| dbo:abstract |
جون برايت (16 نوفمبر 1811 – 27 مارس 1889) كان سياسيًا ليبراليًا وراديكاليًا بريطانيًا، وأحد من أعظم الخطباء في جيله وواحدًا من المروجين لسياسات التجارة الحرة. إلى جانب كونه كويكر (فرد ضمن جمعية الأصدقاء الدينية)، أكثر ما اشتُهر به برايت كان محاربته «قوانين الذُّرة». بالشراكة مع ريتشارد كوبدن، أسس رابطة مكافحة قانون الذرة، والتي هدفت إلى إلغاء قوانين الذرة، التي بدورها رفعت أسعار الأغذية وحمت مصالح ملاك الأراضي من خلال فرض الضرائب على القمح المستورد. تم إلغاء قوانين الذرة عام 1846. عمل برايت أيضًا مع كوبدن في خطوة أخرى تتعلق بالتجارة الحرة، معاهدة كوبدن-شوفالييه لعام 1860، التي بدورها عززت الاعتماد المتبادل الوثيق ما بين بريطانيا العظمى والإمبراطورية الفرنسية الثانية. نُفذت الحملة بالتعاون مع الخبير الاقتصادي الفرنسي ميشال شوفالييه، ونجحت على الرغم من عدم ثقة البرلمان بالفرنسيين. شغل برايت منصبًا في مجلس العموم خلال الفترة بين عامي 1843 و1889، مروجًا للتجارة الحرة، والإصلاح الإنتخابي، وحرية المعتقد. مثّل برايت صوتًا وحيدًا في معاداته لحرب القرم؛ عارض أيضًا اقتراح وليام إيوارت غلادستون بشأن الحكم الذاتي لأيرلندا. كان ينظر إلى نفسه بوصفه متحدثًا باسم الطبقة المتوسطة ومعارضًا بشدة لامتيازات المُلّاك الأرستقراطيين. فيما يتعلق بإيرلندا، فقد سعى إلى إنهاء الامتيازات السياسية التي يتمتع بها الأنجليكان، وحلّ كنيسة إيرلندا، وبدأ إصلاحات زراعية من شأنها أن تسلم الأراضي إلى الفلاحين الكاثوليك. صاغ مصلح «أم البرلمانات» مشيرًا بها إلى إنجلترا. (ar) John Bright (Rochdale, Anglaterra, 16 de novembre de 1811 - 27 de març de 1889), va ser un polític britànic radical i liberal. (ca) John Bright (* 16. November 1811 in Rochdale, Lancashire; † 27. März 1889 ebenda) war ein britischer Politiker und der wichtigste Verbündete Richard Cobdens und ein führendes Mitglied der Anti-Corn-Law-League. Er war ein Vertreter der Radikalen. (de) John Bright (naskiĝis la 16-an de novembro 1811 en Rochdale, mortis la 27-an de marto 1889 samloke), kvakero, estis brita radikala kaj liberala politikisto, unu el plej grandaj oratoroj de sia generacio, kaj arda kritikisto de la Brita ekstera politiko. En partnereco kun Richard Cobden, li fondis la Ligon kontraŭ la Grenleĝo, cele al nuligo de la malpopularaj Grenleĝoj, kiuj protektis la terposedantajn interestojn altigante impostojn al importita greno, tiele altigante la prezon de pano kiam la fabrikposedantoj estis klopodintaj malpliigi kostojn. La nuligo estis atingita en 1846. (eo) John Bright (Rochdale, Inglaterra, 16 de noviembre de 1811 - 27 de marzo de 1889), quakero, fue un político británico radical y liberal. (es) John Bright (16 November 1811 – 27 March 1889) was a British Radical and Liberal statesman, one of the greatest orators of his generation and a promoter of free trade policies. A Quaker, Bright is most famous for battling the Corn Laws. In partnership with Richard Cobden, he founded the Anti-Corn Law League, aimed at abolishing the Corn Laws, which raised food prices and protected landowners' interests by levying taxes on imported wheat. The Corn Laws were repealed in 1846. Bright also worked with Cobden in another free trade initiative, the Cobden–Chevalier Treaty of 1860, promoting closer interdependence between Great Britain and the Second French Empire. This campaign was conducted in collaboration with French economist Michel Chevalier, and succeeded despite Parliament's endemic mistrust of the French. Bright sat in the House of Commons from 1843 to 1889, promoting free trade, electoral reform and religious freedom. He was almost a lone voice in opposing the Crimean War; he also opposed William Ewart Gladstone's proposed Home Rule for Ireland. He saw himself as a spokesman for the middle class and strongly opposed the privileges of the landed aristocracy. In terms of Ireland, he sought to end the political privileges of Anglicans, disestablished the Church of Ireland, and began land reform that would turn land over to the Catholic peasants. He coined the phrase "The mother of parliaments." (en) John Bright (16 novembre 1811 – 27 mars 1889) est un homme politique britannique, membre du parti whig. Il a pris une grande part à l'Anti Corn Law League avec Richard Cobden. (fr) ジョン・ブライト（英語: John Bright、1811年11月16日 - 1889年3月27日）は、イギリスの政治家。 自由主義者の中でもに属する政治家であり、リチャード・コブデンとともに反穀物法同盟の代表的人物として知られる。自由貿易の拡大や選挙権の拡大を目指し、帝国主義政策に批判的であった。 (ja) John Bright (ur. 16 listopada 1811 w Rochdale w hrabstwie Lancashire, zm. 27 marca 1889), brytyjski i liberalny polityk, kwakier, współzałożyciel Ligi Przeciwko Ustawom Zbożowym, minister w rządach Williama Ewarta Gladstone’a. Był synem Jacoba Brighta, pracownika branży tekstylnej z Manchesteru, i jego drugiej żony Marthy Wood. Wykształcenie odebrał w Ackworth School, Bootham School oraz w Newton School. W wieku 16 lat rozpoczął pracę w fabryce ojca. Wkrótce rozpoczął działalność publiczną i dał się poznać jako świetny mówca. W 1836 lub 1837 r. poznał Richarda Cobdena i wspólnie rozpoczęli działalność na rzecz zniesienia protekcjonistycznych ustaw zbożowych. Pierwsze przemówienie w tej sprawie Bright wygłosił w 1838 r. Rok później powstała Liga Przewicko Ustawom Zbożowym (Anit-Corn Law League). Bright dużo podróżował po kraju i wygłaszał wiele przemówień, w których popierał wolny handel i krytykował ziemską arystokrację. W 1843 r. Bright uzyskał mandat parlamentarny z okręgu City of Durham. Wciąż podróżował po kraju. Zorganizował konferencję Ligi w Londynie. Słał także petycje do , ministra spraw wewnętrznych sir Jamesa Grahama oraz do przewodniczącego i wiceprzewodniczącego Zarządu Handlu, lorda Ripona i Williama Gladstone’a. Działalność Brighta i Cobdena oraz klęska głodu w Irlandii spowodowana chorobą ziemniaków, skłoniły premiera Roberta Peela do zniesienia ustaw zbożowych, co nastąpiło w 1846 r. W 1847 r. Bright uzyskał mandat parlamentarny z okręgu Manchester. Jego krytyka wojny krymskiej, sprawiła, że przegrał wybory w Manchesterze w 1857 r. Wkrótce jednak uzyskał mandat parlamentarny z okręgu Birmingham. Od 1885 r. reprezentował okręg wyborczy Birmingham Central. W 1868 r. został przewodniczącym Zarządu Handlu i był nim do 1871 r. W latach 1873-1874 i 1880-1882 był Kanclerzem Księstwa Lancaster. W 1886 opuścił Partię Liberalną w proteście przeciwko projektowi nadającemu Irlandii autonomię. (pl) John Bright, född 16 november 1811 i vid Rochdale (Lancashire), död den 27 mars 1889 i Rochdale, var en brittisk statsman och politisk talare, bror till Jacob Bright. Bright tillhörde en gammal kväkarfamilj och anställdes vid 15 års ålder vid faderns bomullsspinneri. Han var livligt politiskt intresserad och uppträdde vid unga år som nykterhetstalare och ivrare för parlamentsreformen samt emot nonkonformisternas beskattande för statskyrkliga ändamål. Sitt egentliga inträde i det politiska livet gjorde han 1838 under agitationen mot spannmålslagarna och tillhörde styrelsen för Manchester anti-corn-law association, vilken 1839 ombildades till den ryktbara . Med detta förbunds ledare, Richard Cobden, ingick Bright ett på den varmaste personliga vänskap vilande politiskt fostbrödralag, som upplöstes först genom Cobdens död (1865). Då Bright var djupt förkrossad över sin unga hustrus död (1841), övertalade honom Cobden att med alla sina krafter ägna sig åt agitationen för spannmålslagarnas avskaffande, och under de följande fem åren stred de båda männen på en mängd folkmöten i alla delar av landet oförtröttat och med växande framgång för detta mål, Cobden med lugna förståndsargument, Bright med den entusiastiska talekonst, som snart gjorde honom ryktbar såsom en av Englands främste politiske vältalare. Bright invaldes i juli 1843 i underhuset för Durham och intog genast en bemärkt plats på frihandelssidan, men bibehöll sitt oberoende mot den av whig-aristokratiska synpunkter behärskade liberala partiledningen. Då spannmålslagarna 1846 upphävdes, kunde Bright jämte Cobden göra anspråk på en mycket stor del av segerns ära. I underhuset, där han sedan 1847 jämte representerade Manchester, uppträdde han de följande åren som en konsekvent förfäktare av grundsatser. Som inbiten individualist motsatte han sig lord Shaftesburys förslag till fabrikslagstiftning, mot Macaulay talade han för den elementära folkundervisningens bekostande med frivilliga bidrag utan statsanslag, ivrigt medverkade han till judarnas politiska emancipation och upphävande, och i toleransens intresse uppträdde han med skärpa mot Russells ultraprotestantiska lagförslag mot den katolska kyrkan. Manchestermännens långt drivna noninterventions- och fredspolitik hade i honom en av sina mest övertygade anhängare. Sålunda sökte han 1854 med mycken energi förhindra ett fredsbrott med Ryssland och uppträdde under Krimkriget som skoningslös kritiker av regeringen. Brights tal i underhuset 23 februari 1855 (med dess ryktbara passus: "dödens ängel har svävat över landet" o.s.v.) anses beteckna höjdpunkten av hans politiska vältalighet. Hans ständiga protester mot kriget gjorde honom för en tid så impopulär, att till exempel Manchesters befolkning brände sin representant in effigie. I januari 1856 nödgades Bright till följd av försvagad hälsa för två år uppge all politisk verksamhet och resa utrikes. Under sin bortovaro föll han vid 1857 års val igenom i Manchester, men valdes samma år i Birmingham, vilken valkrets han sedan representerade till sin död. Efter sin hemkomst 1858 ägnade sig Bright först åt frågan om Indiens förvaltning. Hans fabrikantverksamhet hade föranlett honom att låta undersöka utsikterna för indisk bomullsodling, och därunder hade han fått ett starkt intryck av ostindiska kompaniets och hela den indiska förvaltningens brister. Vid den stora omorganisationen efter sepoyupproret uppträdde Bright i parlamentet mot vicekungainstitutionen och för landets indelning i ett flertal av varandra oberoende presidentskap. Varken för Indiens eller för koloniernas betydelse för riket hade Bright någonsin sinne. Hans intressen upptogs uteslutande av inre reformplaner, framför allt genomdrivandet av en demokratisk valreform, som skulle skänka arbetarna och andra politiskt utestängda klasser rösträtt och politiskt inflytande. I oktober 1858 inledde han i Birmingham detta nya fälttåg och steg under 1860-talets rösträttsagitation till arbetarmassornas av obegränsad tillit uppburne ledare. Efter den av honom ständigt misstrodde Palmerstons död (1865) närmade sig Bright omsider avgjort det liberala partiet och fann där snart i Gladstone en ledare, med vilken han i det hela kunde samverka. Han understödde dennes och Russells reformbill av 1866 och gisslade obarmhärtigt den omedgörliga whigfraktion (""), vilken genom sitt avfall vållade förslagets och ministärens fall. Den konservative lord Derbys ämbetstillträde betecknade han som "en krigsförklaring mot arbetarklassen". Det var framför allt den av Bright väckta opinionsstormen för en genomgripande parlamentsreform, som förmådde Benjamin Disraeli att småningom demokratisera toryministärens nya reformbill, så att vid dess slutliga antagande 1867 Brights principer i huvudsak vunnit tillämpning. Förutom av den stora reformagitationen kännetecknas Brights politiska verksamhet under 1860-talet av hans kraftiga uppträdande för nordstaternas sak under det nordamerikanska inbördeskriget samt av hans initiativ, sedan upptaget av Chevalier och Cobden, till den fransk-engelska handelstraktaten. Bright inträdde 1868 som handelsminister i Gladstones första kabinett, men måste av hälsoskäl avgå ur ministären 1870 och kunde först 1872, och då med halvt brutna krafter, återinträda i det politiska livet. Från augusti 1873 till den gladstoneska ministärens fall i februari 1874 tillhörde han som kansler för hertigdömet Lancaster ånyo kabinettet. De närmast följande åren höll sig Bright i bakgrunden, men uppträdde under 1877-1878 års ryska krig på folkmöten mot alla interventionsplaner och kritiserade skarpt Disraelis turkvänliga Balkanpolitik. Efter den liberala valsegern 1880 inträdde Bright som kansler för hertigdömet Lancaster i Gladstones andra ministär, men avgick i juli 1882, eftersom han ansåg bombarderingen av Alexandria som "en uppenbar kränkning av såväl internationell som moralisk lag". Han understödde emellertid fortfarande regeringen, ända till dess den irländska frågan vållade en ohjälplig brytning mellan honom och Gladstone. Bright hade alltid hyst stark medkänsla med irländarnas betryck och bl.a. 1870 framkastat den fruktbringande tanken att med statshjälp förvandla arrendatorerna till självägande bönder, men hans starka känsla för laglig ordning stöttes tillbaka av nationalistledarnas upprorstendenser och deras anhängares våldsbragder. Han motsatte sig genast Gladstones home-rule-politik, bidrog genom en rad politiska brev (1886) väsentligen till att uppkalla folkmeningen i England mot densamma och slöt sig till de liberala unionisterna, för att mot Gladstone stödja det konservativa kabinettet Salisbury. Han avled i Rochdale 27 mars 1889. Bright var en av den liberala medelklassens personligt och politiskt mest framstående representanter i engelskt samhällsliv. Hans politiska uppfattning kännetecknades av samma begränsning som Manchesterskolans i allmänhet, men hans inre reformpolitik uppbars av en aktningsbjudande moralisk entusiasm, och få män torde ha gjort mer för den engelska arbetarklassens politiska uppfostran. Enligt lord Salisburys vittnesbörd var han "den störste mästare i engelsk vältalighet, som denna generation, och flera generationer, skådat". Statyer av Bright finns i Manchester, Rochdale och Birmingham. Wikimedia Commons har media relaterad till John Bright. (sv) Джон Брайт (англ. John Bright; 1811—1889) — английский политик, радикальный и либеральный государственный деятель, один из величайших ораторов своего поколения, продвигал идеи свободной торговли. Будучи квакером, Брайт являлся самым известным борцом против Хлебных законов. В партнерстве с Ричардом Кобденом он основал Лигу против Хлебных законов, ставившую своей целью их отмену, так как они способствовали повышению цен на продукты питания и устанавливали налоги на импортируемую пшеницу. Хлебные законы были отменены в 1846 году. Брайт также работал с Кобденом над другой инициативой, продвигающей идеи свободной торговли: Договором Кобдена-Шевалье 1860 года, который предусматривал установление более тесных экономических связей между Великобританией и Францией. Эта кампания проводилась в сотрудничестве с французским экономистом Мишелем Шевалье и оказалась успешной, несмотря на историческое недоверие парламента к французам. Брайт был членом Палаты общин с 1843 по 1889 год. Среди направлений его деятельности выделяются свобода в области торговли, избирательная реформа и свобода вероисповедания. Он, по сути, в одиночку выступал против участия в Крымской войне. Также он выступил против предложенной Гладстоном автономии для Ирландии (Гомруля). Он был представителем от среднего класса и решительно выступал против привилегий земельной аристократии. Что касается Ирландии, он стремился отменить политические привилегии англикан, ликвидировать протестантскую Ирландскую церковь и начать земельную реформу, которая предусматривала передачу её земли крестьянам-католикам. Ему принадлежит авторство фразы «Англия — мать парламентов». (ru) |
| rdfs:comment |
John Bright (Rochdale, Anglaterra, 16 de novembre de 1811 - 27 de març de 1889), va ser un polític britànic radical i liberal. (ca) John Bright (* 16. November 1811 in Rochdale, Lancashire; † 27. März 1889 ebenda) war ein britischer Politiker und der wichtigste Verbündete Richard Cobdens und ein führendes Mitglied der Anti-Corn-Law-League. Er war ein Vertreter der Radikalen. (de) John Bright (naskiĝis la 16-an de novembro 1811 en Rochdale, mortis la 27-an de marto 1889 samloke), kvakero, estis brita radikala kaj liberala politikisto, unu el plej grandaj oratoroj de sia generacio, kaj arda kritikisto de la Brita ekstera politiko. En partnereco kun Richard Cobden, li fondis la Ligon kontraŭ la Grenleĝo, cele al nuligo de la malpopularaj Grenleĝoj, kiuj protektis la terposedantajn interestojn altigante impostojn al importita greno, tiele altigante la prezon de pano kiam la fabrikposedantoj estis klopodintaj malpliigi kostojn. La nuligo estis atingita en 1846. (eo) John Bright (Rochdale, Inglaterra, 16 de noviembre de 1811 - 27 de marzo de 1889), quakero, fue un político británico radical y liberal. (es) John Bright (16 novembre 1811 – 27 mars 1889) est un homme politique britannique, membre du parti whig. Il a pris une grande part à l'Anti Corn Law League avec Richard Cobden. (fr) ジョン・ブライト（英語: John Bright、1811年11月16日 - 1889年3月27日）は、イギリスの政治家。 自由主義者の中でもに属する政治家であり、リチャード・コブデンとともに反穀物法同盟の代表的人物として知られる。自由貿易の拡大や選挙権の拡大を目指し、帝国主義政策に批判的であった。 (ja) جون برايت (16 نوفمبر 1811 – 27 مارس 1889) كان سياسيًا ليبراليًا وراديكاليًا بريطانيًا، وأحد من أعظم الخطباء في جيله وواحدًا من المروجين لسياسات التجارة الحرة. إلى جانب كونه كويكر (فرد ضمن جمعية الأصدقاء الدينية)، أكثر ما اشتُهر به برايت كان محاربته «قوانين الذُّرة». بالشراكة مع ريتشارد كوبدن، أسس رابطة مكافحة قانون الذرة، والتي هدفت إلى إلغاء قوانين الذرة، التي بدورها رفعت أسعار الأغذية وحمت مصالح ملاك الأراضي من خلال فرض الضرائب على القمح المستورد. تم إلغاء قوانين الذرة عام 1846. عمل برايت أيضًا مع كوبدن في خطوة أخرى تتعلق بالتجارة الحرة، معاهدة كوبدن-شوفالييه لعام 1860، التي بدورها عززت الاعتماد المتبادل الوثيق ما بين بريطانيا العظمى والإمبراطورية الفرنسية الثانية. نُفذت الحملة بالتعاون مع الخبير الاقتصادي الفرنسي ميشال شوفالييه، ونجحت على الرغم من عدم ثقة البرلمان بالفرنسيين. (ar) John Bright (16 November 1811 – 27 March 1889) was a British Radical and Liberal statesman, one of the greatest orators of his generation and a promoter of free trade policies. A Quaker, Bright is most famous for battling the Corn Laws. In partnership with Richard Cobden, he founded the Anti-Corn Law League, aimed at abolishing the Corn Laws, which raised food prices and protected landowners' interests by levying taxes on imported wheat. The Corn Laws were repealed in 1846. Bright also worked with Cobden in another free trade initiative, the Cobden–Chevalier Treaty of 1860, promoting closer interdependence between Great Britain and the Second French Empire. This campaign was conducted in collaboration with French economist Michel Chevalier, and succeeded despite Parliament's endemic mistru (en) John Bright (ur. 16 listopada 1811 w Rochdale w hrabstwie Lancashire, zm. 27 marca 1889), brytyjski i liberalny polityk, kwakier, współzałożyciel Ligi Przeciwko Ustawom Zbożowym, minister w rządach Williama Ewarta Gladstone’a. W 1868 r. został przewodniczącym Zarządu Handlu i był nim do 1871 r. W latach 1873-1874 i 1880-1882 był Kanclerzem Księstwa Lancaster. W 1886 opuścił Partię Liberalną w proteście przeciwko projektowi nadającemu Irlandii autonomię. (pl) Джон Брайт (англ. John Bright; 1811—1889) — английский политик, радикальный и либеральный государственный деятель, один из величайших ораторов своего поколения, продвигал идеи свободной торговли. Будучи квакером, Брайт являлся самым известным борцом против Хлебных законов. В партнерстве с Ричардом Кобденом он основал Лигу против Хлебных законов, ставившую своей целью их отмену, так как они способствовали повышению цен на продукты питания и устанавливали налоги на импортируемую пшеницу. Хлебные законы были отменены в 1846 году. Брайт также работал с Кобденом над другой инициативой, продвигающей идеи свободной торговли: Договором Кобдена-Шевалье 1860 года, который предусматривал установление более тесных экономических связей между Великобританией и Францией. Эта кампания проводилась в сотруд (ru) John Bright, född 16 november 1811 i vid Rochdale (Lancashire), död den 27 mars 1889 i Rochdale, var en brittisk statsman och politisk talare, bror till Jacob Bright. Bright tillhörde en gammal kväkarfamilj och anställdes vid 15 års ålder vid faderns bomullsspinneri. Han var livligt politiskt intresserad och uppträdde vid unga år som nykterhetstalare och ivrare för parlamentsreformen samt emot nonkonformisternas beskattande för statskyrkliga ändamål. Sitt egentliga inträde i det politiska livet gjorde han 1838 under agitationen mot spannmålslagarna och tillhörde styrelsen för Manchester anti-corn-law association, vilken 1839 ombildades till den ryktbara . Med detta förbunds ledare, Richard Cobden, ingick Bright ett på den varmaste personliga vänskap vilande politiskt fostbrödralag, som up (sv) |
