ke la soldatoj ne elingigu glavojn, sed kavaliro tion faris por mortigi serpenton. La glava metalo rebrilis, kaj la alia armeo kredis ke oni rompis la batalhalton. La armeoj tuj atakis unu la alian. En feroca lukto Arturo mortigis Mordred sed li mem estis mortige vundata. La unua mencio de la batalo estas en la Annales Cambriae (Kroniko de Kimrio) de la 9-a jarcento, kiuj donas daton de 537, kaj mencias la mortojn de Arturo kaj Mordred. (eo) The Battle of Camlann (Welsh: Gwaith Camlan or Brwydr Camlan) is the legendary final battle of King Arthur, in which Arthur either died or was fatally wounded while fighting either with or against Mordred, who also perished. The original legend of Camlann, inspired by a purportedly historical event said to have taken place in the early 6th-century Britain, appears only in vague mentions found in several medieval Welsh texts dating since around the 10th century. The battle's much more detailed depictions have emerged since the 12th century, generally based on that of a catastrophic conflict described in the pseudo-chronicle Historia Regum Britanniae. The further greatly embellished variants originate from the later French chivalric romance tradition, in which it became known as the Battle of Salisbury, and include the 15th-century telling in Le Morte d'Arthur that remains popular today. (en) En la leyenda artúrica, la batalla de Camlann fue la batalla final del rey Arturo contra Sir Mordred, donde el monarca fue herido mortalmente. De acuerdo a las diferentes versiones de la mitología artúrica, la batalla tuvo lugar en Somerset o en Salisbury, Inglaterra. Algunas fuentes dicen que la batalla fue ocasionada por un soldado que, contrariando las órdenes de su general, desenvainó su espada para matar una serpiente. A esta señal, los ejércitos del rey Arturo y de Sir Mordred salieron a la carga. La contienda se desarrolló a lo largo de una jornada entera de lucha, tras la cual, el mermado y muy inferior en número ejército de Arturo derrotó a las sanguinarias hordas de sajones de Mordred. Ambos líderes cayeron al final del día, pero Arturo, según cuenta la leyenda, fue trasladado aún vivo a Ávalon, donde probablemente aún aguarda el momento de regresar al mundo de los vivos para presentar batalla por, quizá, última vez. La referencia más antigua que se encuentra sobre esta batalla, aparece en los Annales Cambriae, donde se relata que tal disputa ocurrió en el año 537: Gueith camlann in qua Arthur et Medraut corruerunt La disputa de Camlann donde Arturo y Medraut perecieron En Historia Regum Britanniae, el historiador galés Godofredo de Monmouth da también cuenta de la batalla. Esta batalla muy probablemente tuvo lugar, aunque no se sabe quiénes fueron los protagonistas reales. El lugar exacto de la batalla también es desconocido, aunque hay varios supuestos. Uno de los sitios es Queen Camel, en Somerset, cerca de Cadbury (identificado también con el mítico Camelot). El río que fluye en las colinas cercanas es el río Cam. Otros sitios más al norte son o , cerca de la Muralla de Adriano (uno de los cuales lleva el nombre latino de Camboglanna). Las otras localidades señaladas son el río Camel en la frontera de Cornualles, y el río Camlann en , Gales. (es) Camlanngo gudua (galeseraz Cad Camlan edo Brwydr Camlan) Artur erregea eta bere etsaia eta hiloba zen Sir Mordreden arteko azken gudua izan zen, honetan Artur erregeak Sir Mordred hiltzen du, baina hau hiltzen ari den unean Sir Mordredek Artur erregeari ere zauri hilgarria egiten dio. (eu) La bataille de Camlann est la dernière bataille à laquelle le roi Arthur aurait pris part. (fr) カムランの戦い(カムランのたたかい、Battle of Camlann)は、アーサー王の最後の戦い。キャムランの戦いとも。『カンブリア年代記』などの歴史資料にもこの戦いについての記述がみられる。また、伝説によればアーサー王はこの戦いの最後に死亡したとも、傷を癒すためにアヴァロンへ向かったともされる。 (ja) La battaglia di Camlann è conosciuta come l'ultima battaglia di re Artù, dove egli morì o fu ferito a morte. Le descrizioni rimaste sono poco più che leggende, poiché tutte presentano elementi di folklore. Alcuni storici dubitano persino che questa battaglia ci sia mai stata. (it) 캄란 전투(웨일스어: Cad Camlan 또는 Brwydr Camlan)는 아서왕이 치른 생애 마지막의 전투로 유명하며, 이 전투에서 아서왕은 전사 또는 적수인 모드레드(일부 전승에서는 아서왕의 아들로 묘사됨)와 싸우다가 치명적인 부상을 입었다고 한다. (ko) De Slag van Camlann was een slag die vermoedelijk bij de muur van Hadrianus plaatsvond. Dit zou de laatste strijd zijn geweest tussen koning Arthur en zijn niet-erkende zoon Mordred. In deze strijd versloeg Arthur Mordred maar takelde Mordred hem dodelijk toe. Volgens de sneuvelde Arthur in de Slag bij Camlann in 537. Volgens de Historia regum Britanniae van Geoffrey van Monmouth vond die Slag plaats in 542. Mordred was volgens deze bron de neef van Arthur. Mordred was er de zoon van koning Loth van Lothian en Noorwegen en Arthur's zuster Anna. De overleveringen van deze slag behoren tot de sfeer van folklore, legende en mythe. Sommige historici betwijfelen of deze slag daadwerkelijk plaatsgevonden heeft. In de meest voorkomende verhalen is de slag ontstaan nadat een Ridder zijn zwaard trok om een slang te doden. Aangezien het tonen van het koude staal tegen de regels van de wapenstilstand was en het blikkerde in het zonlicht, dacht de tegenpartij dat het bestand werd beëindigd en brak de strijd los.Oudere Welshe vertellingen zeggen dat het hier echter ging om een onenigheid tussen Arthur en Medraut (Mordred) met als inzet Arthurs vrouw Gwenhwyfar (Guinevere) en haar zus Gwenhwyfach. (nl) Gueith camlann in qua arthur & medraut curruerunt(Striden i Camlann, i vilken Arthur och Mordred omkom) Slaget vid Camlann var enligt Arthurlegenden Kung Arthurs sista slag där han också avled. Hans son Mordred stred på motsatt sida och far och son dödar till sist varandra. Var slaget stod, eller om det över huvud taget ägt rum är, liksom hela Arthurlegenden, omdebatterat. I De brittiska kungarnas historia av Geoffrey av Monmouth står det att Camlann är en å i Cornwall. Enligt Annales Cambriae, den krönika från 900-talet som citeras överst i denna artikel, var det år 537 e.Kr (eller 539 enligt en alternativ tolkning av källans kronologi). I Annales Cambriae framgår det egentligen varken att Mordred var son till Arthur eller att de inte slogs på samma sida. Enligt Geoffrey av Monmouth stod slaget år 542. (sv) 剑栏之战(Battle of Camlann、又称作卡姆蘭戰役)是传说中亚瑟王的最后一战。不久前因追擊蘭斯洛特而負傷的高文在这场战斗中被莫德雷德擊殺,戰役的最後,亚瑟王雖杀死了叛乱的莫德雷德,但自己也受了致命的重伤并在不久后死去。由于关于这场战役的记载非常少,一些历史学家对这场战役的真实性表示怀疑。关于这场战役的最早记载来自《Annales Cambriae》一书,书中记载这场战斗发生于537年。这场战役的具体地点也未有定论,可能的地点包括薩默塞特的女王般地(Queen Camel)等。 (zh) |
dbo:thumbnail | wiki-commons:Special:FilePath/Battle_Between_King_A...red_-_William_Hatherell.jpg?width=300 |
dbo:wikiPageExternalLink | http://d.lib.rochester.edu/camelot/theme/camlan |
dbo:wikiPageID | 613615 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageLength | 20454 (xsd:nonNegativeInteger) |
dbo:wikiPageRevisionID | 1124641896 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageWikiLink | dbr:Camboglanna dbr:Camelford dbr:Carlisle dbr:Bedivere dbr:Roman_Britain dbr:Englynion_y_Beddau dbr:Mordred dbr:Vita_Merlini dbr:Mort_Artu dbr:Sandde_Bryd_Angel dbr:Battle_of_Badon dbr:Devon dbc:New_Forest_folklore dbr:Alliterative_Morte_Arthure dbr:Andrew_Breeze dbr:Annales_Cambriae dbr:Penrith,_Cumbria dbr:River_Camel dbr:Cyfraith_Hywel dbr:Tudur_Aled dbr:Common_Brittonic dbr:Cornwall dbr:Gawain dbr:Otherworld dbr:Stanzaic_Morte_Arthur dbr:Geoffrey_of_Monmouth dbr:Gerald_of_Wales dbr:Glastonbury_Tor dbr:Morgan_le_Fay dbr:Constantine_(Briton) dbr:Thomas_Malory dbr:La_Tavola_Ritonda dbr:Lady_of_the_Lake dbc:530s_conflicts dbc:Battles_involving_King_Arthur dbc:Geoffrey_of_Monmouth dbr:Chivalric_romance dbr:Sub-Roman_Britain dbr:Hen_Ogledd dbr:Taliesin dbc:537 dbc:6th_century_in_England dbc:Battles_involving_the_Britons dbr:Agravain dbr:Treason_in_Arthurian_legend dbr:Gaheris dbr:Gareth dbr:Lancelot-Grail dbr:Layamon dbr:Layamon's_Brut dbr:Le_Morte_d'Arthur dbr:Logres dbr:Culhwch_and_Olwen dbr:Cumbria dbr:Extreme_weather_events_of_535–536 dbr:King_Arthur's_messianic_return dbr:Knights_of_the_Round_Table dbr:Hadrian's_Wall dbr:Historia_Brittonum dbr:Historia_Regum_Britanniae dbr:King_Arthur dbr:Lancelot dbr:Black_Book_of_Carmarthen dbr:Welsh_Triads dbr:Avalon dbr:Kingdom_of_Dyfed dbr:Kingdom_of_Gwent dbr:Brut_y_Brenhinedd dbr:Roman_de_Brut dbr:Salisbury_Plain dbr:Post-Vulgate_Cycle dbr:Wace dbr:Griflet dbr:Lucius_Tiberius dbr:Excalibur dbr:Gesta_Regum_Britanniae dbr:N._J._Higham dbr:Old_Welsh dbr:The_Dream_of_Rhonabwy dbr:Peter_Bartrum dbr:Rheged dbr:Le_Mort_d'Arthur dbr:Grail_Quest dbr:R.G._Collingwood dbr:Gwenhwyfar dbr:Gwenhwyvach dbr:Morfran_ail_Tegid dbr:File:Battle_Between_King_Arthur_and_Sir_Mordred_-_William_Hatherell.jpg dbr:File:How_Mordred_was_Slain_by_Arthur.jpg dbr:File:The_Passing_of_Arthur_by_Hawes_Craven.png |
dbp:wikiPageUsesTemplate | dbt:Authority_control dbt:Clear dbt:Commons_category dbt:Efn dbt:Main dbt:Notelist dbt:Redirect dbt:Reflist dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Use_dmy_dates dbt:Arthurian_Legend |
dbp:wordnet_type | http://www.w3.org/2006/03/wn/wn20/instances/synset-war-noun-1 |
dct:subject | dbc:New_Forest_folklore dbc:530s_conflicts dbc:Battles_involving_King_Arthur dbc:Geoffrey_of_Monmouth dbc:537 dbc:6th_century_in_England dbc:Battles_involving_the_Britons |
rdf:type | owl:Thing yago:WikicatBattlesInvolvingKingArthur yago:WikicatBattlesInvolvingTheAnglo-Saxons yago:WikicatBattlesInvolvingTheBritons yago:WikicatBattlesInvolvingTheUnitedKingdom yago:Abstraction100002137 yago:Act100030358 yago:Battle100953559 yago:Conflict100958896 yago:Event100029378 yago:GroupAction101080366 yago:MilitaryAction100952963 yago:PsychologicalFeature100023100 yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:Wikicat530sConflicts umbel-rc:ConflictEvent umbel-rc:Event |
rdfs:comment | Bitva u Camlannu (velšsky Gwaith Camlan nebo Brwydr Camlan) je legendární závěrečná bitva krále Artuše na počátku 6. století, ve které Artuš buď zemřel, nebo byl smrtelně zraněn v boji s Mordredem či proti němu. Mordred měl během tohoto boje rovněž zemřít. Její středověké vylíčení obvykle vychází z tragického konfliktu popsaného v pseudohistorické kronice Historia Regum Britanniae (sepsané pravděpodobně kolem roku 1136), jejímž autorem je Geoffrey z Monmouthu, a jejích variant v pozdější rytířské romantické tradici, k nimž patří vyprávění ve stále populárním románu Le Morte d'Arthur Thomase Maloryho. (cs) مَعْرَكة كامِلان ، مَعركة أسطُورية دَارَتْ رَحَاها في نِهاية حِكاية الملك آرثر، حيث ماتَ فيها آرثر أو أصيبَ بجروح قاتلة أثناء الِقتال إما مع أو ضد ، الذي لقى حَتفه أيضًا. تظهر الأسطورة الأصلية لمَعْرَكة كاملان، المستوحاة من حدث تاريخي يُزعم أنه حدثَ في بريطانيا عام 537 ، فقط في إشارات غامضة موجودة في العديد من النصوص الويلزية التي تعود إلى العصور الوسطى والتي يرجع تاريخها إلى القرن العاشر تقريبًا. ظهرت صور المعركة الأكثر تفصيلاً منذ القرن الثاني عشر، واستندت عمومًا على صراع كارثي موصوف في التاريخ الزائف لجيفري مونماوث «تاريخ ملوك بريطانيا». تشمل متغيراتهم المزخرفة بشكل كبير من تقليد الرومانسية الفرنسية في وقت لاحق والتي تُعرف هُناك باسم معركة سالزبوري، بنثر موت آرثر الذي لا يزال شائعًا حتى اليوم. (ar) Camlanngo gudua (galeseraz Cad Camlan edo Brwydr Camlan) Artur erregea eta bere etsaia eta hiloba zen Sir Mordreden arteko azken gudua izan zen, honetan Artur erregeak Sir Mordred hiltzen du, baina hau hiltzen ari den unean Sir Mordredek Artur erregeari ere zauri hilgarria egiten dio. (eu) La bataille de Camlann est la dernière bataille à laquelle le roi Arthur aurait pris part. (fr) カムランの戦い(カムランのたたかい、Battle of Camlann)は、アーサー王の最後の戦い。キャムランの戦いとも。『カンブリア年代記』などの歴史資料にもこの戦いについての記述がみられる。また、伝説によればアーサー王はこの戦いの最後に死亡したとも、傷を癒すためにアヴァロンへ向かったともされる。 (ja) La battaglia di Camlann è conosciuta come l'ultima battaglia di re Artù, dove egli morì o fu ferito a morte. Le descrizioni rimaste sono poco più che leggende, poiché tutte presentano elementi di folklore. Alcuni storici dubitano persino che questa battaglia ci sia mai stata. (it) 캄란 전투(웨일스어: Cad Camlan 또는 Brwydr Camlan)는 아서왕이 치른 생애 마지막의 전투로 유명하며, 이 전투에서 아서왕은 전사 또는 적수인 모드레드(일부 전승에서는 아서왕의 아들로 묘사됨)와 싸우다가 치명적인 부상을 입었다고 한다. (ko) 剑栏之战(Battle of Camlann、又称作卡姆蘭戰役)是传说中亚瑟王的最后一战。不久前因追擊蘭斯洛特而負傷的高文在这场战斗中被莫德雷德擊殺,戰役的最後,亚瑟王雖杀死了叛乱的莫德雷德,但自己也受了致命的重伤并在不久后死去。由于关于这场战役的记载非常少,一些历史学家对这场战役的真实性表示怀疑。关于这场战役的最早记载来自《Annales Cambriae》一书,书中记载这场战斗发生于537年。这场战役的具体地点也未有定论,可能的地点包括薩默塞特的女王般地(Queen Camel)等。 (zh) En la llegenda artúrica, la batalla de Camlann (en gal·lès: Gwaith Camlan o Brwydr Camlan) és la batalla final del Rei Artús, en què aquest mor o és ferit de mort lluitant contra Mordred, que també mor. La primera referència coneguda és als Annales Cambriae del segle x, que situen la batalla a l'any 537 o, en algunes edicions, 539. (ca) Η μάχη του Κάμλαν είναι γνωστή ως η τελευταία μάχη του Βασιλιά Αρθούρου, οπότε και σκοτώθηκε ή τραυματίστηκε θανάσιμα κατά τη μάχη. Καθώς τα στοιχεία που αναφέρονται στη συγκεκριμένη μάχη προέρχονται συνήθως από μύθους ή λαϊκές παραδόσεις, που εντάσσονται κατά κύριο λόγο στον Αρθουριανό κύκλο, ιστορικοί αμφισβητούν τη μάχη αυτή καθεαυτή. Η πρώτη εμφάνιση της μάχης του Κάμλαν στη λεγόμενη αρθουριανή λογοτεχνία είναι σε μια καταχώρηση για το έτος 537, όπου δεν προσδιορίζεται αν Αρθούρος και Μόρντρεντ ήταν σε αντίπαλα στρατόπεδα: (el) The Battle of Camlann (Welsh: Gwaith Camlan or Brwydr Camlan) is the legendary final battle of King Arthur, in which Arthur either died or was fatally wounded while fighting either with or against Mordred, who also perished. The original legend of Camlann, inspired by a purportedly historical event said to have taken place in the early 6th-century Britain, appears only in vague mentions found in several medieval Welsh texts dating since around the 10th century. The battle's much more detailed depictions have emerged since the 12th century, generally based on that of a catastrophic conflict described in the pseudo-chronicle Historia Regum Britanniae. The further greatly embellished variants originate from the later French chivalric romance tradition, in which it became known as the Battle o (en) Die Schlacht von Camlann soll die letzte Schlacht des legendären Königs Artus gewesen sein, in der er entweder fiel oder tödlich verwundet worden sei. Die Historizität dieses kriegerischen Ereignisses ist umstritten. (de) La Batalo de Camlann, legenda fina batalo de Reĝo Arturo. Dum Arturo invadis Francion por puni Lanceloton, lia nevo Mordred komplotis kapti la anglan tronon. Arturo revenis en Anglion. Lia armeo kaj tiu de Mordred venis al Camlann, kie oni konkludis batalhalton. Oni komandis ke la soldatoj ne elingigu glavojn, sed kavaliro tion faris por mortigi serpenton. La glava metalo rebrilis, kaj la alia armeo kredis ke oni rompis la batalhalton. La armeoj tuj atakis unu la alian. En feroca lukto Arturo mortigis Mordred sed li mem estis mortige vundata. (eo) En la leyenda artúrica, la batalla de Camlann fue la batalla final del rey Arturo contra Sir Mordred, donde el monarca fue herido mortalmente. De acuerdo a las diferentes versiones de la mitología artúrica, la batalla tuvo lugar en Somerset o en Salisbury, Inglaterra. Algunas fuentes dicen que la batalla fue ocasionada por un soldado que, contrariando las órdenes de su general, desenvainó su espada para matar una serpiente. A esta señal, los ejércitos del rey Arturo y de Sir Mordred salieron a la carga. (es) De Slag van Camlann was een slag die vermoedelijk bij de muur van Hadrianus plaatsvond. Dit zou de laatste strijd zijn geweest tussen koning Arthur en zijn niet-erkende zoon Mordred. In deze strijd versloeg Arthur Mordred maar takelde Mordred hem dodelijk toe. Volgens de sneuvelde Arthur in de Slag bij Camlann in 537. Volgens de Historia regum Britanniae van Geoffrey van Monmouth vond die Slag plaats in 542. Mordred was volgens deze bron de neef van Arthur. Mordred was er de zoon van koning Loth van Lothian en Noorwegen en Arthur's zuster Anna. (nl) Gueith camlann in qua arthur & medraut curruerunt(Striden i Camlann, i vilken Arthur och Mordred omkom) Slaget vid Camlann var enligt Arthurlegenden Kung Arthurs sista slag där han också avled. Hans son Mordred stred på motsatt sida och far och son dödar till sist varandra. Var slaget stod, eller om det över huvud taget ägt rum är, liksom hela Arthurlegenden, omdebatterat. I De brittiska kungarnas historia av Geoffrey av Monmouth står det att Camlann är en å i Cornwall. Enligt Geoffrey av Monmouth stod slaget år 542. (sv) |
rdfs:label | معركة كاملان (ar) Batalla de Camlann (ca) Bitva u Camlannu (cs) Schlacht von Camlann (de) Μάχη του Κάμλαν (el) Batalo de Camlann (eo) Battle of Camlann (en) Batalla de Camlann (es) Camlanngo gudua (eu) Battaglia di Camlann (it) Bataille de Camlann (fr) 캄란 전투 (ko) カムランの戦い (ja) Slag bij Camlann (nl) Batalha de Camlann (pt) Slaget vid Camlann (sv) 剑栏之战 (zh) |
rdfs:seeAlso | dbr:Historicity_of_King_Arthur |
owl:sameAs | freebase:Battle of Camlann yago-res:Battle of Camlann wikidata:Battle of Camlann dbpedia-ar:Battle of Camlann dbpedia-br:Battle of Camlann dbpedia-ca:Battle of Camlann dbpedia-cs:Battle of Camlann dbpedia-cy:Battle of Camlann dbpedia-de:Battle of Camlann dbpedia-el:Battle of Camlann dbpedia-eo:Battle of Camlann dbpedia-es:Battle of Camlann dbpedia-eu:Battle of Camlann dbpedia-fa:Battle of Camlann dbpedia-fr:Battle of Camlann dbpedia-gl:Battle of Camlann dbpedia-he:Battle of Camlann dbpedia-it:Battle of Camlann dbpedia-ja:Battle of Camlann dbpedia-ko:Battle of Camlann dbpedia-nl:Battle of Camlann dbpedia-pt:Battle of Camlann dbpedia-sh:Battle of Camlann dbpedia-sv:Battle of Camlann dbpedia-tr:Battle of Camlann dbpedia-vi:Battle of Camlann dbpedia-zh:Battle of Camlann https://global.dbpedia.org/id/51iUQ |
skos:closeMatch | http://globalwordnet.org/ili/i81756 |
prov:wasDerivedFrom | wikipedia-en:Battle_of_Camlann?oldid=1124641896&ns=0 |
foaf:depiction | wiki-commons:Special:FilePath/Battle_Between_King_A...d_Sir_Mordred_-_William_Hatherell.jpg wiki-commons:Special:FilePath/How_Mordred_was_Slain_by_Arthur.jpg wiki-commons:Special:FilePath/The_Passing_of_Arthur_by_Hawes_Craven.png |
foaf:isPrimaryTopicOf | wikipedia-en:Battle_of_Camlann |
is dbo:wikiPageRedirects of | dbr:Battle_Of_Camlann dbr:Battle_of_camlann dbr:Camlan dbr:Camlann dbr:Battle_of_Camlan |
is dbo:wikiPageWikiLink of | dbr:Bedivere dbr:Queen_Camel dbr:Englynion_y_Beddau dbr:List_of_battles_(alphabetical) dbr:List_of_battles_301–1300 dbr:Mordred dbr:Morfran dbr:Slaughterbridge dbr:Battle_of_Arfderydd dbr:Battle_of_Badon dbr:Battle_of_Dun_Nechtain dbr:Debra_A._Kemp dbr:Annales_Cambriae dbr:River_Brue dbr:Cwyllog dbr:Dagonet dbr:Volcanic_winter_of_536 dbr:List_of_legendary_rulers_of_Cornwall dbr:List_of_locations_associated_with_Arthurian_legend dbr:Mawddwy_Railway dbr:Saber_(Fate/stay_night) dbr:Saint_Derfel dbr:Sanddef dbr:Sebile dbr:Timeline_of_Somerset_history dbr:Colchester dbr:Glastonbury dbr:Morgan_le_Fay dbr:Constantine_(Briton) dbr:The_Last_Defender_of_Camelot_(The_Twilight_Zone) dbr:Lady_of_the_Lake dbr:Armes_Prydein dbr:Llyn_Ogwen dbr:Cador dbr:Street,_Somerset dbr:Île_Aval dbr:Emain_Ablach dbr:Emily_C._A._Snyder dbr:Iddog_ap_Mynio dbr:Petroc_Baladrddellt dbr:Uther_Pendragon dbr:Taliesin dbr:Sagramore dbr:Vengeance_of_Excalibur dbr:537 dbr:Daughter_of_Tintagel dbr:War_poet dbr:West_Camel dbr:Gareth dbr:Lang's_Fairy_Books dbr:Le_Morte_d'Arthur dbr:6th_century dbr:Dozmary_Pool dbr:Dumnonia dbr:Dunnichen dbr:Excalibur:_A_Novel_of_Arthur dbr:Fata_Morgana_(mirage) dbr:Caradoc dbr:Celliwig dbr:Battle_Of_Camlann dbr:Battle_of_camlann dbr:Historicity_of_King_Arthur dbr:History_of_medieval_Cumbria dbr:King_Arthur's_family dbr:King_Arthur_(board_wargame) dbr:Knights_of_the_Round_Table dbr:The_Firebrand_(Kemp_novel) dbr:Historia_Brittonum dbr:Historia_Regum_Britanniae dbr:A_Glastonbury_Romance dbr:King_Arthur dbr:Lancelot dbr:Lancelot_du_Lac_(film) dbr:Black_Knight_(Sir_Percy) dbr:The_Sum_of_All_Fears dbr:Tristram_the_Younger dbr:Ywain dbr:Dolgellau dbr:Avalon dbr:Spirit_of_Excalibur dbr:Guinevere dbr:In_Winter's_Shadow dbr:Merlin_(miniseries) dbr:Camelot dbr:Lucius_Artorius_Castus dbr:Mark_of_Cornwall dbr:Matter_of_Britain dbr:Gwenhwyfach dbr:Sir_Kay dbr:Excalibur dbr:Excalibur_(Grave_Digger_album) dbr:Firelord_(novel) dbr:The_Road_to_Camlann dbr:The_Warlord_Chronicles dbr:The_Dream_of_Rhonabwy dbr:Sir_Lionel dbr:Ymadawiad_Arthur dbr:Camlan dbr:Camlann dbr:Battle_of_Camlan |
is dbp:title of | dbr:Excalibur_(Grave_Digger_album) |
is foaf:primaryTopic of | wikipedia-en:Battle_of_Camlann |