Friction (original) (raw)
Η Τριβή είναι δύναμη αντίστασης που εκδηλώνεται ενάντια σε οποιαδήποτε μετακίνηση μερών αυτού του σώματος ή στην σχετική κίνηση δύο σωμάτων που οι επιφάνειές τους εφάπτονται. Στη πρώτη περίπτωση εκδηλώνεται εσωτερική τριβή, στη δεύτερη (μεταξύ σωμάτων) εξωτερική τριβή. Η δύναμη τριβής διακρίνεται σε στατική τριβή όταν τα σώματα ισορροπούν και σε τριβή ολίσθησης όταν τα σώματα κινούνται και βρίσκονται σε επαφή οι μεταξύ τους επιφάνειες. Η δύναμη της τριβής οφείλεται σε ηλεκτροστατικές δυνάμεις ανάμεσα στα μόρια των δύο επιφανειών, είναι ευθέως ανάλογη με την κάθετη δύναμη Ν την οποία ασκεί το υποστήριγμα στο σώμα κάθετα στην επιφάνεια επαφής, ίση και αντίθετη με το βάρος W του σώματος και ανεξάρτητη από το εμβαδό της επιφάνεια επαφής.
Property | Value |
---|---|
dbo:abstract | الاحتكاك هي القوة المقاومة التي تحدث عند تحرك سطحين متلاصقين باتجاهين متعاكسين عندما يكون بينهما قوة ضاغطة تعمل على تلاحمهما معا (وزن أحد الجسمين مثلا). وتنتج كمية من الحرارة. يحدث الاحتكاك بين المواد الصلبة، السائلة والغازية أو أي تشكيلة منهم. وقوة الاحتكاك هي حاصل ضرب القوة الضاغطة بين الجسمين في معامل الاحتكاك.قح = قض*µحيث: قح: قوة الاحتكاكقض: القوة الضاغطة بين الجسمين أو القوة العمودية على السطح الفاصل بينهماµ: معامل الاحتكاك: إما الساكن (س) أو الحركي (ح)هناك أنواع عديدة من الاحتكاك: * الاحتكاك الجاف: هو القوة المعارضة للحركة النسبية بين سطحين صلبين في اتصال مع بعضهما. ينقسم الاحتكاك الجاف إلى احتكاك ثابت (ستاتيكي) بين الأسطح غير المتحركة، والاحتكاك الحركي (كاينتيكي) بين الأسطح المتحركة. وبإستثناء الاحتكاك الذري أو الجزيئي فإن الاحتكاك ينشأ عموما من تفاعل خواص السطح. * احتكاك المائع (الرطب): يصف الأحتكاك بين طبقات المائع اللزج والتي تكون في حركة نسبية مع بعضها البعض. * الاحتكاك الزلق (المشحم): هو حالة من احتكاك المائع حيث يفصل مائع زيتي بين السطحين. يعتبر الاحتكاك قوة تطبق في الاتجاه العكسي لسرعة الجسم. فمثلا إذا دُفع كرسي على الأرض نحو اليمين تكون قوة الاحتكاك متجهة إلى اليسار. تنشأ قوة الاحتكاك بين الأجسام نتيجة وجود نتوءات وفجوات بين الأسطح فكلما كانت الأسطح ملساء كلما قلت تلك القوة. أثناء تحرك الجسم على السطح، تصطدم كل من النتوئات الصغيرة الموجودة عليه مع نتوئات ذلك السطح، وحينئذ تكون القوة مطلوبة لنقل النتوءات بجانب بعضها الآخر. وتعتمد منطقة الاتصال الفعلي على القوة العمودية بين الجسم والسطح المنزلق. وتتناسب هذه القوة الاحتكاكية مع إجمالي القوة العمودية وتعادل هذه القوة غالبا وزن الجسم المنزلق تماما. وفي حالة الاحتكاك الجاف المنزلق حيث لا يوجد تشحيم أو تزييت، تكون قوة الاحتكاك مستقلة عن السرعة تقريبا. كما أن قوة الاحتكاك لا تعتمد على منطقة الاتصال بين الجسم والسطح الذي ينزلق عليه. وتعتبر منطقة الاحتكاك الفعلية منطقة صغيرة الحجم نسبيا، وتعرف منطقة الاحتكاك بأنها تلك المنطقة التي يحدث فيها تلامس فعلي بين كل من النتوءات الصغيرة الموجودة على الجسم والسطح الذي ينزلق عليه. (ar) A la física o enginyeria es defineix com fregament o fricció a la resistència que s'oposa a la rotació o al lliscament d'un cos sobre un altre, o també a la força que apareix en la superfície de contacte de dos cossos quan s'intenta lliscar un sobre un altre. La tribologia és la ciència que estudia la fricció, el desgast i la lubricació de superfícies en contacte. Quan les superfícies en contacte es desplacen relativament una respecte a l'altra, la fricció entre les dues superfícies converteix l'energia cinètica en calor. L'energia cinètica es converteix en calor qualsevol quin sigui el moviment amb fricció que passi. La fricció no és una força fonamental però ocorre per la força electromagnètica entre partícules carregades que constitueixen les superfícies en contacte. Per la complexitat d'aquestes interaccions, la fricció no es pot calcular pels primers principis, però en canvi es pot fer de manera empírica. (ca) Jako tření označujeme vznik tečné síly ve styčné ploše mezi dvěma tělesy. Tečná třecí síla je reakcí na tečnou složku sil působících na těleso a působí vždy proti směru vzájemného pohybu (příp. proti změně klidového stavu u klidového tření). Práce potřebná k překonání této síly se mění převážně v teplo (přesněji řečeno v přírůstek vnitřní energie, což se projeví zpravidla zvýšením teploty), třecí síla je proto silou disipativní. Rozlišení druhů třeníPrůběh odporových sil v závislosti na rychlosti Tření se liší podle skupenství stýkajících se těles. Vznik sil ve styčné ploše mezi dvěma pevnými tělesy nazýváme smykovým třením (případně pouze třením, nehrozí-li záměna s jinými druhy).Tření povrchu pevných těles s kapalinami nebo plyny se označuje jako odpor prostředí. Tření mezi částicemi či vrstvami tekutin se nazývá vnitřním třením (či přeneseně podle jeho projevu vazkostí či viskozitou, což jsou správně pojmy vyhrazené pro charakteristickou veličinu tohoto jevu). Tento článek se soustředí na odporové síly při styku dvou pevných těles. Pro odpor prostředí a vnitřní tření platí pro ně zcela rozdílné vztahy a jsou jim věnovány samostatné články. Samostatný článek je věnován také valivému odporu, dříve nevhodně nazývanému valivé tření, ač se jedná o jev odlišné fyzikální podstaty. U smykového tření (též či Coulombova tření) rozlišujeme: * tření v klidu – statické tření (používá se index 0) * tření za pohybu – kinematické tření, je zpravidla menší než tření v klidu (obvykle o 20 ÷ 25 %) (cs) Η Τριβή είναι δύναμη αντίστασης που εκδηλώνεται ενάντια σε οποιαδήποτε μετακίνηση μερών αυτού του σώματος ή στην σχετική κίνηση δύο σωμάτων που οι επιφάνειές τους εφάπτονται. Στη πρώτη περίπτωση εκδηλώνεται εσωτερική τριβή, στη δεύτερη (μεταξύ σωμάτων) εξωτερική τριβή. Η δύναμη τριβής διακρίνεται σε στατική τριβή όταν τα σώματα ισορροπούν και σε τριβή ολίσθησης όταν τα σώματα κινούνται και βρίσκονται σε επαφή οι μεταξύ τους επιφάνειες. Η δύναμη της τριβής οφείλεται σε ηλεκτροστατικές δυνάμεις ανάμεσα στα μόρια των δύο επιφανειών, είναι ευθέως ανάλογη με την κάθετη δύναμη Ν την οποία ασκεί το υποστήριγμα στο σώμα κάθετα στην επιφάνεια επαφής, ίση και αντίθετη με το βάρος W του σώματος και ανεξάρτητη από το εμβαδό της επιφάνεια επαφής. (el) Froto estas rezisto (ago aŭ efiko), kiu bremsas la glitadon inter du sin tuŝantaj objektoj. Ekzemplo: Homo sidas sur ligna breto sur la planko. La ligna breto tiriĝu flanken: Vertikala forto, la pezo de homo kaj breto, premas ambaŭ suben, dum horizontala forto kontraŭagas al la forto de la tiranto, kaj bremsas la movon pro la froto inter la breto kaj la planko. La horizontala, frotforto estas rilatigata al la vertikala, pezoforto. Tiun rilato oni nomas frotkoeficiento. Ekzemple la frotkoeficiento "μ = 0,2" signifas, ke ĉe peza forto de 1000 N (maso 100kg) efikas maksimuma frotforto de 200 N. La froto kaŭzas, ke se oni tiras per malpli ol 200 N, la homo kaj breto ne moviĝas. Se oni tiras per pli ol 200 N kaj la objekto ekmoviĝas, necesas malpli ol 200 N por daŭrigi la movadon: la "glitfroto" de objektoj intermoviĝantaj malpli grandas ol la "statika froto" de du objektoj fikse tuŝiĝantaj. Kompreneble la frotkoeficiento malsamas depende de la tuŝiĝantaj materialoj. La supre skizita breto kun homo pli facile tiriĝas, se la planko konsistas el glaciiĝinta akvo, ol se ĝi konsistas el sablo aŭ eĉ el malglata roko. La frotkoeficiento tre dependas ne nur de la materialo de du tuŝiĝantaj objektoj, sed ankaŭ de ties surfaca malglateco, de la temperaturo, humideco kaj de eventualaj ŝtofoj inter la du objektoj (ekzemple oleo aŭ silikono). Malpli gravas la grandeco de la kontaktoareo kaj la premo, kun kiuj interpuŝiĝas la du objektoj. Froto estas baza fizika fakto de nia mondo: sen froto ne eblus nodi la laĉojn de ŝuoj, nek interfiksi du objektojn per najloj aŭ ŝraŭboj ... aŭ, kiel dirite, sekvi kurbiĝon per veturilo. (eo) Reibung, auch Friktion oder Reibungswiderstand genannt, ist eine Kraft, die zwischen Körpern oder Teilchen wirkt, die einander berühren. Die Reibungskraft erschwert dann die Bewegung der Körper gegeneinander. Um eine Bewegung zu erzeugen oder aufrechtzuerhalten, ist Arbeit notwendig. Wenn bei einer Bewegung Reibung auftritt, wird ein Teil der Arbeit oder der Bewegungsenergie durch Dissipation in Reibungswärme umgewandelt und/oder für Verschleiß verbraucht. Bei der Betrachtung von Reibungsvorgängen unterscheidet man zwischen äußerer Reibung und innerer Reibung. Die äußere Reibung tritt auf bei Reibung zwischen sich berührenden Außenflächen von Festkörpern. Die innere Reibung tritt auf zwischen benachbarten Teilchen bei Verformungsvorgängen innerhalb von Festkörpern, Flüssigkeiten und Gasen. In physikalischen Modellen werden Reibungskräfte oft vernachlässigt, wenn sie relativ klein und/oder quantitativ schwer erfassbar sind. Mit der wissenschaftlichen Untersuchung von Reibungsvorgängen beschäftigt sich die Tribologie (Reibungslehre). (de) Friction is the force resisting the relative motion of solid surfaces, fluid layers, and material elements sliding against each other. There are several types of friction: * Dry friction is a force that opposes the relative lateral motion of two solid surfaces in contact. Dry friction is subdivided into static friction ("stiction") between non-moving surfaces, and kinetic friction between moving surfaces. With the exception of atomic or molecular friction, dry friction generally arises from the interaction of surface features, known as asperities (see Figure 1). * Fluid friction describes the friction between layers of a viscous fluid that are moving relative to each other. * Lubricated friction is a case of fluid friction where a lubricant fluid separates two solid surfaces. * Skin friction is a component of drag, the force resisting the motion of a fluid across the surface of a body. * Internal friction is the force resisting motion between the elements making up a solid material while it undergoes deformation. When surfaces in contact move relative to each other, the friction between the two surfaces converts kinetic energy into thermal energy (that is, it converts work to heat). This property can have dramatic consequences, as illustrated by the use of friction created by rubbing pieces of wood together to start a fire. Kinetic energy is converted to thermal energy whenever motion with friction occurs, for example when a viscous fluid is stirred. Another important consequence of many types of friction can be wear, which may lead to performance degradation or damage to components. Friction is a component of the science of tribology. Friction is desirable and important in supplying traction to facilitate motion on land. Most land vehicles rely on friction for acceleration, deceleration and changing direction. Sudden reductions in traction can cause loss of control and accidents. Friction is not itself a fundamental force. Dry friction arises from a combination of inter-surface adhesion, surface roughness, surface deformation, and surface contamination. The complexity of these interactions makes the calculation of friction from first principles impractical and necessitates the use of empirical methods for analysis and the development of theory. Friction is a non-conservative force – work done against friction is path dependent. In the presence of friction, some kinetic energy is always transformed to thermal energy, so mechanical energy is not conserved. (en) Fisikan, marruskadura-indarra —edo, besterik gabe, marruskadura— elkar ukitzen duten bi azalen arteko labainketari edo errodadurari kontra egiten dion indarra da. Marruskadura-indarra bi gorputzen ukipen-gainazaletan agertzen da, gainazalarekiko norabide perpendikularra du eta gorputzen elkarrekiko higidura tangentziala oztopatzen du ukipena galtzen ez den bitartean. Bi gorputzetan indar bana agertzen da aldi berean, bietan norabide berekoa, baina alderantziko noranzkoekin; alegia, gorputz bakoitzean indar batek eragiten du, eta bi indar horiek akzio-erreakzioko printzipioa betetzen dute. Izatez, bi gorputzen gainazalek dituzten inperfekzio eta laztasunen ondorioz agertzen da marruskadura. Bi gorputzak elkarrekiko geldi daudenean (marruskadura estatikoa dagoenean), ez da energiarik xahutzen; bata bestearekiko higitzen ari direnean (marruskadura dinamikoa edo zinetikoa), ordea, energia xahutzen da marruskaduraren kausaz, eta prozesu horretan bi gorputzen energia zinetikoaren parte bat bero bihurtzen da. (eu) La fuerza que existe entre dos superficies en contacto, que se opone al deslizamiento (fuerza de fricción estática y cinética). Se genera debido a las imperfecciones, que en mayor parte son microscópicas, entre las superficies en contacto. Estas imperfecciones hacen que la fuerza perpendicular R entre ambas superficies no lo sea perfectamente, sino que forme un ángulo con la normal N (el ángulo de rozamiento). Por tanto, la fuerza resultante se compone de la fuerza normal N (perpendicular a las superficies en contacto) y de la fuerza de rozamiento F, paralela a las superficies en contacto. (es) Tugtar frithchuimilt ar an bhfórsa a chuireann in aghaidh gluaiseacht choibhneasta idir dhá dhromchla atá ag sleamhnú thar a chéile. Tá cineálacha éagsúla frithchuimilte ann: * Tur-fhrithchuimilt, a chuireann i gcoinne gluaisne cliathánach coibhneasta dhá dhromchla sholadacha i dteagmháil. Aithnítear dhá shórt tur-fhrithchuimilte, sé sin, frithchuimilte statach idir dromchlaí neamh-chorraitheacha, agus frithchuimilt chinéiteach idir dromchlaí atá ag gluaiseacht. * Fhrithchuimilt shreabhánach, a dhéanann cur síos ar fhrithchuimilt idir sraitheanna laistigh de leacht vioscósach a bhíonn ag bogadh i gcoibhneas lena chéile. * Fhrithchuimilt bhealaithe, gur chineál áirithe frithchuimilte sreabhánaí í, ina scarann an leacht ina dhá dromcla soladach. * Frithchuimilt chraicinn, gur chomhpháirt de í, an fórsa a chuireann i gcoinne gluaisne réad soladach trí leacht. * Frithchuimilt inmheánach, an fórsa a chuireann i gcoinne gluaisne idir na heilimintí de chuid ábhair soladach le linn . (ga) Gaya gesek adalah gaya yang berarah melawan gerak benda atau arah kecenderungan benda bergerak. Gaya gesek muncul apabila dua buah benda bersentuhan. Benda-benda yang dimaksud di sini tidak harus berbentuk padat, melainkan dapat pula berbentuk cair, ataupun gas. Gaya gesek antara dua buah benda padat misalnya adalah gaya gesek statis dan kinetis, sedangkan gaya antara benda padat dan cairan serta gas adalah . Secara umum gaya gesek dapat dituliskan sebagai suatu , yaitu , di mana suku pertama adalah gaya gesek yang dikenal sebagai gaya gesek statis dan kinetis, sedangkan suku kedua dan ketiga adalah gaya gesek pada benda dalam fluida. Gaya gesek dapat merugikan atau bermanfaat. Akan tetapi tanpa gaya gesek manusia tidak dapat berpindah tempat karena gerakan kakinya hanya akan menggelincir di atas lantai. Tanpa adanya gaya gesek antara ban mobil dengan jalan, mobil hanya akan slip dan tidak membuat mobil dapat bergerak. (in) En physique, le frottement (ou friction) est une interaction qui s'oppose au mouvement relatif entre deux systèmes en contact. Le frottement peut être étudié au même titre que les autres types de force ou de couple. Son action est caractérisée par une norme et une orientation, ce qui en fait un vecteur. L'orientation de la force (ou du couple) de frottement créé sur un corps est opposée au déplacement relatif de ce corps par rapport à son environnement. La science qui étudie le frottement entre solides est la tribologie. La tribologie est complexe par le fait que le frottement n'est pas dû à une interaction élémentaire, mais résulte de causes diverses, principalement des forces électromagnétiques et de l'interaction d'échange entre les atomes des surfaces en contact. Ces mêmes forces sont également en jeu dans l'adhérence, qui s'oppose à la création d'un mouvement, qui pour cette raison peut être étudiée conjointement. (fr) In fisica l'attrito è una forza che si oppone al movimento o allo spostamento di un corpo relativo alla superficie su cui si trova: se si manifesta tra superfici in quiete relativa si parla di attrito statico, se invece si manifesta tra superfici in moto relativo si parla di attrito dinamico. Si tratta di un fenomeno microscopico, sempre presente nel mondo reale, che presenta vantaggi e svantaggi a seconda del contesto di analisi e la cui origine fisica è fatta risalire alle forze di adesione o coesione tra materiali in interazione tra loro. Queste forze a loro volta derivano in ultima analisi dall'interazione elettrostatica tra i materiali in questione. (it) 마찰력(摩擦力, 문화어: 쓸림힘, 영어: friction)은 두 물체의 접촉면 사이에서 물체의 운동을 방해하는 힘이다. 마찰력의 계수는 물질의 고유 성질이 아닌, 어떤 물체의 어떤 표면 상태에서 어떤 물질과 접촉하는가 등에 관계있으며 실험을 통해 결정되는 현상론적인 양이다. 교과서는 일반적으로 마찰력은 접촉면의 넓이에는 무관하다고 서술하나 이것은 접촉면이 이상적으로 매끄러운 경우에만 성립한다. 실제로는 접촉면의 매끄러운 정도 등에 따라 영향을 받는다. (ko) Wrijving is in de natuurkunde het verschijnsel waarbij weerstand ontstaat wanneer twee oppervlakken langs elkaar schuiven, terwijl ze tegen elkaar aan gedrukt worden. Wrijving kan leiden tot vormverandering en warmteproductie. Wrijving kan overwonnen worden door een kracht. De tegenkracht is de schuifkracht tussen de twee oppervlakken.De schuifkracht leidt zoals elke kracht tot een "versnelling". Omdat de schuifkracht altijd in tegengestelde richting van de beweging werkt, leidt wrijving altijd tot "negatieve versnelling" ofwel: vertraging. Een bewegend voorwerp, dat alléén wrijving en verder geen andere krachten ondervindt, gaat dus steeds langzamer bewegen tot het stil staat. Soms wordt abusievelijk van wrijvingskracht of weerstandkracht gesproken als schuifkracht wordt bedoeld. (nl) 摩擦(まさつ、英: friction)とは、固体表面が互いに接しているとき、それらの間に相対運動を妨げる力(摩擦力)がはたらく現象をいう。 物体が相対的に静止している場合の静止摩擦と、運動を行っている場合の動摩擦に分けられる。多くの状況では、摩擦力の強さは接触面の面積や運動速度によらず、荷重のみで決まる。この経験則はアモントン=クーロンの法則と呼ばれ、初等的な物理教育の一部となっている。 摩擦力は様々な場所で有用なはたらきをしている。ボルトや釘が抜けないのも、結び目や織物がほどけないのも摩擦の作用である。マッチに点火する際には、マッチ棒の頭とマッチ箱の側面との間の摩擦熱が利用される。自動車や列車の車輪が駆動力を得るのも、地面との間にはたらく摩擦力(トラクション)の作用である。 摩擦力は基本的な相互作用ではなく、多くの要因が関わっている。巨視的な物体間の摩擦は、物体表面の微細な突出部(アスペリティ)がもう一方の表面と接することによって起きる。接触部では、界面凝着、表面粗さ、表面の変形、表面状態(汚れ、吸着分子層、酸化層)が複合的に作用する。これらの相互作用が複雑であるため、第一原理から摩擦を計算することは非現実的であり、実証研究的な研究手法が取られる。 動摩擦には相対運動の種類によって滑り摩擦と転がり摩擦の区別があり、一般に前者の方が後者より大きな摩擦力を生む。また、摩擦面が流体(潤滑剤)を介して接している場合を潤滑摩擦といい、流体がない場合を乾燥摩擦という。一般に潤滑によって摩擦や摩耗は低減される。そのほか、流体内で運動する物体が受けるせん断抵抗(粘性)を流体摩擦もしくは摩擦抵抗ということがあり、また固体が変形を受けるとき内部の構成要素間にはたらく抵抗を内部摩擦というが、固体界面以外で起きる現象は摩擦の概念の拡張であり、本項の主題からは離れる。 摩擦力は非保存力である。すなわち、摩擦力に抗して行う仕事は運動経路に依存する。そのような場合には、必ず運動エネルギーの一部が熱エネルギーに変換され、力学的エネルギーとしては失われる。たとえば木切れをこすり合わせて火を起こすような場合にこの性質が顕著な役割を果たす。流体摩擦(粘性)を受ける液体の攪拌など、摩擦が介在する運動では一般に熱が発生する。摩擦熱以外にも、多くのタイプの摩擦では摩耗という重要な現象がともなう。摩耗は機械の性能劣化や損傷の原因となる。摩擦や摩耗はトライボロジーという科学の分野の一領域である。 (ja) Tarcie (pojęcie fizyczne, jeden z oporów ruchu) – całość zjawisk fizycznych towarzyszących przemieszczaniu się względem siebie dwóch ciał fizycznych, stykających się ze sobą (tarcie zewnętrzne) lub elementów tego samego ciała (tarcie wewnętrzne) i powodujących rozpraszanie energii podczas ruchu. Tarcie zewnętrzne występuje na granicy dwóch ciał stałych. Tarcie wewnętrzne występuje przy przepływie płynów, jak i deformacji ciał stałych. Siła występująca w zjawiskach tarcia nazywana jest siłą tarcia. (pl) O atrito é a força que resiste ao movimento relativo de superfícies sólidas, camadas de fluido e elementos materiais que deslizam uns contra os outros. Existem vários tipos de atrito: * O atrito seco é uma força que se opõe ao movimento lateral relativo de duas superfícies sólidas em contato. O atrito seco é subdividido em atrito estático entre superfícies imóveis, e atrito cinético entre superfícies móveis. Com exceção do atrito atômico ou molecular, o atrito seco geralmente surge da interação de características de superfície, conhecidas como asperezas. * O atrito de fluido descreve o atrito entre as camadas de um fluido viscoso que se movem umas em relação às outras. * O atrito lubrificado é um caso de atrito de fluido em que um fluido lubrificante separa duas superfícies sólidas. * A fricção da pele é um componente do arrasto, a força que resiste ao movimento de um fluido pela superfície de um corpo. O atrito interno é a força que resiste ao movimento entre os elementos que constituem um material sólido enquanto ele sofre deformação. Quando as superfícies em contato se movem em relação uma à outra, o atrito entre as duas superfícies converte energia cinética em energia térmica (isto é, converte trabalho em calor). Essa propriedade pode ter consequências dramáticas, conforme ilustrado pelo uso de fricção criada ao esfregar pedaços de madeira para iniciar um incêndio. A energia cinética é convertida em energia térmica sempre que ocorre movimento com atrito, por exemplo, quando um fluido viscoso é agitado. Outra consequência importante de muitos tipos de atrito pode ser o desgaste , que pode levar à degradação do desempenho ou danos aos componentes. O atrito é um componente da ciência da tribologia. O atrito é desejável e importante para fornecer tração para facilitar o movimento em terra. A maioria dos veículos terrestres depende do atrito para acelerar, desacelerar e mudar de direção. Reduções repentinas na tração podem causar perda de controle e acidentes. O atrito não é em si uma força fundamental. O atrito seco surge de uma combinação de adesão entre superfícies, rugosidade da superfície, deformação da superfície e contaminação da superfície. A complexidade dessas interações torna o cálculo do atrito a partir dos primeiros princípios impraticável e exige o uso de métodos empíricos para análise e desenvolvimento de teoria. O atrito é uma força não conservativa — o trabalho realizado contra o atrito depende do caminho. Na presença de atrito, alguma energia cinética é sempre transformada em energia térmica, portanto a energia mecânica não é conservada. (pt) Friktion avser inom fysiken en kraft som strävar att motverka den relativa rörelsen mellan två ytor som är i kontakt med varandra. Friktion uppkommer genom ojämnheter och adhesion mellan ytorna. Friktion är inte en materialegenskap. Det är kombinationen av ytornas material, kraften med vilken de trycks mot varandra, om de är i rörelse eller i vila i förhållande till varandra, som bestämmer friktionens storlek. För fasta kroppar är lim den ena ytterligheten med stor friktionskraft och smörjmedel den motsatta med liten friktionskraft. Ämnet studeras inom tribologin. Friktion eller glidningsmotstånd har att göra med hur ytan på materialet är beskaffad. En slät och jämn yta som på is ger mindre friktion än en skrovlig och knottrig yta som på betong. Det beror helt enkelt på att utsprång på den ena kroppen tar i fördjupningar på den andra, så att det behövs extra kraft för att få dem loss igen. De elektromagnetiska krafterna mellan atomer spelar emellertid också en betydande roll. När två kroppar är i nära kontakt håller atomerna fast vid varandra och verkar då i motsatt riktning mot rörelsen. På så sätt omvandlas kinetisk energi (rörelseenergi) till värme. Detta fenomen utnyttjas till exempel i vanliga tändstickor. De elektromagnetiska krafterna har så stor betydelse att de markant påverkar hur kraftig friktionen blir. Det gäller till exempel material som is, glas och gummi, som alla vart och ett är mycket släta men har låg respektive medelhög och hög friktion. Skillnaden mellan dem beror på att atomerna och de tillhörande elektronmolnen påverkar varandra olika beroende på typen av ämne. Det betyder att de enstaka atomerna inte glider jämnt över varandra utan mer eller mindre hoppar och skuttar fram. Fysiker talar om flera slags friktion, primär statisk och dynamisk friktion. När man till exempel knuffar till en bok som ligger stilla, måste man först övervinna den statiska friktionen. När boken väl är i rörelse, uppträder den dynamiska friktionen. I vardagen är friktion absolut nödvändig för att saker och ting skall fungera ordentligt. I en bil gör friktionen till exempel att motorns kraft kan överföras till vägen via däcken. Därför utvecklas däck för att ha största möjliga friktion, medan motorns delar smörjs med olja, så att friktionen minskas, och kraften inte går förlorad. Friktionen är inte en fundamental kraft utan är en manifestation av elektromagnetiska krafter. När kontaktytorna rör sig relativt varandra under friktionens kraftverkan, omvandlas det utförda arbetet (enligt kraften × vägen) till värme. Friktion mellan fasta föremål kallas ofta torr friktion, medan friktionskrafter mellan vätskor eller gaser kallas viskös friktion. Därtill används begreppet inre friktion, som beskriver en kropps förmåga att återta sin form efter deformation av en yttre last. Glidmotståndet mellan två ytor beror mindre på ytans textur/ojämnheter och mer på kemiska bindningar mellan ytorna. Friktion har stor betydelse för trafiksäkerheten. Det gäller i synnerhet väglag med split friction. (sv) Тре́ние — физическое явление соприкасающихся тел при их относительном смещении в плоскости касания (внешнее трение) либо при относительном смещении параллельных слоёв жидкости, газа или деформируемого твёрдого тела (внутреннее трение, или вязкость). Далее в этой статье под трением понимается лишь внешнее трение. Изучением процессов трения занимается раздел физики, который называется механикой фрикционного взаимодействия, или трибологией. Трение главным образом имеет электронную природу при условии, что вещество находится в нормальном состоянии. В сверхпроводящем состоянии вдалеке от критической температуры основным «источником» трения являются фононы, а коэффициент трения может уменьшиться в несколько раз. (ru) 摩擦力(英語:Friction)指两个表面接触的粗糙物体相对运动或存在相对运动的趋势时阻碍它们的相对运动的力,是经典力学的一個名詞。广义地,物体在液体和气体中运动时也受到摩擦力。 摩擦力產生的情形: * 一物體在另一個物體表面上滑動或將要滑動時,兩个物體在接觸面上會產生阻止相對運動的作用力,這種作用力稱為摩擦力。 * 物體在靜止或運動狀態,均可能在接觸面上產生摩擦力。 * 摩擦力與物體相對運動的方向相反。 (zh) Тертя́ — сукупність явищ, що спричиняють опір, рухові одне відносно одного макроскопічних тіл (зовнішнє тертя) або елементів одного і того ж тіла (внутрішнє тертя), при якому механічна енергія розсіюється переважно у вигляді тепла. Зовнішнє тертя відбувається на границі контакту двох твердих тіл. Внутрішнє тертя виникає у потоках рідини або при деформації твердого тіла, між частинами, що переміщуються одна відносно одної. Зовнішнє тертя (тертя) — явище опору відносному переміщенню, яке виникає між двома тілами в зонах контакту їх поверхонь, тангеціально до них. (ДСТУ 2823-94) (uk) |
dbo:thumbnail | wiki-commons:Special:FilePath/Friction_between_surfaces.jpg?width=300 |
dbo:wikiPageExternalLink | http://www.ing.unitn.it/~bigoni/flutter.html https://www.enggstudy.com/2019/04/measurement-of-friction-power-by-willans-line-method.html http://www.tribonet.org/wiki/friction-coefficients-in-atmosphere-and-vacuum/ https://books.google.com/books%3Fid=WDll8hA006AC&pg=PT2503&lpg=PT2503 https://web.archive.org/web/20080511205842/http:/www.nsfafresh.org/ https://web.archive.org/web/20150110065917/http:/www.ing.unitn.it/~bigoni/flutter.html https://web.archive.org/web/20190201171526/http:/www.roymech.co.uk/Useful_Tables/Tribology/co_of_frict.htm https://www.sciencedirect.com/topics/engineering/coefficient-of-friction http://chain-guide.com/basics/2-3-1-coefficient-of-friction.html https://web.archive.org/web/20070601020244/http:/www.physclips.unsw.edu.au/ |
dbo:wikiPageID | 11062 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageLength | 70757 (xsd:nonNegativeInteger) |
dbo:wikiPageRevisionID | 1124507238 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageWikiLink | dbr:Carbon_monoxide dbr:Bearing_(mechanical) dbr:Factor_of_adhesion dbr:Motor_vehicle dbr:Normal_force dbr:Stiction dbr:Brake dbr:Brake_pads dbr:David_Tabor dbr:Deformation_(mechanics) dbr:Anti-lock_braking_system dbr:John_Theophilus_Desaguliers dbr:João_Arménio_Correia_Martins dbr:Atomic_units dbr:Richard_Feynman dbr:Vector_(geometric) dbr:Velocity dbr:Viscosity dbr:Viscous dbr:Deformation_(engineering) dbr:Platinum dbr:Atomic_force_microscope dbr:Rail_adhesion dbr:James_Alfred_Ewing dbr:Vibration dbr:Self-oscillation dbr:Conservative_force dbr:Measurement dbr:George_G._Adams_(engineer) dbr:Split_friction dbr:Thermoplastic dbr:Cobalt dbr:Empirical dbr:Engineering dbr:Frank_Philip_Bowden dbr:Galling dbr:Boundary_layer dbr:Brake_pad dbc:Friction dbr:Mu_(letter) dbr:Conservation_of_energy dbr:Contact_area dbr:Contact_dynamics dbr:Contact_mechanics dbr:Copper dbr:Profilograph dbr:Oscillation dbr:Bernard_Forest_de_Bélidor dbr:Leonardo_da_Vinci dbr:Leonhard_Euler dbr:Stress_(mechanics) dbr:Computer_simulation dbr:Fretting dbr:Friction_Acoustics dbr:Friction_torque dbr:Friction_welding dbr:Frictional_contact_mechanics dbr:Frictionless_plane dbr:File:Static_kinetic_friction_vs_time.png dbr:Painlevé_paradox dbr:Polishing dbr:Transient_friction_loading dbr:Thermal_energy dbr:Adhesion dbr:Adhesive_tape dbr:Cello dbr:Titanium_diboride dbr:Dither dbr:Drag_equation dbr:Drag_racing dbr:Glass_harp dbr:Line_integral dbr:Themistius dbr:Triboelectric_effect dbr:Superlubricity dbr:Albert_Einstein dbr:Curling dbr:Drag_(physics) dbr:Drum_brakes dbr:Aluminium_magnesium_boride dbr:Erhu dbr:Experiment dbr:Fleeming_Jenkin dbr:Force dbr:Angle_of_repose dbr:Ball_bearing dbr:Non-smooth_mechanics dbr:Numerical_integration dbr:Osborne_Reynolds dbr:PTFE dbr:Fluid dbr:Fluid_bearing dbr:Fractal dbr:Granular_material dbr:Graphite dbr:Violin dbr:Vitruvius dbr:Fundamental_force dbr:Road dbr:Guillaume_Amontons dbr:Hardness dbr:Heat dbr:Atmosphere dbr:Talc dbr:Temperature dbr:Coulomb_damping dbr:Hurdy-gurdy dbr:Aristotle dbc:Tribology dbr:Acoustic_lubrication dbr:Acrylic_rubber dbc:Classical_mechanics dbc:Force dbr:Adsorption dbr:Charles-Augustin_de_Coulomb dbr:Aeroelastic_flutter dbr:John_Leslie_(physicist) dbr:Kinetic_energy dbr:Superfluid dbr:Surface_roughness dbr:Elastic_deformation dbr:Texture_(roads) dbr:Traction_(engineering) dbr:Wear dbr:Dimensionless_quantity dbr:Arthur_Morin dbr:Asperity_(materials_science) dbr:CRC_Handbook_of_Chemistry_and_Physics dbr:Pieter_van_Musschenbroek dbr:Pliny_the_Elder dbr:Polytetrafluoroethylene dbr:Free_body_diagram dbr:HDPE dbr:Mechanical_work dbr:Microscopic_scale dbr:Nylon dbr:Shear_stress dbr:Work_(physics) dbr:Mechanical_energy dbr:Scalar_(physics) dbr:Sliding_(motion) dbr:Roadway_noise dbr:Silicone_rubber dbr:Explosion dbr:Frames_of_reference dbr:Lubricant dbr:First_principle dbr:Molecular_weight dbr:Multibody_system dbr:Unilateral_contact dbr:Nonlinear_system dbr:Normal_contact_stiffness dbr:Stick-slip_phenomenon dbr:Tribometer dbr:Tribology dbr:Land_vehicle dbr:Road_slipperiness dbr:Sticky_pad dbr:Electrostatic_charge dbr:Johann_Andreas_von_Segner dbr:Tolerance_(engineering) dbr:Vehicle_brake dbr:Nanomachines dbr:Arthur_Jules_Morin dbr:Disk_brakes dbr:Polyethene dbr:Chemical_bonding dbr:Matchsticks dbr:Empirical_method dbr:Ideal_fluid dbr:Viscous_flow dbr:Bowed_instruments dbr:Brake_shoes dbr:Irreversibility dbr:Roller_bearing dbr:File:Free_body_diagram2.svg dbr:File:Friction_between_surfaces.jpg dbr:File:Free_body.svg |
dbp:date | 2015-01-10 (xsd:date) |
dbp:url | https://web.archive.org/web/20150110065917/http:/www.ing.unitn.it/~bigoni/flutter.html |
dbp:wikiPageUsesTemplate | dbt:Smallcaps2 dbt:As_of dbt:Authority_control dbt:Cite_EB1911 dbt:Cite_web dbt:Disputed_section dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Expand_section dbt:For dbt:Main dbt:Other_uses dbt:Pp dbt:Reflist dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Tsp dbt:Webarchive dbt:Merge_from dbt:Classical_mechanics dbt:Geotechnical_engineering |
dct:subject | dbc:Friction dbc:Tribology dbc:Classical_mechanics dbc:Force |
rdf:type | owl:Thing |
rdfs:comment | Η Τριβή είναι δύναμη αντίστασης που εκδηλώνεται ενάντια σε οποιαδήποτε μετακίνηση μερών αυτού του σώματος ή στην σχετική κίνηση δύο σωμάτων που οι επιφάνειές τους εφάπτονται. Στη πρώτη περίπτωση εκδηλώνεται εσωτερική τριβή, στη δεύτερη (μεταξύ σωμάτων) εξωτερική τριβή. Η δύναμη τριβής διακρίνεται σε στατική τριβή όταν τα σώματα ισορροπούν και σε τριβή ολίσθησης όταν τα σώματα κινούνται και βρίσκονται σε επαφή οι μεταξύ τους επιφάνειες. Η δύναμη της τριβής οφείλεται σε ηλεκτροστατικές δυνάμεις ανάμεσα στα μόρια των δύο επιφανειών, είναι ευθέως ανάλογη με την κάθετη δύναμη Ν την οποία ασκεί το υποστήριγμα στο σώμα κάθετα στην επιφάνεια επαφής, ίση και αντίθετη με το βάρος W του σώματος και ανεξάρτητη από το εμβαδό της επιφάνεια επαφής. (el) La fuerza que existe entre dos superficies en contacto, que se opone al deslizamiento (fuerza de fricción estática y cinética). Se genera debido a las imperfecciones, que en mayor parte son microscópicas, entre las superficies en contacto. Estas imperfecciones hacen que la fuerza perpendicular R entre ambas superficies no lo sea perfectamente, sino que forme un ángulo con la normal N (el ángulo de rozamiento). Por tanto, la fuerza resultante se compone de la fuerza normal N (perpendicular a las superficies en contacto) y de la fuerza de rozamiento F, paralela a las superficies en contacto. (es) In fisica l'attrito è una forza che si oppone al movimento o allo spostamento di un corpo relativo alla superficie su cui si trova: se si manifesta tra superfici in quiete relativa si parla di attrito statico, se invece si manifesta tra superfici in moto relativo si parla di attrito dinamico. Si tratta di un fenomeno microscopico, sempre presente nel mondo reale, che presenta vantaggi e svantaggi a seconda del contesto di analisi e la cui origine fisica è fatta risalire alle forze di adesione o coesione tra materiali in interazione tra loro. Queste forze a loro volta derivano in ultima analisi dall'interazione elettrostatica tra i materiali in questione. (it) 마찰력(摩擦力, 문화어: 쓸림힘, 영어: friction)은 두 물체의 접촉면 사이에서 물체의 운동을 방해하는 힘이다. 마찰력의 계수는 물질의 고유 성질이 아닌, 어떤 물체의 어떤 표면 상태에서 어떤 물질과 접촉하는가 등에 관계있으며 실험을 통해 결정되는 현상론적인 양이다. 교과서는 일반적으로 마찰력은 접촉면의 넓이에는 무관하다고 서술하나 이것은 접촉면이 이상적으로 매끄러운 경우에만 성립한다. 실제로는 접촉면의 매끄러운 정도 등에 따라 영향을 받는다. (ko) Tarcie (pojęcie fizyczne, jeden z oporów ruchu) – całość zjawisk fizycznych towarzyszących przemieszczaniu się względem siebie dwóch ciał fizycznych, stykających się ze sobą (tarcie zewnętrzne) lub elementów tego samego ciała (tarcie wewnętrzne) i powodujących rozpraszanie energii podczas ruchu. Tarcie zewnętrzne występuje na granicy dwóch ciał stałych. Tarcie wewnętrzne występuje przy przepływie płynów, jak i deformacji ciał stałych. Siła występująca w zjawiskach tarcia nazywana jest siłą tarcia. (pl) 摩擦力(英語:Friction)指两个表面接触的粗糙物体相对运动或存在相对运动的趋势时阻碍它们的相对运动的力,是经典力学的一個名詞。广义地,物体在液体和气体中运动时也受到摩擦力。 摩擦力產生的情形: * 一物體在另一個物體表面上滑動或將要滑動時,兩个物體在接觸面上會產生阻止相對運動的作用力,這種作用力稱為摩擦力。 * 物體在靜止或運動狀態,均可能在接觸面上產生摩擦力。 * 摩擦力與物體相對運動的方向相反。 (zh) Тертя́ — сукупність явищ, що спричиняють опір, рухові одне відносно одного макроскопічних тіл (зовнішнє тертя) або елементів одного і того ж тіла (внутрішнє тертя), при якому механічна енергія розсіюється переважно у вигляді тепла. Зовнішнє тертя відбувається на границі контакту двох твердих тіл. Внутрішнє тертя виникає у потоках рідини або при деформації твердого тіла, між частинами, що переміщуються одна відносно одної. Зовнішнє тертя (тертя) — явище опору відносному переміщенню, яке виникає між двома тілами в зонах контакту їх поверхонь, тангеціально до них. (ДСТУ 2823-94) (uk) الاحتكاك هي القوة المقاومة التي تحدث عند تحرك سطحين متلاصقين باتجاهين متعاكسين عندما يكون بينهما قوة ضاغطة تعمل على تلاحمهما معا (وزن أحد الجسمين مثلا). وتنتج كمية من الحرارة. يحدث الاحتكاك بين المواد الصلبة، السائلة والغازية أو أي تشكيلة منهم. وقوة الاحتكاك هي حاصل ضرب القوة الضاغطة بين الجسمين في معامل الاحتكاك.قح = قض*µحيث: قح: قوة الاحتكاكقض: القوة الضاغطة بين الجسمين أو القوة العمودية على السطح الفاصل بينهماµ: معامل الاحتكاك: إما الساكن (س) أو الحركي (ح)هناك أنواع عديدة من الاحتكاك: (ar) A la física o enginyeria es defineix com fregament o fricció a la resistència que s'oposa a la rotació o al lliscament d'un cos sobre un altre, o també a la força que apareix en la superfície de contacte de dos cossos quan s'intenta lliscar un sobre un altre. La tribologia és la ciència que estudia la fricció, el desgast i la lubricació de superfícies en contacte. (ca) Jako tření označujeme vznik tečné síly ve styčné ploše mezi dvěma tělesy. Tečná třecí síla je reakcí na tečnou složku sil působících na těleso a působí vždy proti směru vzájemného pohybu (příp. proti změně klidového stavu u klidového tření). Práce potřebná k překonání této síly se mění převážně v teplo (přesněji řečeno v přírůstek vnitřní energie, což se projeví zpravidla zvýšením teploty), třecí síla je proto silou disipativní. Rozlišení druhů třeníPrůběh odporových sil v závislosti na rychlosti U smykového tření (též či Coulombova tření) rozlišujeme: (cs) Froto estas rezisto (ago aŭ efiko), kiu bremsas la glitadon inter du sin tuŝantaj objektoj. Ekzemplo: Homo sidas sur ligna breto sur la planko. La ligna breto tiriĝu flanken: Vertikala forto, la pezo de homo kaj breto, premas ambaŭ suben, dum horizontala forto kontraŭagas al la forto de la tiranto, kaj bremsas la movon pro la froto inter la breto kaj la planko. La horizontala, frotforto estas rilatigata al la vertikala, pezoforto. Tiun rilato oni nomas frotkoeficiento. Ekzemple la frotkoeficiento "μ = 0,2" signifas, ke ĉe peza forto de 1000 N (maso 100kg) efikas maksimuma frotforto de 200 N. La froto kaŭzas, ke se oni tiras per malpli ol 200 N, la homo kaj breto ne moviĝas. Se oni tiras per pli ol 200 N kaj la objekto ekmoviĝas, necesas malpli ol 200 N por daŭrigi la movadon: la "glitfroto (eo) Reibung, auch Friktion oder Reibungswiderstand genannt, ist eine Kraft, die zwischen Körpern oder Teilchen wirkt, die einander berühren. Die Reibungskraft erschwert dann die Bewegung der Körper gegeneinander. Um eine Bewegung zu erzeugen oder aufrechtzuerhalten, ist Arbeit notwendig. Wenn bei einer Bewegung Reibung auftritt, wird ein Teil der Arbeit oder der Bewegungsenergie durch Dissipation in Reibungswärme umgewandelt und/oder für Verschleiß verbraucht. (de) Friction is the force resisting the relative motion of solid surfaces, fluid layers, and material elements sliding against each other. There are several types of friction: * Dry friction is a force that opposes the relative lateral motion of two solid surfaces in contact. Dry friction is subdivided into static friction ("stiction") between non-moving surfaces, and kinetic friction between moving surfaces. With the exception of atomic or molecular friction, dry friction generally arises from the interaction of surface features, known as asperities (see Figure 1). * Fluid friction describes the friction between layers of a viscous fluid that are moving relative to each other. * Lubricated friction is a case of fluid friction where a lubricant fluid separates two solid surfaces. * Skin fr (en) Fisikan, marruskadura-indarra —edo, besterik gabe, marruskadura— elkar ukitzen duten bi azalen arteko labainketari edo errodadurari kontra egiten dion indarra da. Marruskadura-indarra bi gorputzen ukipen-gainazaletan agertzen da, gainazalarekiko norabide perpendikularra du eta gorputzen elkarrekiko higidura tangentziala oztopatzen du ukipena galtzen ez den bitartean. Bi gorputzetan indar bana agertzen da aldi berean, bietan norabide berekoa, baina alderantziko noranzkoekin; alegia, gorputz bakoitzean indar batek eragiten du, eta bi indar horiek akzio-erreakzioko printzipioa betetzen dute. (eu) Tugtar frithchuimilt ar an bhfórsa a chuireann in aghaidh gluaiseacht choibhneasta idir dhá dhromchla atá ag sleamhnú thar a chéile. Tá cineálacha éagsúla frithchuimilte ann: * Tur-fhrithchuimilt, a chuireann i gcoinne gluaisne cliathánach coibhneasta dhá dhromchla sholadacha i dteagmháil. Aithnítear dhá shórt tur-fhrithchuimilte, sé sin, frithchuimilte statach idir dromchlaí neamh-chorraitheacha, agus frithchuimilt chinéiteach idir dromchlaí atá ag gluaiseacht. * Fhrithchuimilt shreabhánach, a dhéanann cur síos ar fhrithchuimilt idir sraitheanna laistigh de leacht vioscósach a bhíonn ag bogadh i gcoibhneas lena chéile. * Fhrithchuimilt bhealaithe, gur chineál áirithe frithchuimilte sreabhánaí í, ina scarann an leacht ina dhá dromcla soladach. * Frithchuimilt chraicinn, gur chomhpháirt (ga) En physique, le frottement (ou friction) est une interaction qui s'oppose au mouvement relatif entre deux systèmes en contact. Le frottement peut être étudié au même titre que les autres types de force ou de couple. Son action est caractérisée par une norme et une orientation, ce qui en fait un vecteur. L'orientation de la force (ou du couple) de frottement créé sur un corps est opposée au déplacement relatif de ce corps par rapport à son environnement. La science qui étudie le frottement entre solides est la tribologie. (fr) Gaya gesek adalah gaya yang berarah melawan gerak benda atau arah kecenderungan benda bergerak. Gaya gesek muncul apabila dua buah benda bersentuhan. Benda-benda yang dimaksud di sini tidak harus berbentuk padat, melainkan dapat pula berbentuk cair, ataupun gas. Gaya gesek antara dua buah benda padat misalnya adalah gaya gesek statis dan kinetis, sedangkan gaya antara benda padat dan cairan serta gas adalah . Secara umum gaya gesek dapat dituliskan sebagai suatu , yaitu , (in) 摩擦(まさつ、英: friction)とは、固体表面が互いに接しているとき、それらの間に相対運動を妨げる力(摩擦力)がはたらく現象をいう。 物体が相対的に静止している場合の静止摩擦と、運動を行っている場合の動摩擦に分けられる。多くの状況では、摩擦力の強さは接触面の面積や運動速度によらず、荷重のみで決まる。この経験則はアモントン=クーロンの法則と呼ばれ、初等的な物理教育の一部となっている。 摩擦力は様々な場所で有用なはたらきをしている。ボルトや釘が抜けないのも、結び目や織物がほどけないのも摩擦の作用である。マッチに点火する際には、マッチ棒の頭とマッチ箱の側面との間の摩擦熱が利用される。自動車や列車の車輪が駆動力を得るのも、地面との間にはたらく摩擦力(トラクション)の作用である。 摩擦力は基本的な相互作用ではなく、多くの要因が関わっている。巨視的な物体間の摩擦は、物体表面の微細な突出部(アスペリティ)がもう一方の表面と接することによって起きる。接触部では、界面凝着、表面粗さ、表面の変形、表面状態(汚れ、吸着分子層、酸化層)が複合的に作用する。これらの相互作用が複雑であるため、第一原理から摩擦を計算することは非現実的であり、実証研究的な研究手法が取られる。 (ja) Wrijving is in de natuurkunde het verschijnsel waarbij weerstand ontstaat wanneer twee oppervlakken langs elkaar schuiven, terwijl ze tegen elkaar aan gedrukt worden. Wrijving kan leiden tot vormverandering en warmteproductie. Wrijving kan overwonnen worden door een kracht. De tegenkracht is de schuifkracht tussen de twee oppervlakken.De schuifkracht leidt zoals elke kracht tot een "versnelling". Omdat de schuifkracht altijd in tegengestelde richting van de beweging werkt, leidt wrijving altijd tot "negatieve versnelling" ofwel: vertraging. Een bewegend voorwerp, dat alléén wrijving en verder geen andere krachten ondervindt, gaat dus steeds langzamer bewegen tot het stil staat. (nl) O atrito é a força que resiste ao movimento relativo de superfícies sólidas, camadas de fluido e elementos materiais que deslizam uns contra os outros. Existem vários tipos de atrito: * O atrito seco é uma força que se opõe ao movimento lateral relativo de duas superfícies sólidas em contato. O atrito seco é subdividido em atrito estático entre superfícies imóveis, e atrito cinético entre superfícies móveis. Com exceção do atrito atômico ou molecular, o atrito seco geralmente surge da interação de características de superfície, conhecidas como asperezas. * O atrito de fluido descreve o atrito entre as camadas de um fluido viscoso que se movem umas em relação às outras. * O atrito lubrificado é um caso de atrito de fluido em que um fluido lubrificante separa duas superfícies sólidas. * (pt) Тре́ние — физическое явление соприкасающихся тел при их относительном смещении в плоскости касания (внешнее трение) либо при относительном смещении параллельных слоёв жидкости, газа или деформируемого твёрдого тела (внутреннее трение, или вязкость). Далее в этой статье под трением понимается лишь внешнее трение. Изучением процессов трения занимается раздел физики, который называется механикой фрикционного взаимодействия, или трибологией. (ru) Friktion avser inom fysiken en kraft som strävar att motverka den relativa rörelsen mellan två ytor som är i kontakt med varandra. Friktion uppkommer genom ojämnheter och adhesion mellan ytorna. Friktion är inte en materialegenskap. Det är kombinationen av ytornas material, kraften med vilken de trycks mot varandra, om de är i rörelse eller i vila i förhållande till varandra, som bestämmer friktionens storlek. För fasta kroppar är lim den ena ytterligheten med stor friktionskraft och smörjmedel den motsatta med liten friktionskraft. Ämnet studeras inom tribologin. (sv) |
rdfs:label | Friction (en) احتكاك (ar) Fricció (ca) Tření (cs) Reibung (de) Τριβή (el) Froto (eo) Fricción (es) Marruskadura-indar (eu) Frithchuimilt (ga) Gaya gesek (in) Frottement (fr) Attrito (it) 摩擦 (ja) 마찰력 (ko) Wrijving (nl) Tarcie (fizyka) (pl) Трение (ru) Atrito (pt) Friktion (sv) Тертя (uk) 摩擦力 (zh) |
rdfs:seeAlso | dbr:Deformation_(engineering) |
owl:sameAs | dbpedia-it:Friction dbpedia-ko:Friction freebase:Friction http://d-nb.info/gnd/4049098-1 wikidata:Friction dbpedia-af:Friction dbpedia-ar:Friction http://ast.dbpedia.org/resource/Resfregón dbpedia-az:Friction dbpedia-be:Friction dbpedia-bg:Friction http://bn.dbpedia.org/resource/ঘর্ষণ http://bs.dbpedia.org/resource/Trenje dbpedia-ca:Friction http://ckb.dbpedia.org/resource/لێکخشاندن dbpedia-cs:Friction http://cv.dbpedia.org/resource/Сĕртĕнӳ dbpedia-cy:Friction dbpedia-da:Friction dbpedia-de:Friction dbpedia-el:Friction dbpedia-eo:Friction dbpedia-es:Friction dbpedia-et:Friction dbpedia-eu:Friction dbpedia-fa:Friction dbpedia-fi:Friction dbpedia-fr:Friction dbpedia-fy:Friction dbpedia-ga:Friction dbpedia-gl:Friction dbpedia-he:Friction http://hi.dbpedia.org/resource/घर्षण dbpedia-hr:Friction http://ht.dbpedia.org/resource/Fwotman dbpedia-hu:Friction http://hy.dbpedia.org/resource/Շփում_(ֆիզիկա) dbpedia-id:Friction dbpedia-is:Friction dbpedia-ja:Friction dbpedia-ka:Friction dbpedia-kk:Friction http://kn.dbpedia.org/resource/ಘರ್ಷಣೆ http://lt.dbpedia.org/resource/Trinties_jėga http://lv.dbpedia.org/resource/Berze http://ml.dbpedia.org/resource/ഘർഷണം dbpedia-ms:Friction http://ne.dbpedia.org/resource/घर्षण dbpedia-nl:Friction dbpedia-nn:Friction dbpedia-no:Friction http://or.dbpedia.org/resource/ଘର୍ଷଣ http://pa.dbpedia.org/resource/ਰਗੜ dbpedia-pl:Friction dbpedia-pt:Friction http://qu.dbpedia.org/resource/Qhaquy dbpedia-ro:Friction dbpedia-ru:Friction http://scn.dbpedia.org/resource/Munciuniata http://sco.dbpedia.org/resource/Freection dbpedia-sh:Friction dbpedia-simple:Friction dbpedia-sk:Friction dbpedia-sl:Friction dbpedia-sq:Friction dbpedia-sr:Friction dbpedia-sv:Friction dbpedia-sw:Friction http://ta.dbpedia.org/resource/உராய்வு http://te.dbpedia.org/resource/ఘర్షణ dbpedia-th:Friction http://tl.dbpedia.org/resource/Kiskisan dbpedia-tr:Friction dbpedia-uk:Friction http://ur.dbpedia.org/resource/رگڑ http://uz.dbpedia.org/resource/Ishqalanish dbpedia-vi:Friction dbpedia-zh:Friction https://global.dbpedia.org/id/4yxML |
prov:wasDerivedFrom | wikipedia-en:Friction?oldid=1124507238&ns=0 |
foaf:depiction | wiki-commons:Special:FilePath/Free_body.svg wiki-commons:Special:FilePath/Free_body_diagram2.svg wiki-commons:Special:FilePath/Friction_between_surfaces.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Static_kinetic_friction_vs_time.png |
foaf:isPrimaryTopicOf | wikipedia-en:Friction |
is dbo:knownFor of | dbr:Guillaume_Amontons dbr:Charles-Augustin_de_Coulomb |
is dbo:medicalCause of | dbr:Burn dbr:Blister |
is dbo:product of | dbr:Tribo |
is dbo:wikiPageDisambiguates of | dbr:Friction_(disambiguation) |
is dbo:wikiPageRedirects of | dbr:Contact_friction dbr:Coefficient_of_friction dbr:Sliding_friction dbr:Coulomb_friction dbr:Friction_angle dbr:Friction_coefficient dbr:Angle_of_friction dbr:Sliding_Friction dbr:Dry_friction dbr:Friction_coefficients dbr:Friction_physics dbr:Frictional_Force dbr:Frictional_coefficient dbr:Frictional_force dbr:Limiting_friction dbr:Dynamic_friction dbr:Static_Friction dbr:Static_friction dbr:Kinetic_Friction dbr:Kinetic_friction dbr:Coulomb's_law_of_friction dbr:Force_of_friction dbr:Coefficient_of_kinetic_friction dbr:Coefficient_of_sliding_friction dbr:Coefficient_of_static_friction dbr:Internal_friction dbr:Starting_Friction dbr:Starting_friction |
is dbo:wikiPageWikiLink of | dbr:Cannabis_in_Italy dbr:Carnot_cycle dbr:Case_Closed_(season_12) dbr:Cash_Flow_(comics) dbr:Cat_massage dbr:Bearing_(mechanical) dbr:Bearing_capacity dbr:Beier_variable-ratio_gear dbr:Belt_(mechanical) dbr:Potassium_iodate dbr:Q_factor dbr:Roland_William_Fleming dbr:Rolling dbr:Rotating_locomotion_in_living_systems dbr:Rotational–vibrational_coupling dbr:Roy_J._Plunkett dbr:Saturn dbr:Schick_(razors) dbr:Science_Fell_in_Love,_So_I_Tried_to_Prove_It dbr:Elastofibroma_dorsi dbr:Electric_friction_brake dbr:Electric_machine dbr:Electrochemistry dbr:Electroless_nickel-boron_plating dbr:Electromagnetic_clutches_and_brakes dbr:Electromagnetic_induction dbr:Electromagnetism dbr:Electrostatic_generator dbr:Elekiter dbr:Endpin dbr:Energy_cascade dbr:Energy_transformation dbr:Engineering_drawing_abbreviations_and_symbols dbr:Environmental_noise dbr:FK dbr:List_of_binding_knots dbr:List_of_common_physics_notations dbr:List_of_dimensionless_quantities dbr:List_of_eponymous_laws dbr:Membranophone dbr:Mohr–Coulomb_theory dbr:Moving_parts dbr:Mud dbr:Nanoparticle dbr:Normal_force dbr:MC3_connector dbr:Metalworking dbr:Metastability dbr:Meteor_air_burst dbr:Open-channel_flow dbr:Particle_damping dbr:Parylene dbr:Pasta_processing dbr:S-cam dbr:Thermal_efficiency dbr:Trompo dbr:Rolamite dbr:Stiction dbr:Subacromial_bursa dbr:The_Way_Things_Work dbr:Tropical_cyclogenesis dbr:Wedge_base dbr:Bearing_pressure dbr:Bertil_Dillner dbr:Black_hole dbr:Bort dbr:Bouncing_ball dbr:Bowling_ball dbr:Box2D dbr:Brake dbr:Brake-by-wire dbr:Braking_distance dbr:De_Havilland_Dove dbr:Decompression_sickness dbr:Animal_locomotion dbr:Anti-lock_braking_system dbr:Anti-scratch_coating dbr:Antiroll_tanks dbr:ApNano dbr:Applications_of_the_Stirling_engine dbr:Archimedes_number dbr:History_of_timekeeping_devices dbr:Home_safety dbr:Hooke's_law dbr:Hot_Wheels dbr:Hugh_Spikes dbr:Hunting_oscillation dbr:John_Ramsbottom_(engineer) dbr:John_Theophilus_Desaguliers dbr:Joseph_Tomlinson_III dbr:Judith_Harrison dbr:Biaxial_tensile_testing dbr:List_of_Blaze_and_the_Monster_Machines_episodes dbr:List_of_Occitans dbr:List_of_The_Magic_School_Bus_episodes dbr:List_of_skateboarding_terms dbr:List_of_words_with_the_suffix_-ology dbr:Paul_Painlevé dbr:Pendulum dbr:Pendulum_(mechanics) dbr:Perfluorodecyltrichlorosilane dbr:Performance_and_modelling_of_AC_transmission dbr:Reporting_of_Injuries,_Diseases_and_Dangerous_Occurrences_Regulations dbr:Retarder_(mechanical_engineering) dbr:Reversible_process_(thermodynamics) dbr:Rhinoplasty dbr:Road_texture dbr:Robert_Carpick dbr:Robert_Henry_Thurston dbr:Charles_Goodyear_Medal dbr:Cycling_shorts dbr:D'Alembert's_principle dbr:Undergarment dbr:Vascular_remodelling_in_the_embryo dbr:Violin_acoustics dbr:Viscometer dbr:Viscosity dbr:Viscous_stress_tensor dbr:Vossloh_G1700_BB dbr:Day_length_fluctuations dbr:Debris_flow dbr:Decelostat dbr:Deglazing_(engine_mechanics) dbr:Deposition_(geology) dbr:Doughnut_(driving) dbr:Downforce dbr:Dust_devil dbr:Dust_explosion dbr:Dynamic_braking dbr:Dynamic_steering_response dbr:Dynamical_friction dbr:Dülfersitz dbr:ECE_Regulation_90 dbr:Earring dbr:Earthquake_cycle dbr:Earthquake_weather dbr:Index_of_civil_engineering_articles dbr:Index_of_engineering_science_and_mechanics_articles dbr:Index_of_mechanical_engineering_articles dbr:Index_of_physics_articles_(F) dbr:Inelastic_collision dbr:Inertia dbr:Interference_fit dbr:Internal_ballistics dbr:Internal_combustion_engine dbr:International_Deep_Drawing_Research_Group dbr:Jacqueline_Krim dbr:Jam_nut dbr:Momentum_theory dbr:Mukluk dbr:Newton's_cradle dbr:Pelton_wheel dbr:Railgun dbr:Rash dbr:Shear_strength_(soil) dbr:Shoelaces dbr:Slope_stability_analysis dbr:Sprung_floor dbr:Oil_additive dbr:Lewis_(lifting_appliance) dbr:Liew_Thow_Lin dbr:List_of_gun_games dbr:List_of_letters_used_in_mathematics_and_science dbr:Peter_Jost dbr:Orobates dbr:Tractor_pulling dbr:O-ring_chain dbr:Nozstock:_The_Hidden_Valley dbr:Nuclear-powered_icebreaker dbr:Vibration dbr:Performance_driving_techniques dbr:Webbed_belt dbr:Propeller_theory dbr:Propulsion dbr:Super_Select dbr:Timeline_of_diving_technology dbr:Timeline_of_events_related_to_per-_and_polyfluoroalkyl_substances dbr:Zip_line dbr:Collective_cell_migration dbr:Compressible_duct_flow dbr:Conservative_force dbr:Conservative_system dbr:Contact_friction dbr:Continuity_equation dbr:Convection–diffusion_equation dbr:Coulomb's_law dbr:An_Experimental_Enquiry_Concerning_the...the_Heat_which_is_Excited_by_Friction dbr:Analogue_modelling_(geology) dbr:Analytical_mechanics dbr:Anchor_bolt dbr:Mass dbr:Matchgirls'_strike dbr:Safetray dbr:Elliptical_trainer dbr:Ernest_Rabinowicz dbr:Gasoline_gallon_equivalent dbr:Gear_manufacturing dbr:Gear_oil dbr:General_Magnaplate dbr:General_circulation_model dbr:George_G._Adams_(engineer) dbr:Louis_Necker dbr:Lowsider dbr:Lp0_on_fire dbr:Motor_oil dbr:Nail_(fastener) dbr:Nappe dbr:Nikos_Vakalis dbr:Nut_(hardware) dbr:Oerlikon_Balzers dbr:Ollie_(skateboarding) dbr:Outside_air_temperature dbr:Monel dbr:Split_friction dbr:Solid_mechanics dbr:Sustainable_Slip_Resistance dbr:Turbomolecular_pump dbr:Support_polygon dbr:Solvent_effects dbr:Strap_wrench dbr:Tractive_force dbr:Telescopic_sight dbr:Thermoplastic dbr:Tribochromism dbr:Punch_needle dbr:Q-slope dbr:Racing_game dbr:Timeline_of_thermodynamics dbr:Classical_mechanics dbr:Clock dbr:Clutch dbr:Clutch_control dbr:Coefficient_of_friction dbr:Edward_Woods_(engineer) dbr:Electrical_resistance_and_conductance dbr:Electricity dbr:Emergence dbr:Energy dbr:Engine_efficiency dbr:Entropy dbr:Entropy_and_life dbr:Fricative dbr:Friction_disk_shock_absorber dbr:Furnace_(central_heating) dbr:Galling dbr:Gaspard-Gustave_de_Coriolis dbr:Gear dbr:General_relativity dbr:George_Daniels_(watchmaker) dbr:Geostrophic_wind dbr:Glossary_of_aerospace_engineering dbr:Glossary_of_bird_terms dbr:Glossary_of_civil_engineering dbr:Glossary_of_climbing_terms dbr:Glossary_of_cue_sports_terms dbr:Glossary_of_engineering:_A–L dbr:Glossary_of_engineering:_M–Z dbr:Glossary_of_firelighting dbr:Glossary_of_physics dbr:Glossary_of_rail_transport_terms dbr:Bouncing_Boy dbr:Bow_(music) dbr:Brachistochrone_curve dbr:Brake_fade dbr:Brake_lining dbr:Brake_pad dbr:Brake_run dbr:Brake_shoe dbr:Brake_tester dbr:Braking_action dbr:Molybdenum_disulfide dbr:Moon dbr:Mu_(letter) dbr:Multi-tool_(power_tool) dbr:MythBusters_(2008_season) dbr:NTN_Corporation dbr:Nail_violin dbr:Blister_(disambiguation) dbr:Conching dbr:Concrete_saw dbr:Condensing_steam_locomotive dbr:Cone_penetration_test dbr:Conservation_of_energy dbr:Constant-velocity_joint dbr:Constitutive_equation dbr:Contact_area dbr:Contact_dynamics dbr:Contact_explosive dbr:Contact_force dbr:Contact_mechanics dbr:Contour_leg_pillow dbr:Coriolis_force dbr:Creatorverse dbr:Creeper_(tool) dbr:Critical_taper dbr:Crookes_radiometer dbr:Crumpling dbr:The_Prototypes dbr:The_Ripping_Friends dbr:The_Universe_(TV_series) |
is dbp:causes of | dbr:Burn dbr:Blister |
is dbp:knownFor of | dbr:Guillaume_Amontons dbr:Charles-Augustin_de_Coulomb |
is gold:hypernym of | dbr:Stiction dbr:Microviscosity dbr:Cuíca dbr:Rope_drag |
is foaf:primaryTopic of | wikipedia-en:Friction |