Meritocracy (original) (raw)
حكم الجدارة أو مجتمع الجدارة أو حكم الأخيار أو ميريتوقراطية (بالإنجليزية: Meritocracy) هو نظام سياسي تُسنَد فيه السلعُ الاقتصادية و/أو السلطة السياسية إلى الأفراد على أساس الكفاءة، والجهد المبذول، والإنجازات المتحقّقة، بدلاً من اعتبارات الثروة أو الطبقة الاجتماعية. يقوم مبدأ التقدم في هذا النظام على مقدار الفاعليّة، التي تُقاس بالإخضاع للاختبار أو من خلال تقييم الإنجازات التي تحقّقت. بالرغم من أنّ الجدارة كمفهومٍ وُجِدَ منذ قرون، إلا أن المصطلح نفسَه لم يظهر إلا على يدِ عالم الاجتماع مايكل دانلوب يونج في العام 1958 في مقاله الساخر بعنوان: «صعود حُكم الجدارة».
Property | Value |
---|---|
dbo:abstract | La meritocràcia és una forma de govern o d'organització social basada en l'habilitat, mèrit o talent en comptes de la riquesa, la posició familiar, el privilegi de la classe social o qualsevol altre determinant de la posició social. La paraula "meritocràcia" també es pot utilitzar per descriure una societat en què la riquesa i la posició social s'assignen per mitjà de la competència i la demostració del talent i en què les posicions de confiança, responsabilitat i prestigi socials han de ser guanyades i no pas heretades o assignades arbitràriament. La meritocràcia descriu les societats competitives que rebutgen la igualtat social sense mèrit, encara que donen suport a la doctrina de la igualtat d'oportunitats; és a dir, accepten les disparitats de renda, riquesa i estatus entre la població en funció del talent, el mèrit, la competència, la motivació i l'esforç personal, però, advoquen per les mateixes oportunitats de desenvolupament per a tots. Malgrat que algunes societats es consideren meritocràcies, el cert és que les influències, el nepotisme i altres mecanismes moltes vegades malbaraten els objectius que es pretenien cercar. A vegades, també, es pretenen premiar els mèrits, però les recompenses es donen segons el caprici dels dirigents. (ca) Meritokracie (z lat. meritus = zasloužilý (od slovesa mereor) nebo meritōrius = důležitý a řec. κράτος / kratos = vláda; vláda nadaných) je forma vlády nebo jiné správy, ve které jsou odměny a funkce rozdávány dle schopností. Meritokracie je tedy postavená na myšlence, že výkonové faktory (úsilí jednotlivce, jeho aktivita, schopnosti, výkonnost, píle a zájem) hrají důležitější roli než faktory dané (pohlaví, věk, národnost, rasová příslušnost a sociální původ). To má být předpokladem odstranění sociální nerovnosti ve společnosti. Pojetí, které bere moderní společnost jako výkonovou, je blízké strukturálnímu funkcionalismu. Mnoho kritiků, jako například Michael Young, který také v roce 1958 pojem meritokracie ve své knize („Vzestup meritokracie“) zavedl, meritokracii pokládá za elitářskou a tvrdí, že v meritokracii budou tvořit vládnoucí třídu jen ti, kteří měli ty správné příležitosti. Dokonalá meritokracie je utopie, určité její znaky lze však nalézt ve většině společností. (cs) Meritokratie (von lateinisch meritum, „das Verdienst“, und griechisch κρατεῖν, kratein, „herrschen“) ist eine Herrschaftsform, in der Personen aufgrund ihrer gesellschaftlich bzw. institutionell anerkannten, individuellen „Leistungen“ oder „besonderer Verdienste“ ausgewählt werden, um führende Positionen als Herrscher, sonstige Amtsträger und Vorgesetzte zu besetzen. Im Idealfall nimmt jedes Mitglied der Gesellschaft mit dem Nachweis seines „Könnens“ eine „verdiente“ Position ein. Die Idee der Meritokratie kann auf Herrschaftsverhältnisse in Staaten sowie in politischen, wirtschaftlichen und kulturellen Organisationen und Institutionen, wie bspw. das Weltwirtschaftsforum, angewendet werden. In einem abgeschwächten Sinne wird mit ihr auch eine Regierungsform bezeichnet, die Kompetenz und formelle akademische Ausbildung betont. Der Meritokratie steht unter anderem die Idee des Egalitarismus entgegen, die Einzelnen unabhängig von Leistung, Einsatz sowie Wettbewerbsvorteilen gleichen Einfluss und gleichen Zugang zu Gütern zuspricht. (de) حكم الجدارة أو مجتمع الجدارة أو حكم الأخيار أو ميريتوقراطية (بالإنجليزية: Meritocracy) هو نظام سياسي تُسنَد فيه السلعُ الاقتصادية و/أو السلطة السياسية إلى الأفراد على أساس الكفاءة، والجهد المبذول، والإنجازات المتحقّقة، بدلاً من اعتبارات الثروة أو الطبقة الاجتماعية. يقوم مبدأ التقدم في هذا النظام على مقدار الفاعليّة، التي تُقاس بالإخضاع للاختبار أو من خلال تقييم الإنجازات التي تحقّقت. بالرغم من أنّ الجدارة كمفهومٍ وُجِدَ منذ قرون، إلا أن المصطلح نفسَه لم يظهر إلا على يدِ عالم الاجتماع مايكل دانلوب يونج في العام 1958 في مقاله الساخر بعنوان: «صعود حُكم الجدارة». (ar) Meritokratio (merito kaj el la greka κρατείν "regi") signifas la regadon de merituloj laŭ siaj meritoj en diversaj branĉoj de la socio. Meritokratio signifas, ke ĉiun gvidantan pozicion plenumas la plej meritaj homoj. (eo) Meritokrazia (latineko meros, "merezi"tik eratorria) merezimenduan oinarritutako gobernu era bat da. Hierarkiako postuak merituaren arabera lortzen dira, eta hezkuntzari eta lehiakortasunari lotutako baloreen nagusitasuna dago. Meritokrazia estatu burokratikoari lotuta dago, non estatuko funtzionarioak bere gaitasunen arabera izaten dira aukeratuak bere postuetarako. Ikastetxeetako ebaluazio sistemarakin ere erlazionatuta dago zenbaitetan. Denborarekin, hitza "Darwinismo sozialaren" zentzua hartzen joan da eta gizarte lehiakor eta oldarkorrak deskribatzeko erabiltzen da. (eu) La meritocracia (término proveniente del latín merĭtum ‘debida recompensa’, a su vez de mereri ‘ganar, merecer’; y el sufijo -cracia del griego krátos, o κράτος en griego, ‘poder, fuerza’) o gobierno de los ganadores, gobierno de los merecedores o gobierno de los mejores es una forma de gobierno basada en el mérito. Las jerarquías son conquistadas por el mérito, y hay un predominio de valores asociados a la valoración de la capacidad individual frente a los demás y por tanto del espíritu competitivo frente al modelo de perpetuación de las jerarquías de poder por el nacimiento y la herencia. El modelo ideal meritocrático de organización social promovería a los individuos considerados mejores en los diferentes cuerpos sociales: políticos y económicos, escuela, universidad, instituciones civiles o militares, mundo del trabajo, administraciones, estado. Por extensión, «meritocracia» hace referencia a la selección social o jerarquización social por la valoración de un tipo de méritos (meritaje) para el desempeño de puestos de gobierno, laborales, económicos y sociales. Sin embargo, se identifican fallas a la meritocracia y su importancia en la jerarquización social. En las meritocracias no ideales la evolución de los sistemas de cooptación son generadoras de desigualdad social y desigualdad económica y consolidación social de las jerarquías y los privilegios, es decir del Statu quo. (es) Meritocracy (merit, from Latin mereō, and -cracy, from Ancient Greek κράτος kratos 'strength, power') is the notion of a political system in which economic goods and/or political power are vested in individual people based on talent, effort, and achievement, rather than wealth or social class. Advancement in such a system is based on performance, as measured through examination or demonstrated achievement. Although the concept of meritocracy has existed for centuries, the first known use of the term was by sociologist Alan Fox in the journal Socialist Commentary in 1956. It was then popularized by sociologist Michael Dunlop Young, who used the term in his dystopian political and satirical book The Rise of the Meritocracy in 1958. (en) Meritokrasi (merit, dari bahasa Latin: mereō; dan -krasi, dari bahasa Yunani Kuno: κράτος kratos, 'kekuatan, kekuasaan') adalah sistem politik yang memberikan kesempatan kepada seseorang untuk memimpin berdasarkan kemampuan atau prestasi, bukan kekayaan atau kelas sosial. Kemajuan dalam sistem seperti ini didasarkan pada kinerja, yang dinilai melalui pengujian atau pencapaian yang ditunjukkan. Meskipun konsep meritokrasi telah ada berabad-abad lamanya, istilah ini sendiri diciptakan pada tahun 1958 oleh sosiolog dalam buku distopia politik dan satirenya yang berjudul The Rise of the Meritocracy. (in) Le mot méritocratie (du latin mereo : être digne, obtenir, et du grec κράτος (krátos) : État, pouvoir, autorité) établit un lien direct entre mérite et pouvoir. Plusieurs significations pouvant être données au mot mérite ou à celui de pouvoir, le terme est dit polysémique. Le mot « méritocratie » peut ainsi : être intériorisé comme un principe de justice (parfois qualifié d'utopique) ; et être, en même temps, critiqué comme l'outil idéologique permettant de légitimer un système politique inégalitaire. Un modèle méritocratique est un principe ou un idéal d'organisation sociale qui tend à promouvoir les individus — dans différents corps sociaux ; école ; université ; grandes écoles ; institutions civiles ou militaires ; monde du travail ; administrations ; État, etc. — en fonction de leur mérite (aptitude, travail, efforts, compétences, intelligence, vertu) et non d'une origine sociale (système de classe), de la richesse (reproduction sociale) ou des relations individuelles (système de « copinage »). Sociologues, pédagogues, et philosophes discutent du « modèle méritocratique » que les individus, dans nos sociétés modernes « intériorisent et […] considèrent comme un modèle de justice sociale ». Les chercheurs en soulignent les défauts et les insuffisances : en l'absence de réelle égalité des chances, sa capacité à résoudre, à lui seul, les inégalités (sociales, culturelles, sexuelles, etc.) est limitée, et son efficacité — en tant que principe de justice — est sujette à débat. Pour la plupart des chercheurs, la véritable méritocratie, qui offrirait à chacun ce qu'il s'est montré digne d'obtenir, n'a jamais existé, faute par exemple d'avoir prévu suffisamment de mesures efficaces pour compenser le désavantage des individus défavorisés. Selon Marie Duru-Bellat, la notion de mérite a un caractère consensuel ; la méritocratie s'est progressivement « imposée comme un principe de justice central notamment à l’école où elle est au cœur de son fonctionnement ». Pour François Dubet — qui estime « que ce modèle de justice et d'égalité a une force essentielle : c'est qu'il n'y en a pas d'autre ! » — la méritocratie est une « fiction nécessaire ». De nombreux chercheurs — considérant que l'ordre social créé ne correspond pas à une véritable méritocratie — la qualifient d'« idéologie » méritocratique ou de « mystification », voire de « mythe » à l'effet nuisible quand, sans réflexion critique sur la nature des systèmes auxquels il s'applique (sociétés, État, école, monde du travail, etc.), sans définition claire de la notion de mérite ou du mode de rétribution et sans outils complémentaires de correction des inégalités, le modèle méritocratique aboutit à des effets éloignés de l'idéal qu'il est supposé promouvoir. Par exemple en reproduisant les inégalités sociales tout en les rendant légitimes, renvoyant ainsi les « vaincus du système » à leur seule responsabilité. (fr) La meritocrazia (neologismo coniato dal sociologo britannico Michael Young nel romanzo distopico L'avvento della meritocrazia del 1958) è un concetto usato in origine per indicare una forma di governo distopica di estrema disuguaglianza economica e sociale nella quale la posizione sociale di un individuo viene determinata dal suo quoziente intellettivo e dalla sua attitudine al lavoro. A questo uso iniziale negativo del termine si è affiancata col passare del tempo un'accezione positiva, tesa a indicare una forma di governo dove le cariche pubbliche, amministrative, e qualsiasi ruolo o professione che richieda responsabilità nei confronti di altri, è affidata secondo criteri di merito, e non di appartenenza a lobby, o altri tipi di conoscenze familiari (nepotismo e in senso allargato clientelismo) o di casta economica (oligarchia). (it) メリトクラシー (meritocracy) とは、メリット(merit、「業績、功績」)とクラシー(cracy、ギリシャ語で「支配、統治」を意味するクラトスより)を組み合わせた造語。イギリスの社会学者マイケル・ヤングによる1958年の著書『Rise of the Meritocracy』が初出。個人の持っている能力によってその地位が決まり、能力の高い者が統治する社会を指す。 もっとも、ヤングによる著書は、知能指数と努力だけですべてが決まる「メリトクラシー」を採用したディストピア的近未来を舞台とした風刺的な内容であり、最後には、傲慢で大衆の感情から遊離したエリートたちを大衆が覆すという結末になっていた。つまり、ここでの「メリトクラシー」は、軽蔑の意を含んだ語であったのである。しかし、広く使われるようになるにつれて、「生まれよりも能力を重視して統治者を選ぶシステム」という前向きな意味合いで使われるようになった。 (ja) 능력주의(Meritocracy)는 개인의 능력에 따라 사회적 지위나 권력이 주어지는 사회를 추구하는 정치철학이다. 경제적 자유주의와 연관이 있다. (ko) Merytokracja – wieloznaczna nazwa określająca najczęściej system, w którym pozycje uzależnione są od kompetencji, definiowanych jako połączenie inteligencji i edukacji, weryfikowanych za pomocą obiektywnych systemów oceny (np. certyfikatów). Merytokracja stanowi przeciwieństwo władzy budowanej w oparciu o członków rodziny (nepotyzm), klasy (oligarchia) czy narodowość (nacjonalizm). (pl) Meritocratie (vrij vertaald: geregeerd door degenen die het verdienen) is een maatschappijmodel waarin de sociaal-economische positie van elk individu is gebaseerd op zijn of haar verdiensten (merites). Hierbij gaat het dus niet direct om de aanleg die men heeft, maar wat men met die aanleg doet. Andere factoren, zoals afkomst, grond- of geldbezit, ras en geslacht mogen er (in principe) geen rol bij spelen. Kortom: een meritocratie is een samenleving waarin individuen een positie (=plaats) innemen op basis van hun eigen capaciteiten en kennis en niet via geboorte, huwelijk of traditie. De eigen inzet bepaalt welke positie men kan innemen in de samenleving. Naast deze veelgebruikte sociale betekenis heeft meritocratie ook een politieke inslag. Een meritocratie als bestuursvorm impliceert een politieke elite die aan de macht is op basis van de som van individuele verdiensten. Deze verdiensten worden veelal ontleed in indicatoren als capaciteiten, politieke ervaring en diploma's. De Britse sociale wetenschapper (en Labour-politicus) schreef in 1958 het veelbesproken en beroemde satirische boek The Rise of the Meritocracy 1870-2033. Dit boek hanteert een dystopische visie op de maatschappelijke ontwikkelingen, waarbij de problematiek rond de objectieve meetbaarheid van het begrip verdienste een centraal thema vormt. (nl) Meritokrati (av latinets meritus, förtjänst, och kratein, från klassisk grekiska κράτος kratos 'styrka, kraft') är en rörelse, ideologi eller samhällssystem där begåvning, utbildning och utbildningsresultat i kombination med under karriären spelar den dominerande rollen vid befordran. En individs sociala status och lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Anlag och begåvning, inhämtade kunskaper, och i yrkeslivet faktiska skickligheter och färdigheter, är meriter som i meritokratin är avgörande för en individs möjlighet till yrkesmässigt, socialt och politiskt avancemang. Socialt ursprung och samhällsklass ska sakna betydelse. Inte heller väntjänster, grupptryck eller anpassning till en rådande konsensusuppfattning som är uppenbart felaktig ska kunna påverka karriären i en meritokrati. Den svenska staten har tillsatt tjänster enligt 'förtjänst och skicklighet' (det vill säga utbildning och tjänsteår). I den privata sektorn är företeelsen meritokrati vanligt förekommande. (sv) O termo Meritocracia, neologismo — do latim mereo ('ser digno, merecer') e do grego antigo κράτος, transl. krátos ('força, poder') — estabelece uma ligação direta entre mérito e poder. Tanto a palavra mérito quanto a palavra poder têm diversos significados, o que faz com que o termo meritocracia seja polissémico. Desta maneira o termo pode tanto: ser interiorizado como um princípio de justiça (às vezes qualificado de utópico), e ainda, simultaneamente, criticado como um instrumento ideológico voltado para a manutenção de um sistema político desigual. Um modelo meritocrático é um princípio ou ideal de organização social que busca promover os indivíduos — nos diferentes espaços sociais: escola, universidade, instituições civis ou militares, trabalho, iniciativa privada, poder público, etc — em função de seus méritos (aptidão, trabalho, esforços, competências, inteligência, virtude) e não de sua origem social (sistema de classes), de sua riqueza (reprodução social) ou de suas relações individuais (fisiologismo, nepotismo ou cooptação). Sociólogos, pedagogos e filósofos discutem como explicar o modelo meritocrático onde Estes pesquisadores destacam as falhas e as insuficiências desse modelo: ausência real de igualdade de oportunidades, sua incapacidade de resolver, sozinho, as desigualdades (sociais, culturais, sexuais, etc) e sua limitada eficácia como "princípio de justiça", todas sujeitas a críticas. Para a maior parte dos pesquisadores, a verdadeira meritocracia — aquela que ofereceria, a cada um, aquilo que se mostrasse digno de obter — jamais existiu, em razão da falta, por exemplo, de medidas eficazes para compensar a desvantagem dos indivíduos, sejam elas biológicas (desde condições genéticas, até limitações fisiológicas), sociais ou econômicas. Segundo Marie Duru-Bellat, a noção de mérito tem um caráter consensual e por isso "a meritocracia (...) gradualmente se impôs como o mais importante princípio de justiça, sobretudo na escola onde está no centro de seu funcionamento". Para François Dubet — que considera que "este modelo de justiça e igualdade tem uma força essencial: não existe nenhum outro!" — a meritocracia é uma "ficção necessária". Diversos pesquisadores — considerando que a ordem criada por ela não é uma verdadeira meritocracia — a qualificam de ideologia meritocrática, ou ainda de "mistificação", até mesmo de mito, dado o efeito prejudicial que apresenta quando, sem uma reflexão crítica sobre a natureza dos sistemas aos quais é aplicada (sociedade, Estado, escola, mundo do trabalho, etc), sem uma definição clara da noção de mérito ou da modalidade de recompensa e sem as ferramentas complementares para correção das desigualdades pré-existentes, o modelo meritocrático produz efeitos muito distantes do ideal a que se propõe. Por exemplo ao reproduzir as desigualdades sociais, acaba por legitimá-las, atribuindo aos "perdedores" toda a responsabilidade por seu "fracasso". (pt) Меритокрáтія (буквально «влада гідних», від лат. meritus – гідний і грец. κρατος – влада, правління) – це засада управління, згідно з котрою керівні посади повинні посідати більш здатні люди, незалежно від соціального або економічного походження. Цей термін застосовуємо здебільшого в двох значеннях. Перше значення терміну припускає творення початкових умов для об'єктивно обдарованих і працелюбних людей, щоб вони здобули нагоду посісти високе суспільне становище в умовах вільної конкуренції. Друге значення відповідає системі, протилежній до аристократії й демократії, в котрій керівники призначаються з числа спеціально опікуваних талантів. (uk) Меритокра́тия (букв. «власть достойных», от лат. meritus «достойный» + др.-греч. κράτος «власть, правление») — , согласно которому руководящие посты должны занимать наиболее способные люди, независимо от их и . Используется преимущественно в двух значениях. Первое значение термина соответствует системе, в которой руководители назначаются из числа специально опекаемых талантов (такая система в значительной степени противоположна как аристократии, так и демократии). Второе значение, более распространённое, предполагает создание начальных условий для объективно одарённых и трудолюбивых людей, чтобы они в будущем имели шанс занять высокое общественное положение в условиях свободной конкуренции. (ru) 菁英政治、菁英治國、任人唯才、唯才是用或選賢舉能(英語:Meritocracy、粵語:唯才主義、拉丁語:I earn、希臘語:κράτος kratos "strength, power")通常是指一種政治哲學思想,主張權力的分配應根據個人之才能與功績。在這種體系內,個人的上位與進階是基於其在該領域內的功績和經考試檢定的智慧天賦。 (zh) |
dbo:wikiPageExternalLink | http://www.worldwidewords.org/topicalwords/tw-mer1.htm http://www.progressonline.org.uk/columns/column.asp%3Fc=96 https://web.archive.org/web/20080605173828/http:/www.progressonline.org.uk/columns/column.asp%3Fc=96 https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2019/09/meritocracys-miserable-winners/594760/%7Ctitle=How https://www.taylorfrancis.com/books/oa-mono/10.4324/9781315270005/justice-meritocratic-state-thomas-mulligan |
dbo:wikiPageID | 20971 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageLength | 50493 (xsd:nonNegativeInteger) |
dbo:wikiPageRevisionID | 1117813973 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageWikiLink | dbr:Pragmatism dbr:Psychology dbr:Qin_dynasty dbr:Merit_(Christianity) dbr:Social_mobility dbr:Bill_Ayers dbr:David_Estlund dbr:Developing_country dbc:Rule_by_a_subset_of_population dbr:Hong_Xiuquan dbr:John_Rawls dbr:John_Stuart_Mill dbr:Aristocratic dbr:Pendleton_Civil_Service_Reform_Act dbr:People's_Action_Party dbr:Peter_Principle dbr:Rhetoric dbr:United_States_Senate dbr:Utilitarianism dbr:Individual dbc:Social_philosophy dbr:Commonwealth_of_Nations dbr:Confucianism dbr:Confucius dbr:Cornell_University dbr:Cronyism dbr:Ancient_China dbr:Elitism dbr:Natural_selection dbr:Nepotism dbr:Considerations_on_Representative_Government dbr:Credential dbr:The_Republic_(Plato) dbr:Equality_of_outcome dbr:Opioid_epidemic dbr:Lee_Kuan_Yew_School_of_Public_Policy dbr:Singapore dbr:State_(polity) dbr:Khen_Lampert dbc:Socio-economic_mobility dbr:British_Empire dbc:Political_philosophy dbr:Three_Kingdoms dbr:Civil_service_examination dbr:American_Dream dbr:Ancient_Greek dbr:Daniel_Bell dbr:Daniel_Markovits dbr:East_India_Company dbr:Ecuador dbr:Educated dbr:Ethos dbr:Family_name dbr:Nine-rank_system dbr:Normative dbr:Ownership_society dbr:Differential_Education_Achievement dbr:Educational_entrance_examination dbr:Social_class dbr:Progressivism dbr:Guangzhou dbr:Han_dynasty dbr:Hannah_Arendt dbr:Harvard dbr:Ivy_League dbr:James_A._Garfield dbr:The_Rise_of_the_Meritocracy dbr:Aristotle dbr:Ashanti_Empire dbc:Liberalism dbc:Political_neologisms dbr:Achievement_ideology dbc:Affirmative_action dbr:China dbr:Alan_Fox_(sociologist) dbr:Latin dbr:Supreme_Court_of_the_United_States dbr:Technocracy dbr:Tripartite_System dbr:Philosopher_king dbr:Plato dbr:Political_power dbr:Populism dbr:Post-modern dbr:Social_theory dbr:Spoils_system dbr:Civil_service_entrance_examination dbr:IQ dbr:Imperial_examination dbr:Kingdom_of_Judah dbr:Merit_(Buddhism) dbr:Michael_Dunlop_Young dbr:Michael_Sandel dbr:Ray_Dalio dbr:World_War_II dbr:Yale dbr:Sociology dbr:Social_Darwinism dbr:Osei_Kwadwo dbr:The_Theory_of_the_Leisure_Class dbr:Plural_voting dbr:Robert_H._Frank dbr:Welfarism dbr:Ancient_Israel dbr:United_States_Civil_Service_Commission dbr:Oligarchic dbr:Equality_of_opportunity dbr:Economic_goods dbr:Progress_Online dbr:Social_institution dbr:Standardized_testing dbr:Desultory_Notes_on_the_Government_and_People_of_China dbr:Princeton_Encyclopedia_of_American_History |
dbp:by | no (en) |
dbp:onlinebooks | no (en) |
dbp:wikiPageUsesTemplate | dbt:Authority_control dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_news dbt:Cite_web dbt:Efn dbt:Further dbt:ISBN dbt:Notelist dbt:Open_access dbt:Page_needed dbt:Portal_bar dbt:Quote dbt:Reflist dbt:Refn dbt:See_also dbt:Sfnp dbt:Short_description dbt:Transl dbt:Use_dmy_dates dbt:Wikiquote dbt:Wiktionary dbt:Zh dbt:Sfnref dbt:Aspects_of_capitalism dbt:Library_resources_box dbt:Forms_of_government dbt:Politics_sidebar |
dcterms:subject | dbc:Rule_by_a_subset_of_population dbc:Social_philosophy dbc:Socio-economic_mobility dbc:Political_philosophy dbc:Liberalism dbc:Political_neologisms dbc:Affirmative_action |
gold:hypernym | dbr:Philosophy |
rdf:type | owl:Thing dbo:Organisation |
rdfs:comment | حكم الجدارة أو مجتمع الجدارة أو حكم الأخيار أو ميريتوقراطية (بالإنجليزية: Meritocracy) هو نظام سياسي تُسنَد فيه السلعُ الاقتصادية و/أو السلطة السياسية إلى الأفراد على أساس الكفاءة، والجهد المبذول، والإنجازات المتحقّقة، بدلاً من اعتبارات الثروة أو الطبقة الاجتماعية. يقوم مبدأ التقدم في هذا النظام على مقدار الفاعليّة، التي تُقاس بالإخضاع للاختبار أو من خلال تقييم الإنجازات التي تحقّقت. بالرغم من أنّ الجدارة كمفهومٍ وُجِدَ منذ قرون، إلا أن المصطلح نفسَه لم يظهر إلا على يدِ عالم الاجتماع مايكل دانلوب يونج في العام 1958 في مقاله الساخر بعنوان: «صعود حُكم الجدارة». (ar) Meritokratio (merito kaj el la greka κρατείν "regi") signifas la regadon de merituloj laŭ siaj meritoj en diversaj branĉoj de la socio. Meritokratio signifas, ke ĉiun gvidantan pozicion plenumas la plej meritaj homoj. (eo) Meritokrazia (latineko meros, "merezi"tik eratorria) merezimenduan oinarritutako gobernu era bat da. Hierarkiako postuak merituaren arabera lortzen dira, eta hezkuntzari eta lehiakortasunari lotutako baloreen nagusitasuna dago. Meritokrazia estatu burokratikoari lotuta dago, non estatuko funtzionarioak bere gaitasunen arabera izaten dira aukeratuak bere postuetarako. Ikastetxeetako ebaluazio sistemarakin ere erlazionatuta dago zenbaitetan. Denborarekin, hitza "Darwinismo sozialaren" zentzua hartzen joan da eta gizarte lehiakor eta oldarkorrak deskribatzeko erabiltzen da. (eu) Meritocracy (merit, from Latin mereō, and -cracy, from Ancient Greek κράτος kratos 'strength, power') is the notion of a political system in which economic goods and/or political power are vested in individual people based on talent, effort, and achievement, rather than wealth or social class. Advancement in such a system is based on performance, as measured through examination or demonstrated achievement. Although the concept of meritocracy has existed for centuries, the first known use of the term was by sociologist Alan Fox in the journal Socialist Commentary in 1956. It was then popularized by sociologist Michael Dunlop Young, who used the term in his dystopian political and satirical book The Rise of the Meritocracy in 1958. (en) Meritokrasi (merit, dari bahasa Latin: mereō; dan -krasi, dari bahasa Yunani Kuno: κράτος kratos, 'kekuatan, kekuasaan') adalah sistem politik yang memberikan kesempatan kepada seseorang untuk memimpin berdasarkan kemampuan atau prestasi, bukan kekayaan atau kelas sosial. Kemajuan dalam sistem seperti ini didasarkan pada kinerja, yang dinilai melalui pengujian atau pencapaian yang ditunjukkan. Meskipun konsep meritokrasi telah ada berabad-abad lamanya, istilah ini sendiri diciptakan pada tahun 1958 oleh sosiolog dalam buku distopia politik dan satirenya yang berjudul The Rise of the Meritocracy. (in) メリトクラシー (meritocracy) とは、メリット(merit、「業績、功績」)とクラシー(cracy、ギリシャ語で「支配、統治」を意味するクラトスより)を組み合わせた造語。イギリスの社会学者マイケル・ヤングによる1958年の著書『Rise of the Meritocracy』が初出。個人の持っている能力によってその地位が決まり、能力の高い者が統治する社会を指す。 もっとも、ヤングによる著書は、知能指数と努力だけですべてが決まる「メリトクラシー」を採用したディストピア的近未来を舞台とした風刺的な内容であり、最後には、傲慢で大衆の感情から遊離したエリートたちを大衆が覆すという結末になっていた。つまり、ここでの「メリトクラシー」は、軽蔑の意を含んだ語であったのである。しかし、広く使われるようになるにつれて、「生まれよりも能力を重視して統治者を選ぶシステム」という前向きな意味合いで使われるようになった。 (ja) 능력주의(Meritocracy)는 개인의 능력에 따라 사회적 지위나 권력이 주어지는 사회를 추구하는 정치철학이다. 경제적 자유주의와 연관이 있다. (ko) Merytokracja – wieloznaczna nazwa określająca najczęściej system, w którym pozycje uzależnione są od kompetencji, definiowanych jako połączenie inteligencji i edukacji, weryfikowanych za pomocą obiektywnych systemów oceny (np. certyfikatów). Merytokracja stanowi przeciwieństwo władzy budowanej w oparciu o członków rodziny (nepotyzm), klasy (oligarchia) czy narodowość (nacjonalizm). (pl) 菁英政治、菁英治國、任人唯才、唯才是用或選賢舉能(英語:Meritocracy、粵語:唯才主義、拉丁語:I earn、希臘語:κράτος kratos "strength, power")通常是指一種政治哲學思想,主張權力的分配應根據個人之才能與功績。在這種體系內,個人的上位與進階是基於其在該領域內的功績和經考試檢定的智慧天賦。 (zh) La meritocràcia és una forma de govern o d'organització social basada en l'habilitat, mèrit o talent en comptes de la riquesa, la posició familiar, el privilegi de la classe social o qualsevol altre determinant de la posició social. La paraula "meritocràcia" també es pot utilitzar per descriure una societat en què la riquesa i la posició social s'assignen per mitjà de la competència i la demostració del talent i en què les posicions de confiança, responsabilitat i prestigi socials han de ser guanyades i no pas heretades o assignades arbitràriament. La meritocràcia descriu les societats competitives que rebutgen la igualtat social sense mèrit, encara que donen suport a la doctrina de la igualtat d'oportunitats; és a dir, accepten les disparitats de renda, riquesa i estatus entre la població (ca) Meritokracie (z lat. meritus = zasloužilý (od slovesa mereor) nebo meritōrius = důležitý a řec. κράτος / kratos = vláda; vláda nadaných) je forma vlády nebo jiné správy, ve které jsou odměny a funkce rozdávány dle schopností. Meritokracie je tedy postavená na myšlence, že výkonové faktory (úsilí jednotlivce, jeho aktivita, schopnosti, výkonnost, píle a zájem) hrají důležitější roli než faktory dané (pohlaví, věk, národnost, rasová příslušnost a sociální původ). To má být předpokladem odstranění sociální nerovnosti ve společnosti. Pojetí, které bere moderní společnost jako výkonovou, je blízké strukturálnímu funkcionalismu. (cs) Meritokratie (von lateinisch meritum, „das Verdienst“, und griechisch κρατεῖν, kratein, „herrschen“) ist eine Herrschaftsform, in der Personen aufgrund ihrer gesellschaftlich bzw. institutionell anerkannten, individuellen „Leistungen“ oder „besonderer Verdienste“ ausgewählt werden, um führende Positionen als Herrscher, sonstige Amtsträger und Vorgesetzte zu besetzen. Im Idealfall nimmt jedes Mitglied der Gesellschaft mit dem Nachweis seines „Könnens“ eine „verdiente“ Position ein. (de) La meritocracia (término proveniente del latín merĭtum ‘debida recompensa’, a su vez de mereri ‘ganar, merecer’; y el sufijo -cracia del griego krátos, o κράτος en griego, ‘poder, fuerza’) o gobierno de los ganadores, gobierno de los merecedores o gobierno de los mejores es una forma de gobierno basada en el mérito. Las jerarquías son conquistadas por el mérito, y hay un predominio de valores asociados a la valoración de la capacidad individual frente a los demás y por tanto del espíritu competitivo frente al modelo de perpetuación de las jerarquías de poder por el nacimiento y la herencia. (es) Le mot méritocratie (du latin mereo : être digne, obtenir, et du grec κράτος (krátos) : État, pouvoir, autorité) établit un lien direct entre mérite et pouvoir. Plusieurs significations pouvant être données au mot mérite ou à celui de pouvoir, le terme est dit polysémique. Le mot « méritocratie » peut ainsi : être intériorisé comme un principe de justice (parfois qualifié d'utopique) ; et être, en même temps, critiqué comme l'outil idéologique permettant de légitimer un système politique inégalitaire. (fr) La meritocrazia (neologismo coniato dal sociologo britannico Michael Young nel romanzo distopico L'avvento della meritocrazia del 1958) è un concetto usato in origine per indicare una forma di governo distopica di estrema disuguaglianza economica e sociale nella quale la posizione sociale di un individuo viene determinata dal suo quoziente intellettivo e dalla sua attitudine al lavoro. (it) Meritocratie (vrij vertaald: geregeerd door degenen die het verdienen) is een maatschappijmodel waarin de sociaal-economische positie van elk individu is gebaseerd op zijn of haar verdiensten (merites). Hierbij gaat het dus niet direct om de aanleg die men heeft, maar wat men met die aanleg doet. Andere factoren, zoals afkomst, grond- of geldbezit, ras en geslacht mogen er (in principe) geen rol bij spelen. Kortom: een meritocratie is een samenleving waarin individuen een positie (=plaats) innemen op basis van hun eigen capaciteiten en kennis en niet via geboorte, huwelijk of traditie. De eigen inzet bepaalt welke positie men kan innemen in de samenleving. (nl) O termo Meritocracia, neologismo — do latim mereo ('ser digno, merecer') e do grego antigo κράτος, transl. krátos ('força, poder') — estabelece uma ligação direta entre mérito e poder. Tanto a palavra mérito quanto a palavra poder têm diversos significados, o que faz com que o termo meritocracia seja polissémico. Desta maneira o termo pode tanto: ser interiorizado como um princípio de justiça (às vezes qualificado de utópico), e ainda, simultaneamente, criticado como um instrumento ideológico voltado para a manutenção de um sistema político desigual. (pt) Meritokrati (av latinets meritus, förtjänst, och kratein, från klassisk grekiska κράτος kratos 'styrka, kraft') är en rörelse, ideologi eller samhällssystem där begåvning, utbildning och utbildningsresultat i kombination med under karriären spelar den dominerande rollen vid befordran. En individs sociala status och lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Anlag och begåvning, inhämtade kunskaper, och i yrkeslivet faktiska skickligheter och färdigheter, är meriter som i meritokratin är avgörande för en individs möjlighet till yrkesmässigt, socialt och politiskt avancemang. (sv) Меритокрáтія (буквально «влада гідних», від лат. meritus – гідний і грец. κρατος – влада, правління) – це засада управління, згідно з котрою керівні посади повинні посідати більш здатні люди, незалежно від соціального або економічного походження. (uk) Меритокра́тия (букв. «власть достойных», от лат. meritus «достойный» + др.-греч. κράτος «власть, правление») — , согласно которому руководящие посты должны занимать наиболее способные люди, независимо от их и . (ru) |
rdfs:label | حكم الجدارة (ar) Meritocràcia (ca) Meritokracie (cs) Meritokratie (de) Meritokratio (eo) Meritocracia (es) Meritokrazia (eu) Meritokrasi (in) Méritocratie (fr) Meritocrazia (it) メリトクラシー (ja) 능력주의 (ko) Meritocracy (en) Meritocratie (nl) Merytokracja (pl) Meritocracia (pt) Меритократия (ru) Meritokrati (sv) 精英政治 (zh) Меритократія (uk) |
rdfs:seeAlso | dbr:Myth_of_meritocracy |
owl:sameAs | freebase:Meritocracy wikidata:Meritocracy dbpedia-ar:Meritocracy http://ast.dbpedia.org/resource/Meritocracia dbpedia-az:Meritocracy dbpedia-bg:Meritocracy dbpedia-ca:Meritocracy http://ckb.dbpedia.org/resource/مێریتۆکراسی dbpedia-cs:Meritocracy dbpedia-cy:Meritocracy dbpedia-da:Meritocracy dbpedia-de:Meritocracy dbpedia-eo:Meritocracy dbpedia-es:Meritocracy dbpedia-et:Meritocracy dbpedia-eu:Meritocracy dbpedia-fa:Meritocracy dbpedia-fi:Meritocracy dbpedia-fr:Meritocracy dbpedia-gl:Meritocracy dbpedia-he:Meritocracy dbpedia-hr:Meritocracy dbpedia-hu:Meritocracy http://hy.dbpedia.org/resource/Մերիտոկրատիա dbpedia-id:Meritocracy dbpedia-is:Meritocracy dbpedia-it:Meritocracy dbpedia-ja:Meritocracy dbpedia-ka:Meritocracy dbpedia-kk:Meritocracy dbpedia-ko:Meritocracy http://ky.dbpedia.org/resource/Меритократия dbpedia-la:Meritocracy http://min.dbpedia.org/resource/Meritokrasi dbpedia-mk:Meritocracy dbpedia-ms:Meritocracy dbpedia-nl:Meritocracy dbpedia-no:Meritocracy http://pa.dbpedia.org/resource/ਯੋਗਤਾਰਾਜ dbpedia-pl:Meritocracy dbpedia-pt:Meritocracy dbpedia-ro:Meritocracy dbpedia-ru:Meritocracy http://sco.dbpedia.org/resource/Meritocracy dbpedia-sh:Meritocracy dbpedia-simple:Meritocracy dbpedia-sk:Meritocracy dbpedia-sr:Meritocracy dbpedia-sv:Meritocracy http://ta.dbpedia.org/resource/தகுதி_அடிப்படை http://tg.dbpedia.org/resource/Шоистасолорӣ dbpedia-th:Meritocracy dbpedia-tr:Meritocracy http://tt.dbpedia.org/resource/Меритократия dbpedia-uk:Meritocracy dbpedia-vi:Meritocracy dbpedia-war:Meritocracy dbpedia-zh:Meritocracy https://global.dbpedia.org/id/jSU2 |
prov:wasDerivedFrom | wikipedia-en:Meritocracy?oldid=1117813973&ns=0 |
foaf:isPrimaryTopicOf | wikipedia-en:Meritocracy |
is dbo:ideology of | dbr:Drassi |
is dbo:wikiPageDisambiguates of | dbr:Merit |
is dbo:wikiPageRedirects of | dbr:Criticism_of_meritocracy dbr:Meritarian dbr:Meritocrat dbr:Meritocratism dbr:Meritocracy_trap dbr:Axiocracy dbr:Meritocratic |
is dbo:wikiPageWikiLink of | dbr:Caroleans dbr:Beijing_Consensus dbr:Benevolent_dictatorship dbr:Prabhat_Ranjan_Sarkar dbr:Prime_Minister_of_Japan dbr:Puerto_Rican_government-debt_crisis dbr:Qin_(state) dbr:Election dbr:Engines_of_Privilege dbr:Ennoblement dbr:Merit dbr:National_Security_League dbr:Pan-Mongolism dbr:Social_mobility dbr:Merit_system dbr:Society_of_the_Song_dynasty dbr:Taihō_Code dbr:Produsage dbr:Battle_of_Changping dbr:Benjamin_Netanyahu dbr:Born_Rich_(2003_film) dbr:Deichkind dbr:Democracy dbr:Democratic_Alliance_(Venezuela) dbr:Devil_Survivor_2:_The_Animation dbr:Devshirme dbr:Andrew_Ryan_(BioShock) dbr:Anne_Elliot dbr:History_of_education_in_China dbr:Hope_Fading_Nightly dbr:How_Doctors_Think dbr:Hundred_Schools_of_Thought dbr:Hybrid_word dbr:John_Ragan dbr:Jonah_Goldberg dbr:Joseph_Muscat dbr:José_Ortega_y_Gasset dbr:Juan_García-Gallardo dbr:List_of_Devil_Survivor_2:_The_Animation_episodes dbr:List_of_Re:Zero_−_Starting_Life_in_Another_World_characters dbr:List_of_The_Thick_of_It_characters dbr:List_of_forms_of_government dbr:People's_Action_Party dbr:People's_Party_(interwar_Romania) dbr:Peregrine_Worsthorne dbr:Reinventing_Organizations dbr:Relationship-contingent_self-esteem dbr:Reverse_racism dbr:Revisionist_History_(podcast) dbr:Ricardo_Patiño dbr:Culture_of_Singapore dbr:Ubuntu dbr:United_States_Pirate_Party dbr:Universal_access_to_education dbr:Vetëvendosje dbr:Voltaire dbr:Deaths_in_January_2002 dbr:Douglas_Dunlop dbr:East_Asian_religions dbr:Eastern_religions dbr:Index_of_philosophy_articles_(I–Q) dbr:Index_of_sociology_articles dbr:Inner_source dbr:Institutional_racism dbr:Intelligent_Governance_for_the_21st_Century dbr:Ioan_Sturdza dbr:Public_administration dbr:Liberal_conservatism dbr:List_of_liberal_theorists dbr:List_of_monarchs_of_fictional_countries dbr:Social_inequality dbr:Secondary_education_in_Singapore dbr:The_Style_Invitational dbr:Timeline_of_Occupy_Wall_Street dbr:1857_Wallachian_legislative_election dbr:Confucianism dbr:Constantine_the_Great dbr:Corneliu_Zelea_Codreanu dbr:Critical_race_theory dbr:Criticism_of_Wikipedia dbr:Croatian_Academy_of_Sciences_and_Arts dbr:Cronyism dbr:Massachusetts_Institute_of_Technology dbr:Mateiu_Caragiale dbr:Max_Weber_and_German_politics dbr:Maynard_Webb dbr:MeeGo dbr:Meiji_Constitution dbr:Safavid_Iran dbr:Sailfish_OS dbr:Elitism dbr:Geniocracy dbr:Nobility dbr:Oligarchy dbr:Open_source dbr:Order_(distinction) dbr:Petre_P._Negulescu dbr:Statare dbr:Status_Anxiety dbr:Weighted_voting dbr:Theories_of_poverty dbr:Quota_system_in_Pakistan dbr:Radical_Candor dbr:Waishengren dbr:Christianne_Meneses_Jacobs dbr:Christopher_Lasch dbr:Church_of_Satan dbr:Colegio_Nacional_de_Buenos_Aires dbr:Empire_of_Brazil dbr:Equestria dbr:Frank_Bainimarama dbr:French_Imperial_Army_(1804–1815) dbr:Genghis_Khan dbr:Geoff_Dench dbr:Giorgio_Basta dbr:Goh_Chok_Tong dbr:Golden_Dawn_(Greece) dbr:Grande_Armée dbr:Miss_Americana dbr:Moctezuma_II dbr:Mongol_Empire dbr:Mozi dbr:Conservatism_in_the_United_States dbr:Cornwallis_in_India dbr:Corruption dbr:Corruption_in_Cameroon dbr:Corruption_in_the_Philippines dbr:Creativity_(religion) dbr:The_Long_Walk_to_Finchley dbr:The_Nation dbr:The_Theory_and_Practice_of_Oligarchical_Collectivism dbr:This_Perfect_Day dbr:Thomas_Carlyle dbr:Equal_opportunity dbr:Equality_before_the_law dbr:Equality_of_outcome dbr:Open_collaboration dbr:Aristocracy dbr:Lee_Jun-seok dbr:Lee_Kuan_Yew dbr:Legalism_(Chinese_philosophy) dbr:Li_Guang dbr:Malcolm_Tucker dbr:Managerial_state dbr:Bobos_in_Paradise dbr:Chinese_mythology dbr:Chinese_philosophy dbr:Chinese_privilege dbr:Shizi_(book) dbr:Sikh_Khalsa_Army dbr:Singapore dbr:Social_Credit_System dbr:Social_Democratic_Party_(Portugal) dbr:Subutai dbr:Communicative_action dbr:Deliberative_democracy dbr:Zynga dbr:Horizontalidad dbr:Ketuanan_Melayu dbr:Social_peer-to-peer_processes dbr:Maclean's_"Too_Asian"_controversy dbr:Tailteann_Games_(ancient) dbr:The_Wind_Singer dbr:Muslim_Kayasths dbr:2002_in_the_United_Kingdom dbr:Ayutthaya_Kingdom dbr:Bureaucrat dbr:Age_of_Enlightenment dbr:Toby_Young dbr:Tudor_Vladimirescu dbr:Two_Days_of_the_Condor dbr:Wallachian_uprising_of_1821 dbr:Watch_Me_(Scandal) dbr:Whig_Party_(United_States) dbr:Distribution_of_wealth dbr:Division_of_labour dbr:Divyopadesh dbr:GURPS_Infinite_Worlds dbr:Gaius_Valerius_Troucillus dbr:Criticism_of_meritocracy dbr:Hacker_ethic dbr:Headhunting dbr:Jerome_Karabel dbr:Justice dbr:Justice_and_the_Market dbr:Jäger_(infantry) dbr:Leadership dbr:Leadership:_Six_Studies_in_World_Strategy dbr:Learning_to_Labour dbr:List_of_Booknotes_interviews_first_aired_in_2000 dbr:Lobbying_in_Canada dbr:Noon_Universe dbr:48th_National_Conference_of_the_African_National_Congress dbr:2006_Indian_anti-reservation_protests dbr:Advance_Australia_(lobby_group) dbr:Aftermath_(Rolling_Stones_album) dbr:Albert_Einstein dbr:Alexandru_Macedonski dbr:Alfred_Binet dbr:264_BC dbr:Culture_of_Taiwan dbr:Daniel_A._Bell dbr:Daniel_Markovits dbr:Drassi dbr:Drexel_Burnham_Lambert dbr:Duke_Huan_of_Qi dbr:Eastern_philosophy dbr:Economic_history_of_China_before_1912 dbr:Economic_inequality dbr:Economy_of_Puerto_Rico dbr:Eric_James,_Baron_James_of_Rusholme dbr:EuroLeague dbr:Fascism_in_Europe dbr:Fatimid_Caliphate dbr:Filsan_Abdi dbr:Foundation_For_Technical_Education dbr:Four_occupations dbr:Nikol_Pashinyan dbr:Paharnic dbr:Central_Superior_Services dbr:Differential_Education_Achievement dbr:Dirigisme dbr:Disability_flag dbr:Education_in_Malaysia dbr:Education_in_Portugal dbr:Education_in_Singapore dbr:Fat_cat dbr:Government_College,_Ibadan dbr:Government_of_the_Nguyễn_dynasty dbr:History_of_Iran dbr:History_of_eugenics dbr:History_of_science_and_technology_in_China dbr:History_of_socialism dbr:History_of_the_University_of_Chicago dbr:John_the_Cappadocian dbr:Kenneth_Widmerpool dbr:List_of_Known_Space_characters dbr:Social_dominance_theory dbr:Republic_of_Ezo dbr:The_Greening_of_America dbr:Power:_A_New_Social_Analysis dbr:Republicanism_in_the_Netherlands dbr:Reservation_in_India dbr:Social_Register dbr:Social_privilege dbr:HKUST_Students'_Union dbr:Hara_Takashi dbr:Hean_Sahib dbr:Heinrich_Heine dbr:Henri_de_Saint-Simon dbr:Henry_Cooper_(educator) dbr:Isko_Moreno dbr:Isko_Moreno_2022_presidential_campaign dbr:Jack_Donovan dbr:James_B._Conant dbr:Jamie_Johnson_(filmmaker) dbr:Janissary dbr:Craig_Easton_(photographer) dbr:The_Apache_Software_Foundation dbr:Sexism_in_academia dbr:The_Rise_of_the_Meritocracy dbr:Social_right_(political_theory) dbr:Socioeconomic_mobility_in_the_United_States dbr:Solange_Uwituze dbr:2017_Singaporean_presidential_election dbr:Arkady_and_Boris_Strugatsky dbr:Ableism dbr:Achievement_ideology dbr:Chaophraya_Phrasadet_Surentharathibodi dbr:Charles_Cornwallis,_1st_Marquess_Cornwallis dbr:China dbr:Chinese_culture dbr:Jeremiah_Owen dbr:John_Fisher,_1st_Baron_Fisher dbr:John_II_of_Portugal dbr:Labour_Party_(Malta) dbr:Laissez-faire_racism dbr:Lan_Xang dbr:Swiss_People's_Party dbr:Egalitarianism dbr:Hogwarts_staff dbr:Jean_Decety dbr:Technocracy dbr:Royal_clergy dbr:Article_153_of_the_Constitution_of_Malaysia dbr:Buggins'_turn dbr:Bumiputera_(Malaysia) dbr:Bureaucracy dbr:Business_career_of_Mitt_Romney dbr:Poggio_Bracciolini dbr:Political_philosophy dbr:Politics dbr:Song_dynasty dbr:Spoils_system dbr:St._Paul's_School_(New_Hampshire) dbr:Civil_Service_Act,_1918 dbr:Civil_service dbr:Civil_service_in_Kazakhstan dbr:Civil_service_reform_in_developing_countries dbr:Class:_A_Guide_Through_the_American_Status_System |
is dbp:ideology of | dbr:Drassi |
is rdfs:seeAlso of | dbr:Racial_quota |
is foaf:primaryTopic of | wikipedia-en:Meritocracy |