Cuneiform (original) (raw)

About DBpedia

Η σφηνοειδής γραφή είναι το αρχαιότερο γνωστό σύστημα γραφής στον κόσμο, το οποίο χαρακτηρίζεται από τους χαρακτήρες σε σχήμα σφήνας στις πήλινες πλακέτες που χρησιμοποιούνταν για την γραφή του, με τη χρήση ενός αμβλέος καλαμιού ως .

thumbnail

Property Value
dbo:abstract L'escriptura cuneïforme és un dels primers sistemes d'escriptura coneguts. Va ser creat pels sumeris cap al 3150 aC. És un tipus d'escriptura logogràfica –encara que en derivarien formes o mixtes– i els grafemes utilitzats eren principalment ideogrames, amb alguns pictogrames o signes esquemàtics derivats d'aquells. El sistema de signes havia derivat d'un sistema de fitxes d'origen neolític –uns 8500 aC– utilitzades en la mateixa àrea fins a l'aparició de l'escriptura. Els signes es dibuixaven en taules d'argila, ordenats en columnes verticals. Més endavant, es van ordenar per fileres. També es van millorar els càlams usats per l'escriptura, cosa que va permetre que es poguessin produir molts tipus de signes diferents fàcilment i amb la mateixa eina. D'aquesta manera van sorgir els símbols cuneïformes característics d'aquest sistema. Les tauletes es podien coure per endurir-les i preservar-les. L'escriptura cuneïforme, utilitzada inicialment per la llengua sumèria, fou adaptada més endavant pels babilonis, elamites, hitites i assiris per escriure en les seves pròpies llengües. En total, aquest sistema d'escriptura s'utilitzà a Mesopotàmia durant un període de prop de quatre mil anys, des del segle XXXII aC fins al segle iv aC, i fou un dels sistemes d'escriptura amb més període de vigència en les cultures humanes. (ca) Als Keilschrift bezeichnet man ein vom 34. Jahrhundert v. Chr. bis mindestens ins 1. Jahrhundert n. Chr. benutztes Schriftsystem, das im Vorderen Orient zum Schreiben mehrerer Sprachen verwendet wurde. Die Bezeichnung beruht auf den Grundelementen der Keilschrift: waagrechten, senkrechten und schrägen Keilen. Typische Textträger sind Tontafeln, die durch das Eindrücken eines Schreibgriffels in den weichen Ton beschrieben wurden. Die Keilschrift war anfänglich eine Bilderschrift. Sie entwickelte sich zu einer Silbenschrift, aus der auch eine phonetische Konsonantenschrift (die ugaritische Schrift) hervorging. Die Keilschrift wurde von den Sumerern erfunden und später von ihren Medischen Nachfahren und anderen zahlreichen Völkern des Alten Orients verwendet: von den Akkadern, Babyloniern, Assyrern, Hethitern, Persern und anderen. Schließlich wurde sie von anderen Schriftformen (z. B. der phönizischen und der daraus abgeleiteten aramäischen Schrift) verdrängt und geriet in Vergessenheit. Letzte Keilschrifttexte wurden in seleukidischer und parthischer Zeit verfasst. (de) Pojem klínové písmo znamená způsob zápisu, styl psaní znaků starověkých písem, určený prostředky dostupnými ve starověké Mezopotámii, tj. hlínou a rákosem. Neoznačuje žádnou konkrétní sadu znaků, jako např. latinka nebo alfabeta. Znaky byly standardně psané, vytlačované rákosovým pisátkem do hlíny, nejčastěji ve formě hliněných tabulek, která mohla být kvůli trvanlivosti následně vypálena. K vypálení také došlo často nechtěně, když byla města vypálena nepřátelskými vojsky, což pro dnešní archeologii znamená uchování mnoha klínopisných textů, které by se jinak nezachovaly. Klínopisné znaky ale mohly také být tesány do kamene či psány na jiný materiál. (cs) الكتابة المسمارية هي طريقة كتابة تتم بالنقش تم استعمالها لكتابة عدة لغات منها السومرية والاكدية، وهي طريقة تعتمد على النقش بينما ظهرت في مصر في حقبة زمنية لاحقة قريبة طريقة كتابة تعتمد على الخطوط اللينة وتسمى الهيراطيقية المصرية. إنّ طريقة الكتابة المسمارية هي ثاني اقدم طريقة للكتابة تم رصد استعمالها من القدماء (بعد الكتابة التصويرية). وهي نوع من الكتابة تنقش فوق ألواح الطين والحجر والشمع والمعادن وغيرها. وهذه الكتابة كانت متداولة لدى الشعوب القديمة بجنوب غرب آسيا. أول هذه المخطوطات اللوحية ترجع لسنة 3000 ق.م. وهذه الكتابة تسبق ظهور الأبجدية بحوالي 1500 عام. وظلت هذه الكتابة سائدة حتى القرن الأول ميلادي. وهذه الكتابات ظهرت أولًا جنوب وادي الرافدين بالعراق لدى السومريين للتعبير بها عن اللغة السومرية وكانت ملائمة لكتابة اللغة الأكادية والتي كان يتكلمها البابليون والآشوريون. تم اختراع الكتابة التصويرية (بالإنجليزية: Logogram أو Pictograph أو Ideogram)‏ في بلاد ما بين النهرين قبل العام 3000 قبل الميلاد حيث كانت تدون بالنقش على ألواح من الطين أو المعادن أو الشمع وغيرها من المواد. وتطورت الكتابة من استعمال الصور إلى استعمال الأنماط المنحوتة بالمسامير والتي تعرف بالكتابة المسمارية. وأول كتابة تم التعرف عليها هي الكتابة السومرية والتي لا تمت بصلة إلى أي لغة معاصرة. وبحلول عام 2400 قبل الميلاد تم اعتماد الخط المسماري لكتابة اللغة الأكدية، كما استعمل نفس الخط في كتابة اللغة الآشورية واللغة البابلية، وهي كلها لغات سامية مثل اللغتين العربية والعبرية. وتواصل استعمال الخط المسماري للكتابة في لغات البلاد المجاورة لبلاد ما بين النهرين مثل لغة الحيثيين واللغة الفارسية القديمة، وكانت تستعمل إلى نهاية القرن الأول الميلادي. (ar) Η σφηνοειδής γραφή είναι το αρχαιότερο γνωστό σύστημα γραφής στον κόσμο, το οποίο χαρακτηρίζεται από τους χαρακτήρες σε σχήμα σφήνας στις πήλινες πλακέτες που χρησιμοποιούνταν για την γραφή του, με τη χρήση ενός αμβλέος καλαμιού ως . (el) Kojnoskribo estas skriboformo elpensita en Sumero ĉirkaŭ 3500 a. K. Ĝi estis skribita premante per eltranĉita kano (kalamo) sur mola argila tabuleto, kiun poste oni bakis, kaj kiu iĝis tiel preskaŭ nedetruebla kiel ŝtono (tial multaj skribaj dokumentoj estis poste retrovitaj de arkeologoj). La sistemo estis komence bildsimbola kaj ideograma, sed estinte poste uzita de la aliaj, tute malsimilaj, lingvoj de la regiono — akada lingvo, persa lingvo, urarta lingvo — ĝi fariĝis pli fonetika (silaba aŭ eĉ fonema). (eo) Cuneiform is a logo-syllabic script that was used to write several languages of the Ancient Middle East. The script was in active use from the early Bronze Age until the beginning of the Common Era. It is named for the characteristic wedge-shaped impressions (Latin: cuneus) which form its signs. Cuneiform was originally developed to write the Sumerian language of southern Mesopotamia (modern Iraq). Cuneiform is the earliest known writing system. Over the course of its history, cuneiform was adapted to write a number of languages in addition to Sumerian. Akkadian texts are attested from the 24th century BC onward and make up the bulk of the cuneiform record. Akkadian cuneiform was itself adapted to write the Hittite language in the early second millennium BC. The other languages with significant cuneiform corpora are Eblaite, Elamite, Hurrian, Luwian, and Urartian. The Old Persian and Ugaritic alphabets feature cuneiform-style signs; however, they are unrelated to the cuneiform logo-syllabary proper. The latest known cuneiform tablet dates to 75 AD. The script fell totally out of use soon after and was forgotten until its rediscovery and in the 19th century. The study of cuneiform belongs to the field of Assyriology. An estimated half a million tablets are held in museums across the world, but comparatively few of these are published. The largest collections belong to the British Museum (approx. 130,000 tablets), the Vorderasiatisches Museum Berlin, the Louvre, the Istanbul Archaeology Museums, the National Museum of Iraq, the Yale Babylonian Collection (approx. 40,000 tablets), and Penn Museum. (en) Idazkera kuneiformea arrasto arkeologikoak dituen idazkera motarik zaharrena dela onartuta dago (hala ere, berriki eginiko indusketetan, ustez kuneiformea baino idazkera zaharragoan idatzita dauden Antzinako Egiptoko taulatxo batzuk aurkitu dira; hala ere, datu hori baieztatzeke dago). Sumertarrek K.a. IV. milurtekoaren amaieran sortu zuten, piktograma sistematzat. Denbora aurrera joan ahala, irudikapen piktorikoak sinpleagoak eta abstraktuagoak bihurtu ziren, idazkera kuneiformea eratzeraino. Sumeriera, akadiera, , hititera eta lubitera idazteko egokitu zen eta antzinako persiera eta ugariteraren alfabetoen abiapuntua izan zen. (eu) El cuneiforme es uno de los sistemas de escritura más longevos en la historia de la humanidad, con una tradición de más de tres milenios, desde finales del cuarto milenio a. C. hasta el primer siglo después de Cristo. Se utilizó a lo largo de los milenios para expresar varios idiomas —sumerio, acadio, e hitita son sólo los tres que más textos transmitieron a la posteridad— en un área geográfica que corresponde al Próximo Oriente s.l. es decir desde el Levante y la Anatolia en el oeste hasta el Irán y el Asia Central en el este, y desde el Cáucaso en el norte hasta la Península arábiga en el sur.​ A finales del IV milenio a.c., los sumerios comenzaron a escribir su idioma mediante pictogramas, que representaban palabras y objetos, pero no conceptos abstractos. Una muestra de esta etapa se puede observar en la tablilla de Kish (del 3500 a. C.). Hacia el 2600 a. C. los símbolos pictográficos ya se diferenciaban claramente del ideograma original, y al finalizar ese milenio, con objeto de hacer más fácil la escritura, ya eran completamente diferentes. La escritura cuneiforme también fue adoptada por otros idiomas como el elamita, el hurrita, el urarteo, el eblaita y, en variedades alfabéticas, por el antiguo persa y el ugarítico. (es) Foirm scríbhneoireachta a bhíodh in úsáid ar fud an mheánoirthir ar feadh 3,000 bliain go dtí timpeall an 1ú céad RC. Díorthaíodh ar dtús ó phicteagraim é, ach de réir a chéile sheas na siombailí d'fhocail, siollaí is gnéithe foghraíochta. Scríobhadh na samplaí is luaithe ó bharr go bun, ach níos déanaí cuireadh na siombailí ar a dtaobhanna is scríobhadh ó chlé go deas iad. Ar dtús is i bhfoirm múnluithe ar chré bhog le stíleas a bhíodh na siombailí, ach níos déanaí scríobhadh ar dhromchlaí crua iad. Níor léadh na scríbhinní seo arís go dtí an 19ú céad. (ga) Aksara paku adalah salah satu jenis tulisan kuno berbentuk paku yang dituliskan di atas lempengan tanah liat. Kata "aksara paku" merupakan terjemahan harfiah dari bahasa Latin, cuneus yang berarti 'baji' atau 'paku' dan forma yang berarti "bentuk". Dengan demikian, aksara paku merupakan sebuah tulisan kuno yang menggunakan "huruf paku". Tulisan ini tergolong sebagai tulisan yang rumit dan diduga hanya digunakan oleh orang-orang tertentu. Aksara paku berkembang di daerah Sumer (nama kuno untuk Mesopotamia selatan yang sekarang berada di Irak selatan, dekat Teluk Persia). Diduga, tulisan ini telah digunakan oleh orang-orang Sumer sekitar tiga ribu tahun sebelum Masehi, hampir sezaman dengan Hieroglif yang berkembang di Mesir. Pada praktiknya yang paling awal, aksara paku diduga digunakan untuk pembukuan di istana atau kuil di daerah Sumer. Selain itu, tulisan ini juga digunakan juga untuk aktivitas perdagangan. Dari Sumer, aksara paku kemudian berkembang ke Akkad (daerah di sebelah utara Sumer). Dari sinilah, aksara paku berkembang (dalam bahasa Akkad) dan digunakan secara luas di daerah Timur Tengah Kuno. (in) L'écriture cunéiforme est un système d'écriture mis au point en Basse Mésopotamie autour de 3200 av. J.-C., qui s'est par la suite répandu dans tout le Proche-Orient ancien, avant de disparaître dans les premiers siècles de l'ère chrétienne. Au départ pictographique et linéaire, la graphie de cette écriture a progressivement évolué vers des signes constitués de traits terminés en forme de « coins » ou « clous » (latin cuneus), auxquels elle doit son nom, « cunéiforme », qui lui a été donné aux XVIIIe et XIXe siècles. Cette écriture se pratique par incision à l'aide d'un calame sur des tablettes d'argile, ou sur une grande variété d'autres supports. Les conditions d'élaboration de cette forme d'écriture, qui est la plus vieille connue avec les hiéroglyphes égyptiens, sont encore obscures. Quoi qu'il en soit, elle dispose vite de traits caractéristiques qu'elle ne perd jamais au cours de son histoire. Le système cunéiforme est constitué de plusieurs centaines de signes pouvant avoir plusieurs valeurs. Ils sont en général des signes phonétiques (phonogrammes), transcrivant uniquement un son, plus précisément une syllabe. Mais une autre catégorie importante de signes sont les logogrammes souvent désignés comme des idéogrammes, qui représentent avant tout une chose et ne renvoient que secondairement à un son. D'autres types de signes complémentaires existent (signes numériques, compléments phonétiques et déterminatifs). À partir de son foyer sud-mésopotamien où vivait le peuple qui en est probablement le créateur, les Sumériens, le système d'écriture cunéiforme est adapté dans d'autres langues, à commencer par l'akkadien parlé en Mésopotamie, puis des langues d'autres peuples du Proche-Orient ancien (élamite, hittite, hourrite entre autres), et il est le système dominant dans ces régions pendant tout le IIe millénaire av. J.-C. La graphie cunéiforme est parfois adaptée à des systèmes d'écriture obéissant à des principes différents de l'original : l'alphabet dans le Levant de la seconde moitié du IIe millénaire av. J.-C., et un syllabaire dans la Perse de la seconde moitié du Ier millénaire av. J.-C. L'écriture cunéiforme décline lentement par la suite, avant de se replier sur son foyer de Mésopotamie méridionale où elle disparaît aux débuts de l'ère chrétienne. Le cunéiforme a été un élément marquant des cultures du Proche-Orient ancien qui ont développé un rapport à l'écrit et des littératures à partir de ce système. Sa redécouverte à l'époque moderne, son déchiffrement au XIXe siècle et la traduction des textes qu'il notait ont donné naissance aux disciplines spécialisées dans l'étude des civilisations du Proche-Orient ancien, à commencer par l'assyriologie, et ainsi permis de mettre en lumière les accomplissements de ces civilisations jusqu'alors oubliées. L'étude des types de textes et des pratiques d'écriture a également mis en évidence l'existence d'une « culture cunéiforme » commune aux peuples ayant utilisé cette écriture, fortement marquée par l'empreinte mésopotamienne. (fr) La scrittura cuneiforme è un sistema di scrittura che si eseguiva con uno stilo, imprimendo sull'argilla particolari segni composti da brevi incisioni a forma piramidale e appuntita, che possono ricordare dei chiodini o dei cunei, da cui appunto deriva la definizione di scrittura cuneiforme. Originariamente il verso di scrittura era da destra verso sinistra, ma forse a causa del passaggio della scrittura dai sassi alle argille fresche, si passò alla scrittura da sinistra verso destra, probabilmente per non cancellare col pugno i simboli già scritti. Per questo, tradurre un testo o anche solo una parola non è stato mai semplice senza prima individuare il periodo in cui vennero scritte. La progressione verticale, invece, rimase sempre dall'alto verso il basso. Si tratta di una delle prime forme di scrittura documentate nel Vicino Oriente. Attraverso i secoli la rappresentazione pittografica dei segni assunse sempre più un aspetto stilizzato, e le stesse linee, originariamente disegnate e continue, segmentate in una serie di tratti, o cunei, divenendo sempre più indipendenti dalle forme originarie, e quindi sempre meno riconoscibili. All'origine della forma tipica di questa scrittura c'è una motivazione di carattere tecnico: si tratta infatti delle impressioni lasciate sull'argilla da stili di canna a sezione triangolare allungata, a forma cioè di cuneo. I segni della scrittura cuneiforme erano originariamente numerosissimi, circa un migliaio; nel corso del tempo il loro numero diminuì e solo alcune centinaia erano normalmente utilizzati. La loro forma, inoltre, in origine molto complessa, subì un processo di semplificazione e di regolarizzazione dei cunei. La stessa direzione dei singoli cunei fu standardizzata, e ristretta a quattro tipi: cunei orizzontali, obliqui, verticali, e ad angolo. Su questa base i moderni assiriologi hanno realizzato dei compendi di segni, ordinati appunto sulla base dei suddetti quattro elementi, e quindi facilmente consultabili. Quanto alla direzione della scrittura, essa era in origine verticale, con segni allineati dall'alto al basso, e, in caso di più linee, queste erano allineate da destra a sinistra. Solo intorno al XV secolo a.C. si ebbe una rotazione in senso antiorario del sistema di scrittura, come avvenne del resto anche in altri tipi di scrittura in oriente, ed essa assunse andamento orizzontale, del tutto simile alla nostra. Le ragioni di questa modificazione sono ignote. Con l'avvento delle popolazioni semitiche (agli inizi del II millennio a.C.) e il tramonto della civiltà sumerica la scrittura cuneiforme divenne appannaggio della nuova cultura babilonese e assira (detta globalmente accadica), e data la propria struttura fortemente sillabica poté essere usata per esprimere altre lingue come l'elamita, l'ittita, l'urarteo e il luvio cuneiforme. Essa rappresentò anche la base e l'ispirazione da cui vennero create le scritture di Ugarit e quella achemenide dell'Antico persiano. La scrittura cuneiforme si trova prevalentemente su tavolette di argilla che venivano incise quando il materiale scrittorio (l'argilla) era umida e quindi molto malleabile; i segni erano poi fissati indelebilmente cuocendo al forno le tavolette come si fa con i mattoni. Tuttavia abbiamo anche numerosi esempi di iscrizioni statuarie e monumentali, realizzate direttamente su materiali duri, come ad esempio la pietra. Di particolare diffusione erano anche le iscrizioni incise sui sigilli personali, generalmente piccoli cilindri di vario materiale, spesso pietre dure, che riportavano in negativo il nome del proprietario e una dedica alla divinità tutelare prescelta. Facendo ruotare questi cilindri sulla tavoletta di argilla fresca, il testo contenuto nel sigillo veniva riportato sull'argilla. (it) 쐐기 문자(cuneiform) 또는 설형 문자(楔形文字)는 수메르인들이 기원전 3000년경부터 사용했던 상형문자로, 현재 기록/발굴 중 가장 최초의 문자이다. 시간이 지나면서 상형 문자적인 요소는 줄어들고 점점 추상화되었다. 쐐기문자는 점토판에 썼으며, 첨필(스타일러스)이라고 부르는 갈대 가지로 만들었다. 첨필 끝을 뾰족하게 만들어 썼다. 수메르 문자는 아카드어, , 엘람어, 히타이트어(그리고 루비아어), 후르리어에도 쓰였으며, 고대 페르시아어와 우가리트 문자에도 영향을 미쳤다. (ko) 楔形文字(くさびがたもじ、せっけいもじ)とは、メソポタミア文明で使用されていた古代文字である。 筆記には水で練った粘土板に、葦を削ったペンが使われた。最古の出土品は紀元前3400年にまで遡ることができる。文字としては人類史上最も古いものの一つであり、古さでは紀元前3200年前後から使われていた古代エジプトの象形文字に匹敵すると言われている。 (ja) Pismo klinowe – jedna z najstarszych na świecie odmian pisma, powstała na Bliskim Wschodzie, stworzona najprawdopodobniej przez Sumerów ok. 3500 lat p.n.e. Nazwa pochodzi od kształtu znaków odciskanych na glinianych tabliczkach za pomocą kawałka trzciny. Pierwotnie było złożone z przedstawień rysunkowych, które wyobrażały przedmioty albo jeden charakterystyczny ich element, a przy bardziej abstrakcyjnych pojęciach – kompozycje symboliczne. Na początku system był całkowicie ideograficzny (obrazkowy). Każdy znak miał znaczenie podstawowe, do którego dochodziły znaczenia poboczne. Jego powstanie, w IV tysiącleciu p.n.e., związane było z administracyjnymi i gospodarczymi potrzebami rozwijającej się cywilizacji. Do największego rozkwitu doszło w XIV–XIII w. p.n.e. z uwagi na wagę języka akadyjskiego na Bliskim Wschodzie, w którym było zapisywane. Pismo klinowe używane było na Bliskim Wschodzie aż do okresu panowania hellenistycznej dynastii Seleucydów w II w. p.n.e. (pl) Het spijkerschrift is een schrift dat zich tussen 3300 en 2900 voor Christus ontwikkelde vanuit een protoschrift, het proto-spijkerschrift, in het zuiden van Mesopotamië, in het land van Soemer, in het huidige Irak. Daardoor is het Soemerisch de oudste bewaard gebleven taal van het oude Nabije Oosten. Het spijkerschrift werd geschreven op kleitabletten, waarop men met een rietstengel wig- en spijkervormige inkepingen maakte. Een specifieke combinatie van inkepingen vormt één spijkerschriftteken, ook wel spijker genaamd. Zo'n teken is een simplificatie van een pictogram of een ideogram. Na verloop van tijd waren er 1000 verschillende spijkers in gebruik. Later daalde dit aantal tot zo'n 400. Het schrift vindt niet alleen in iconische tekens of pictogrammen zijn oorsprong, maar ook in (iconische) voorwerpen (zogenaamde tokens), die ten dele ook de voorlopers zijn van de spijkerschrifttekens. (nl) Кли́нопись — наиболее ранняя из известных систем письма. Форму письма во многом определил писчий материал — глиняная табличка, на которой, пока глина ещё мягкая, деревянной палочкой для письма или заострённым тростником выдавливали знаки; отсюда и «клинообразные» штрихи. Большая часть клинописных систем письма восходит к шумерскому (через аккадскую). В позднем бронзовом веке и в эпоху античности существовали системы письма, внешне похожие на аккадскую клинопись, но иного происхождения (угаритское письмо, кипро-минойское письмо, персидская клинопись). (ru) Kilskrift kallas den ord- och stavelseskrift som var det vanligaste skriftsystemet i Främre Orienten under perioden från cirka 3200 f.Kr. till cirka 75 e.Kr och som skrevs med kilformade tecken, oftast på lertavlor. Skriften användes i Mesopotamien av bland andra sumerer, babylonier, kaldéer, assyrier, araméer, elamiter och hettiter för att skriva sina olika språk och bredde ut sig över stora delar av Främre Asien, och Mindre Asien. Dessutom användes lertavlorna ännu för den kretensisk-minoiska skriften och i det förhistoriska Grekland. Kilskriften uppkom i det sumeriska området i södra Mesopotamien efter flera årtusenden av förstadier i form av små lerfigurer som representerade föremål. De standardiserade kilskriftstecknen var ursprungligen piktogram, det vill säga de föreställde bilder, men med tiden blev dessa bilder stiliserade till oigenkännlighet. Skriften bestod av cirka 600 tecken och bildades genom kilformade intryckningar i tavlor av mjuk lera som sedan torkades eller brändes så att de blev hållbara. Ett kilskriftstecken kunde ha tre olika funktioner beroende på sammanhanget: logogram (återger ett ord), fonogram (återger en stavelse) eller determinativ (klassificerar det skrivna ordet). Exempel på kilskriftssystem helt baserade på fonogram finns dock; sådana utvecklades i Ugarit (alfabetiskt) och i Persien. Många språk skrevs med sumeriskt kilskriftsystem såsom, förutom sumeriska, akkadiska, elamitiska, hettitiska, luviska, hurritiska, urarteiska och eblaitiska samt påverkade utvecklingen av kilskriftssystem helt baserade på fonogram för ugaritiskan och fornpersiskan. Dechiffrerandet av kilskriften under första hälften av 1800-talet lade grunden till det vetenskapliga ämnet assyriologi. Fornpersisk kilskrift, inledningen till den första Behistuninskriften (sv) A escrita cuneiforme é a designação geral dada a certos tipos de escrita feitas com auxílio de objetos em formato de cunha. É juntamente com os hieróglifos egípcios, o mais antigo tipo conhecido de escrita, tendo sido criado pelos sumérios cerca de 3 200 a.C. Inicialmente a escrita representava formas do mundo (pictogramas), mas por praticidade as formas foram se tornando mais simples. Os primeiros pictogramas eram gravados em tabuletas, potes de argila, em sequências verticais de escrita com um estilete feito de cana que gravava traços verticais, horizontais e oblíquos. Até então duas novidades tornaram o processo mais rápido e fácil: as pessoas começaram a escrever em sequências horizontais (rotacionando os pictogramas no processo), e um novo estilete em cunha inclinada passou a ser usado para empurrar o barro, enquanto produzia sinais em forma de cunha. Ajustando a posição relativa da tabuleta ao estilete, o escritor poderia usar uma única ferramenta para fazer uma grande variedade de signos. Tabuletas cuneiformes podiam ser tostadas em fornos para prover um registro permanente; ou as tabuletas poderiam ser reaproveitadas se não fosse preciso manter os registros por longo tempo. Muitas das tabuletas achadas por arqueólogos foram preservadas porque foram tostadas durante os ataques incendiários de exércitos inimigos, contra os edifícios nos quais as tabuletas eram mantidas. A escrita cuneiforme foi adotada subsequentemente pelos acadianos, babilônicos, elamitas, hititas e assírios e adaptada para escrever em seus próprios idiomas; foi extensamente usada na Mesopotâmia durante aproximadamente 3 mil anos, apesar da natureza silábica do manuscrito (como foi estabelecido pelos sumérios) não ser intuitiva aos falantes de idiomas semíticos. Antes da descoberta da civilização Suméria, o uso da escrita cuneiforme apesar das dificuldades levou muitos filólogos a suspeitar da existência de uma civilização precursora à babilônica. A sua invenção ficou a dever-se às necessidades de administração dos palácios e dos templos (cobrança de impostos, registro de cabeças de gado, medidas de cereal, etc.). O registro mais antigo até agora encontrado data do século XIV a.C. e está escrito em símbolos cuneiformes da língua acadiana. O pedaço de barro escrito foi achado em Jerusalém por arqueólogos israelitas. O último documento registrado em escrita cuneiforme da sociedade da Mesopotâmia é um almanaque astronômico datado de 75 d.C., onde estão anotados os movimentos dos astros mês a mês. (pt) 楔形文字(英文:Cuneiform)是源於底格里斯河和幼發拉底河流域(两河文明时期)的古老文字,約公元前3200年左右由蘇美爾人(Sumerians)發明,是世界上最早的文字之一。在其約3000年的歷史中,楔形文字由最初的象形文字系統,字形結構逐漸簡化和抽象化,文字數目由青銅時代(Bronze Age)早期的約1000個,減至青銅時代後期約400個。已被发现的楔形文字多写于泥板上,少数写于石头、金属或蜡板上。书吏使用削尖的芦苇杆或木棒在软泥板上刻写,软泥板经过晒或烤后变得坚硬,不易变形。 楔形文字被許多古代文明用來書寫其語言,但這些語言之間並不一定屬於相同關聯的語系,例如西臺人和波斯帝國同樣採用楔形文字,但這兩個語言是與蘇美語無關的印歐語系。另外阿卡德人雖然也採用楔形文字做為書寫工具,但阿卡德語和蘇美語差異相當多。由於多在泥板上刻畫,所以線條筆直形同楔形,使用蘆葦桿或木棒來壓印在泥板上來方便書寫,因此文字筆畫大都為具三角形的線條,而字形也隨著文明演變,逐渐由多變的象形文字统一固定為音節符號。 英語的cuneiform源於拉丁语,是cuneus(楔子)和forma(形状)两个单词构成的复合词,而阿拉伯人则称之为“الخط المسماري‎”(al-khaṭṭ al-mismārī,意思是“钉头文字”)。 (zh) Клинопис — лого-силабічне письмо, яке використовували для запису мов стародавнього Межиріччя. (uk)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Xerxes_Cuneiform_Van.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink https://archive.org/details/archaeologyofcun00sayc http://cuneiform.library.cornell.edu/collections http://www.sumerisches-glossar.de/ https://cuneiform.neocities.org/CWT/CWT.html https://www.asor.org/anetoday/2022/10/cuneiform-wide-web https://cdli.ucla.edu https://archive.org/details/bub_gb_4CYXAAAAYAAJ/page/n54 https://archive.org/details/isbn_9780195079937/page/146 https://archive.org/stream/archaeologyofcun00sayc%23page/n7/mode/2up https://archive.org/stream/bub_gb_ngBAeGomz98C%23page/n1/mode/2up https://archive.org/stream/jstor-25581217/25581217%23page/n1/mode/2up https://babel.hathitrust.org/cgi/pt%3Fid=hvd.32044052784154;view=1up;seq=7 https://books.google.com/books%3Fid=1C4NKp4zgIQC https://findingaids.library.columbia.edu/ead/nnc-rb/ldpd_13504676 http://www.jhu.edu/ice/BorgerMZ/BorgerMZ.html https://www.unicode.org/charts/PDF/U12000.pdf https://www.unicode.org/charts/PDF/U12400.pdf https://cdli.ucla.edu/pubs/cdlj/2021/cdlj2021_001.html
dbo:wikiPageID 350137 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 135683 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1124170191 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Cambyses_II dbr:Capital_letter dbr:Carsten_Niebuhr dbr:Proto-Cuneiform dbr:Proto-Elamite dbr:Proto-cuneiform dbr:Publication dbr:Rome dbr:Rosetta_Stone dbr:Royal_Asiatic_Society_of_Great_Britain_and_Ireland dbr:Sanskrit dbr:Sargon_of_Akkad dbr:Elamite_cuneiform dbr:Enmerkar_and_the_Lord_of_Aratta dbr:List_of_cuneiform_signs dbr:Near_East dbr:Behistun_Inscription dbr:Behistun_inscription dbr:Black_Pharaoh dbr:Blau_Monuments dbr:Antiochus_I_Soter dbr:Antiochus_cylinder dbr:Antoine-Jean_Saint-Martin dbr:Antoine_Isaac_Silvestre_de_Sacy dbr:Anton_Deimel dbr:Antonio_de_Gouvea dbr:Aramaic dbc:Sumerian_language dbr:History_of_writing dbr:Hittite_language dbr:Homophone dbr:Hormuzd_Rassam dbr:Hurrian_language dbr:Hystaspes_(father_of_Darius_I) dbr:Persepolis dbr:Persia dbr:Persian_language dbr:René_Labat_(assyriologist) dbr:Rimush dbc:Hittite_language dbc:Hurro-Urartian_languages dbc:Old_Persian_language dbr:Cuneiform_(Unicode_block) dbr:Cuneiform_Digital_Library_Initiative dbr:Cuneiform_Numbers_and_Punctuation dbr:DNa_inscription dbr:Ugarit dbr:Unicode dbr:University_of_Pennsylvania_Museum_of_Archaeology_and_Anthropology dbr:Ur dbr:Ur-Nammu dbr:Urartian_language dbr:Uruk dbr:Venice dbr:Decipherment dbr:Determinative dbr:Dominique_Charpin dbr:East_Semitic_languages dbr:Letterform dbr:List_of_museums_of_ancient_Near_Eastern_art dbr:Proto-cuneiform_numerals dbr:Proto-writing dbr:Common_Era dbr:Ancient_Near_East dbc:Luwian_language dbr:Aniran dbr:Geoffrey_Sampson dbr:NIN_(cuneiform) dbr:Pictogram dbr:Ugaritic dbr:Vorderasiatisches_Museum_Berlin dbr:Christian_Lassen dbr:Clay dbr:Code_of_Hammurabi dbr:Egypt-Mesopotamia_relations dbr:Egyptian_hieroglyphs dbr:Elamite_language dbr:Enmebaragesi dbr:French_Revolution dbr:Friedrich_Münter dbr:Georg_Friedrich_Grotefend dbr:GigaMesh_Software_Framework dbr:Gilgamesh dbr:Girsu dbr:Glyph dbr:Thomas_Hyde dbr:Phonological dbr:Aramaic_language dbr:Liberty_Fund dbr:Library_of_Ashurbanipal dbr:Linear_Elamite dbr:Louvre dbr:Lugal-dalu dbr:Lugal-zage-si dbr:Lugalzagesi dbr:Luwian_language dbr:MUNUS_(Sumerogram) dbr:Cambyses_I dbr:Shiraz dbr:Shulgi dbr:Sin_(mythology) dbr:Sippar dbr:Sir_Henry_Rawlinson,_1st_Baronet dbr:Stele dbr:Computer_science dbr:Kudurru dbr:Babylonian_language dbr:Palaic_language dbr:Parthian_language dbr:Stylus dbr:19th_century dbr:Austen_Henry_Layard dbr:Avesta dbr:Avestan dbr:Babylon dbr:Babylonia dbc:4th-millennium_BC_establishments dbr:British_Museum dbr:Bronze_Age dbr:Agglutination dbc:Obsolete_writing_systems dbr:Tiglath-Pileser_I dbr:Transliteration dbr:Typographic_ligature dbr:UCLA dbr:Ductus_(linguistics) dbr:Giosafat_Barbaro dbr:Göttingen_Academy_of_Sciences_and_Humanities dbr:Iron_Age dbr:Early_Bronze_Age_II dbr:Julius_Oppert dbr:Logogram dbr:Abu_Salabikh dbr:Achaemenid_Empire dbr:Akkadian_Empire dbr:Akkadian_language dbr:Al-Hasakah dbr:Alalakh dbr:Alphabet dbr:Akkad_(city) dbc:Akkadian_language dbc:Cuneiform dbr:Cyrus_the_Great dbr:Darius_the_Great dbr:Early_Dynastic_Cuneiform dbr:Ebla dbr:Ama-gi dbr:Amarna_letters dbr:Esagila dbr:Eugène_Burnouf dbr:First_Babylonian_Dynasty dbc:History_of_writing dbr:Achaemenid dbr:Nimintabba dbr:Nimrud dbr:Nineveh dbr:Nippur dbr:Parsis dbr:Parthian_Empire dbc:Elamite_language dbr:Caylus_vase dbr:Edward_Hincks dbr:Grapheme dbr:Hittite_cuneiform dbr:Journal_of_Cuneiform_Studies dbr:Kiln dbr:Text_corpus dbr:Pietro_Della_Valle dbr:Royal_Asiatic_Society dbr:Hammurabi dbr:Hattusa dbr:Hieratic dbr:Iran dbr:Iraq dbr:Islamic_Golden_Age dbr:Istanbul_Archaeology_Museums dbr:Jean_Chardin dbr:Jemdet_Nasr dbr:Jemdet_Nasr_period dbr:Babylonokia dbc:Ugaritic_language_and_literature dbr:Tell_Brak dbr:Dūr-Katlimmu dbr:Zoroastrianism dbr:Sociology_in_medieval_Islam dbr:Stela dbr:Archibald_Sayce dbr:Ashurbanipal dbr:Assur dbr:Assurbanipal dbr:Assyria dbr:Assyrian_conquest_of_Egypt dbr:Abjad dbr:Accusative_case dbr:Champollion dbr:Khafajah dbr:Lagash dbr:Latin dbr:Sumer dbr:Sumerian_language dbr:Susa dbr:Taharqa dbr:Eblaite_language dbr:Edwin_Norris dbr:Egyptian_hieroglyph dbr:Jean-Jacques_Glassner dbr:Yale_Babylonian_Collection dbr:Writing_system dbr:Winkelhaken dbr:Dingir dbr:Assyriology dbr:Awan_dynasty dbr:Mari,_Syria dbr:Bulla_(seal) dbr:Cabinet_des_Médailles dbc:1st-century_disestablishments dbr:Philologist dbr:Humanities dbr:Darius_I_of_Persia dbr:Emphatic_series dbr:Kshatriya dbr:Mesopotamia dbr:Middle_Persian dbr:Naqsh-e_Rostam dbr:Naram-Sin_of_Akkad dbr:National_Museum_of_Iraq dbr:Nuzi dbr:Old_Japanese dbr:Old_Persian dbr:Old_Persian_cuneiform dbr:Rassam_cylinder dbc:Writing_systems_of_Asia dbr:Second_millennium_BC dbr:Semitic_languages dbr:British_East_India_Company dbr:Xerxes_I dbr:Xerxes_I's_inscription_at_Van dbr:King_of_Sumer_and_Akkad dbr:Oluf_Gerhard_Tychsen dbr:Uruk_period dbr:Logographic dbr:Ilah dbr:Road_junction dbr:Neolithic dbr:Syllabogram dbr:Pahlavi_script dbr:Syllabary dbr:Phragmites dbr:Khorsabad dbr:Sumerogram dbr:𒀭 dbr:𒂍 dbr:𒂗 dbr:𒆠 dbr:𒌋 dbr:Satrap dbr:Ugaritic_alphabet dbr:Kassite dbr:Babylonian_cuneiform dbr:Neo-Assyrian dbr:Invention_of_writing dbr:Ur_III dbr:Drehem dbr:Elamite dbr:Sassanid_dynasty dbr:Short_chronology_timeline dbr:E-zida dbr:Aramaean_alphabet dbr:Assyriologist dbr:Behistun_inscriptions dbr:Xerxes_I_of_Persia dbr:Arsacid dbr:Fara_period dbr:Short_chronology dbr:William_Henry_Fox_Talbot dbr:Alphabetic_writing dbr:R._Borger dbr:Sumerian_script dbr:A._Falkenstein dbr:Development_of_writing dbr:Hieroglyphics dbr:Kanesh dbr:Paul_Émile_Botta dbr:Sir_Thomas_Herbert dbr:O._Neugebauer dbr:Anquetil-Duperron dbr:Isin-Larsa dbr:Zend_Avesta dbr:Roman_era dbr:Wikt:𒀉 dbr:Wikt:𒅆 dbr:Wikt:𒇻 dbr:Wikt:𒈗 dbr:File:AO_5477_(photograph_and_transcription).jpg dbr:Wikt:𒌵 dbr:Wikt:𒂍 dbr:Wikt:𒄑 dbr:Wikt:𒀭 dbr:File:BLANK_ICON.png dbr:File:Behistun_inscription_reliefs.jpg
dbp:align left (en) right (en)
dbp:caption "Antiochus, King, Great King, King of multitudes, King of Babylon, King of countries" (en) Antiochus I Soter with titles in Akkadian on the cylinder of Antiochus: (en) Babylonian tablets of the time of Hammurabi . (en) Clay bulla and tokens, 4000–3100 BC, Susa (en) DNimintabba.............. "For Nimintabba"20px (en) E a ni.......................... "her Temple"20px (en) The regnal name "Lugal-dalu" in archaic linear script circa 2500 BC, and the same name stylized with standard Sumero-Akkadian cuneiform . (en) LUGAL URIM KI ma... "King of Ur" (en) LUGAL ki en............... "King of Sumer" (en) NIN-a-ni..................... "his Lady", (en) NITAH KALAG ga...... "the mighty man"20px (en) Numerical tablet, 3500-3350 BC , Khafajah (en) The Babylonian king Hammurabi still used vertical cuneiform circa 1750 BC. (en) Pre-cuneiform tags, with drawing of goat or sheep and number , Al-Hasakah, 3300–3100 BC, Uruk culture (en) SHUL-GI.................... "Shulgi" (en) Wedge-tipped stylus for clay tablets (en) The Antiochus cylinder, written by Antiochus I Soter as great king of kings of Babylon, restorer of gods E-sagila and E-zida, circa 250 BC. Written in traditional Akkadian . (en) gi ki URI ke................. "and Akkad", (en) mu na DU................... "he built" (en) Trilingual cuneiform inscription of Xerxes I at Van Fortress in Turkey, written in Old Persian, Elamite and [[#Akkadian_cuneiform (en)
dbp:captionAlign center (en) left (en)
dbp:children None; influenced the shape of Ugaritic and Old Persian glyphs (en)
dbp:date around 3500 B.C. (en)
dbp:direction horizontal (en) vertical (en)
dbp:fam (en)
dbp:footer Old Persian cuneiform syllabary, and the DNa inscription of Darius the Great , in the newly created Old Persian cuneiform. (en) Left: Simplified cuneiform syllabary, in use during the Neo-Assyrian period. The "C" before and after vowels stands for "Consonant". Right: Mesopotamian palace paving slab, c. 600 BC (en) Foundation tablet of king Shulgi , for the Temple of Nimintabba in Ur. ME 118560 British Museum. Inscription "For his Lady Nimintabba, Shulgi the mighty man, King of Ur and King of Sumer and Akkad, has built her Temple": Traditional cuneiforms were written vertically, but modern transcription is based on the "rotated" script adopted in the 2nd millennium BC. (en) Left: Sumero-Akkadian cuneiform syllabary, used by early Akkadian rulers. Right:Seal of Akkadian Empire ruler Naram-Sin , c. 2250 BC. The name of Naram-Sin , appears vertically in the right column. British Museum. These are some of the more important signs: the complete Sumero-Akkadian list of characters actually numbers about 600, with many more "values", or pronunciation possibilities. (en) Sumero-Akkadian cuneiform, either in inscriptions or on clay tablets, continued to be in use, mainly as a phonetical syllabary, throughout the 2nd millennium BC. (en)
dbp:footerAlign center (en)
dbp:header 2 (xsd:integer) (en) Cylinder of Antiochus I (en) Sumero-Akkadian cuneiform syllabary (en) Accounting tokens (en) An example: King Shulgi foundation tablet (en) From linear to angular (en) Neo-Assyrian cuneiform syllabary (en) Old Persian cuneiform syllabary (en)
dbp:image Inscription of Naram-Sin.jpg (en) Sumero-Akkadian cuneiform syllabary.jpg (en) Antiochus I Soter with titles on the cylinder of Antiochus.jpg (en) Accountancy clay envelope Louvre Sb1932.jpg (en) Akkadian syllabary.svg (en) Babylonian tablet .jpg (en) Calame-1.jpg (en) Lugaldalu name archaic and early cuneiform.jpg (en) Mesopotamian palace paving slab REM.JPG (en) Numerical tablet Khafaje OIM A21310.jpg (en) Old Persian cuneiform.jpg (en) Pre-cuneiform tags, Sumer.jpg (en) Foundation tablet Reign of Shulgi From the Temple of Dimtabba in Ur.jpg (en) Tomb of Darius I DNa inscription part II.jpg (en) Votive monument to Hammurabi BM 22454 n01.jpg (en) Foundation tablet Reign of Shulgi From the Temple of Dimtabba in Ur .jpg (en) Cylinder of Antiochus I Soter with translation .jpg (en)
dbp:iso Xsux (en)
dbp:languages dbr:Aramaic dbr:Hittite_language dbr:Hurrian_language dbr:Urartian_language dbr:Elamite_language dbr:Luwian_language dbr:Palaic_language dbr:Akkadian_language dbr:Sumerian_language dbr:Eblaite_language dbr:Old_Persian
dbp:perrow 2 (xsd:integer) 3 (xsd:integer)
dbp:sample Xerxes_Cuneiform_Van.JPG (en)
dbp:time to (en)
dbp:totalWidth 170 (xsd:integer) 270 (xsd:integer) 400 (xsd:integer) 450 (xsd:integer)
dbp:type dbr:Logographic
dbp:typedesc and syllabary (en)
dbp:unicode (en) U+12000 to U+123FF Cuneiform (en) U+12400 to U+1247F Cuneiform Numbers and Punctuation (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Abbr dbt:Anchor dbt:Authority_control dbt:Block_indent dbt:Blockquote dbt:Circa dbt:Citation dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_journal dbt:Clarify dbt:Clear dbt:Cn dbt:Contains_special_characters dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Doi dbt:Further dbt:IPAc-en dbt:ISBN dbt:Incomplete_list dbt:Main dbt:Multiple_image dbt:NoteFoot dbt:NoteTag dbt:Other_uses dbt:Portal dbt:Refbegin dbt:Refend dbt:Reflist dbt:Respell dbt:Rp dbt:Script dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Use_mdy_dates dbt:Wikibooks dbt:Wikt-lang dbt:Infobox_writing_system dbt:Lang-akk dbt:Unicode_chart_Cuneiform_Numbers_and_Punctuation dbt:Unicode_chart_Early_Dynastic_Cuneiform dbt:Unicode_chart_Sumero-Akkadian_Cuneiform dbt:Cuneiform dbt:JSTOR dbt:List_of_writing_systems dbt:Ancient_Mesopotamia
dcterms:subject dbc:Sumerian_language dbc:Hittite_language dbc:Hurro-Urartian_languages dbc:Old_Persian_language dbc:Luwian_language dbc:4th-millennium_BC_establishments dbc:Obsolete_writing_systems dbc:Akkadian_language dbc:Cuneiform dbc:History_of_writing dbc:Elamite_language dbc:Ugaritic_language_and_literature dbc:1st-century_disestablishments dbc:Writing_systems_of_Asia
rdf:type owl:Thing dbo:RecordLabel
rdfs:comment Η σφηνοειδής γραφή είναι το αρχαιότερο γνωστό σύστημα γραφής στον κόσμο, το οποίο χαρακτηρίζεται από τους χαρακτήρες σε σχήμα σφήνας στις πήλινες πλακέτες που χρησιμοποιούνταν για την γραφή του, με τη χρήση ενός αμβλέος καλαμιού ως . (el) Kojnoskribo estas skriboformo elpensita en Sumero ĉirkaŭ 3500 a. K. Ĝi estis skribita premante per eltranĉita kano (kalamo) sur mola argila tabuleto, kiun poste oni bakis, kaj kiu iĝis tiel preskaŭ nedetruebla kiel ŝtono (tial multaj skribaj dokumentoj estis poste retrovitaj de arkeologoj). La sistemo estis komence bildsimbola kaj ideograma, sed estinte poste uzita de la aliaj, tute malsimilaj, lingvoj de la regiono — akada lingvo, persa lingvo, urarta lingvo — ĝi fariĝis pli fonetika (silaba aŭ eĉ fonema). (eo) Foirm scríbhneoireachta a bhíodh in úsáid ar fud an mheánoirthir ar feadh 3,000 bliain go dtí timpeall an 1ú céad RC. Díorthaíodh ar dtús ó phicteagraim é, ach de réir a chéile sheas na siombailí d'fhocail, siollaí is gnéithe foghraíochta. Scríobhadh na samplaí is luaithe ó bharr go bun, ach níos déanaí cuireadh na siombailí ar a dtaobhanna is scríobhadh ó chlé go deas iad. Ar dtús is i bhfoirm múnluithe ar chré bhog le stíleas a bhíodh na siombailí, ach níos déanaí scríobhadh ar dhromchlaí crua iad. Níor léadh na scríbhinní seo arís go dtí an 19ú céad. (ga) 쐐기 문자(cuneiform) 또는 설형 문자(楔形文字)는 수메르인들이 기원전 3000년경부터 사용했던 상형문자로, 현재 기록/발굴 중 가장 최초의 문자이다. 시간이 지나면서 상형 문자적인 요소는 줄어들고 점점 추상화되었다. 쐐기문자는 점토판에 썼으며, 첨필(스타일러스)이라고 부르는 갈대 가지로 만들었다. 첨필 끝을 뾰족하게 만들어 썼다. 수메르 문자는 아카드어, , 엘람어, 히타이트어(그리고 루비아어), 후르리어에도 쓰였으며, 고대 페르시아어와 우가리트 문자에도 영향을 미쳤다. (ko) 楔形文字(くさびがたもじ、せっけいもじ)とは、メソポタミア文明で使用されていた古代文字である。 筆記には水で練った粘土板に、葦を削ったペンが使われた。最古の出土品は紀元前3400年にまで遡ることができる。文字としては人類史上最も古いものの一つであり、古さでは紀元前3200年前後から使われていた古代エジプトの象形文字に匹敵すると言われている。 (ja) Кли́нопись — наиболее ранняя из известных систем письма. Форму письма во многом определил писчий материал — глиняная табличка, на которой, пока глина ещё мягкая, деревянной палочкой для письма или заострённым тростником выдавливали знаки; отсюда и «клинообразные» штрихи. Большая часть клинописных систем письма восходит к шумерскому (через аккадскую). В позднем бронзовом веке и в эпоху античности существовали системы письма, внешне похожие на аккадскую клинопись, но иного происхождения (угаритское письмо, кипро-минойское письмо, персидская клинопись). (ru) 楔形文字(英文:Cuneiform)是源於底格里斯河和幼發拉底河流域(两河文明时期)的古老文字,約公元前3200年左右由蘇美爾人(Sumerians)發明,是世界上最早的文字之一。在其約3000年的歷史中,楔形文字由最初的象形文字系統,字形結構逐漸簡化和抽象化,文字數目由青銅時代(Bronze Age)早期的約1000個,減至青銅時代後期約400個。已被发现的楔形文字多写于泥板上,少数写于石头、金属或蜡板上。书吏使用削尖的芦苇杆或木棒在软泥板上刻写,软泥板经过晒或烤后变得坚硬,不易变形。 楔形文字被許多古代文明用來書寫其語言,但這些語言之間並不一定屬於相同關聯的語系,例如西臺人和波斯帝國同樣採用楔形文字,但這兩個語言是與蘇美語無關的印歐語系。另外阿卡德人雖然也採用楔形文字做為書寫工具,但阿卡德語和蘇美語差異相當多。由於多在泥板上刻畫,所以線條筆直形同楔形,使用蘆葦桿或木棒來壓印在泥板上來方便書寫,因此文字筆畫大都為具三角形的線條,而字形也隨著文明演變,逐渐由多變的象形文字统一固定為音節符號。 英語的cuneiform源於拉丁语,是cuneus(楔子)和forma(形状)两个单词构成的复合词,而阿拉伯人则称之为“الخط المسماري‎”(al-khaṭṭ al-mismārī,意思是“钉头文字”)。 (zh) Клинопис — лого-силабічне письмо, яке використовували для запису мов стародавнього Межиріччя. (uk) الكتابة المسمارية هي طريقة كتابة تتم بالنقش تم استعمالها لكتابة عدة لغات منها السومرية والاكدية، وهي طريقة تعتمد على النقش بينما ظهرت في مصر في حقبة زمنية لاحقة قريبة طريقة كتابة تعتمد على الخطوط اللينة وتسمى الهيراطيقية المصرية. إنّ طريقة الكتابة المسمارية هي ثاني اقدم طريقة للكتابة تم رصد استعمالها من القدماء (بعد الكتابة التصويرية). وهي نوع من الكتابة تنقش فوق ألواح الطين والحجر والشمع والمعادن وغيرها. وهذه الكتابة كانت متداولة لدى الشعوب القديمة بجنوب غرب آسيا. (ar) L'escriptura cuneïforme és un dels primers sistemes d'escriptura coneguts. Va ser creat pels sumeris cap al 3150 aC. És un tipus d'escriptura logogràfica –encara que en derivarien formes o mixtes– i els grafemes utilitzats eren principalment ideogrames, amb alguns pictogrames o signes esquemàtics derivats d'aquells. El sistema de signes havia derivat d'un sistema de fitxes d'origen neolític –uns 8500 aC– utilitzades en la mateixa àrea fins a l'aparició de l'escriptura. (ca) Pojem klínové písmo znamená způsob zápisu, styl psaní znaků starověkých písem, určený prostředky dostupnými ve starověké Mezopotámii, tj. hlínou a rákosem. Neoznačuje žádnou konkrétní sadu znaků, jako např. latinka nebo alfabeta. Znaky byly standardně psané, vytlačované rákosovým pisátkem do hlíny, nejčastěji ve formě hliněných tabulek, která mohla být kvůli trvanlivosti následně vypálena. K vypálení také došlo často nechtěně, když byla města vypálena nepřátelskými vojsky, což pro dnešní archeologii znamená uchování mnoha klínopisných textů, které by se jinak nezachovaly. (cs) Als Keilschrift bezeichnet man ein vom 34. Jahrhundert v. Chr. bis mindestens ins 1. Jahrhundert n. Chr. benutztes Schriftsystem, das im Vorderen Orient zum Schreiben mehrerer Sprachen verwendet wurde. Die Bezeichnung beruht auf den Grundelementen der Keilschrift: waagrechten, senkrechten und schrägen Keilen. Typische Textträger sind Tontafeln, die durch das Eindrücken eines Schreibgriffels in den weichen Ton beschrieben wurden. (de) Cuneiform is a logo-syllabic script that was used to write several languages of the Ancient Middle East. The script was in active use from the early Bronze Age until the beginning of the Common Era. It is named for the characteristic wedge-shaped impressions (Latin: cuneus) which form its signs. Cuneiform was originally developed to write the Sumerian language of southern Mesopotamia (modern Iraq). Cuneiform is the earliest known writing system. (en) El cuneiforme es uno de los sistemas de escritura más longevos en la historia de la humanidad, con una tradición de más de tres milenios, desde finales del cuarto milenio a. C. hasta el primer siglo después de Cristo. Se utilizó a lo largo de los milenios para expresar varios idiomas —sumerio, acadio, e hitita son sólo los tres que más textos transmitieron a la posteridad— en un área geográfica que corresponde al Próximo Oriente s.l. es decir desde el Levante y la Anatolia en el oeste hasta el Irán y el Asia Central en el este, y desde el Cáucaso en el norte hasta la Península arábiga en el sur.​ (es) Idazkera kuneiformea arrasto arkeologikoak dituen idazkera motarik zaharrena dela onartuta dago (hala ere, berriki eginiko indusketetan, ustez kuneiformea baino idazkera zaharragoan idatzita dauden Antzinako Egiptoko taulatxo batzuk aurkitu dira; hala ere, datu hori baieztatzeke dago). Sumertarrek K.a. IV. milurtekoaren amaieran sortu zuten, piktograma sistematzat. Denbora aurrera joan ahala, irudikapen piktorikoak sinpleagoak eta abstraktuagoak bihurtu ziren, idazkera kuneiformea eratzeraino. (eu) Aksara paku adalah salah satu jenis tulisan kuno berbentuk paku yang dituliskan di atas lempengan tanah liat. Kata "aksara paku" merupakan terjemahan harfiah dari bahasa Latin, cuneus yang berarti 'baji' atau 'paku' dan forma yang berarti "bentuk". Dengan demikian, aksara paku merupakan sebuah tulisan kuno yang menggunakan "huruf paku". Tulisan ini tergolong sebagai tulisan yang rumit dan diduga hanya digunakan oleh orang-orang tertentu. Aksara paku berkembang di daerah Sumer (nama kuno untuk Mesopotamia selatan yang sekarang berada di Irak selatan, dekat Teluk Persia). Diduga, tulisan ini telah digunakan oleh orang-orang Sumer sekitar tiga ribu tahun sebelum Masehi, hampir sezaman dengan Hieroglif yang berkembang di Mesir. Pada praktiknya yang paling awal, aksara paku diduga digunakan unt (in) L'écriture cunéiforme est un système d'écriture mis au point en Basse Mésopotamie autour de 3200 av. J.-C., qui s'est par la suite répandu dans tout le Proche-Orient ancien, avant de disparaître dans les premiers siècles de l'ère chrétienne. Au départ pictographique et linéaire, la graphie de cette écriture a progressivement évolué vers des signes constitués de traits terminés en forme de « coins » ou « clous » (latin cuneus), auxquels elle doit son nom, « cunéiforme », qui lui a été donné aux XVIIIe et XIXe siècles. Cette écriture se pratique par incision à l'aide d'un calame sur des tablettes d'argile, ou sur une grande variété d'autres supports. (fr) La scrittura cuneiforme è un sistema di scrittura che si eseguiva con uno stilo, imprimendo sull'argilla particolari segni composti da brevi incisioni a forma piramidale e appuntita, che possono ricordare dei chiodini o dei cunei, da cui appunto deriva la definizione di scrittura cuneiforme. (it) Pismo klinowe – jedna z najstarszych na świecie odmian pisma, powstała na Bliskim Wschodzie, stworzona najprawdopodobniej przez Sumerów ok. 3500 lat p.n.e. Nazwa pochodzi od kształtu znaków odciskanych na glinianych tabliczkach za pomocą kawałka trzciny. Pierwotnie było złożone z przedstawień rysunkowych, które wyobrażały przedmioty albo jeden charakterystyczny ich element, a przy bardziej abstrakcyjnych pojęciach – kompozycje symboliczne. Na początku system był całkowicie ideograficzny (obrazkowy). Każdy znak miał znaczenie podstawowe, do którego dochodziły znaczenia poboczne. (pl) Het spijkerschrift is een schrift dat zich tussen 3300 en 2900 voor Christus ontwikkelde vanuit een protoschrift, het proto-spijkerschrift, in het zuiden van Mesopotamië, in het land van Soemer, in het huidige Irak. Daardoor is het Soemerisch de oudste bewaard gebleven taal van het oude Nabije Oosten. Het spijkerschrift werd geschreven op kleitabletten, waarop men met een rietstengel wig- en spijkervormige inkepingen maakte. Een specifieke combinatie van inkepingen vormt één spijkerschriftteken, ook wel spijker genaamd. Zo'n teken is een simplificatie van een pictogram of een ideogram. Na verloop van tijd waren er 1000 verschillende spijkers in gebruik. Later daalde dit aantal tot zo'n 400. (nl) A escrita cuneiforme é a designação geral dada a certos tipos de escrita feitas com auxílio de objetos em formato de cunha. É juntamente com os hieróglifos egípcios, o mais antigo tipo conhecido de escrita, tendo sido criado pelos sumérios cerca de 3 200 a.C. Inicialmente a escrita representava formas do mundo (pictogramas), mas por praticidade as formas foram se tornando mais simples. O registro mais antigo até agora encontrado data do século XIV a.C. e está escrito em símbolos cuneiformes da língua acadiana. O pedaço de barro escrito foi achado em Jerusalém por arqueólogos israelitas. (pt) Kilskrift kallas den ord- och stavelseskrift som var det vanligaste skriftsystemet i Främre Orienten under perioden från cirka 3200 f.Kr. till cirka 75 e.Kr och som skrevs med kilformade tecken, oftast på lertavlor. Skriften användes i Mesopotamien av bland andra sumerer, babylonier, kaldéer, assyrier, araméer, elamiter och hettiter för att skriva sina olika språk och bredde ut sig över stora delar av Främre Asien, och Mindre Asien. Dessutom användes lertavlorna ännu för den kretensisk-minoiska skriften och i det förhistoriska Grekland. (sv)
rdfs:label Cuneiform (en) كتابة مسمارية (ar) Escriptura cuneïforme (ca) Klínové písmo (cs) Keilschrift (de) Σφηνοειδής γραφή (el) Kojnoskribo (eo) Escritura cuneiforme (es) Idazkera kuneiforme (eu) Dingchruthach (ga) Aksara paku (in) Cunéiforme (fr) Scrittura cuneiforme (it) 楔形文字 (ja) 쐐기 문자 (ko) Spijkerschrift (nl) Pismo klinowe (pl) Escrita cuneiforme (pt) Клинопись (ru) Kilskrift (sv) Клинопис (uk) 楔形文字 (zh)
rdfs:seeAlso dbr:Proto-cuneiform dbr:List_of_cuneiform_signs dbr:History_of_writing
owl:sameAs http://d-nb.info/gnd/4163552-8 wikidata:Cuneiform dbpedia-af:Cuneiform dbpedia-als:Cuneiform dbpedia-ar:Cuneiform http://ast.dbpedia.org/resource/Escritura_cuneiforme dbpedia-az:Cuneiform http://ba.dbpedia.org/resource/Шына_яҙыу dbpedia-bar:Cuneiform dbpedia-be:Cuneiform dbpedia-bg:Cuneiform http://bn.dbpedia.org/resource/কীলকাকার_লিখন_পদ্ধতি dbpedia-br:Cuneiform http://bs.dbpedia.org/resource/Klinasto_pismo dbpedia-ca:Cuneiform http://ceb.dbpedia.org/resource/Cuneiform http://ckb.dbpedia.org/resource/نووسینی_بزماری dbpedia-cs:Cuneiform http://cv.dbpedia.org/resource/Савăл_çырулăхĕ dbpedia-cy:Cuneiform dbpedia-da:Cuneiform dbpedia-de:Cuneiform dbpedia-el:Cuneiform dbpedia-eo:Cuneiform dbpedia-es:Cuneiform dbpedia-et:Cuneiform dbpedia-eu:Cuneiform dbpedia-fa:Cuneiform dbpedia-fi:Cuneiform dbpedia-fr:Cuneiform dbpedia-fy:Cuneiform dbpedia-ga:Cuneiform dbpedia-gl:Cuneiform dbpedia-he:Cuneiform http://hi.dbpedia.org/resource/अंकन_(लिपि) dbpedia-hr:Cuneiform dbpedia-hu:Cuneiform http://hy.dbpedia.org/resource/Սեպագիր dbpedia-id:Cuneiform dbpedia-is:Cuneiform dbpedia-it:Cuneiform dbpedia-ja:Cuneiform http://jv.dbpedia.org/resource/Cuneiform dbpedia-ka:Cuneiform dbpedia-kk:Cuneiform http://kn.dbpedia.org/resource/ಕ್ಯುನಿಫಾರಂ_ಲಿಪಿ dbpedia-ko:Cuneiform dbpedia-ku:Cuneiform dbpedia-la:Cuneiform http://li.dbpedia.org/resource/Nagelsjrif http://lt.dbpedia.org/resource/Dantiraštis http://lv.dbpedia.org/resource/Ķīļu_raksts http://mg.dbpedia.org/resource/Soratra_miendri-pantsika dbpedia-mk:Cuneiform http://ml.dbpedia.org/resource/ക്യൂണിഫോം_ലിപി dbpedia-ms:Cuneiform http://my.dbpedia.org/resource/ကျူနီးဖောင်းစာ dbpedia-nl:Cuneiform dbpedia-nn:Cuneiform dbpedia-no:Cuneiform dbpedia-oc:Cuneiform http://pa.dbpedia.org/resource/ਕੀਲਾਕਾਰ_ਲਿਪੀ dbpedia-pl:Cuneiform dbpedia-pt:Cuneiform dbpedia-ro:Cuneiform dbpedia-ru:Cuneiform dbpedia-sh:Cuneiform dbpedia-simple:Cuneiform dbpedia-sk:Cuneiform dbpedia-sl:Cuneiform dbpedia-sr:Cuneiform dbpedia-sv:Cuneiform dbpedia-sw:Cuneiform http://ta.dbpedia.org/resource/ஆப்பெழுத்து http://tg.dbpedia.org/resource/Хати_мехӣ dbpedia-th:Cuneiform http://tl.dbpedia.org/resource/Kuneiporme dbpedia-tr:Cuneiform dbpedia-uk:Cuneiform http://ur.dbpedia.org/resource/خط_میخنی http://uz.dbpedia.org/resource/Mixxat dbpedia-vi:Cuneiform dbpedia-war:Cuneiform dbpedia-zh:Cuneiform https://global.dbpedia.org/id/3i5bV
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Cuneiform?oldid=1124170191&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Caylus_vase_1762.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Tableta_con_trillo.png wiki-commons:Special:FilePath/Behistun_inscription_reliefs.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cuneiform_tablet-_adm...hunting_dogs,_and_boars_MET_DT847.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Accountancy_clay_envelope_Louvre_Sb1932.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Votive_monument_to_Hammurabi_BM_22454_n01.jpg wiki-commons:Special:FilePath/AO_5477_(photograph_and_transcription).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Antiochus_I_Soter_with_titles_on_the_cylinder_of_Antiochus.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Inscription_of_Naram-Sin.jpg wiki-commons:Special:FilePath/P1150884_Louvre_Uruk_...criture_précunéiforme_AO19936_rwk.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Sumero-Akkadian_cuneiform_syllabary.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Sumerian_26th_c_Adab.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Xerxes_Cuneiform_Van.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Ama-gi.svg wiki-commons:Special:FilePath/Akkadian_syllabary.svg wiki-commons:Special:FilePath/Archaic_cuneiform_tablet_E.A._Hoffman.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Assurbanipal_King_of_...adian_and_Neo-Babylonian_scripts).jpg wiki-commons:Special:FilePath/BLANK_ICON.png wiki-commons:Special:FilePath/Babylonian_tablet_(time_of_Hammurabi,_circa_1800_BCE).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Blau_Monument_British_Museum_86260.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Calame-1.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Chicago_Stone,_side_2...ute_Museum,_University_of_Chicago.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cuneiform_evolution_from_archaic_script.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cuneiform_inscription...ean_Chardin_in_Persepolis_in_1711.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cuneiform_pictographic_signs_(vertical).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cuneiform_sign_EN,_for_Lord_or_Master_(evolution).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cuneiform_writing_Ur.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cylinder_of_Antiochus_I_Soter_with_translation_(Color).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cyrus_cylinder_extract.svg wiki-commons:Special:FilePath/Foundation_tablet_Rei...From_the_Temple_of_Dimtabba_in_Ur.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Foundation_tablet_Rei...le_of_Dimtabba_in_Ur_(horizontal).jpg wiki-commons:Special:FilePath/GigaMesh_Logo.png wiki-commons:Special:FilePath/Grotefend_hypothesize...ure_for_Persepolitan_inscriptions.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Grotefend_translation...inscription_(Old_Persian_version).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Lugaldalu_name_archaic_and_early_cuneiform.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Mesopotamian_palace_paving_slab_REM.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Niebuhr_inscription_1_with_word_for_King.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Niebuhr_inscription_2_with_word_for_King.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Numerical_tablet_Khafaje_OIM_A21310.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Old_Persian_cuneiform.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Pre-cuneiform_tags,_Sumer.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Precuneiform_tablet-AO_29561-IMG_9151-gradient.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Rassam_cylinder_with_...syrian_Conquest_of_Egypt,_643_BCE.jpg wiki-commons:Special:FilePath/SAG.svg wiki-commons:Special:FilePath/Sales_contract_Shuruppak_Louvre_AO3766.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Tomb_of_Darius_I_DNa_inscription_part_II.jpg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Cuneiform
is dbo:academicDiscipline of dbr:Denise_Cocquerillat
is dbo:language of dbr:Sumerian_King_List
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Cuneiform_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Cuneiform_script dbr:Akkadian_cuneiform dbr:Cueniform dbr:Cuneiform_(script) dbr:Cuneiforms dbr:Cunieform dbr:Cuniform dbr:Archaic_cuneiform dbr:ISO_15924:Xsux dbr:Mesopotamian_hieroglyphs dbr:Mesopotamian_script dbr:Xsux dbr:𒈰 dbr:Babylonian_Punctuation dbr:Babylonian_cuneiform dbr:Babylonian_script dbr:Proper_names_of_Babylonia_and_Assyria dbr:Transliterating_cuneiform_languages dbr:Transliteration_of_cuneiform dbr:Assyrian_cuneiform dbr:Sumerian_cuneiform dbr:Arrow-Headed_Characters dbr:Sumerian_script dbr:Sumero-Akkadian_Cuneiform dbr:Sumero-Akkadian_cuneiform dbr:Akkadian_Cuneiform dbr:Decipherment_of_cuneiform dbr:Cuneiform_Inscriptions dbr:Cuneiform_Studies dbr:Cuneiform_studies dbr:Cuneiform_transliteration dbr:Cuneiform_writing dbr:Cuneiscript dbr:Neo-Assyrian_cuneiform dbr:XSUX dbr:Xsux_(script)
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Canaanite_religion dbr:Cary_Graphic_Arts_Collection dbr:Bašmu dbr:Beer_style dbr:Belet-Šuḫnir_and_Belet-Terraban dbr:Pre-Islamic_Arabia dbr:Prehistoric_Asia dbr:Proto-Cuneiform dbr:Proto-Indo-European_language dbr:Protypotherium dbr:Puzrish-Dagan dbr:Pythagoras dbr:Qal'at_al-Bahrain dbr:Queens_of_the_Neo-Assyrian_Empire dbr:Rosemary dbr:Royal_Palace_of_Ugarit dbr:Royal_necropolis_of_Byblos dbr:Rudolf_Ernst_Brünnow dbr:Samaria dbr:Samaria_(ancient_city) dbr:Sardar's_Fortress dbr:Sardarapat,_Armenia dbr:En_(cuneiform) dbr:Enlil-nadin-ahi dbr:Epilepsy dbr:Epithets_of_Inanna dbr:List_of_ancient_dishes dbr:List_of_atheists_in_science_and_technology dbr:List_of_creators_of_writing_systems dbr:List_of_cuneiform_signs dbr:Mummu dbr:Mur_(cuneiform) dbr:Na_(cuneiform) dbr:Ne_(cuneiform) dbr:Near_East dbr:LÚ dbr:Memory_of_the_World_Register_–_Europe_and_North_America dbr:Menostanes dbr:Mes-sanga-Unug dbr:Mesoamerican_writing_systems dbr:Sîn-kāšid dbr:Persepolis_Administrative_Archives dbr:Segoe dbr:Thomas_Fisher_Rare_Book_Library dbr:Bassetki dbr:Behistun_Inscription dbr:Beirut dbr:Bible dbr:David_Borden dbr:Decipherment_of_ancient_Egyptian_scripts dbr:Denise_Cocquerillat dbr:Alla_(Mesopotamian_god) dbr:Allan_MacRae dbr:Allanzu dbr:Annals_of_Sargon_II dbr:Anzû dbr:Apladad dbr:Apodakos dbr:April_1913 dbr:Ar_(cuneiform) dbr:Aram_(region) dbr:Aramaic_Uruk_incantation dbr:Archaeological_looting_in_Iraq dbr:Argishtikhinili_(ancient_city) dbr:History_of_art dbr:History_of_astrology dbr:History_of_books dbr:History_of_cartography dbr:History_of_science_in_early_cultures dbr:History_of_writing dbr:Hittite_language dbr:Hittite_phonology dbr:Hittites dbr:Hormuzd_Rassam dbr:Human_history dbr:Humbaba dbr:Hurrian_foundation_pegs dbr:Hurrian_language dbr:Hyksos dbr:John_Tchicai dbr:Joshua_Hall_McIlvaine dbr:Joy_of_Satan_Ministries dbr:Beveled_rim_bowl dbr:Bi_(cuneiform) dbr:List_of_Mesopotamian_dynasties dbr:List_of_kings_of_Babylon dbr:List_of_languages_by_first_written_accounts dbr:Regula_falsi dbr:Resh dbr:Richard_Dumbrill_(musicologist) dbr:Rimush dbr:Robert_Koldewey dbr:Culture_of_Iraq dbr:Cune_Press dbr:Cuneiform_Digital_Library_Initiative dbr:Cuneiform_bones dbr:Cunt dbr:Cyaxares_II dbr:Cylinder_seal dbr:Cécile_Michel dbr:DAGAL dbr:DNa_inscription dbr:Dadmiš dbr:Udug dbr:Ugarit dbr:Uhub dbr:University_of_Pennsylvania_Museum_of_Archaeology_and_Anthropology dbr:Ur dbr:Ur-Nanshe dbr:Urartian_language dbr:Uruk dbr:Utu dbr:Van,_Turkey dbr:Varzaqan dbr:Venus_tablet_of_Ammisaduqa dbr:Victory_Stele_of_Naram-Sin dbr:Debate_between_bird_and_fish dbr:Decipherment dbr:Detailed_logarithmic_timeline dbr:Dorsal_tarsometatarsal_ligaments dbr:Durand_Stone dbr:Duttur dbr:EN_(cuneiform) dbr:Eanna-shum-iddina_kudurru dbr:East_Semitic_languages dbr:Information_Age dbr:Inshushinak dbr:Invocation dbr:Iš_(cuneiform) dbr:Johann_David_Michaelis dbr:Kuphar dbr:Kur_(cuneiform) dbr:Kushim_(Uruk_period) dbr:KÁ dbr:KÚR dbr:Phaistos_Disc dbr:Poetry dbr:Pomegranate dbr:Timeline_of_ancient_history dbr:Lexical_lists dbr:Liane_Jakob-Rost dbr:Lilu_(mythology) dbr:List_of_inscriptions_in_biblical_archaeology dbr:List_of_medical_roots,_suffixes_and_prefixes dbr:List_of_menhirs dbr:List_of_occult_symbols dbr:List_of_oldest_documents dbr:List_of_poems_by_Ivan_Bunin dbr:Musical_instrument dbr:Pelasgians dbr:Prenomen_(Ancient_Egypt) dbr:Victory_stele_of_Esarhaddon dbr:Proto-city dbr:Proto-writing dbr:Timeline_of_historic_inventions dbr:Timeline_of_prehistory dbr:Timeline_of_religion dbr:Timeline_of_women_in_science dbr:ŠEŠ dbr:Ša dbr:Ši dbr:Šum_(cuneiform) dbr:Ṣur_(cuneiform) dbr:Complaint_tablet_to_Ea-nasir dbr:Coracle dbr:An_(cuneiform) dbr:An_=_Anum dbr:Anatolian_languages dbr:Ancient_Mesopotamian_units_of_measurement dbr:Ancient_Near_East dbr:Ancient_art dbr:Ancient_technology dbr:Meluhha dbr:Meme_(Mesopotamian_goddess) dbr:Ruth_E._Adomeit dbr:Sacred_prostitution dbr:Saghandel dbr:Sakka,_Rif_Dimashq_Governorate dbr:Erra-imitti dbr:Gaṯaru dbr:George_Arthur_Plimpton dbr:Love_magic dbr:Lu_(cuneiform) dbr:NIN_(cuneiform) dbr:Nanaya dbr:Ni_(cuneiform) dbr:Nu_(cuneiform) dbr:Omaha_Public_Library dbr:Miguel_Civil dbr:Uchen_script dbr:Systems_theory dbr:Wife_selling dbr:Mukīl_rēš_lemutti dbr:Salary dbr:Ninti dbr:Ninsun dbr:Pictogram dbr:Qedarites dbr:Qut dbr:Stela_of_Shamshi-Adad_V dbr:Sun_Language_Theory dbr:Vorderasiatisches_Museum_Berlin dbr:Screw_pump dbr:Searches_for_Noah's_Ark dbr:Sebakh dbr:Timeline_of_Middle_Eastern_history dbr:Šulpae dbr:Waldemar_Belck dbr:1760s_in_archaeology dbr:1802_in_archaeology dbr:1835_in_archaeology dbr:1887_in_archaeology dbr:Cilicia dbr:Citadel_of_Aleppo dbr:Clay dbr:Code_of_Hammurabi dbr:Code_of_Ur-Nammu dbr:Edward_Chiera dbr:Egyptian_hieroglyphs dbr:Egyptian–Hittite_peace_treaty dbr:Elam dbr:Elamite_language dbr:Emilio_Sereni dbr:En-hegal dbr:Enakalle dbr:Enlil dbr:Entemena dbr:Epigraphy dbr:Frank_Turner dbr:Fred_Parhad dbr:Friedrich_Cornelius dbr:Fritz_Hommel dbr:Fry's_Planet_Word dbr:Ganjnameh dbr:Gartenfriedhof dbr:Georg_Friedrich_Grotefend dbr:George_Aaron_Barton dbr:George_Smith_(Assyriologist) dbr:Georgia_Guidestones dbr:Gezer dbr:Giants_of_Mont'e_Prama dbr:GigaMesh_Software_Framework dbr:Gilgamesh_flood_myth dbr:Girsu dbr:Gold dbr:Gotarzes_I dbr:Boustrophedon dbr:Mithridates_II_of_Parthia dbr:Mosul_Dam dbr:Museum_für_Kommunikation_Frankfurt dbr:Museum_of_Archeology_and_Ethnology_of_the_University_of_São_Paulo dbr:Museum_of_the_Bible dbr:Music_of_Mesopotamia dbr:Mustafa_Kemal_Atatürk dbr:Mušḫuššu dbr:Mīšaru dbr:Nabonidus dbr:Nammu dbr:Nancy_Sandars dbr:Convolutional_neural_network dbr:Correspondence_of_the_Kings_of_Ur dbr:The_Nabataean_Agriculture dbr:The_Rare_Book_&_Manuscript_Library_(University_of_Illinois_Urbana-Champaign) dbr:Damgalnuna dbr:Dan_(cuneiform) dbr:Erebuni_Museum dbr:La_(cuneiform) dbr:Lady_of_the_Lions dbr:Nintinugga dbr:Open_Richly_Annotated_Cuneiform_Corpus dbr:Oriental_rug dbr:Orthographies_and_dyslexia dbr:Anna_(goddess) dbr:Anne_Claude_de_Caylus dbr:Anshan_(Persia) dbr:Antipatris dbr:Anu dbr:Apkallu dbr:Ara_(goddess) dbr:Archaeology dbr:Arma_(deity) dbr:Arnold_Keppel_(writer) dbr:Battle_of_Siddim dbr:Bernard_M._Levinson dbr:Bert_van_der_Spek dbr:Library_of_Ashurbanipal dbr:Linear_A dbr:Linear_B dbr:Lisin dbr:Louvre_Abu_Dhabi dbr:Ludlul_bēl_nēmeqi dbr:Lugal-dalu dbr:Lugalannatum dbr:Lullaya dbr:Luwian_language dbr:Malek_Jandali dbr:Malgium dbr:Maliya dbr:Bogazköy_Archive dbr:Chinese_character_classification
is dbp:label of dbr:Spiritual_Dimensions
is dbp:language of dbr:Sumerian_King_List
is dbp:script of dbr:Hurrian_language dbr:Urartian_language dbr:Luwian_language dbr:Sumerian_language dbr:Eblaite_language
is dbp:scriptName of dbr:Enlil
is dbp:writing of dbr:Gilgamesh_flood_myth dbr:Standard_of_Ur dbr:Babylonian_Map_of_the_World dbr:Water_clock dbr:Alalakh dbr:Amarna_letter_EA_161 dbr:Amarna_letter_EA_288 dbr:Amarna_letter_EA_35 dbr:Amarna_letter_EA_364 dbr:Amarna_letter_EA_365 dbr:Amarna_letter_EA_367 dbr:Amarna_letter_EA_5 dbr:Amarna_letter_EA_9 dbr:Amarna_letter_EA_362
is gold:hypernym of dbr:EN_(cuneiform) dbr:GAL_(cuneiform)
is rdfs:seeAlso of dbr:Sumerian_language
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Cuneiform