Silk Road (original) (raw)

About DBpedia

Zetaren Bidea Asia eta Europa arteko merkataritza-bide sarea zen. Bidea antzinako Chang'an (gaur egungo Xi'an) Txinako hiriburutik Antakya edo Konstantinopolisera (gaur egungo Istanbul) zihoan. Bere izena eramaten zuen merkatugai nagusitik zetorkion: zeta. Hau Txinan baino ez zen ekoizten eta antzinako Erroman modan zegoen. Hala ere bide beratik beste merkatugai asko eramaten ziren: harri eta metal bitxiak, artile edo liho bezalako oihalak, anbarra, bolia, laka, ongailuak, beira, koralak eta abar. Izena von Richthofen baroiak 1870ean jarri zion: Seidenstrasse (euskaraz: «Zetaren bidea»)

thumbnail

Property Value
dbo:abstract La ruta de la seda era una xarxa de rutes comercials entre Àsia i Europa que s'estenia per més de 8.000 km des de Chang'an (actualment Xi'an) a la Xina, Antioquia a Síria i Constantinoble (actualment Istanbul, Turquia), a les portes d'Europa. Deu el seu nom a la mercaderia més prestigiosa que hi circulava, la seda, la fabricació de la qual era un secret que només els xinesos coneixien, encara que els romans es van convertir en grans afeccionats després de conèixer el secret abans del començament de l'era cristiana mitjançant els parts: aquests van organitzar-ne llavors el comerç. Molts altres productes transitaven aquestes rutes: pedres i metalls preciosos, teles de llana o de lli, ambre, ivori, laca, espècies, vidre, corall, etc. A mitjan segle xix, el geòleg alemany Ferdinand von Richthofen va ser el primer a anomenar ruta de la seda la trama de vies de comunicació que van connectar la immensitat de la zona eurasiàtica. (ca) طريق الحرير (بالصينية التقليدية: 絲綢之路، بالصينية المبسطة: 丝绸之路) هي مجموعة من الطرق المترابطة كانت تسلكها القوافل والسفن وتمرّ عبر جنوب آسيا رابطةً تشآن (والتي كانت تعرف ) في الصين مع أنطاكية في تركيا بالإضافة إلى مواقع أخرى. كان تأثيرها يمتد حتى كوريا واليابان. أخذ مصطلح طريق الحرير من الألمانية (زايدنشتراسه Seidenstraße)، حيث أطلقه عليه الجغرافي الألماني فرديناند فون ريتشهوفن في القرن التاسع عشر. كان لطريق الحرير تأثير كبير على ازدهار كثير من الحضارات القديمة مثل الصينية والحضارة المصرية والهندية والرومانية حتى أنها أرست القواعد للعصر الحديث.يمتد طريق الحرير من المراكز التجارية في شمال الصين حيث ينقسم إلى فرعين شمالي وجنوبي. يمرّ الفرع الشمالي من منطقة بلغار- وعبر شرق أوروبا وشبه جزيرة القرم وحتى البحر الأسود وبحر مرمرة والبلقان ووصولاً للبندقية. أمّا الفرع الجنوبي فيمرّ من تركستان وخراسان وعبر بلاد ما بين النهرين والعراق والأناضول وسوريا عبر تدمر وأنطاكية إلى البحر الأبيض المتوسط أو عبر دمشق وبلاد الشام إلى مصر وشمال أفريقيا. (ar) Hedvábná stezka či Hedvábná cesta (čínsky v českém přepisu S'-čchou-č'-lu, pchin-jinem Sīchóu zhī Lù, znaky 丝绸之路, anglicky Silk Road, německy Seidenstraße) je starověká a středověká trasa vedoucí z východní Asie přes střední Asii do Středomoří. Ve své hlavní větvi spojující čínské město Čchang-an (Si-an) s Malou Asií a Středozemním mořem. Její celková délka po souši a po moři činí asi 8 000 km. Obchod po hedvábné stezce byl důležitým faktorem při rozvoji velkých starověkých civilizací v Číně, Mezopotámii, Persii, Indii a Římské říši a pomohl položit základy moderního světa. Prvním, kdo použil název Hedvábná stezka byl německý zeměpisec baron Ferdinand von Richthofen roku 1877. V roce 2014 byla na seznam světového kulturního dědictví UNESCO zařazena položka „Hedvábná stezka: síť cest v koridoru Čchang-an – Ťan-šan“, která zahrnuje řadu lokalit, budov, archeologických nalezišť na území centrální a západní Číny, Kazachstánu a Kyrgyzstánu. (cs) Ως Δρόμος του Μεταξιού είναι γνωστό το δίκτυο των εμπορικών δρόμων μεταξύ της Κίνας και των κρατών που βρίσκονται στα δυτικά και στα νότια αυτής. Το δίκτυο αυτό απλωνόταν σε ολόκληρη την Ασιατική ήπειρο, με έναρξη την Κίνα και προορισμό την Ινδία, την Περσία και τις περιοχές της Μεσογείου, ενώ παράλληλα, μέσω του Ινδικού Ωκεανού, τα προϊόντα μεταφέρονταν μέσω των θαλάσσιων διαδρομών προς την Ινδοκίνα, την Ινδία, την Αραβική χερσόνησο και τις χώρες της ανατολικής Αφρικής. Ο Δρόμος του μεταξιού υπήρξε το σημαντικότερο εμπορικό δίκτυο από την Αρχαιότητα, μέχρι την σταδιακή εγκατάλειψή του μετά την πτώση της Κωνσταντινούπολης το 1453. Η ονομασία «Δρόμος του Μεταξιού» (στα γερμανικά: Seidenstraße) χρησιμοποιήθηκε επίσημα για πρώτη φορά από τον Γερμανό γεωγράφο , τον 19ο αιώνα. Το όνομα προέρχεται από ένα από τα πιο προσοδοφόρα προϊόντα που διακινούσε η Κίνα, το κινέζικο μετάξι, η εμπορική εκμετάλλευση του οποίου ξεκίνησε σε εντατική μορφή την περίοδο της Δυναστείας των Χαν, μετά τις εξερευνήσεις του Τζαν Τσιάν. Μέσω του Δρόμου του μεταξιού διακινούνταν, μετάξι, μπαχαρικά, γυαλί, πορσελάνη, πολύτιμοι λίθοι και πολλά άλλα είδη πολυτελείας. Μέσω αυτών των διαδρομών έφτασε στους Ευρωπαίους της η γνώση του χαρτιού και της πυρίτιδας από την Κίνα. Η σημασία του Δρόμου του Μεταξιού εκτός από την εμπορική και οικονομική του πλευρά, έχει να κάνει και με την πολιτική επιρροή του όσο και την τεράστια πολιτιστική του σημασία. Κατά μήκος του Δρόμου αναπτύχθηκαν σημαντικοί πολιτισμοί, ενώ αποτέλεσε δίοδο για την εξάπλωση του Βουδισμού στην Κίνα και την Ιαπωνία και του Χριστιανισμού στις ανατολικής περιοχές καθώς και την εξάπλωση του Ισλάμ και την κορύφωση των επιτευγμάτων του . Η απότομη μείωση των εμπορικών συναλλαγών μεταξύ Ανατολής και Δύσης που ακολούθησε την εγκατάσταση της Οθωμανικής Αυτοκρατορίας τον 15ο αιώνα, οδήγησε στην ανάγκη εύρεσης νέων διαδρομών, κάτι που τελικά οδήγησε στην Στις μέρες μας έχουν τεθεί από τη Κίνα σχέδια αναβίωσης του Δρόμου του Μεταξιού δημιουργώντας ένα διευρυμένο σιδηροδρομικό δίκτυο το οποίο θα ενώνει την Κίνα με την Ευρώπη, με στόχο την φτηνότερη διακίνηση εμπορικών αγαθών ή βιομηχανικών προιόντων. (el) Oni nomas silka vojo reton de karavanaj vojoj, tra kiu atingis Eŭropon la ĉina silko en la antikva kaj mezepoko. Ĝi estis solene malfermita dum regado de la partuja Mitridato la 2-a en la jaro -115. La nocio silka vojo estis inventita en 1877 fare de Ferdinand von Richthofen, germana geografo, por indiki la historian fenomenon de Eŭrazia komerco prefere al specifa itinero. Se oni parolas pri la silka vojo, oni pensas kutime pri la ĉefa vojo, kiu kondukis de Xi'an (la tiama ĉefurbo de Ĉinio) tra Lanzhou, kaj ĝis Dunhuang, tie dividiĝis al norda kaj suda itinero ĉirkaŭ la dezerto Takla Makan kaj denove kuniĝis ĉe Kashgar kaj de tie kuris tra Samarkando, Buĥara, Teherano ĝis Antioĥio (hodiaŭ Antakya) al la marbordo de la Mediteranea maro. Oni transportis tra la silka vojo ne nur varojn kiel spicoj, silko, vitraĵo kaj porcelano; sed per la komerco disvastiĝis ankaŭ religioj kaj kulturoj. Tiel atingis budhismo per la silka vojo tra Ĉinio Japanion kaj tie iĝis reganta religio. Ankaŭ kristanismo (el la tiel nomita Nestorianismo) penetris tra la silka vojo ĝis al la tiama ĉefurbo de Ĉinio, kiel hodiaŭ roktabulo dokumentas tion en Xi'an. La kono pri papero kaj pulvoro alvenis en la arabajn landojn per la silka vojo kaj de tie atingis poste Eŭropon. Pro la klimoŝanĝo kaj militoj, sed ĉefe pro la kreskanta signifo de novaj ŝipvojaĝoj post la malkovroj fare de la portugaloj kaj hispanoj, la silka vojo perdis sian gravon post la 15-a jarcento. Nun ĝi iĝis turisma celo. (eo) Als Seidenstraße (chinesisch 絲綢之路 / 丝绸之路, Pinyin Sīchóu zhī Lù – „die Route / Straße der Seide“; mongolisch ᠲᠣᠷᠭᠠᠨ ᠵᠠᠮ Tôrgan Jam; kurz: 絲路 / 丝路, Sīlù, persisch: جاده ابریشم) bezeichnet man ein altes Netz von Karawanenstraßen, dessen Hauptroute den Mittelmeerraum auf dem Landweg über Zentralasien mit Ostasien verband. Die Bezeichnung geht auf den deutschen Geografen Ferdinand von Richthofen zurück, der den Begriff erstmals 1877 verwendete. Auf der antiken Seidenstraße wurde in westliche Richtung hauptsächlich Seide, gen Osten vor allem Wolle, Gold und Silber gehandelt (siehe auch Indienhandel). Nicht nur Kaufleute, Gelehrte und Armeen nutzten ihr Netz, sondern auch Ideen, Religionen und ganze Kulturkreise diffundierten und migrierten auf den Routen von Ost nach West und umgekehrt: hierüber kamen z. B. der Nestorianismus (aus dem spätantiken Römischen Reich) und der Buddhismus (von Indien) nach China. Allerdings wird in der neueren Forschung davor gewarnt, das Handelsvolumen (zumindest auf dem Landweg) und die Verkehrsinfrastruktur der verschiedenen Handelsrouten zu überschätzen. Eine 6400 Kilometer lange Route begann in Xi’an und folgte dem Verlauf der Chinesischen Mauer in Richtung Nordwesten, passierte die Taklamakan-Wüste, überwand das Pamirgebirge und führte über Afghanistan in die Levante; von dort wurden die Handelsgüter dann über das Mittelmeer verschifft. Nur wenige Kaufleute reisten auf der gesamten Route, die Waren wurden eher gestaffelt über Zwischenhändler transportiert. Ihre größte Bedeutung erreichte das Handels- und Wegenetz zwischen 115 v. Chr. und dem 13. Jahrhundert n. Chr. Mit dem allmählichen Verlust römischen Territoriums in Asien und dem Aufstieg Arabiens in der Levante wurde die Seidenstraße zunehmend unsicher und kaum noch bereist. Im 13. und 14. Jahrhundert wurde die Strecke unter den Mongolen wiederbelebt; unter anderen benutzte sie zu der Zeit der Venezianer Marco Polo, um nach Cathay (China) zu reisen. Nach weit verbreiteter Ansicht war die Route einer der Hauptwege, über die Mitte des 14. Jahrhunderts Pestbakterien von Asien nach Europa gelangten und dort den Schwarzen Tod verursachten. In der Gegenwart gibt es unter dem Namen „Neue Seidenstraße“ mehrere Projekte der Volksrepublik China zum Ausbau insbesondere der Verkehrsinfrastruktur im Gebiet der historischen Seidenstraße. (de) La Ruta de la Seda es el nombre con que es conocida desde el siglo XIX,​ una extensa red de rutas comerciales terrestres y marítimas, abiertas por China desde al menos el siglo I a. C., que interconectaban la mayor parte del continente asiático, con terminales en las islas del Sudeste Asiático, el Mediterráneo europeo y la costa oriental africana. Sus diversas rutas comenzaban en la ciudad de Chang'an (actualmente Xi'an), por entonces capital de China, pasando entre otras por Karakórum (Mongolia), el Paso de Khunjerab (China/Pakistán), Susa (Persia), el Valle de Fergana (Tayikistán), Samarcanda (Uzbekistán), Taxila (Pakistán), Antioquía en Turquía, Alejandría (Egipto), Kazán (Rusia) y Constantinopla (actualmente Estambul, Turquía), Grecia, Roma y los territorios islámicos en la península ibérica en el siglo X, así como a Somalia y Etiopía en el África oriental. A partir del siglo XV y especialmente a partir del «descubrimiento» de la existencia de América y sus civilizaciones, y su posterior conquista por las monarquías europeas, se abrieron nuevas rutas a través de los océanos Atlántico y Pacífico, y se introdujeron nuevas mercaderías -en especial la plata americana- en el sistema comercial mundial, que se ensamblaron a la Ruta de la Seda, modificando parcialmente sus recorridos. El auge del Imperio Británico y del comercio de opio, la colonización europea de África y Asia, y la decadencia de China a partir de las Guerras del Opio, llevaron a una pérdida de importancia de la ruta y el comercio intraasiático, hasta comienzos del siglo XXI, cuando el resurgimiento económico del Asia Oriental y especialmente China, dio lugar a la emergencia de la llamada Nueva Ruta de la Seda.​ Durante un tiempo se pensó que el término "Ruta de la Seda" fue creado por el geógrafo alemán Ferdinand Freiherr von Richthofen, quien lo introdujo en el tomo 1 de su obra China. Ergebnisse eigener Reisen und darauf gegründeter Studien (China. Resultados de mis viajes y estudios basados ​​en ellos), publicado en 1877, pero un estudio reciente descubrió que el término se podía encontrar en textos anteriores.​ Debe su nombre a la mercancía más prestigiosa que circulaba por ella, la seda, cuya elaboración era un secreto que solo los chinos conocían. Muchos productos transitaban estas rutas: piedras y metales preciosos (diamantes de Golconda, rubíes de Birmania, jade de China, perlas del golfo Pérsico), telas de lana o de lino, ámbar, marfil, laca, especias, porcelana, vidrio, materiales manufacturados, coral, etc. En junio de 2014, la Unesco eligió un tramo de la Ruta de la Seda como Patrimonio de la Humanidad con la denominación Rutas de la Seda: red viaria de la ruta del corredor Chang’an-Tian-shan. Se trata de un tramo de 5000 kilómetros de la gran red viaria de las Rutas de la Seda que va desde la zona central de China hasta la región de Zhetysu, situada en el Asia Central, incluyendo 33 nuevos sitios en China, Kazajistán y Kirguistán.​ (es) Zetaren Bidea Asia eta Europa arteko merkataritza-bide sarea zen. Bidea antzinako Chang'an (gaur egungo Xi'an) Txinako hiriburutik Antakya edo Konstantinopolisera (gaur egungo Istanbul) zihoan. Bere izena eramaten zuen merkatugai nagusitik zetorkion: zeta. Hau Txinan baino ez zen ekoizten eta antzinako Erroman modan zegoen. Hala ere bide beratik beste merkatugai asko eramaten ziren: harri eta metal bitxiak, artile edo liho bezalako oihalak, anbarra, bolia, laka, ongailuak, beira, koralak eta abar. Izena von Richthofen baroiak 1870ean jarri zion: Seidenstrasse (euskaraz: «Zetaren bidea») (eu) Bealach (bealaí, le fírinne) ársa trádála ó oirthear na Síne go lár na hÁise is an Eoraip. Ón 2ú céad AD chuaigh an bealach is fearr eolas air ó chathair Xi'an thar cheann iartharach an Bhalla Mhóir, ag trasnú soir gaineamhlach iarthar na Síne roimh dhul trí cathair Kashi is thar teorainn (an lae inniu) isteach sa Chirgeastáin agus tríd an Táidsíceastáin, an Úisbéiceastáin, an Afganastáin, an Tuircméanastáin, an Iaráin (ainmneacha nárbh ann dóibh ag an am, ar ndóigh) is trí chathair Hamadān i dtreo Bhagdad, as sin chuig cósta thoir na Meánmhara, nó Iostanbúl i mblianta déanacha an Bhóthair. Mar mhalairt ar shíoda fuair an tSín fíonchaora, cadás, castáin inite, alfalfa is pomagrainítí. Scaip teicneolaíochtaí na Síneach i bpórú leamhan síoda, bruithniú iarainn, déanamh páipéir is uisciú soir don Eoraip ar feadh an Bhóthair. Thug an Bóthar an Búdachas don tSín. Bhí tionchar suntasach ag trádáil an tsíoda ar gheilleagar impireacht na Róimhe, mar dhéantaí íocaíocht le miotail luachmhara. Meastar go raibh cúlchiste óir na Síne níos mó faoi 10 AD ná Eoraip na Meánaoise. Is dócha gur chuir Bóthar an tSíoda le titim na Róimhe. (ga) La route de la soie est un réseau ancien de routes commerciales entre l'Asie et l'Europe, reliant la ville de Chang'an (actuelle Xi'an) en Chine à la ville d'Antioche, en Syrie médiévale (aujourd'hui en Turquie). Elle tire son nom de la plus précieuse marchandise qui y transitait : la soie. La route de la soie était un faisceau de routes, terrestres mais aussi maritimes (et on peut donc parler aussi bien des routes de la soie), par lesquelles transitaient de nombreuses marchandises, ainsi que des techniques, des idées, des religions. Ces routes monopolisèrent les échanges Est-Ouest pendant des siècles. Les plus anciennes traces connues de la route de la soie, comme voie de communication avec les populations de l'Ouest, remontent à « 2000 avant notre ère au moins ». Les Chinois en fixent l'ouverture au voyage de Zhang Qian entre -138 et -126. Mais la route de la soie s'est développée surtout sous la dynastie Han (206 av. J.-C. – 220 apr. J.-C.), en particulier Han Wudi. Elle connut une nouvelle période de développement sous la dynastie Tang (618–907) puis durant la paix mongole, au XIIIe siècle. À partir du XVe siècle, la route de la soie est progressivement abandonnée, l'instabilité des guerres turco-byzantines, puis la chute de Constantinople poussant en effet les Occidentaux à chercher une nouvelle route maritime vers les Indes à travers l'Atlantique. L'abandon de la route de la soie correspond ainsi au début de la période des « Grandes découvertes » durant laquelle les techniques de transport maritime deviennent de plus en plus performantes. Du côté chinois, les empereurs Ming Yongle, puis Ming Xuanzong chargent, à la même époque, l'amiral Zheng He d'expéditions maritimes similaires. (fr) Jalur Sutra (Hanzi tradisional: 絲綢之路; Hanzi sederhana: 丝绸之路; pinyin: sī chóu zhī lù, bahasa Persia راه ابریشم Râh-e Abrisham) adalah sebuah jalur perdagangan melalui Asia yang menghubungkan antara Timur dan Barat dengan dihubungkan oleh pedagang, pengelana, biarawan, prajurit, nomaden dengan menggunakan karavan dan kapal laut, dan menghubungkan Chang'an, Republik Rakyat Tiongkok, dengan Antiokhia, Suriah, dan juga tempat lainnya pada waktu yang bervariasi. Pengaruh jalur ini terbawa sampai ke Korea dan Jepang. Pertukaran ini sangat penting tak hanya untuk pengembangan kebudayaan Cina, India dan Roma namun juga merupakan dasar dari dunia modern. Istilah 'jalur sutra' pertama kali digunakan oleh geografer Jerman pada abad ke-19 karena komoditas perdagangan dari Cina yang banyak berupa sutra. Jalur Sutra benua membagi menjadi jalur utara dan selatan begitu dia meluas dari pusat perdagangan Cina Utara dan Cina Selatan, rute utara melewati Bulgar-Kipchak ke Eropa Timur dan Semenanjung Crimea, dan dari sana menuju ke Laut Hitam, Laut Marmara, dan Balkan ke Venezia; rute selatan melewati Turkestan-Khorasan menuju Mesopotamia dan Anatolia, dan kemudian ke Antiokia di Selatan Anatolia menuju ke Laut Tengah atau melalui Levant ke Mesir dan Afrika Utara. Hubungan jalan rel yang hilang dalam Jalur Sutra diselesaikan pada 1992, ketika jalan rel internasional Almaty - Urumqi dibuka. Orang orang lebih memilih untuk berjalan pada saat musim dingin karena faktor adanya air dan juga barang yang dijual di musim panas jauh lebih mahal daripada musim dingin. Di Jalur Sutra ini terdapat sebuah tempat peristirahatan berbentuk seperti benteng yang disebut karavanserai. Di dalamnya banyak terdapat toko, penginapan, dan yang paling banyak ialah tempat trade in hewan. Mereka menukar hewan mereka yang sudah digunakan selama perjalanan dengan hewan baru (yang lebih bertenaga). Orang yang meninggal di Jalur Sutra ini dilemparkan ke suatu tempat yang bernama pemakaman langit (alam terbuka), karena mereka mempercayai bahwa kehidupan manusia selalu berbuat baik hingga akhir hayatnya, oleh karena itu tubuh mereka dibiarkan di alam terbuka agar dapat dimakan oleh burung. (in) The Silk Road (Chinese: 絲綢之路) was a network of Eurasian trade routes active from the second century BCE until the mid-15th century. Spanning over 6,400 kilometers (4,000 miles), it played a central role in facilitating economic, cultural, political, and religious interactions between the East and West. The name "Silk Road", first coined in the late 19th century, has fallen into disuse among some modern historians in favor of Silk Routes, on the grounds that it more accurately describes the intricate web of land and sea routes connecting East and Southeast Asia, the Indian subcontinent, Central Asia, the Middle East, East Africa and Europe. The Silk Road derives its name from the highly lucrative trade of silk textiles that were produced almost exclusively in China. The network began with the Han dynasty's expansion into Central Asia around 114 BCE, which largely pacified the once untamed region. Imperial envoy Zhang Qian was commissioned to explore the unknown lands beyond the region in search of potential trading partners and allies. The information and goods gathered by these expeditions piqued Chinese interest and prompted formal diplomatic and commercial dispatches, as well as efforts to protect the routes with soldiers and an extension of the Great Wall. The expansion of the Parthian Empire, which stretched from eastern Anatolia to Afghanistan, provided a bridge to East Africa and the Mediterranean, particularly the nascent Roman Empire. By the early first century CE, Chinese silk was widely sought-after in Rome, Egypt, and Greece. Other lucrative commodities from the East included tea, dyes, perfumes, and porcelain; among Western exports were horses, camels, honey, wine, and gold. Aside from generating substantial wealth for emerging mercantile classes, the proliferation of goods such as paper and gunpowder greatly altered the trajectory of various realms, if not world history. During its roughly 1,500 years of existence, the Silk Road endured the rise and fall of numerous empires and major calamities such as the Black Death and the Mongol conquests; after almost every disruption, the network reemerged stronger than before, most notably under the Mongol Empire and its offshoot the Yuan Dynasty. As a highly decentralized network, security was sparse. Travelers faced constant threats of banditry and nomadic raiders, and long expanses of inhospitable terrain. Few individuals crossed the entirety of the Silk Road, instead relying on a succession of middlemen based at various stopping points along the way. The Silk Road trade played a significant role in opening political and economic relations between China, Korea, Japan, India, Iran, Europe, the Horn of Africa and Arabia. In addition to goods, the network facilitated an unprecedented exchange of ideas, religions (especially Buddhism), philosophies, and scientific discoveries, many of which were syncretised or reshaped by the societies that encountered them. Likewise, a wide variety of people used the routes, including migrants, refugees, missionaries, artisans, diplomats, and soldiers. Diseases such as plague also spread along the Silk Road, possibly contributing to the Black Death. Despite repeatedly surviving many geopolitical changes and disruptions, the Silk Road abruptly ended with the rise of the Ottoman Empire in 1453, which almost immediately severed trade between East and West. This prompted European efforts to seek alternative routes to Eastern riches, thereby ushering the Age of Discovery, European colonialism, and a more intensified process of globalization, which had arguably begun with the Silk Road. The network's influence survives into the 21st century. One of the world's best known historical figures, Marco Polo, was a Medieval Venetian merchant who was among the earliest Westerners to visit and describe the East. The name "New Silk Road" is used to describe several large infrastructure projects seeking to expand transportation through many of the historic trade routes; among the best known include the Eurasian Land Bridge and the Chinese Belt and Road Initiative (BRI). In June 2014, UNESCO designated the Chang'an-Tianshan corridor of the Silk Road as a World Heritage Site, while the Indian portion remains on the tentative site list. (en) ( 이 문서는 땅과 바다 등을 통한 근대 이전의 동서 교역로에 관한 것입니다. 실크로드에 관한 동음이의어에 대해서는 실크로드 (동음이의) 문서를, 비단길에 관한 동음이의어에 대해서는 비단길 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 비단길(緋緞路, 비단로) 또는 실크로드(Silk Road)는 땅 혹은 바다 등을 통한 근대 이전의 동서 교역로를 가리키는 말이다. 하지만 여기에서 동(東), 서(西)라 함은 동양과 서양을 뜻하는 경우가 많다. 이는 비단길이라는 언어의 기원 자체가 중국의 비단이 로마 제국으로 흘러가는 것을 의미했기 때문이다. 비단길의 서쪽 끝은 콘스탄티노폴리스(또는 그 너머의 로마)이고, 동쪽 끝은 장안(또는 베이징)이다. 비단길은 중국에서 중앙아시아와 인도를 거쳐 유럽으로 이어지는 무역로로, 튀르크 민족 등 북방 기마민족들이 개척하고 경영한 길이다. 비단길 개척으로 장건에 대해 이야기하는 경우가 있으나 이는 잘못된 것이다. 북방 기마민족들은 이 길을 이용해 때때로 중국을 정복했고, 중국은 실크로드의 지배자들에게 많은 공물을 바치기도 했다. 시간이 흐르면서 비단길은 더 다양한 교역품을 전달하는 통로로 확대됐고, 더 나아가 문화가 유통되는 통로로 기능했다. 이러한 이유로 현대 역사학, , 그리고 중앙아시아사에서 비단길 연구가 가지는 입지는 크다. 비단길은 단순히 동서를 잇는 횡단축으로 생각되어 왔으나 최근 연구에 따르면 남북의 여러 통로를 포함해 동서남북으로 사통팔달한 하나의 거대한 교통망으로 보아야 한다. 이에 따라 비단길의 개념 또한 확대되어 3대 간선과 5대 지선을 비롯해 수만 갈래 길로 구성되어 있는 범세계적인 그물 모양의 교통로이다. 중국과 카자흐스탄, 키르기스스탄의 세계유산이기도 하다. (ko) De (klassieke) zijderoute of zijdeweg was een netwerk van karavaanroutes door Centraal-Azië, waarlangs gedurende vele eeuwen handel werd gedreven tussen China en het oosten van Azië aan de ene kant en het Midden-Oosten en het Middellandse Zeegebied aan de andere kant. Eeuwenlang, van de klassieke oudheid tot de late middeleeuwen, was de zijderoute de belangrijkste verbinding tussen oost en west. De eerste persoon die de naam zijderoute (Seidenstraße) gebruikte was de Duitse geograaf en ontdekkingsreiziger Ferdinand von Richthofen in 1877. Het westelijk deel van de route werd in de 5e eeuw v.Chr. gevormd door de Perzische Koninklijke Weg. Het Centraal-Aziatische deel van de route was al in gebruik rond 115 v.Chr. ten tijde van de Han-dynastie. De handel over land nam af in de middeleeuwen, toen deze zich verplaatste naar het transport via de zee. In 2013 nam de Chinese president Xi Jinping het initiatief tot een grootschalige verbetering van de infrastructuur tussen Aziatische en Europese landen. Dit initiatief wordt ook wel de 'Nieuwe Zijderoute' genoemd. (nl) シルクロード(絹の道、英語: Silk Road, ドイツ語: Seidenstraße, 繁体字:絲綢之路, 簡体字:丝绸之路)は、紀元前2世紀から15世紀半ばまで活躍したユーラシア大陸の交易路網である。全長6,400キロメートル以上、東西の経済・文化・政治・宗教の交流に中心的な役割を果たした 。19世紀後半に作られた「シルクロード」という名称は、一部の現代史家の間で使われなくなり、東アジア、東南アジア、インド亜大陸、中央アジア、中東、東アフリカ、ヨーロッパを結ぶ複雑な陸路・海路をより正確に表す「シルクルート」という名称が使われるようになった。 シルクロードの名は、ほぼ中国で生産される絹織物の貿易に由来している。シルクロードの始まりは、紀元前114年頃に漢王朝が中央アジアに進出し、かつて未開の地であったこの地域をほぼ平定したことである。張騫は、この地域の向こう側にある未知の土地を探検し、貿易相手や同盟国の候補を探すよう命じられた。この探検で得た情報や物資は、中国の関心を呼び、外交や商業の正式な派遣を促し、兵士や万里の長城の拡張によるルートの保護に力を入れた。 アナトリア東部からアフガニスタンにかけてのパルティア帝国の拡大は、東アフリカや地中海、特に新興のローマ帝国への架け橋となるものであった。紀元1世紀初頭には、中国の絹はローマ、エジプト、ギリシアで広く求められた。その他、東洋からは茶、染料、香水、磁器などが、西洋からは馬、ラクダ、蜂蜜、ワイン、金などが輸出され、利益をもたらした。紙や火薬の普及は、新興の商人層に大きな富をもたらしただけでなく、世界史とまではいかなくとも、さまざまな地域の歴史を大きく変えることになった。 シルクロードは約1500年の歴史の中で、数々の帝国の興亡や黒死病、モンゴルの征服などの大きな災厄に見舞われた。しかし、モンゴル帝国やその分派である元王朝を経て、シルクロードは以前よりも強くなっている。しかし、シルクロードは分散型のネットワークであるため、治安は悪く、旅人は常に盗賊の脅威にさらされていた。山賊や遊牧民の襲撃に常にさらされ、人を寄せ付けない地形が長く続いた。途中の様々な中継地点を拠点とする一連の仲介者に頼らずにシルクロードの全行程を踏破する者はほとんど居なかった。 シルクロード貿易は、中国、韓国、日本、インド、イラン、ヨーロッパ、アフリカの角、アラビアとの政治的・経済的関係を開く上で重要な役割を果たした。シルクロードでは、物資だけでなく、思想、宗教(特に仏教)、哲学、科学的発見なども交換され、その多くはそれらに遭遇した社会で融合され、新たな形が生み出された。また、移民、難民、宣教師、職人、外交官、兵士など、さまざまな人々がこのルートを利用した。また、ペストなどの病気もシルクロードを経由して広まり、黒死病の一因となった可能性もある。 しかし、1453年にオスマン帝国が勃興すると、シルクロードは突然終わりを告げ、東西の貿易は途絶えた。これを機に、ヨーロッパは東方の富を得るためのルートを求め、大航海時代、ヨーロッパの植民地主義、そしてシルクロードから始まったといえるグローバリゼーションをさらに加速させた。その影響は21世紀に入っても続いている。マルコ・ポーロは中世のベネチア商人であり、西洋人として最も早く東洋を訪れ、記述した人物である。新しいシルクロードという名称は、この歴史的な交易路を通じた輸送の拡大を目指すいくつかの大規模なインフラプロジェクトを表すために使われており、代表的なものとして、ユーラシア・ランドブリッジや中国の一帯一路構想(BRI)などがある。2014年6月、ユネスコはシルクロードの長安 - 天山回廊を世界遺産に指定したが、インド側の回廊は暫定リストに掲載されたままである。 (ja) Per via della seta (in cinese: 絲綢之路T, 丝绸之路S, sī chóu zhī lùP; in persiano راه ابریشم‎, "Râh-e Abrisham") s'intende il reticolo, che si sviluppava per circa 8 000 km, costituito da itinerari terrestri, marittimi e fluviali lungo i quali nell'antichità si erano snodati i commerci tra l'impero cinese e quello romano. Le vie carovaniere attraversavano l'Asia centrale e il Medio Oriente, collegando Chang'an (oggi Xi'an), in Cina, all'Asia Minore e al Mediterraneo attraverso il Medio Oriente e il Vicino Oriente. Le diramazioni si estendevano poi a est alla Corea e al Giappone e, a Sud, all'India. Il nome apparve per la prima volta nel 1877, quando il geografo tedesco Ferdinand von Richthofen (1833-1905) pubblicò l'opera Tagebücher aus China. Nell'Introduzione von Richthofen accenna al singolare alla Seidenstraße, la «via della seta» alludendo all'insieme di itinerari che univano l'Estremo Oriente all'Europa (Castelnovi, 2022, p. 105). (it) Jedwabny Szlak, jedwabny szlak – dawna droga handlowa łącząca Chiny z Bliskim Wschodem i Europą. Szlak miał długość ok. 12 tys. km i był wykorzystywany od III wieku p.n.e. do XVII wieku n.e., kiedy to przestał mieć znaczenie na skutek odkrycia (ok. 1650 r.). Znaczenie szlaku zmalało w VI wieku n.e., ze względu na napływ ludów tureckich do Azji Środkowej. (pl) Sidenvägen var under medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina genom Centralasien. På karavanvägar fördes redan från andra århundradet f.Kr. siden från Kina till länderna vid Medelhavet. Handelsvägen öppnade 119 f.Kr. efter att den kinesiska diplomaten Zhang Qian återvänt till Kina efter en längre resa västerut (138 - 126 f.Kr.) som väckt ett intresse i Kina för Västerlandet. Handelsrutten utgjordes av ett förgrenat nätverk av vägar från Kinas huvudstad Chang'an, dagens Xi'an, i mitten av Nordkina västerut via Taklamakanöknens oasstater, Kashgar, Pamir, Samarkand och Bukhara till Merv (Mary) i dagens Turkmenistan och därifrån vidare genom Persien mot Mesopotamien. Där kunde man följa Eufrat upp till hamnstäderna i Mellanöstern. Hela resan tog ett par år, men mycket få handelsmän transporterade sina varor hela vägen. Vanligare var att en handelsman köpte en last, transporterade den en bit av vägen för att därefter sälja den, köpa en annan last och transportera tillbaka till sin hemstad. En gren av vägen gick från Kashgar över Karakorumpasset till Indien, och bortom Chang'an i Kina fortsatte handeln ända bort till dagens Korea. Ett gemensamt namn på dessa vägar är "Sidenvägen". Namnet lanserades först av den tyske geologen Ferdinand von Richthofen i slutet på 1800-talet. Handelsvarorna bestod inte bara av siden utan även guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. När Marco Polo färdades längs vägen på väg till Khubilai khans hov i nuvarande Peking i slutet av 1200-talet hade den redan börjat förlora i betydelse av flera orsaker och handeln med Europa via Sidenvägen upphörde i princip helt sedan européerna upptäckt sjövägen till Indien runt Godahoppsudden 1498 och senare initierade handel direkt med Kina. Nyttan med Sidenvägen var tvåfaldig; det ekonomiska utbytet var mycket omfattade, men längs Sidenvägen spreds också olika religioner, synkretiska filosofier, olika tekniker och sjukdomar. I juni 2014 valdes en 5 000 km lång del av Sidenvägen, belägen i Kina, Kirgizistan och Kazakstan tillsammans med 33 specifika platser längs vägen in på Unescos världsarvslista på den 38:e generalkonferensen. (sv) A Rota da Seda (em chinês tradicional: 絲綢之路, chinês simplificado: 丝绸之路, pinyin: sī chóu zhī lù; em persa: راه ابریشم; romaniz.: Râh-e Abrisham; em turco: İpekyolu; em quirguiz: Jibek Jolu era uma série de rotas interligadas através da Ásia meridional e central, usadas no comércio da seda e outras mercadorias entre o Oriente e a Europa e Médio Oriente. Os carregamentos eram transportados por caravanas e embarcações oceânicas que ligavam comercialmente o Extremo Oriente e a Europa. Provavelmente esses percursos foram estabelecidos a partir da Ásia e foram fundamentais para as trocas entre estes continentes até à descoberta do caminho marítimo para a Índia. A rota da seda conectava Chang'an (atual Xi'an), na China até Antioquia, na Ásia Menor. Sua influência expandiu-se até à Coreia e o Japão. Formava a maior rede comercial da Antiguidade e Idade Média. Estas rotas não só foram significativas para o desenvolvimento e florescimento de grandes civilizações, como o Egito Antigo, a Mesopotâmia, a China, a Pérsia, a Índia e até Roma, mas também ajudaram a fundamentar o início do mundo moderno. Rota da seda é uma tradução do alemão Seidenstraße, a primeira denominação do caminho feita pelo geógrafo alemão Ferdinand von Richthofen no século XIX. Muitas caravanas já seguiam essa rota antiga desde 200 a.C. No passado remoto, os chineses aprenderam a fabricar seda a partir da fibra branca dos casulos dos bichos-da-seda. Só os chineses sabiam como fabricá-la e mantinham esse segredo muito bem guardado. Quando eles fizeram contato com as cidades do Ocidente, encontraram pessoas dispostas a pagar muito caro pela seda. Os dois lados da rota aprenderam muito sobre culturas diferentes das suas, e isso expandiu suas ideias sobre o mundo. O viajante, mercador e comerciante veneziano Marco Polo percorreu a Rota da Seda no século XIII. A rota da seda continental divide-se em rotas do norte e do sul, devido à presença de centros comerciais no norte e no sul da China. A rota norte atravessa o Leste Europeu (os mercadores criaram algumas cidades na Bulgária), na península da Crimeia, no mar Negro, no mar de Mármara, chegando aos Bálcãs e por fim, a Veneza; a rota sul percorre o Turcomenistão, a Mesopotâmia e a Anatólia. Chegando a este ponto, divide-se em rotas que levam a Antioquia (na Anatólia meridional, banhada pelo Mediterrâneo) ou ao Egito e ao Norte da África. A última estrada de ferro conectada à rota da seda contemporânea foi completada em 1992, quando a via Almaty- foi aberta. A rota da seda marítima estende-se da China meridional (atualmente Filipinas, Brunei, Sião e Malaca) até destinos como o Ceilão, Índia, Pérsia, Egito, Itália, Portugal e mesmo à Suécia. Em 7 de agosto de 2005, foi confirmado que o Departamento do Patrimônio Histórico de Honcongue pretende propor a Rota da Seda Marítima como Patrimônio da Humanidade. (pt) Вели́кий шёлковый путь — караванная дорога, связывавшая Восточную Азию со Средиземноморьем в древности и в Средние века. В первую очередь использовался для вывоза шёлка из Китая, с чем и связано его название. Путь был проложен во II веке до н. э., вёл из Сианя через Ланьчжоу в Дуньхуан, где раздваивался: северная дорога проходила через Турфан, далее пересекала Памир и шла в Фергану и казахские степи, южная — мимо озера Лобнор по южной окраине пустыни Такла-Макан через Яркенд и Памир (в южной части) вела в Бактрию, а оттуда — в Парфию, Индию и на Ближний Восток вплоть до Средиземного моря. Термин введён немецким географом Фердинандом фон Рихтгофеном в 1877 году. (ru) Вели́кий шовко́вий шлях (кит. трад.: 絲綢之路; піньїнь: Sīchóu zhī lù; монг. Tôrgan Jam) — це найвідоміший торговельний маршрут старожитності, що виникнув у перші сторіччя до нашої ери. Ним товари з Китаю потрапляли до Східної та Західної Європи, Близького Сходу, Північної Африки. (uk) 丝绸之路(德語:Seidenstraße;英語:Silk Road),常简称为丝路,此词最早来自于德意志帝国地理学家費迪南·馮·李希霍芬男爵於1877年出版的一套五卷本的地图集。 丝綢之路是指从长安或洛陽出發,經甘肅、新疆,到中亞、西亞、歐洲,並聯結地中海各國的陸上通道。最初絲綢之路是西漢時張騫出使西域開闢的以長安為起點,最遠到達西亞諸國的陸上貿易通道,到東漢時班超再次出使西域打通了荒廢已久的絲綢之路,並將路線東端延伸到東漢京師洛陽,西端延伸到歐洲(羅馬),這是目前完整的絲綢之路路線。这条道路也被称为「陆路丝绸之路」,以区别日后另外两条冠以“丝绸之路”名称的交通路线。因为由这条路西运的货物中以絲綢製品的影響最大,故得此名。其基本走向定于两汉时期,包括南道、中道、北道三条路线。但实际上,丝绸之路并非是一条 “路”,而是一个穿越山川沙漠且没有标识的道路网络,并且丝绸也只是货物中的一种。 广义的丝绸之路指从上古开始陆续形成的,遍及欧亚大陆甚至包括北非和东非在内的长途商业贸易和文化交流线路的总称。除了上述的路线之外,还包括约於前5世紀形成的草原絲綢之路、中古初年形成,在宋代发挥巨大作用的海上絲綢之路和与西北丝绸之路同时出现,在宋初取代西北丝绸之路成为路上交流通道的南方丝绸之路。 2014年6月22日,在杜哈举行的第38届的世界遗产委员会会议上,丝绸之路同京杭大运河一起,被联合国教科文组织列为世界遗产。 (zh)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/SeidenstrasseGMT.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink https://web.archive.org/web/20110427172440/http:/www.biomedcentral.com/content/pdf/1741-7007-8-15.pdf https://books.google.com/books%3Fid=KzEMAAAAIAAJ http://www.deboccard.com/ http://dsr.nii.ac.jp/toyobunko/ http://depts.washington.edu/silkroad/texts/weilue/weilue.html https://whc.unesco.org/en/list/1442 http://muse.jhu.edu/journals/jwh/ http://www.tomdispatch.com/post/175959/tomgram%3A_pepe_escobar%2C_inside_china%27s_%22new_normal%22/ http://www.silk-road.com/newsletter/vol5num1/srjournal_v5n1.pdf http://www.silk-road.com/toc/newsletter.html http://arquivo.pt/wayback/20160315145417/http:/www.ess.uci.edu/%7Eoliver/silk.html http://depts.washington.edu/silkroad/maps/maps.html https://books.google.com/books%3Fid=I7USQgAACAAJ%7Ctitle=Asia https://books.google.com/books%3Fid=issuAQAAIAAJ https://www.youtube.com/watch%3Fv=97HlvtaWwik http://dsr.nii.ac.jp/toyobunko/sitemap/index.html.en
dbo:wikiPageID 54253 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 137914 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1124261723 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Caesar_(title) dbr:Caesar_Augustus dbr:Caravanserai dbr:Caravanserai_of_Sa'd_al-Saltaneh dbr:Carpathian_Mountains dbr:Caspian_Sea dbc:Foreign_relations_of_ancient_Rome dbr:Abbasid dbr:Procopius dbr:Protectorate_General_to_Pacify_the_West dbr:Ptolemy dbr:Punjab_region dbr:Roman_Catholic_Archdiocese_of_Beijing dbr:Roman_Egypt dbr:Roman_Empire dbr:Roman_emperor dbr:Rome dbr:Samanid_Empire dbr:Samarkand dbr:Sancai dbr:Sangha dbr:Sarmatians dbr:Sasanian_Empire dbr:Sassanid_Empire dbr:Entrepôt dbr:Myrrh dbr:Roman_economy dbr:Roman_glass dbr:Battle_of_Talas dbr:Beijing dbr:Belt_and_Road_Initiative dbr:Bhitagarh dbr:Bishkek dbr:Black_Death dbr:Black_Sea dbr:Blue_Banana dbr:Brest,_Belarus dbr:Dayuan dbr:Animal_style dbc:Ancient_history_of_Iraq dbc:International_road_networks dbr:History_of_Yuan dbr:Holy_Land dbr:Hongwu_Emperor dbr:Horn_of_Africa dbr:Hou_Junji dbr:Hunan dbr:Journey_to_the_West dbr:Judaism dbr:Judean dbr:Periplus_of_the_Erythraean_Sea dbr:Persia dbr:Persian_Gulf dbr:Persian_art dbr:Peter_Hopkirk dbr:Peter_Turchin dbr:Petra dbr:Richard_Foltz dbr:Umayyad_Caliphate dbr:United_Nations dbr:United_Nations_Educational,_Scientific_and_Cultural_Organization dbr:Uyghurs dbr:Uzbekistan dbr:Valerie_Hansen dbr:Venice dbr:Victor_H._Mair dbr:Vietnam dbr:Viktor_Sarianidi dbr:Virgil dbr:Daxia dbr:Dominate dbr:Dvārakā–Kamboja_route dbr:East_China_Sea dbr:Eastern_Han_dynasty dbr:Eastern_world dbr:Indian_Ocean_trade dbr:Indo-Roman_trade_relations dbr:Infrastructure dbr:Inner_Asia dbr:Roman_currency dbr:Light_cavalry dbr:List_of_ports_and_harbours_of_the_Indian_Ocean dbr:Macedonian_empire dbr:Brahmaputra dbr:Colombo dbr:Constans_II dbr:Constantinople dbr:Crossbow dbr:Ancient_Greek_philosophy dbc:Ancient_international_relations dbr:Małaszewicze dbr:Medal dbr:Mediterranean_Sea dbr:Gastraphetes dbr:Louis_Malleret dbr:Southern_Silk_Road:_Through_Khotan dbr:Wild_silk dbr:Principate dbr:One_Belt_One_Road_Initiative dbr:Cities_along_the_Silk_Road dbr:Cold_War dbc:Han_dynasty dbr:Edward_Gibbon dbr:Edward_I_of_England dbr:Egypt dbr:Emperor_Gaozong_of_Tang dbr:Emperor_Huan_of_Han dbr:Emperor_Ming_of_Han dbr:Emperor_Shenzong_of_Song dbr:Emperor_Taizong's_campaign_against_Tuyuhun dbr:Emperor_Taizong's_campaign_against_Xueyantuo dbr:Emperor_Taizong_of_Tang dbr:Emperor_Wu_of_Han dbr:Ganges dbr:Ganges_Delta dbr:Gansu dbr:Genghis_Khan dbr:Geography_(Ptolemy) dbr:Gilgit dbr:Giovanni_de'_Marignolli dbr:Gomel dbr:Great_Wall_of_China dbr:Greco-Bactrian_Kingdom dbr:Greco-Buddhist_art dbr:Mombasa dbr:Mongol_Empire dbr:Mongol_conquest_of_Khwarezmia dbr:Morocco dbr:Mount_Imeon dbr:Muslim dbr:Muslim_conquest_of_Transoxiana dbr:Myos_Hormos dbr:Nabataean dbr:Conquest_of_the_Western_Turks dbc:Medieval_Asia dbr:Crusades dbr:The_Travels_of_Marco_Polo dbc:Roads_in_Asia dbr:Treaty_of_Aleppo dbc:History_of_Khorasan dbr:Andronikos_II_Palaiologos dbr:Angra_Mainyu dbr:Ani dbr:Antoninus_Pius dbr:Anxi_County dbr:Apocalypse dbr:Arabia dbr:Arabian_Sea dbr:Aral_Sea dbc:History_of_international_relations dbr:Levant dbr:Li_Jing_(Tang_dynasty) dbr:Lop_Nur dbr:Loulan_Kingdom dbr:Luoyang dbr:Mahasthangarh dbr:Malé dbr:Mamluk_Sultanate_(Cairo) dbc:Ancient_roads_and_tracks dbr:China_National_Silk_Museum dbr:Chinese_art dbr:Sichuan dbr:Silk dbr:Silk_Road_Numismatics dbr:Silk_Road_sites_in_India dbr:Silk_Road_transmission_of_Buddhism dbr:Silla dbr:Sindh dbr:Singapore dbr:Smyrna dbr:Strabo dbr:Strait_of_Malacca dbr:Stuttgart dbr:Suez_Canal dbr:Suez_Crisis dbr:Sui_dynasty dbr:Yuan_dynasty dbr:Yuezhi dbr:Yunnan dbr:Zhang_Qian dbr:Zhejiang dbr:Zheng_He dbr:Zhou_dynasty dbr:Óc_Eo dbr:Ürümqi dbr:İzmir dbr:Łódź dbr:Emil_Bretschneider dbr:Empress_Wu dbr:Franco-Mongol_alliance dbr:Frankincense dbr:Friedrich_Hirth dbr:Hell dbr:Khanbaliq dbr:Benedykt_Polak dbr:Paradise dbr:Parthia dbr:Pax_Sinica dbr:Phaedra_(Seneca) dbr:TLV_mirror dbr:Tarim_mummies dbr:Augustus dbr:Aurelian dbr:Azerbaijan dbr:BCE dbr:BMC_Biology dbr:Babylon dbr:Bactria dbr:Bactrian_camel dbr:Badakhshan dbr:Baghdad dbr:Bagram dbr:Bagratid_Armenia dbr:Baku dbr:Balkh dbr:Bangladesh dbr:Brill_Publishers dbr:Bronze_Age dbr:Buddhism dbr:Bukhara dbr:Burma dbr:Byzantine_Empire dbr:Central_Africa dbr:Central_Asia dbr:Central_Europe dbr:Three_Kingdoms dbr:Three_hares dbr:Tian_Shan dbr:Tiberius dbr:Tibet dbr:Tibetan_Empire dbr:Tigris dbr:Timur dbr:Timurid_Empire dbr:Trabzon dbr:Trieste dbr:Turkey dbr:Turkmenistan dbr:Turpan dbr:Twenty-Four_Histories dbr:Two-Storeyed_Caravanserai dbr:UNESCO dbr:War_of_the_Heavenly_Horses dbr:Wari-Bateshwar_ruins dbr:Western_Regions dbr:Western_Roman_Empire dbr:Western_world dbr:William_of_Rubruck dbr:Gan_Ying dbr:Gao_Xianzhi dbr:Giovanni_da_Pian_del_Carpine dbr:Glass dbr:Heaven dbr:Iron_Age dbr:Jerry_H._Bentley dbr:Lapis_lazuli dbr:Lingua_franca dbr:Su_Dingfang dbr:Tea_Horse_Road dbr:Warwick_Ball dbr:Abbasid_Caliphate dbr:Abbasid_dynasty dbr:Achaemenid_Empire dbc:Economic_history_of_Iran dbr:Aegean_Sea dbr:Afghanistan dbr:Age_of_Discovery dbr:Aksum dbr:Alashankou_railway_station dbr:Alexander_the_Great dbr:Alexandria dbr:Alexandria_Eschate dbr:Almaty dbr:An_Lushan_Rebellion dbr:Anatolia dbr:Ancient_Egypt dbr:Ancient_Rome dbr:21st_Century_Maritime_Silk_Road dbr:Ctesiphon dbr:Cyrus_the_Great dbr:Damascus dbr:Daqin dbr:Duisburg dbr:Dunhuang dbr:Dushanbe dbr:Dzungarian_Gate dbr:East_Africa dbr:East_Asia dbr:Eastern_Europe dbr:Esarhaddon dbr:Euphrates dbr:Eurasia dbr:Euthydemus_I dbr:Fall_of_the_Western_Roman_Empire dbr:Far_East dbr:Ferdinand_von_Richthofen dbr:Fergana_Valley dbr:Ferghana_horse dbr:First_Turkic_Khaganate dbr:Four_Garrisons_of_Anxi
dbp:align right (en)
dbp:direction horizontal (en)
dbp:footer Woven silk textiles from Tomb No. 1 at Mawangdui, Changsha, Hunan province, China, Western Han dynasty period, dated 2nd century BCE (en)
dbp:footerAlign left (en)
dbp:headerAlign left/right/center (en)
dbp:headerType Historical (en)
dbp:image Silk from Mawangdui 2.jpg (en) Silk from Mawangdui.jpg (en)
dbp:mapAlt Map of Eurasia with drawn lines for overland routes (en)
dbp:mapNotes Main routes of the Silk Road (en)
dbp:name Silk Road (en)
dbp:timePeriod 1450.0
dbp:width 150 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Economic_history_of_China dbt:About dbt:Authority_control dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_journal dbt:Commons dbt:Convert dbt:Details dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Expand_section dbt:Further dbt:ISBN dbt:Ill dbt:Main dbt:Missing_information dbt:More_footnotes_needed dbt:Multiple_image dbt:Multiple_issues dbt:Pp-semi-indef dbt:Quotation dbt:Quote dbt:Refbegin dbt:Refend dbt:Reflist dbt:See dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Use_dmy_dates dbt:Wikivoyage dbt:Zh dbt:Designation_list dbt:ASIN dbt:Infobox_road dbt:World_Heritage_Sites_in_China dbt:Silk_fibre dbt:Trade_route_2 dbt:Han_Dynasty_topics dbt:World_Heritage_Sites_in_Kazakhstan
dcterms:subject dbc:Foreign_relations_of_ancient_Rome dbc:Ancient_history_of_Iraq dbc:International_road_networks dbc:Ancient_international_relations dbc:Han_dynasty dbc:Medieval_Asia dbc:Roads_in_Asia dbc:History_of_Khorasan dbc:History_of_international_relations dbc:Ancient_roads_and_tracks dbc:Economic_history_of_Iran dbc:World_Heritage_Sites_in_Kazakhstan dbc:Silk dbc:Ancient_history_of_Pakistan dbc:History_of_Imperial_China dbc:History_of_foreign_trade_in_China dbc:Silk_Road dbc:Trade_routes dbc:Ancient_history_of_Afghanistan dbc:Eurasian_history dbc:World_Heritage_Sites_in_China dbc:Foreign_trade_of_Pakistan dbc:World_Heritage_Sites_in_Tajikistan
gold:hypernym dbr:Network
rdf:type owl:Thing dbo:Broadcaster dbo:Infrastructure dbo:RouteOfTransportation wikidata:Q34442 yago:WikicatAncientRoadsAndTracks yago:WikicatTradeRoutes dbo:ArchitecturalStructure yago:Artifact100021939 yago:Lane103640660 yago:Object100002684 yago:Path103899328 yago:PhysicalEntity100001930 yago:WikicatHistoricalRoads yago:YagoGeoEntity yago:YagoPermanentlyLocatedEntity dbo:Road yago:Road104096066 yago:Seaway104163364 yago:Way104564698 yago:Whole100003553
rdfs:comment Zetaren Bidea Asia eta Europa arteko merkataritza-bide sarea zen. Bidea antzinako Chang'an (gaur egungo Xi'an) Txinako hiriburutik Antakya edo Konstantinopolisera (gaur egungo Istanbul) zihoan. Bere izena eramaten zuen merkatugai nagusitik zetorkion: zeta. Hau Txinan baino ez zen ekoizten eta antzinako Erroman modan zegoen. Hala ere bide beratik beste merkatugai asko eramaten ziren: harri eta metal bitxiak, artile edo liho bezalako oihalak, anbarra, bolia, laka, ongailuak, beira, koralak eta abar. Izena von Richthofen baroiak 1870ean jarri zion: Seidenstrasse (euskaraz: «Zetaren bidea») (eu) Jedwabny Szlak, jedwabny szlak – dawna droga handlowa łącząca Chiny z Bliskim Wschodem i Europą. Szlak miał długość ok. 12 tys. km i był wykorzystywany od III wieku p.n.e. do XVII wieku n.e., kiedy to przestał mieć znaczenie na skutek odkrycia (ok. 1650 r.). Znaczenie szlaku zmalało w VI wieku n.e., ze względu na napływ ludów tureckich do Azji Środkowej. (pl) Вели́кий шёлковый путь — караванная дорога, связывавшая Восточную Азию со Средиземноморьем в древности и в Средние века. В первую очередь использовался для вывоза шёлка из Китая, с чем и связано его название. Путь был проложен во II веке до н. э., вёл из Сианя через Ланьчжоу в Дуньхуан, где раздваивался: северная дорога проходила через Турфан, далее пересекала Памир и шла в Фергану и казахские степи, южная — мимо озера Лобнор по южной окраине пустыни Такла-Макан через Яркенд и Памир (в южной части) вела в Бактрию, а оттуда — в Парфию, Индию и на Ближний Восток вплоть до Средиземного моря. Термин введён немецким географом Фердинандом фон Рихтгофеном в 1877 году. (ru) Вели́кий шовко́вий шлях (кит. трад.: 絲綢之路; піньїнь: Sīchóu zhī lù; монг. Tôrgan Jam) — це найвідоміший торговельний маршрут старожитності, що виникнув у перші сторіччя до нашої ери. Ним товари з Китаю потрапляли до Східної та Західної Європи, Близького Сходу, Північної Африки. (uk) طريق الحرير (بالصينية التقليدية: 絲綢之路، بالصينية المبسطة: 丝绸之路) هي مجموعة من الطرق المترابطة كانت تسلكها القوافل والسفن وتمرّ عبر جنوب آسيا رابطةً تشآن (والتي كانت تعرف ) في الصين مع أنطاكية في تركيا بالإضافة إلى مواقع أخرى. كان تأثيرها يمتد حتى كوريا واليابان. أخذ مصطلح طريق الحرير من الألمانية (زايدنشتراسه Seidenstraße)، حيث أطلقه عليه الجغرافي الألماني فرديناند فون ريتشهوفن في القرن التاسع عشر. (ar) La ruta de la seda era una xarxa de rutes comercials entre Àsia i Europa que s'estenia per més de 8.000 km des de Chang'an (actualment Xi'an) a la Xina, Antioquia a Síria i Constantinoble (actualment Istanbul, Turquia), a les portes d'Europa. Deu el seu nom a la mercaderia més prestigiosa que hi circulava, la seda, la fabricació de la qual era un secret que només els xinesos coneixien, encara que els romans es van convertir en grans afeccionats després de conèixer el secret abans del començament de l'era cristiana mitjançant els parts: aquests van organitzar-ne llavors el comerç. Molts altres productes transitaven aquestes rutes: pedres i metalls preciosos, teles de llana o de lli, ambre, ivori, laca, espècies, vidre, corall, etc. (ca) Hedvábná stezka či Hedvábná cesta (čínsky v českém přepisu S'-čchou-č'-lu, pchin-jinem Sīchóu zhī Lù, znaky 丝绸之路, anglicky Silk Road, německy Seidenstraße) je starověká a středověká trasa vedoucí z východní Asie přes střední Asii do Středomoří. Ve své hlavní větvi spojující čínské město Čchang-an (Si-an) s Malou Asií a Středozemním mořem. Její celková délka po souši a po moři činí asi 8 000 km. Obchod po hedvábné stezce byl důležitým faktorem při rozvoji velkých starověkých civilizací v Číně, Mezopotámii, Persii, Indii a Římské říši a pomohl položit základy moderního světa. (cs) Ως Δρόμος του Μεταξιού είναι γνωστό το δίκτυο των εμπορικών δρόμων μεταξύ της Κίνας και των κρατών που βρίσκονται στα δυτικά και στα νότια αυτής. Το δίκτυο αυτό απλωνόταν σε ολόκληρη την Ασιατική ήπειρο, με έναρξη την Κίνα και προορισμό την Ινδία, την Περσία και τις περιοχές της Μεσογείου, ενώ παράλληλα, μέσω του Ινδικού Ωκεανού, τα προϊόντα μεταφέρονταν μέσω των θαλάσσιων διαδρομών προς την Ινδοκίνα, την Ινδία, την Αραβική χερσόνησο και τις χώρες της ανατολικής Αφρικής. Ο Δρόμος του μεταξιού υπήρξε το σημαντικότερο εμπορικό δίκτυο από την Αρχαιότητα, μέχρι την σταδιακή εγκατάλειψή του μετά την πτώση της Κωνσταντινούπολης το 1453. (el) Oni nomas silka vojo reton de karavanaj vojoj, tra kiu atingis Eŭropon la ĉina silko en la antikva kaj mezepoko. Ĝi estis solene malfermita dum regado de la partuja Mitridato la 2-a en la jaro -115. La nocio silka vojo estis inventita en 1877 fare de Ferdinand von Richthofen, germana geografo, por indiki la historian fenomenon de Eŭrazia komerco prefere al specifa itinero. Pro la klimoŝanĝo kaj militoj, sed ĉefe pro la kreskanta signifo de novaj ŝipvojaĝoj post la malkovroj fare de la portugaloj kaj hispanoj, la silka vojo perdis sian gravon post la 15-a jarcento. Nun ĝi iĝis turisma celo. (eo) Als Seidenstraße (chinesisch 絲綢之路 / 丝绸之路, Pinyin Sīchóu zhī Lù – „die Route / Straße der Seide“; mongolisch ᠲᠣᠷᠭᠠᠨ ᠵᠠᠮ Tôrgan Jam; kurz: 絲路 / 丝路, Sīlù, persisch: جاده ابریشم) bezeichnet man ein altes Netz von Karawanenstraßen, dessen Hauptroute den Mittelmeerraum auf dem Landweg über Zentralasien mit Ostasien verband. Die Bezeichnung geht auf den deutschen Geografen Ferdinand von Richthofen zurück, der den Begriff erstmals 1877 verwendete. (de) La Ruta de la Seda es el nombre con que es conocida desde el siglo XIX,​ una extensa red de rutas comerciales terrestres y marítimas, abiertas por China desde al menos el siglo I a. C., que interconectaban la mayor parte del continente asiático, con terminales en las islas del Sudeste Asiático, el Mediterráneo europeo y la costa oriental africana. Sus diversas rutas comenzaban en la ciudad de Chang'an (actualmente Xi'an), por entonces capital de China, pasando entre otras por Karakórum (Mongolia), el Paso de Khunjerab (China/Pakistán), Susa (Persia), el Valle de Fergana (Tayikistán), Samarcanda (Uzbekistán), Taxila (Pakistán), Antioquía en Turquía, Alejandría (Egipto), Kazán (Rusia) y Constantinopla (actualmente Estambul, Turquía), Grecia, Roma y los territorios islámicos en la península i (es) Bealach (bealaí, le fírinne) ársa trádála ó oirthear na Síne go lár na hÁise is an Eoraip. Ón 2ú céad AD chuaigh an bealach is fearr eolas air ó chathair Xi'an thar cheann iartharach an Bhalla Mhóir, ag trasnú soir gaineamhlach iarthar na Síne roimh dhul trí cathair Kashi is thar teorainn (an lae inniu) isteach sa Chirgeastáin agus tríd an Táidsíceastáin, an Úisbéiceastáin, an Afganastáin, an Tuircméanastáin, an Iaráin (ainmneacha nárbh ann dóibh ag an am, ar ndóigh) is trí chathair Hamadān i dtreo Bhagdad, as sin chuig cósta thoir na Meánmhara, nó Iostanbúl i mblianta déanacha an Bhóthair. Mar mhalairt ar shíoda fuair an tSín fíonchaora, cadás, castáin inite, alfalfa is pomagrainítí. Scaip teicneolaíochtaí na Síneach i bpórú leamhan síoda, bruithniú iarainn, déanamh páipéir is uisciú soir (ga) Jalur Sutra (Hanzi tradisional: 絲綢之路; Hanzi sederhana: 丝绸之路; pinyin: sī chóu zhī lù, bahasa Persia راه ابریشم Râh-e Abrisham) adalah sebuah jalur perdagangan melalui Asia yang menghubungkan antara Timur dan Barat dengan dihubungkan oleh pedagang, pengelana, biarawan, prajurit, nomaden dengan menggunakan karavan dan kapal laut, dan menghubungkan Chang'an, Republik Rakyat Tiongkok, dengan Antiokhia, Suriah, dan juga tempat lainnya pada waktu yang bervariasi. Pengaruh jalur ini terbawa sampai ke Korea dan Jepang. (in) The Silk Road (Chinese: 絲綢之路) was a network of Eurasian trade routes active from the second century BCE until the mid-15th century. Spanning over 6,400 kilometers (4,000 miles), it played a central role in facilitating economic, cultural, political, and religious interactions between the East and West. The name "Silk Road", first coined in the late 19th century, has fallen into disuse among some modern historians in favor of Silk Routes, on the grounds that it more accurately describes the intricate web of land and sea routes connecting East and Southeast Asia, the Indian subcontinent, Central Asia, the Middle East, East Africa and Europe. (en) La route de la soie est un réseau ancien de routes commerciales entre l'Asie et l'Europe, reliant la ville de Chang'an (actuelle Xi'an) en Chine à la ville d'Antioche, en Syrie médiévale (aujourd'hui en Turquie). Elle tire son nom de la plus précieuse marchandise qui y transitait : la soie. (fr) ( 이 문서는 땅과 바다 등을 통한 근대 이전의 동서 교역로에 관한 것입니다. 실크로드에 관한 동음이의어에 대해서는 실크로드 (동음이의) 문서를, 비단길에 관한 동음이의어에 대해서는 비단길 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 비단길(緋緞路, 비단로) 또는 실크로드(Silk Road)는 땅 혹은 바다 등을 통한 근대 이전의 동서 교역로를 가리키는 말이다. 하지만 여기에서 동(東), 서(西)라 함은 동양과 서양을 뜻하는 경우가 많다. 이는 비단길이라는 언어의 기원 자체가 중국의 비단이 로마 제국으로 흘러가는 것을 의미했기 때문이다. 비단길의 서쪽 끝은 콘스탄티노폴리스(또는 그 너머의 로마)이고, 동쪽 끝은 장안(또는 베이징)이다. 비단길은 단순히 동서를 잇는 횡단축으로 생각되어 왔으나 최근 연구에 따르면 남북의 여러 통로를 포함해 동서남북으로 사통팔달한 하나의 거대한 교통망으로 보아야 한다. 이에 따라 비단길의 개념 또한 확대되어 3대 간선과 5대 지선을 비롯해 수만 갈래 길로 구성되어 있는 범세계적인 그물 모양의 교통로이다. 중국과 카자흐스탄, 키르기스스탄의 세계유산이기도 하다. (ko) Per via della seta (in cinese: 絲綢之路T, 丝绸之路S, sī chóu zhī lùP; in persiano راه ابریشم‎, "Râh-e Abrisham") s'intende il reticolo, che si sviluppava per circa 8 000 km, costituito da itinerari terrestri, marittimi e fluviali lungo i quali nell'antichità si erano snodati i commerci tra l'impero cinese e quello romano. (it) シルクロード(絹の道、英語: Silk Road, ドイツ語: Seidenstraße, 繁体字:絲綢之路, 簡体字:丝绸之路)は、紀元前2世紀から15世紀半ばまで活躍したユーラシア大陸の交易路網である。全長6,400キロメートル以上、東西の経済・文化・政治・宗教の交流に中心的な役割を果たした 。19世紀後半に作られた「シルクロード」という名称は、一部の現代史家の間で使われなくなり、東アジア、東南アジア、インド亜大陸、中央アジア、中東、東アフリカ、ヨーロッパを結ぶ複雑な陸路・海路をより正確に表す「シルクルート」という名称が使われるようになった。 シルクロードの名は、ほぼ中国で生産される絹織物の貿易に由来している。シルクロードの始まりは、紀元前114年頃に漢王朝が中央アジアに進出し、かつて未開の地であったこの地域をほぼ平定したことである。張騫は、この地域の向こう側にある未知の土地を探検し、貿易相手や同盟国の候補を探すよう命じられた。この探検で得た情報や物資は、中国の関心を呼び、外交や商業の正式な派遣を促し、兵士や万里の長城の拡張によるルートの保護に力を入れた。 (ja) De (klassieke) zijderoute of zijdeweg was een netwerk van karavaanroutes door Centraal-Azië, waarlangs gedurende vele eeuwen handel werd gedreven tussen China en het oosten van Azië aan de ene kant en het Midden-Oosten en het Middellandse Zeegebied aan de andere kant. Eeuwenlang, van de klassieke oudheid tot de late middeleeuwen, was de zijderoute de belangrijkste verbinding tussen oost en west. De eerste persoon die de naam zijderoute (Seidenstraße) gebruikte was de Duitse geograaf en ontdekkingsreiziger Ferdinand von Richthofen in 1877. (nl) A Rota da Seda (em chinês tradicional: 絲綢之路, chinês simplificado: 丝绸之路, pinyin: sī chóu zhī lù; em persa: راه ابریشم; romaniz.: Râh-e Abrisham; em turco: İpekyolu; em quirguiz: Jibek Jolu era uma série de rotas interligadas através da Ásia meridional e central, usadas no comércio da seda e outras mercadorias entre o Oriente e a Europa e Médio Oriente. Os carregamentos eram transportados por caravanas e embarcações oceânicas que ligavam comercialmente o Extremo Oriente e a Europa. Provavelmente esses percursos foram estabelecidos a partir da Ásia e foram fundamentais para as trocas entre estes continentes até à descoberta do caminho marítimo para a Índia. A rota da seda conectava Chang'an (atual Xi'an), na China até Antioquia, na Ásia Menor. Sua influência expandiu-se até à Coreia e o Japão (pt) Sidenvägen var under medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina genom Centralasien. På karavanvägar fördes redan från andra århundradet f.Kr. siden från Kina till länderna vid Medelhavet. Handelsvägen öppnade 119 f.Kr. efter att den kinesiska diplomaten Zhang Qian återvänt till Kina efter en längre resa västerut (138 - 126 f.Kr.) som väckt ett intresse i Kina för Västerlandet. Handelsrutten utgjordes av ett förgrenat nätverk av vägar från Kinas huvudstad Chang'an, dagens Xi'an, i mitten av Nordkina västerut via Taklamakanöknens oasstater, Kashgar, Pamir, Samarkand och Bukhara till Merv (Mary) i dagens Turkmenistan och därifrån vidare genom Persien mot Mesopotamien. Där kunde man följa Eufrat upp till hamnstäderna i Mellanöstern. Hela resan tog ett par år, men mycket få h (sv) 丝绸之路(德語:Seidenstraße;英語:Silk Road),常简称为丝路,此词最早来自于德意志帝国地理学家費迪南·馮·李希霍芬男爵於1877年出版的一套五卷本的地图集。 丝綢之路是指从长安或洛陽出發,經甘肅、新疆,到中亞、西亞、歐洲,並聯結地中海各國的陸上通道。最初絲綢之路是西漢時張騫出使西域開闢的以長安為起點,最遠到達西亞諸國的陸上貿易通道,到東漢時班超再次出使西域打通了荒廢已久的絲綢之路,並將路線東端延伸到東漢京師洛陽,西端延伸到歐洲(羅馬),這是目前完整的絲綢之路路線。这条道路也被称为「陆路丝绸之路」,以区别日后另外两条冠以“丝绸之路”名称的交通路线。因为由这条路西运的货物中以絲綢製品的影響最大,故得此名。其基本走向定于两汉时期,包括南道、中道、北道三条路线。但实际上,丝绸之路并非是一条 “路”,而是一个穿越山川沙漠且没有标识的道路网络,并且丝绸也只是货物中的一种。 广义的丝绸之路指从上古开始陆续形成的,遍及欧亚大陆甚至包括北非和东非在内的长途商业贸易和文化交流线路的总称。除了上述的路线之外,还包括约於前5世紀形成的草原絲綢之路、中古初年形成,在宋代发挥巨大作用的海上絲綢之路和与西北丝绸之路同时出现,在宋初取代西北丝绸之路成为路上交流通道的南方丝绸之路。 (zh)
rdfs:label Silk Road (en) طريق الحرير (ar) Ruta de la seda (ca) Hedvábná stezka (cs) Seidenstraße (de) Δρόμος του Μεταξιού (el) Silka Vojo (eo) Ruta de la Seda (es) Zetaren Bidea (eu) Bóthar an tSíoda (ga) Jalur Sutra (in) Route de la soie (fr) Via della seta (it) シルクロード (ja) 비단길 (ko) Jedwabny Szlak (pl) Zijderoute (nl) Rota da Seda (pt) Великий шёлковый путь (ru) Sidenvägen (sv) Великий шовковий шлях (uk) 丝绸之路 (zh)
rdfs:seeAlso dbr:Bibliography_of_the_history_of_Central_Asia dbr:Mongol_Empire dbr:Tea_Horse_Road dbr:Sino-Roman_relations
owl:sameAs dbpedia-commons:Silk Road freebase:Silk Road http://api.nytimes.com/svc/semantic/v2/concept/name/nytd_geo/Silk%20Road%20(Ancient%20Trade%20Route) http://data.linkedmdb.org/resource/film/51455 http://d-nb.info/gnd/4054299-3 yago-res:Silk Road dbpedia-commons:Silk Road http://viaf.org/viaf/239446588 http://viaf.org/viaf/315127655 wikidata:Silk Road wikidata:Silk Road dbpedia-af:Silk Road dbpedia-als:Silk Road dbpedia-ar:Silk Road http://ast.dbpedia.org/resource/Ruta_de_la_seda dbpedia-az:Silk Road http://azb.dbpedia.org/resource/ایپک_یولو http://ba.dbpedia.org/resource/Бөйөк_Ебәк_юлы dbpedia-be:Silk Road dbpedia-bg:Silk Road http://bn.dbpedia.org/resource/রেশম_পথ dbpedia-br:Silk Road http://bs.dbpedia.org/resource/Put_svile dbpedia-ca:Silk Road http://ckb.dbpedia.org/resource/ڕێگای_ئاوریشم dbpedia-cs:Silk Road http://cv.dbpedia.org/resource/Аслă_пурçăн_çулĕ dbpedia-cy:Silk Road dbpedia-da:Silk Road dbpedia-de:Silk Road dbpedia-el:Silk Road dbpedia-eo:Silk Road dbpedia-es:Silk Road dbpedia-et:Silk Road dbpedia-eu:Silk Road dbpedia-fa:Silk Road dbpedia-fi:Silk Road dbpedia-fr:Silk Road dbpedia-fy:Silk Road dbpedia-ga:Silk Road dbpedia-gl:Silk Road http://gu.dbpedia.org/resource/રેશમ_માર્ગ dbpedia-he:Silk Road http://hi.dbpedia.org/resource/रेशम_मार्ग dbpedia-hr:Silk Road dbpedia-hu:Silk Road http://hy.dbpedia.org/resource/Մետաքսի_ճանապարհ dbpedia-id:Silk Road dbpedia-io:Silk Road dbpedia-is:Silk Road dbpedia-it:Silk Road dbpedia-ja:Silk Road http://jv.dbpedia.org/resource/Jalur_Sutra dbpedia-ka:Silk Road dbpedia-kk:Silk Road http://kn.dbpedia.org/resource/ರೇಷ್ಮೆ_ಮಾರ್ಗ dbpedia-ko:Silk Road dbpedia-ku:Silk Road http://ky.dbpedia.org/resource/Улуу_жибек_жолу dbpedia-la:Silk Road dbpedia-lb:Silk Road http://lt.dbpedia.org/resource/Šilko_kelias http://lv.dbpedia.org/resource/Zīda_ceļš http://mg.dbpedia.org/resource/Lalana_landy dbpedia-mk:Silk Road http://ml.dbpedia.org/resource/സിൽക്ക്_റോഡ് http://mn.dbpedia.org/resource/Торгоны_зам dbpedia-mr:Silk Road dbpedia-ms:Silk Road http://my.dbpedia.org/resource/ပိုးခြည်လမ်း http://ne.dbpedia.org/resource/रेसम_मार्ग dbpedia-nl:Silk Road dbpedia-nn:Silk Road dbpedia-no:Silk Road dbpedia-oc:Silk Road http://or.dbpedia.org/resource/ରେଶମ_ପଥ http://pa.dbpedia.org/resource/ਰੇਸ਼ਮ_ਮਾਰਗ dbpedia-pl:Silk Road dbpedia-pnb:Silk Road dbpedia-pt:Silk Road dbpedia-ro:Silk Road dbpedia-ru:Silk Road http://sco.dbpedia.org/resource/Silk_Road dbpedia-sh:Silk Road http://si.dbpedia.org/resource/සේද_මාවත dbpedia-simple:Silk Road dbpedia-sk:Silk Road dbpedia-sl:Silk Road dbpedia-sq:Silk Road dbpedia-sr:Silk Road dbpedia-sv:Silk Road dbpedia-sw:Silk Road http://ta.dbpedia.org/resource/பட்டுப்_பாதை http://te.dbpedia.org/resource/సిల్క్_రోడ్డు http://tg.dbpedia.org/resource/Шоҳроҳи_Абрешим dbpedia-th:Silk Road http://tl.dbpedia.org/resource/Daan_ng_Sutla dbpedia-tr:Silk Road http://tt.dbpedia.org/resource/Böyek_yefäk_yulı dbpedia-uk:Silk Road http://ur.dbpedia.org/resource/شاہراہ_ریشم http://uz.dbpedia.org/resource/Buyuk_Ipak_yoʻli dbpedia-vi:Silk Road dbpedia-war:Silk Road http://yi.dbpedia.org/resource/זיידן_גאס dbpedia-zh:Silk Road https://global.dbpedia.org/id/3MYFG
skos:exactMatch http://globalwordnet.org/ili/i82558
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Silk_Road?oldid=1124261723&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Baghdad_150_to_300_AH.png wiki-commons:Special:FilePath/AsokaKandahar.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Central_Asian_Buddhist_Monks.jpeg wiki-commons:Special:FilePath/Green_glass_Roman_cup..._Eastern_Han_tomb,_Guixian,_China.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Achaemenid_Empire_at_...xford_Atlas_of_World_History_2002.jpg wiki-commons:Special:FilePath/One-belt-one-road.svg wiki-commons:Special:FilePath/SeidenstrasseGMT.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Porto_nuovo_di_Trieste_1.4.2012.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Buddhist_Expansion.svg wiki-commons:Special:FilePath/A_statue_depicting_Bu...Museum_of_Asian_Art,_Dahem_Berlin.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Bronze_coin_of_Contantius_II_337_361_found_in_Karghalik.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Buddha_of_Miran.png wiki-commons:Special:FilePath/Caravane_sur_la_Route_de_la_soie_-_Atlas_catalan.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Caravanserai-Sheki.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Caravanserai_of_Sa'd_al-Saltaneh_1.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Caravasar_de_Sultanhani._Han.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cernuschi_Museum_20060812_150.jpg wiki-commons:Special:FilePath/ChineseJadePlaques.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Chinese_celadon_vase_Branly_71.1886.89.1.jpg wiki-commons:Special:FilePath/ForeignerWithWineskin-Earthenware-TangDynasty-ROM-May8-08.png wiki-commons:Special:FilePath/HanHorse.jpg wiki-commons:Special:FilePath/KingEndybisEthiopia227-235CE.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Lions,_soie_polychrome_sogdienne,_Asie_centrale.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Major_powers_in_Eurasia_around_555AD.png wiki-commons:Special:FilePath/Medieval_fortress_of_Amul_(Lebap,_Turkmenistan).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Nestorian-Stele-Budge-plate-X.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Port_of_Shanghai,_Yangshan_Deep-water_Harbour_Zone,_02.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Radhanites2.png wiki-commons:Special:FilePath/Seidenstrasse_GMT_Ausschnitt_Zentralasien.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Silk_Road_in_the_I_century_AD_-_en.svg wiki-commons:Special:FilePath/Solidus_Constans_II_(obverse).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Taldyk_pass_(3600_m).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Tang_China_669AD.jpg wiki-commons:Special:FilePath/The_remains_of_a_bridge2.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Trans-Eurasia-Express.png wiki-commons:Special:FilePath/Travels_of_Marco_Polo.svg wiki-commons:Special:FilePath/UrumqiWarrior.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Westerner_on_a_camel.jpg wiki-commons:Special:FilePath/WhiteHanBronzeMirror.jpg wiki-commons:Special:FilePath/WindGods.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Woven_silk,_Western_Han_Dynasty.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Xihan_rhino,_gold_&_silver_inlays.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Zeinodin_Caravanserai.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Zheng_He.png wiki-commons:Special:FilePath/İkimərtəbəli_karvansaray_daxili_həyət_2016.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Han_Dynasty_Granary_west_of_Dunhuang.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Silk_from_Mawangdui.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Silk_from_Mawangdui_2.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Summer_Vacation_2007,...g_Light,_Dunhuang,_Gansu_Province.jpg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Silk_Road
foaf:name Silk Road (en)
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Silk_Road_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Silk_Roads dbr:Silk_trade dbr:Silk_Route dbr:Silk_road dbr:Great_Silk_Way dbr:Sites_along_the_Silk_Road dbr:Shadow_of_the_Silk_Road dbr:Tang-Tubo_Ancient_Road dbr:Tang-Tubo_Road dbr:Indian_Ocean_Maritime_System dbr:Indian_Silk_Road dbr:Silk_Road_transmission_of_Christianity dbr:Silk_Routes dbr:Silk_Way dbr:Silk_route dbr:Silkroad dbr:Silkroute dbr:Marine_Silk_Road dbr:The_Silk_Road dbr:The_Silk_Route dbr:Seidenstrasse dbr:Seidenstraße dbr:Jade_Road
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Caesarea_(Mazaca) dbr:Camel_train dbr:Cang_Ci dbr:Canton_Tower dbr:Caravan_(travellers) dbr:Caravanserai dbr:Caspian_Depression dbr:Amitābha_Buddha_from_Hancui dbr:Amsterdam_Entrepôt dbr:Beiting_Protectorate dbr:Belt_&_Road_Industrial_and_Commercial_Alliance dbr:Belt_and_Road_Construction_Leadership_Group dbr:Prehistory_of_the_Philippines dbr:Princess_Wencheng dbr:Ptolemy dbr:Qabala dbr:Qatar dbr:Qeelin dbr:Qiemo_Town dbr:Qinghai dbr:Qitai_County dbr:Qocho dbr:Quanzhou dbr:Queen_Mother_of_the_West dbr:Queensland_Museum dbr:Rohingya_people dbr:Roman_Empire dbr:Ruan_(instrument) dbr:Samarkand dbr:Samatata dbr:Sampul_tapestry dbr:Sancai dbr:Sarahs dbr:Sarakhs dbr:Sasanian_Empire dbr:Sasanian_glass dbr:Sawran_(Kazakhstan) dbr:Sayram_(city) dbr:Scania dbr:Endere dbr:List_of_archaeological_sites_by_country dbr:List_of_coin_hoards_in_China dbr:List_of_conflicts_in_Europe_during_Turco-Mongol_rule dbr:List_of_digital_library_projects dbr:List_of_digital_preservation_initiatives dbr:List_of_folk_heroes dbr:Mong,_Punjab dbr:Monguor_people dbr:Mortise_and_tenon dbr:Mountain_man dbr:Saülo_Mercader dbr:Xi'an_Muslim_Quarter dbr:Meet_the_Stans dbr:Merchant_bank dbr:Merki dbr:Richard_Stamps dbr:Serindian_art dbr:Textile_arts dbr:Roman_economy dbr:Sigifred_of_Lucca dbr:2008_Summer_Olympics dbr:2008_Summer_Olympics_opening_ceremony dbr:2008_Summer_Olympics_torch_relay dbr:2010_Asian_Games dbr:Barskoon dbr:Batman,_Turkey dbr:Batman_Province dbr:Battle_of_Gol-Zarriun dbr:Battle_of_Nanyang dbr:Battle_of_Talas dbr:Bayburt dbr:Bazaar_of_Tabriz dbr:Bedel_Pass dbr:Behçet's_disease dbr:Belt_and_Road_Initiative dbr:Bengal dbr:Bengali_Muslims dbr:Bereket dbr:Beylagan_District dbr:Bezeklik_Caves dbr:Beşiktaş dbr:Bingling_Temple dbr:Bipa dbr:Bishkek dbr:Black_Death dbr:Blue_Banana dbr:Bombyx_mori dbr:Borax dbr:Border_Personnel_Meeting_Point dbr:Dayuan dbr:Dead_or_Alive_2 dbr:Deng_Xiaonan dbr:Dennis_Howard_Green dbr:Depsang_Plains dbr:Andreas_Gruschke dbr:Apple dbr:Arakan dbr:Archaeology_of_Afghanistan dbr:Architecture_of_Uzbekistan dbr:Argu_Tagh dbr:History_of_Xinjiang dbr:History_of_art dbr:History_of_botany dbr:History_of_gunpowder dbr:History_of_music dbr:History_of_the_Jews_in_Afghanistan dbr:History_of_the_Jews_in_China dbr:History_of_the_Ottoman_Empire dbr:History_of_the_Roman_Empire dbr:History_of_the_Yuan_dynasty dbr:History_of_the_eastern_steppe dbr:History_of_the_firearm dbr:History_of_trade_of_the_People's_Republic_of_China dbr:Horn_of_Africa dbr:Hotan dbr:House_of_Loredan dbr:Hu_Dahai dbr:Hui_people dbr:Human_history dbr:Huns dbr:Huo'er dbr:Journey_to_the_West dbr:Joyce_Kozloff dbr:Betel_nut_chewing dbr:List_of_Cat's_Eye_episodes dbr:List_of_Dead_or_Alive_characters dbr:List_of_Indian_inventions_and_discoveries dbr:List_of_Indo-European_languages dbr:List_of_Russian_explorers dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Afghanistan dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Azerbaijan dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_China dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Georgia_(country) dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_India dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Kazakhstan dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Pakistan dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Russia dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Ukraine dbr:List_of_World_Heritage_Sites_in_Uzbekistan dbr:List_of_ancient_great_powers dbr:Little_Petra dbr:Periplus_of_the_Erythraean_Sea dbr:Persecution_of_Buddhists dbr:Persian_Gulf dbr:Persian_Jews dbr:Persian_studies dbr:Persians dbr:Reign_of_Marcus_Aurelius dbr:Religion_in_China dbr:Religion_in_Indonesia dbr:Religious_music dbr:Ribat_of_Zein-o-din dbr:Richard_Foltz dbr:Charles_Phu dbr:Culture_of_Georgia_(country) dbr:Culture_of_Ladakh dbr:Culture_of_Turkmenistan dbr:Culture_of_the_People's_Republic_of_China dbr:Cupronickel dbr:Umm_Qasr_Port dbr:United_Arab_Emirates dbr:Upal dbr:Ural_(river) dbr:Uyghur_Khaganate dbr:Uyghurs dbr:Uzbekistan dbr:Vajrayana dbr:Valerie_Hansen dbr:Vayots_Dzor_Province dbr:Venice dbr:Video_games_in_China dbr:Vikings_(season_6) dbr:Voyages_of_Christopher_Columbus dbr:David_H._Li dbr:David_Park_(art_historian) dbr:Daxia dbr:Dayr-e_Gachin dbr:Destruction_of_art_in_Afghanistan dbr:Domesticated_plants_and_animals_of_Austronesia dbr:Domoko dbr:Dutar dbr:Dvārakā–Kamboja_route dbr:Early_modern_period dbr:East_Asian_Buddhism dbr:Eastern_culture dbr:Eastern_philosophy_in_clinical_psychology dbr:Incense dbr:Incense_in_China dbr:Index_of_Byzantine_Empire–related_articles dbr:Index_of_Mongolia-related_articles dbr:Index_of_Turkmenistan-related_articles dbr:Indian_Chinese_cuisine dbr:Indian_maritime_history dbr:Indianization_of_Southeast_Asia dbr:India–Uzbekistan_relations dbr:Indica_(Ctesias) dbr:Indo-Roman_relations dbr:Indo-Roman_trade_relations dbr:Indonesia–Iraq_relations dbr:Infinity_Ring dbr:Inner_Asia dbr:Inner_Mongolia_Museum dbr:Institute_for_the_Study_of_the_Ancient_World dbr:International_Dunhuang_Project dbr:Jagot_colony dbr:Jainism_in_Southeast_Asia dbr:Kyrgyzstan–Uzbekistan_barrier dbr:Kyzylkala dbr:Le_Orme dbr:Malus_sieversii dbr:Marketplace dbr:Persian_carpet dbr:Pomegranate dbr:Sculpture dbr:Timeline_of_ancient_history dbr:Lhasa_Newar dbr:Liang_Province dbr:List_of_historical_markers_of_the_Philippines_in_Metro_Manila dbr:List_of_musical_artists_from_Japan dbr:List_of_oldest_continuously_inhabited_cities dbr:List_of_pre-modern_states dbr:List_of_rebellions_in_China dbr:List_of_roads_and_highways_in_Iran dbr:List_of_rulers_of_Malwa dbr:Jibek_Joly dbr:Pig_iron dbr:Racial_integration dbr:Nushibi dbr:Pax_Khazarica dbr:Pre-Islamic_Arab_trade dbr:Trade_during_the_Viking_Age dbr:Silk_Route_Museum dbr:Wuding_River dbr:Yiwu–Madrid_railway_line dbr:Transport_in_Pakistan dbr:Timeline_of_Buddhism dbr:Timeline_of_Chinese_history dbr:Timeline_of_Indian_innovation dbr:Timeline_of_international_trade dbr:Silk_Roads dbr:Silk_trade dbr:108_BC dbr:1300–1400_in_European_fashion dbr:167_BC dbr:Conquistador dbr:Contract dbr:Crimean_Bridge dbr:Crimean_Khanate dbr:Crown_jewels dbr:Ancient_scripts_of_the_Indian_subcontinent dbr:Mary_Region dbr:Mashhad dbr:Mashhadi_Jews dbr:Matthieu_Paley dbr:Mediterranean_Sea dbr:Ruo_Shui dbr:Safavid_Iran dbr:Safavid_Talish dbr:Sagabuyen_ancient_settlement dbr:Salix_babylonica dbr:Salmankaş_Tunnel dbr:Saluki dbr:Gaya_confederacy dbr:Georg_Nicolaus_Knauer dbr:Nara_period dbr:Neanderthals_in_popular_culture dbr:New_Silk_Road dbr:Nicaea,_Punjab dbr:Oasis dbr:Old_World dbr:Shah_Nimatullah_Wali dbr:Yun-Fei_Ji dbr:Pre-Ghaznavid_history_of_Punjab dbr:Southern_Silk_Road:_Through_Khotan dbr:Xinjiang_coins dbr:Tamrakar dbr:Srivijaya dbr:Roei_Sadan dbr:Silk_Road_transmission_of_art dbr:Pushpa_Sundar_Tuladhar dbr:Pyrus_xerophila dbr:Qutqashen_Sultanate dbr:Radhanite dbr:Susan_Whitfield dbr:Timeline_of_geopolitical_changes_(before_1900) dbr:Zhao_Feng_(art_historian) dbr:18_Warriors_of_Sui-Tang_Period dbr:Christopher_Columbus dbr:Cities_along_the_Silk_Road dbr:Cius dbr:Alexandria_Bucephalous dbr:Elena_Efimovna_Kuzmina dbr:Elfriede_Knauer dbr:Ella_Christie dbr:Emperor_Zhang_of_Han dbr:Empire dbr:Empire_of_Trebizond dbr:English_heraldry dbr:Fukang dbr:Fūjin
is dbp:collections of dbr:Gansu_Provincial_Museum
is rdfs:seeAlso of dbr:Palmyra dbr:Uyghur_nationalism
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Silk_Road