Vowel (original) (raw)

About DBpedia

Samohlásky (vokály) jsou takové hlásky, jejichž charakteristickým rysem je tón, na rozdíl od souhlásek nevzniká při jejich artikulaci šum. Nejdůležitějšími rysy, kterými můžeme samohlásky popsat a které se nejvíce uplatňují při formování jejich tónu, jsou otevřenost, poloha jazyka a zaokrouhlenost či napjatost rtů.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract Les vocals són els sons de la parla que s'articulen exclusivament amb la vibració de les cordes vocals, sense que el pas de l'aire per les cavitats superiors de l'aparell fonador (la faringe, la cavitat bucal i la cavitat nasal) hi afegeixin cap altre element sonor. Aquestes cavitats només actuen com a ressonadors, alterant els harmònics del so activat per les cordes vocals. Les vocals s'oposen a les consonants. Hi ha tres factors de classificació de les vocals, en funció de com la cavitat bucal i la cavitat nasal alteren els harmònics del so produït per les cordes vocals: * el punt d'articulació, que depèn de la posició de la llengua, que pot ser avançada o endarrerida, i/o més o menys abaixada (vocal oberta) o alçada (vocal tancada) cap al paladar. * la labialització, que depèn de la posició dels llavis, amb arrodoniment o sense. * la nasalització, que depèn de la participació o no de la cavitat nasal com a ressonador. En acústica els diferents formants de cada vocal es veuen com a parts fosques d'un espectrograma. Les vocals són els sons més estudiats. Una vocal pot unir-se amb altres en la pronunciació i formar així un diftong o un triftong, presents en la majoria de llengües. La capacitat de distingir entre sons vocàlics seguits s'anomena vocalització quàntica. Cal remarcar que la pronúncia de les vocals varia molt entre els diferents idiomes. Els signes per representar les vocals són els que més sovint porten un signe diacrític. (ca) Samohlásky (vokály) jsou takové hlásky, jejichž charakteristickým rysem je tón, na rozdíl od souhlásek nevzniká při jejich artikulaci šum. Nejdůležitějšími rysy, kterými můžeme samohlásky popsat a které se nejvíce uplatňují při formování jejich tónu, jsou otevřenost, poloha jazyka a zaokrouhlenost či napjatost rtů. (cs) حَرْفُ اللِين أو صوت اللِيْن أو الحرف صائِت (الجمع: صوائت) أو الحركة في النطقيات، هو كلام بشري يُنتج مفتوح بحيث لا يتراكم في أي نقطة فوق مزمار الحنجرة. يختلف هذا عن الحرف الصامت الناتج بإغلاق كامل أو جزئي للطريق الصوتي في نقطة ما على مسيره. في اللغة العربية الصوائت هي الحركات الثلاثة -الفتح والكسر والضم- وأصوات المد الثلاثة -مد الألف والياء والواو. أما الصوامت (الحروف الصامته أو الساكنه) فهي كل ما عدا ذلك من الأصوات. في الفونولوجيا، يعرف الصائت بأنه الصوت الذي يشكل نواة أو قمة مقطع لفظي؛ وهنا يحدث تضارب مع التعريف الصوتي حيث أن بعض الأصوات -كالأصوات /j/ و/w/- تنتج بدون حدوث تضيق معتبر في الطريق الصوتي (وبالتالي هي صوائت صوتيا) ولكنها تقع على حواف المقاطع اللفظية، كما في كلمتي «يكتب» و«وقف» (وبالتالي هي صوامت صوتيا). تسمى هذه الأصوات بالأصوات أو . انظر أيضا: أص‌د، صامت حيثما تظهر الرموز في أزواج فإن الرمز الذي على اليمين يعبر عن مصوت مدور (ar) Στη φωνητική, φωνήεντα ονομάζονται οι φθόγγοι οι οποίοι κατά τον σχηματισμό τους στη στερούνται οποιουδήποτε ή επαρκούς στένωσης, ώστε να παραχθεί ακουστή . Με άλλα λόγια, ο εξερχόμενος αέρας για τον σχηματισμό ενός φωνήεντος περνά πάνω από το κέντρο της γλώσσας με ομοιόμορφο τρόπο, χωρίς, πρακτικά, να βρίσκει αντίσταση πουθενά. Τα φωνήεντα αποτελούν τη μία από τις δύο κατηγορίες στην ταξινόμηση των φθόγγων· η άλλη κατηγορία είναι τα σύμφωνα. Σε όλες τις γλώσσες τα φωνήεντα αποτελούν τον πυρήνα της συλλαβής καθώς μπορούν μόνα τους, ή σε συνδυασμό με σύμφωνο ή σύμφωνα, να σχηματίσουν μια συλλαβή, σε αντίθεση με τα σύμφωνα. Παρ' όλα αυτά υπάρχουν γλώσσες στις οποίες υφίστανται και συμφωνικές συλλαβές, δηλαδή συλλαβές στις οποίες δεν υπάρχει φωνήεν ως πυρήνας, αλλά τον ρόλο του φωνήεντος παίζει κάποιο σύμφωνο. Τέτοιες περιπτώσεις έχουμε στο συλλαβικό της αγγλικής γλώσσας, όπως για παράδειγμα στις λέξεις table = "τραπέζι" και little = "μικρός, λίγο", όπου ο χωρισμός των συλλαβών φωνητικά (σημειώνεται με τελεία), είναι ['teɪ.bḷ] και ['lɪt.ḷ] και στο συλλαβικό της σερβικής γλώσσας, όπως για παράδειγμα στις λέξεις vrt = "κήπος" και trg = "αγορά", όπου ο χωρισμός σε συλλαβές είναι ['v.ṛt] και ['t.ṛg] αντιστοίχως. (el) Ein Vokal (von lateinisch [litera/littera] vocalis ‚tönender [Buchstabe]‘; zu vox ‚Stimme‘) oder Selbstlaut ist ein Sprachlaut, bei dessen Artikulation der Phonations­strom weitgehend ungehindert durch den Mund ausströmen kann. Vokale sind im Allgemeinen stimmhaft. „Vokale“ im genauen Sinne des Wortes sind vokalische Laute, also Phone: Einheiten der gesprochenen Sprache. Buchstaben der geschriebenen Sprache wie A, E, I, O, U sind , sie werden allgemeinsprachlich, so auch im Duden, aber meist ebenfalls „Vokale“ genannt. (de) Vokaloj estas el pure elparola vidpunkto sonoj, kiuj ne metas obstaklon al la trairanta aerblovo (dum konsonantoj ja havas tian obstaklon). El fonologia vidpunkto vokalo estas sono, kiu formas la kernon de silabo (dum konsonantoj aperas antaŭ kaj post tia kerno). Por distingi inter tiuj du sencoj, oni foje uzas la terminon , kiam temas pri la pure elparola senco de la ideo "vokalo" (dum pure elparolan konsonanton oni tiam nomas ). (eo) Bokal ahots-korden bibrazioaz sortu eta glotisgaineko barrunbetik trabarik gabe igaroz gauzatzen den fonema da. Beste definizio batek dio bokala dela aire-etorriari traba gutxien egiten dion hots mota. Kontsonanteak ahoskatzean, berriz, ahots-traktuan traba edo itxiera bat dute. Bokalak silabikoak dira, silaba osa dezaketen hots irekienak dira: haiek bezalako soinua baina silabikoa ez denak du izena. Hitza latinezko vocalisetik ("ahotsarekin") dator: hizkuntza gehienetan, hitzak ezinezkoak dira bokalik gabe. Hitzak bai soinuak bai idatzizko zeinuak izendatzeko balio du. Suediera bezalako hizkuntzetan dozena bat bokal baino gehiago bereizten dira, fonemak dira. Mingainaren malgutasunari esker, ahoska daitezkeen bokalak infinitu dira. Hizkuntza bakoitzak, baina, bere fonema bokaliko bereizten ditu, beti oso kopuru mugatuan. Latinez, esate baterako, garai klasikoetan hamar bokal bereizi ziren: bost luze eta beste bost labur. Gaurko hizkuntza erromanikoetan, hamar horiek baino gutxiago bereizten dira, frantsesez salbu. (eu) En fonética, una vocal (del latín vocalis) o monoptongo es un sonido de una lengua natural hablada que se pronuncia con el tracto vocal abierto, no habiendo un aumento de la presión del aire en ningún punto más arriba de la glotis, es decir, ni en la boca ni en la faringe. Esto contrasta con las consonantes, donde hay una obstrucción o cerrazón en algún punto del tracto vocal. Las vocales se consideran silábicas en el sentido de que forman el núcleo de una sílaba; un sonido equivalente, abierto, pero que no forma el núcleo de una sílaba, se denomina semivocal. En todas las lenguas, las vocales forman el núcleo de las sílabas, mientras que las consonantes forman el ataque o inicio y (en las lenguas que la tienen) la coda. Sin embargo, en algunas lenguas es posible formar núcleos silábicos mediante otros sonidos, como por ejemplo la l silábica de la palabra inglesa table [ˈteɪ.bl̩] (el trazo bajo la l indica que es silábica y el punto separa sílabas), o la r en la palabra serbia vrt [vr̩t] «jardín». Existe un conflicto entre la definición fonética de 'vocal' (un sonido producido sin obstrucción del tracto vocal) y la definición fonológica (un sonido que forma la cumbre, o pico, de una sílaba).​ Las aproximantes [j] y [w] nos sirven para ilustrar dicho conflicto: ambas se producen prácticamente sin obstrucción del tracto vocal (de modo que fonéticamente se considerarían como vocales), pero aparecen en el límite de las sílabas, como por ejemplo al principio de las palabras españolas 'yo' y 'hueso' (lo que sugeriría que fonológicamente son consonantes). El lingüista estadounidense Kenneth Pike propuso los términos 'vocoide', para vocales fonéticas, y 'vocal', para vocales fonológicas.​ De acuerdo con esta terminología, [j] y [w] se clasifican como vocoides, no como vocales. La palabra «vocal», proviene del latín vocalis, que significa «con la voz», ya que, en la mayoría de las lenguas, las palabras, y por tanto el discurso, son imposibles sin vocales (incluso en las lenguas que permiten palabras sin vocales, este tipo de palabras son una minoría). El término «vocal» se usa habitualmente para referirse tanto para los sonidos vocálicos como a los signos escritos que los representan. (es) En phonétique, on appelle voyelle un son du langage humain dont le mode de production est caractérisé par le libre passage de l'air dans les cavités situées au-dessus de la glotte, à savoir la cavité buccale et/ou les fosses nasales. Ces cavités servent de filtres dont la forme et la contribution relative à l'écoulement de l'air influent sur la qualité du son obtenu. L'essentiel des voyelles utilisées dans les langues sont « sonores », c'est-à-dire qu'elles sont prononcées avec une vibration des cordes vocales, le chuchotement utilise – par définition – des voyelles sourdes. Les voyelles sont opposées aux consonnes, car ces dernières se caractérisent par une obstruction au passage de l'air. D'un point de vue perceptif, les voyelles se manifestent par des sons « clairs » tandis que les consonnes se caractérisent par des bruits tels qu'un chuintement, un sifflement, un roulement, un claquement, etc. Par ailleurs, la voyelle sert généralement de sommet à la syllabe tandis que les consonnes ne jouent généralement pas ce rôle. On notera cependant que certaines consonnes ne produisent pas de bruit caractéristiques d'une consonne et présentent une faible obstruction au passage de l'air : ce sont les spirantes centrales, appelées semi-voyelles (par exemple : [w] dans oui qui se rapproche de [y] dans hue). Certaines consonnes liquides telles que le [r] roulé ou le [l] peuvent servir de sommet d'une syllabe ; elles sont dites alors vocalisées. L'alphabet français compte six voyelles graphiques, à savoir : A, E, I, O, U et Y. Le système vocalique du français standard compte seize voyelles phonétiques, ou vocoïdes, à savoir : a, ɑ, e, ɛ, i, o, ɔ, u, y, ə, œ, ø, ɑ̃, ɔ̃, ɛ̃, œ̃. (fr) Vokal atau huruf hidup (dalam fonetik) adalah suara di dalam bahasa lisan yang dicirikhaskan dengan pita suara yang terbuka sehingga tidak ada tekanan udara yang terkumpul di atas glotis. Vokal kontras dengan konsonan yang dicirikhaskan dengan penutupan satu atau lebih titik artikulasi di sepanjang rongga suara. (in) A vowel is a syllabic speech sound pronounced without any stricture in the vocal tract. Vowels are one of the two principal classes of speech sounds, the other being the consonant. Vowels vary in quality, in loudness and also in quantity (length). They are usually voiced and are closely involved in prosodic variation such as tone, intonation and stress. The word vowel comes from the Latin word vocalis, meaning "vocal" (i.e. relating to the voice). In English, the word vowel is commonly used to refer both to vowel sounds and to the written symbols that represent them (a, e, i, o, u, and sometimes y). (en) In fonetica, la vocale è un fono che ha come realizzazione prevalente un vocoide. La parola vocale deriva dal latino vocalis, che significa 'parlante', 'che parla', 'dotato di voce', 'sonoro'. Dal punto di vista articolatorio, una vocale è un suono prodotto mediante la vibrazione delle corde vocali, emesso senza frapporre ulteriori ostacoli al flusso dell'aria così fatto risuonare. Le vocali vengono classificate in base a tre parametri: * La posizione della lingua sull'asse verticale distingue tra vocali alte, medio-alte, medie, medio-basse, basse (vedi altezza vocalica). Le vocali medie sono prodotte con la lingua in posizione di riposo (la stessa che essa ha quando non si parla o si respira normalmente). * La posizione della lingua sull'asse orizzontale distingue tra vocali anteriori (o palatali), centrali (o prevelari), posteriori (o velari). Le vocali centrali sono prodotte con la lingua in posizione di riposo. * La posizione delle labbra distingue tra vocali arrotondate (con protrusione delle labbra) e non arrotondate (cioè distese), secondo il tratto della procheilia. Le vocali possono poi essere ottenute con o senza passaggio dell'aria dalle fosse nasali (vocali nasali). Esempi di vocale sono: /a/, /ɛ/, /e/, /i/, /o/, /ɔ/, /u/, /ə/, /œ/, /ʊ/, /ʌ/ ecc. Per fare l'esempio delle vocali atone nella fonologia della lingua italiana, si hanno le seguenti progressioni: * Altezza: /i/, /u/ (alte); /e/, /o/ (medio-alte); /a/ (bassa). * Anteriorità-posteriorità: /i/, /e/ (anteriori); /a/ (centrale); /o/, /u/ (posteriori). * Procheilia: /a/, /e/, /i/ (non arrotondate); /o/, /u/ (arrotondate). (it) 모음(母音, 영어: Vowel) 또는 홀소리는 음성학에서 자음과 차별되는 음운으로, /a/, /e/, /i/,/o/, /u/와 같이 성문(glottis) 위의 어떤 특정 지점에서 공기 압력이 형성될 때 열린 성도를 통해 특별한 장애를 받지 않고 발음되는 구어의 소리이다. (ko) 母音(ぼいん、英: vowel)は、言語を発音するときの音声、即ち発声器官を使って発する音の一種である。英語の vowel から V と略して表されることもある。 普通は声帯の震えを伴う有声音であり、ある程度の時間や声を保持するである。舌、歯、唇または声門で息の通り道を、完全にも部分的にも、瞬間的にも閉鎖はせず、また息の通り道を狭くすることによる息の摩擦音を伴うこともない。子音(英: consonant、C)とは対立概念である。 母音は単独で、あるいはその前後に一つまたは複数の子音を伴って、一つの音節を構成する。すなわち音節主音としての機能を持つ。 複数の母音を区別する言語は多く、例えば、古代ギリシア語、ラテン語、日本語などは5つを区別する(長短の区別を入れず、二重母音も考慮しない場合)。 (ja) Klinkers of vocalen zijn spraakklanken, waarvan de uitspraak begint met geblokkeerde stemspleet die vervolgens opengaat. De spraaklucht gaat dan door de stembanden trillen en kan welhaast ongehinderd de mond verlaten. Als een klinker voorafgegaan wordt door een medeklinker, is het de medeklinker die de stemspleet opent. (nl) Samogłoska – głoska, przy powstawaniu której uczestniczą jedynie więzadła głosowe, a strumień powietrza swobodnie przepływa przez kanał głosowy. Samogłoski charakteryzują się regularnym rozkładem energii akustycznej, mają wyraźną strukturę formantową, która decyduje o ich barwie. Podczas ich artykulacji słychać tylko jedną głoskę. Niektórzy językoznawcy kwestionują tę metodę definicji samogłosek jako niejednoznaczną i wzbudzającą wątpliwości i proponują w zamian metodę dystrybucyjną, polegającą na badaniu roli i kontekstu poszczególnych głosek w izolowanych wyrazach w poszczególnych językach. Symbole samogłosek w międzynarodowej transkrypcji fonetycznej IPA przedstawia poniższa tabela: (pl) En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis. Motståndet är vid bildningen så litet att ingen hörbar friktion uppstår. Utifrån ett funktionellt perspektiv kan vokaler definieras som stavelsebildande ljud, självljud. Till skillnad från konsonantljud kan man skrika med vokalljud. De vanligaste vokalerna i världens språk [i], [a] och [u] ([i] motsvarar klangfärgen hos i-ljudet i sil, [a] motsvarar klangfärgen hos a-ljudet i katt och [u] motsvarar klangfärgen hos o-ljudet i sol). Vokalerna representeras i det svenska latinska alfabetet av bokstäverna A, E, I, O, U, Y, Å, Ä och Ö. Övriga bokstäver betecknar konsonanter. Inom fonetiken används ett annat teckensystem, fastän det latinska alfabetet är fonetiskt uppbyggt, då det finns fler ljudvarianter än bokstäver. Vokaler infördes enligt Ong som en nyhet i grekisk skrift cirka 500 f.Kr. Tidigare hade skriften mest bestått av symboler i bildskrift och stavelseskrift, tillgänglig endast för yrkesskrivare i maktens tjänst. Med ljudenlig skrift öppnades obegränsade möjligheter för envar att kommunicera genom att allt som kunde sägas också kunde skrivas med ett trettiotal tecken. (sv) Vogal é todo fonema em cuja emissão o ar passa livremente pela boca (ou também pelo nariz), sem obstrução. Também é como se denominam as letras que representam os sons vocálicos. Na língua portuguesa são cinco as letras usadas para representar vogais: A, E, I, O, U. Na maioria das línguas as vogais constituem o que se chama de cume silábico, ou seja, qualquer sílaba tem de possuir uma vogal, quer tenha consoantes ou não, sendo essa vogal o segmento fonético pronunciado com maior intensidade. (pt) Гла́сные — тип речевых звуков, при артикуляции которых потоку воздуха не создаётся существенных препятствий, соответственно, нигде над гортанью не создаётся сколько-нибудь существенного воздушного давления. Артикуляция гласных звуков акустически отражается как по всему спектру, поэтому гласные звуки являются музыкальными звуками. Различия в артикуляции гласных достигаются изменением формы резонатора: это может осуществляться изменением в положении тела или корня языка, а также губ. Кроме того, гласные могут иметь дополнительные артикуляции (например, носовую) и фонации. Под гласными зачастую понимают также буквы, передающие такие звуки. Иногда во избежание путаницы употребляют термин «гласные звуки». Систему гласных в конкретном говоре, диалекте, языке, группе языков называют вокализмом. (ru) 母音,或称元音,是音素的一种,与子音(或稱子音)相对。元音是在发音过程中由气流通过口腔而不受阻碍发出的音。发元音时,气流从肺部通过声门冲击声带,使声带发出均匀震动,然后震音气流不受阻碍地通过口腔、鼻腔,通过舌、唇的调节而发出不同的声音。发元音时声带必然震动,这叫做浊音。也有的语言发元音时声带不振动,发出清元音(voiceless vowel)。元音并非在所有的语言中都与元音字母一一对应,一些元音字母的组合也可以表示特殊的元音,比如汉语中的某些複韵母;某些语言中一些元音字母在某些情况下不发音,如法语中元音字母“e”在词末。 元音分兩大類:舌面元音和。大多數元音都是舌面元音,如國際音標的[a]、[e]、[i]、[o]、[u]等等,而漢語很多方言中有一類在其它語言中很少見的舌尖元音,發音時舌尖緊張,包括平舌音(或者稱舌尖前音)如漢語拼音zi、ci、si的韻母,和翹舌音(或者稱捲舌音、舌尖後音)如漢語拼音zhi、chi、shi、ri的韻母。在元音四角圖中,橫軸代表是元音舌位,縱軸代表的是元音高度。 (zh) Голосни́й звук, голосі́вка — звуки мови, що утворюються при вільному проходженні видихуваного повітря через ротову порожнину, тобто мають вільну артикуляцію . У гортані внаслідок ритмічного коливання напружених зв’язок утворюється голос певного тону. (uk)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Cardinal_vowels-Jones_x-ray.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink http://videoweb.nie.edu.sg/phonetic/vowels/measurements.html http://hctv.humnet.ucla.edu/departments/linguistics/VowelsandConsonants/vowels/contents.html https://web.archive.org/web/20050703083533/http:/hctv.humnet.ucla.edu/departments/linguistics/VowelsandConsonants/vowels/contents.html https://web.archive.org/web/20090403083403/http:/www.ling.hf.ntnu.no/ipa/full/ipachart_vowels_fbmp3.html https://web.archive.org/web/20120412023624/http:/www.abdn.ac.uk/langling/resources/Watt-Tillotson2001.pdf https://web.archive.org/web/20190903130542/http:/videoweb.nie.edu.sg/phonetic/vowels/measurements.html http://www.phonetics.ucla.edu/course/chapter1/vowels.html http://www.helsinki.fi/speechsciences/projects/vowelcharts/ https://semanticscholar.org/paper/8f0da8dd0dec86f20d6879d86392935ff81240e8%7C
dbo:wikiPageID 32693 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 57003 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1115206299 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Cambridge_University dbr:Cantonese dbr:Preposition dbr:Quebec_French dbr:Romance_languages dbr:Romanian_language dbr:Roundedness dbr:Epenthesis dbr:Mon–Khmer_languages dbr:Myrrh dbr:Semivowel dbr:Open-mid_vowel dbr:Berber_languages dbr:Approximant dbr:Hungarian_language dbr:Peter_Ladefoged dbr:Pharyngealisation dbr:Resonance dbr:Curtain dbr:Umlaut_(diacritic) dbr:University_of_Chicago dbr:Uralic_languages dbr:Urdu dbr:Varieties_of_Chinese dbr:Vietnamese_language dbr:Vocal_fold dbr:Inherent_vowel dbr:Soft_palate dbr:Lexeme dbr:Triphthong dbr:Consonant dbr:Nasal_vowel dbr:Nasalization dbr:Ndu_languages dbr:On_(Japanese_prosody) dbr:Syllable_onset dbr:Phonemic_contrast dbr:Classical_Arabic dbr:English_language dbr:English_phonology dbr:French_language dbr:Front_vowel dbr:German_language dbr:Germanic_language dbr:Germanic_languages dbr:Miyako_language dbr:Mon_language dbr:Mongolian_language dbr:Continuant dbr:Labialization dbr:Open_vowel dbr:Phonemes dbr:Totonac_language dbr:Approximant_consonant dbr:Arabic_alphabet dbr:Arabic_language dbr:MP3 dbr:Mandarin_Chinese dbr:Silent_e dbr:Slovak_language dbr:Stress_(linguistics) dbr:Close-mid_vowel dbr:Close_central_rounded_vowel dbr:Close_front_rounded_vowel dbr:Close_vowel dbr:Zero_consonant dbr:Fundamental_frequency dbr:File:Esling_vowel_chart.png dbr:Khoisan_languages dbr:Phonetic dbr:Phonology dbr:Pitch_(music) dbr:Polynesian_languages dbr:Spectrogram dbr:Strident_vowel dbr:Masoretes dbr:Mater_lectionis dbr:Bantu_languages dbr:Cebuano_language dbr:Tone_(linguistics) dbr:Trope_(music) dbr:Turkic_languages dbr:Turtle dbr:Welsh_language dbr:Niqqud dbr:Adyghe_language dbr:Alphabet dbr:American_English dbr:Amstetten,_Lower_Austria dbr:Czech_language dbr:Daniel_Jones_(phonetician) dbr:Danish_phonology dbr:Estonian_language dbr:Finnic_languages dbr:Finnish_language dbr:Breathy_voice dbr:Northeast_Caucasian_languages dbr:Northwest_Caucasian_languages dbr:Norwegian_language dbr:Pacific_Northwest dbr:Central_vowel dbr:Diphthong dbr:Formant dbr:Glottis dbr:Dental_clicks dbr:Kensiu_language dbr:Length_(phonetics) dbr:Frictionless_continuant dbr:Productivity_(linguistics) dbr:Prosody_(linguistics) dbr:Rhotic_consonant dbr:Hawaiian_language dbr:Hebrew_alphabet dbr:Hebrew_cantillation dbr:Hiatus_(linguistics) dbr:International_Phonetic_Alphabet dbr:Intonation_(linguistics) dbr:Inuktitut_language dbr:Iowa dbr:Italian_language dbr:Japanese_language dbr:Back_vowel dbr:Creaky_voice dbr:Jinhui_dialect dbr:Arrernte_language dbr:Articulatory_phonetics dbr:Abjad dbr:Acoustics dbc:Phonetics dbc:Manner_of_articulation dbc:Vowels dbr:Cheyenne_language dbr:John_C._Wells dbr:Kazakh_language dbr:Larynx dbr:Latin dbr:Latin_alphabet dbr:Swahili_language dbr:Swedish_language dbr:Syllabic_consonant dbr:Table_of_vowels dbr:Jaw dbr:Tehuelche_language dbr:Tenseness dbr:Tungusic_languages dbr:Wurm_(dragon) dbr:Modal_voice dbr:Writing_system dbr:Diacritic dbr:Arytenoid_cartilage dbr:Phonation dbr:Phonetics dbr:Polish_language dbr:Portuguese_language dbr:Sound_intensity dbr:Southern_Min dbr:Spanish_language dbr:Great_Vowel_Shift dbr:Syllable_coda dbr:Nasal_consonant dbr:Navajo_language dbr:Near-back_vowel dbr:Near-front_vowel dbr:Nuxalk_language dbr:Onomatopoeia dbr:Austro-Bavarian dbr:R-colored_vowel dbr:Reduplication dbr:Sedang_language dbr:Sepik_languages dbr:Serbo-Croatian dbr:Wu_Chinese dbr:Cardinal_vowel dbr:Resonant_cavity dbr:Loudness dbr:Mid_vowel dbr:Sonorant dbr:Voice_(phonetics) dbr:Voicing_(phonetics) dbr:Near-close_vowel dbr:Near-open_vowel dbr:Vowel_length dbr:Vowel_diagram dbr:Scale_of_vowels dbr:Kenneth_Pike dbr:Maned_sloth dbr:Monophthong dbr:Syllable dbr:Raised_vowel dbr:Retracted_vowel dbr:Tagalog_phonology dbr:Wandala_language dbr:Vertical_vowel_system dbr:Vocal_cords dbr:Spoken_language dbr:List_of_phonetics_topics dbr:Vocal_tract dbr:Words_without_vowels dbr:Creek_language dbr:Scandinavian_language dbr:Amstetten_(district) dbr:AIFF dbr:Native_American_languages dbr:Bavarian_German dbr:Japonic_language dbr:Nahuatl_language dbr:Lexical_words dbr:Oral_language dbr:Syllable_nucleus dbr:Mixe_language dbr:Yolŋu_Matha dbr:Rhotic_vowel dbr:Jewish_scripture dbr:Vowel_coalescence dbr:File:Cardinal_vowels-Jones_x-ray.jpg dbr:File:Spectrogram_-iua-.png dbr:File:Cardinal_vowel_tongue_position-front.svg dbr:Wikt:cursor dbr:File:Vowel_quadrilateral_(IPA_1949).png dbr:John_Elsing dbr:Oral_Torahz dbr:Wikt:aoi dbr:Wikt:aua dbr:Wikt:eua dbr:Wikt:oioi dbr:Wikt:xłp̓x̣ʷłtłpłłskʷc̓
dbp:align right (en)
dbp:caption An idealized schematic of vowel space, based on the formants of Daniel Jones and John Wells pronouncing the cardinal vowels of the IPA. The scale is logarithmic. The grey range is where F2 would be less than F1, which by definition is impossible. is an extra-low central vowel. Phonemically it may be front or back, depending on the language. Rounded vowels that are front in tongue position are front-central in formant space, while unrounded vowels that are back in articulation are back-central in formant space. Thus have perhaps similar F1 and F2 values to the high central vowels ; similarly vs central and vs central . (en) The same chart, with a few intermediate vowels. Low front is intermediate between and , while is intermediate between and . The back vowels change gradually in rounding, from unrounded and slightly rounded to tightly rounded ; similarly slightly rounded to tightly rounded . With seen as an low central vowel, the vowels can be redefined as front, central and back low vowels. (en)
dbp:date 2005-07-03 (xsd:date) 2019-09-03 (xsd:date)
dbp:direction vertical (en)
dbp:image Vowel triange, cardinal vowels.png (en) Vowel triangle, intermediate vowels.png (en)
dbp:url https://web.archive.org/web/20050703083533/http:/hctv.humnet.ucla.edu/departments/linguistics/VowelsandConsonants/vowels/contents.html https://web.archive.org/web/20190903130542/http:/videoweb.nie.edu.sg/phonetic/vowels/measurements.html
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:IPA_vowels dbt:Angbr_IPA dbt:Authority_control dbt:Citation_needed dbt:Cite_journal dbt:Clarify dbt:Commons_category dbt:Efn dbt:Failed_verification dbt:Hatnote dbt:IPA dbt:IPAc-en dbt:ISBN dbt:Linktext dbt:Main dbt:More_footnotes dbt:Multiple_image dbt:Notelist dbt:Reflist dbt:See_also dbt:Sfn dbt:Short_description dbt:Spoken_Wikipedia dbt:Webarchive dbt:Wiktionary dbt:SOWL dbt:Angle_bracket dbt:IPA-cs dbt:Script/Nastaliq dbt:IPA_notice dbt:IPA-sal dbt:Articulation_navbox dbt:IPA_navigation
dct:subject dbc:Phonetics dbc:Manner_of_articulation dbc:Vowels
gold:hypernym dbr:Sound
rdf:type owl:Thing dbo:Person
rdfs:comment Samohlásky (vokály) jsou takové hlásky, jejichž charakteristickým rysem je tón, na rozdíl od souhlásek nevzniká při jejich artikulaci šum. Nejdůležitějšími rysy, kterými můžeme samohlásky popsat a které se nejvíce uplatňují při formování jejich tónu, jsou otevřenost, poloha jazyka a zaokrouhlenost či napjatost rtů. (cs) Ein Vokal (von lateinisch [litera/littera] vocalis ‚tönender [Buchstabe]‘; zu vox ‚Stimme‘) oder Selbstlaut ist ein Sprachlaut, bei dessen Artikulation der Phonations­strom weitgehend ungehindert durch den Mund ausströmen kann. Vokale sind im Allgemeinen stimmhaft. „Vokale“ im genauen Sinne des Wortes sind vokalische Laute, also Phone: Einheiten der gesprochenen Sprache. Buchstaben der geschriebenen Sprache wie A, E, I, O, U sind , sie werden allgemeinsprachlich, so auch im Duden, aber meist ebenfalls „Vokale“ genannt. (de) Vokaloj estas el pure elparola vidpunkto sonoj, kiuj ne metas obstaklon al la trairanta aerblovo (dum konsonantoj ja havas tian obstaklon). El fonologia vidpunkto vokalo estas sono, kiu formas la kernon de silabo (dum konsonantoj aperas antaŭ kaj post tia kerno). Por distingi inter tiuj du sencoj, oni foje uzas la terminon , kiam temas pri la pure elparola senco de la ideo "vokalo" (dum pure elparolan konsonanton oni tiam nomas ). (eo) Vokal atau huruf hidup (dalam fonetik) adalah suara di dalam bahasa lisan yang dicirikhaskan dengan pita suara yang terbuka sehingga tidak ada tekanan udara yang terkumpul di atas glotis. Vokal kontras dengan konsonan yang dicirikhaskan dengan penutupan satu atau lebih titik artikulasi di sepanjang rongga suara. (in) 모음(母音, 영어: Vowel) 또는 홀소리는 음성학에서 자음과 차별되는 음운으로, /a/, /e/, /i/,/o/, /u/와 같이 성문(glottis) 위의 어떤 특정 지점에서 공기 압력이 형성될 때 열린 성도를 통해 특별한 장애를 받지 않고 발음되는 구어의 소리이다. (ko) 母音(ぼいん、英: vowel)は、言語を発音するときの音声、即ち発声器官を使って発する音の一種である。英語の vowel から V と略して表されることもある。 普通は声帯の震えを伴う有声音であり、ある程度の時間や声を保持するである。舌、歯、唇または声門で息の通り道を、完全にも部分的にも、瞬間的にも閉鎖はせず、また息の通り道を狭くすることによる息の摩擦音を伴うこともない。子音(英: consonant、C)とは対立概念である。 母音は単独で、あるいはその前後に一つまたは複数の子音を伴って、一つの音節を構成する。すなわち音節主音としての機能を持つ。 複数の母音を区別する言語は多く、例えば、古代ギリシア語、ラテン語、日本語などは5つを区別する(長短の区別を入れず、二重母音も考慮しない場合)。 (ja) Klinkers of vocalen zijn spraakklanken, waarvan de uitspraak begint met geblokkeerde stemspleet die vervolgens opengaat. De spraaklucht gaat dan door de stembanden trillen en kan welhaast ongehinderd de mond verlaten. Als een klinker voorafgegaan wordt door een medeklinker, is het de medeklinker die de stemspleet opent. (nl) Vogal é todo fonema em cuja emissão o ar passa livremente pela boca (ou também pelo nariz), sem obstrução. Também é como se denominam as letras que representam os sons vocálicos. Na língua portuguesa são cinco as letras usadas para representar vogais: A, E, I, O, U. Na maioria das línguas as vogais constituem o que se chama de cume silábico, ou seja, qualquer sílaba tem de possuir uma vogal, quer tenha consoantes ou não, sendo essa vogal o segmento fonético pronunciado com maior intensidade. (pt) 母音,或称元音,是音素的一种,与子音(或稱子音)相对。元音是在发音过程中由气流通过口腔而不受阻碍发出的音。发元音时,气流从肺部通过声门冲击声带,使声带发出均匀震动,然后震音气流不受阻碍地通过口腔、鼻腔,通过舌、唇的调节而发出不同的声音。发元音时声带必然震动,这叫做浊音。也有的语言发元音时声带不振动,发出清元音(voiceless vowel)。元音并非在所有的语言中都与元音字母一一对应,一些元音字母的组合也可以表示特殊的元音,比如汉语中的某些複韵母;某些语言中一些元音字母在某些情况下不发音,如法语中元音字母“e”在词末。 元音分兩大類:舌面元音和。大多數元音都是舌面元音,如國際音標的[a]、[e]、[i]、[o]、[u]等等,而漢語很多方言中有一類在其它語言中很少見的舌尖元音,發音時舌尖緊張,包括平舌音(或者稱舌尖前音)如漢語拼音zi、ci、si的韻母,和翹舌音(或者稱捲舌音、舌尖後音)如漢語拼音zhi、chi、shi、ri的韻母。在元音四角圖中,橫軸代表是元音舌位,縱軸代表的是元音高度。 (zh) Голосни́й звук, голосі́вка — звуки мови, що утворюються при вільному проходженні видихуваного повітря через ротову порожнину, тобто мають вільну артикуляцію . У гортані внаслідок ритмічного коливання напружених зв’язок утворюється голос певного тону. (uk) حَرْفُ اللِين أو صوت اللِيْن أو الحرف صائِت (الجمع: صوائت) أو الحركة في النطقيات، هو كلام بشري يُنتج مفتوح بحيث لا يتراكم في أي نقطة فوق مزمار الحنجرة. يختلف هذا عن الحرف الصامت الناتج بإغلاق كامل أو جزئي للطريق الصوتي في نقطة ما على مسيره. في اللغة العربية الصوائت هي الحركات الثلاثة -الفتح والكسر والضم- وأصوات المد الثلاثة -مد الألف والياء والواو. أما الصوامت (الحروف الصامته أو الساكنه) فهي كل ما عدا ذلك من الأصوات. انظر أيضا: أص‌د، صامت حيثما تظهر الرموز في أزواج فإن الرمز الذي على اليمين يعبر عن مصوت مدور (ar) Les vocals són els sons de la parla que s'articulen exclusivament amb la vibració de les cordes vocals, sense que el pas de l'aire per les cavitats superiors de l'aparell fonador (la faringe, la cavitat bucal i la cavitat nasal) hi afegeixin cap altre element sonor. Aquestes cavitats només actuen com a ressonadors, alterant els harmònics del so activat per les cordes vocals. Les vocals s'oposen a les consonants. Hi ha tres factors de classificació de les vocals, en funció de com la cavitat bucal i la cavitat nasal alteren els harmònics del so produït per les cordes vocals: (ca) Στη φωνητική, φωνήεντα ονομάζονται οι φθόγγοι οι οποίοι κατά τον σχηματισμό τους στη στερούνται οποιουδήποτε ή επαρκούς στένωσης, ώστε να παραχθεί ακουστή . Με άλλα λόγια, ο εξερχόμενος αέρας για τον σχηματισμό ενός φωνήεντος περνά πάνω από το κέντρο της γλώσσας με ομοιόμορφο τρόπο, χωρίς, πρακτικά, να βρίσκει αντίσταση πουθενά. Τα φωνήεντα αποτελούν τη μία από τις δύο κατηγορίες στην ταξινόμηση των φθόγγων· η άλλη κατηγορία είναι τα σύμφωνα. (el) Bokal ahots-korden bibrazioaz sortu eta glotisgaineko barrunbetik trabarik gabe igaroz gauzatzen den fonema da. Beste definizio batek dio bokala dela aire-etorriari traba gutxien egiten dion hots mota. Kontsonanteak ahoskatzean, berriz, ahots-traktuan traba edo itxiera bat dute. Bokalak silabikoak dira, silaba osa dezaketen hots irekienak dira: haiek bezalako soinua baina silabikoa ez denak du izena. Hitza latinezko vocalisetik ("ahotsarekin") dator: hizkuntza gehienetan, hitzak ezinezkoak dira bokalik gabe. Hitzak bai soinuak bai idatzizko zeinuak izendatzeko balio du. (eu) En fonética, una vocal (del latín vocalis) o monoptongo es un sonido de una lengua natural hablada que se pronuncia con el tracto vocal abierto, no habiendo un aumento de la presión del aire en ningún punto más arriba de la glotis, es decir, ni en la boca ni en la faringe. Esto contrasta con las consonantes, donde hay una obstrucción o cerrazón en algún punto del tracto vocal. Las vocales se consideran silábicas en el sentido de que forman el núcleo de una sílaba; un sonido equivalente, abierto, pero que no forma el núcleo de una sílaba, se denomina semivocal. (es) En phonétique, on appelle voyelle un son du langage humain dont le mode de production est caractérisé par le libre passage de l'air dans les cavités situées au-dessus de la glotte, à savoir la cavité buccale et/ou les fosses nasales. Ces cavités servent de filtres dont la forme et la contribution relative à l'écoulement de l'air influent sur la qualité du son obtenu. L'essentiel des voyelles utilisées dans les langues sont « sonores », c'est-à-dire qu'elles sont prononcées avec une vibration des cordes vocales, le chuchotement utilise – par définition – des voyelles sourdes. (fr) A vowel is a syllabic speech sound pronounced without any stricture in the vocal tract. Vowels are one of the two principal classes of speech sounds, the other being the consonant. Vowels vary in quality, in loudness and also in quantity (length). They are usually voiced and are closely involved in prosodic variation such as tone, intonation and stress. (en) In fonetica, la vocale è un fono che ha come realizzazione prevalente un vocoide. La parola vocale deriva dal latino vocalis, che significa 'parlante', 'che parla', 'dotato di voce', 'sonoro'. Dal punto di vista articolatorio, una vocale è un suono prodotto mediante la vibrazione delle corde vocali, emesso senza frapporre ulteriori ostacoli al flusso dell'aria così fatto risuonare. Le vocali vengono classificate in base a tre parametri: Le vocali possono poi essere ottenute con o senza passaggio dell'aria dalle fosse nasali (vocali nasali). (it) Samogłoska – głoska, przy powstawaniu której uczestniczą jedynie więzadła głosowe, a strumień powietrza swobodnie przepływa przez kanał głosowy. Samogłoski charakteryzują się regularnym rozkładem energii akustycznej, mają wyraźną strukturę formantową, która decyduje o ich barwie. Podczas ich artykulacji słychać tylko jedną głoskę. Niektórzy językoznawcy kwestionują tę metodę definicji samogłosek jako niejednoznaczną i wzbudzającą wątpliwości i proponują w zamian metodę dystrybucyjną, polegającą na badaniu roli i kontekstu poszczególnych głosek w izolowanych wyrazach w poszczególnych językach. (pl) En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis. Motståndet är vid bildningen så litet att ingen hörbar friktion uppstår. Utifrån ett funktionellt perspektiv kan vokaler definieras som stavelsebildande ljud, självljud. Till skillnad från konsonantljud kan man skrika med vokalljud. De vanligaste vokalerna i världens språk [i], [a] och [u] ([i] motsvarar klangfärgen hos i-ljudet i sil, [a] motsvarar klangfärgen hos a-ljudet i katt och [u] motsvarar klangfärgen hos o-ljudet i sol). (sv) Гла́сные — тип речевых звуков, при артикуляции которых потоку воздуха не создаётся существенных препятствий, соответственно, нигде над гортанью не создаётся сколько-нибудь существенного воздушного давления. Артикуляция гласных звуков акустически отражается как по всему спектру, поэтому гласные звуки являются музыкальными звуками. Различия в артикуляции гласных достигаются изменением формы резонатора: это может осуществляться изменением в положении тела или корня языка, а также губ. Кроме того, гласные могут иметь дополнительные артикуляции (например, носовую) и фонации. (ru)
rdfs:label صائت (ar) Vocal (ca) Samohláska (cs) Vokal (de) Φωνήεν (el) Vokalo (eo) Vocal (es) Bokal (eu) Vokal (in) Voyelle (fr) Vocale (it) 모음 (ko) 母音 (ja) Klinker (klank) (nl) Samogłoska (pl) Vogal (pt) Гласные (ru) Vowel (en) Vokal (sv) Голосний звук (uk) 元音 (zh)
rdfs:seeAlso dbr:English_words_without_vowels
owl:sameAs freebase:Vowel wikidata:Vowel dbpedia-af:Vowel dbpedia-als:Vowel dbpedia-ar:Vowel http://ast.dbpedia.org/resource/Vocal dbpedia-az:Vowel dbpedia-bar:Vowel dbpedia-be:Vowel dbpedia-bg:Vowel http://bn.dbpedia.org/resource/স্বরধ্বনি dbpedia-br:Vowel http://bs.dbpedia.org/resource/Samoglasnik dbpedia-ca:Vowel http://ckb.dbpedia.org/resource/بزوێن dbpedia-cs:Vowel http://cv.dbpedia.org/resource/Уçă_сасăсем dbpedia-cy:Vowel dbpedia-da:Vowel dbpedia-de:Vowel dbpedia-el:Vowel dbpedia-eo:Vowel dbpedia-es:Vowel dbpedia-et:Vowel dbpedia-eu:Vowel dbpedia-fa:Vowel dbpedia-fi:Vowel dbpedia-fr:Vowel dbpedia-fy:Vowel dbpedia-gd:Vowel dbpedia-gl:Vowel dbpedia-he:Vowel http://hi.dbpedia.org/resource/स्वर_वर्ण dbpedia-hr:Vowel http://ht.dbpedia.org/resource/Vwayèl dbpedia-hu:Vowel http://hy.dbpedia.org/resource/Ձայնավորներ dbpedia-id:Vowel dbpedia-io:Vowel dbpedia-is:Vowel dbpedia-it:Vowel dbpedia-ja:Vowel http://jv.dbpedia.org/resource/Vokal dbpedia-ka:Vowel dbpedia-kk:Vowel dbpedia-ko:Vowel dbpedia-ku:Vowel http://ky.dbpedia.org/resource/Үндүү_тыбыштар dbpedia-la:Vowel dbpedia-lb:Vowel http://li.dbpedia.org/resource/Kleenker dbpedia-lmo:Vowel http://lt.dbpedia.org/resource/Balsis http://lv.dbpedia.org/resource/Patskanis http://mg.dbpedia.org/resource/Zanatsoratra dbpedia-mk:Vowel http://ml.dbpedia.org/resource/സ്വരാക്ഷരങ്ങൾ dbpedia-mr:Vowel dbpedia-ms:Vowel http://my.dbpedia.org/resource/သရ dbpedia-nah:Vowel dbpedia-nl:Vowel dbpedia-nn:Vowel dbpedia-no:Vowel dbpedia-oc:Vowel http://pa.dbpedia.org/resource/ਸਵਰ dbpedia-pl:Vowel dbpedia-pnb:Vowel dbpedia-pt:Vowel http://qu.dbpedia.org/resource/Hanllalli dbpedia-ro:Vowel dbpedia-ru:Vowel http://scn.dbpedia.org/resource/Vocali dbpedia-sh:Vowel http://si.dbpedia.org/resource/ස්වරය dbpedia-simple:Vowel dbpedia-sk:Vowel dbpedia-sl:Vowel dbpedia-sq:Vowel dbpedia-sr:Vowel http://su.dbpedia.org/resource/Vokal dbpedia-sv:Vowel dbpedia-sw:Vowel http://ta.dbpedia.org/resource/உயிரெழுத்து http://tg.dbpedia.org/resource/Садонокҳо dbpedia-th:Vowel http://tl.dbpedia.org/resource/Patinig dbpedia-tr:Vowel dbpedia-uk:Vowel http://ur.dbpedia.org/resource/مصوت http://uz.dbpedia.org/resource/Unli_tovushlar http://vec.dbpedia.org/resource/Vocałe dbpedia-vi:Vowel http://wa.dbpedia.org/resource/Voyale dbpedia-war:Vowel http://yi.dbpedia.org/resource/וואקאל dbpedia-zh:Vowel https://global.dbpedia.org/id/3LpuM http://d-nb.info/gnd/4063778-5
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Vowel?oldid=1115206299&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Cardinal_vowels-Jones_x-ray.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Spectrogram_-iua-.png wiki-commons:Special:FilePath/Esling_vowel_chart.png wiki-commons:Special:FilePath/Vowel_quadrilateral_(IPA_1949).png wiki-commons:Special:FilePath/Vowel_triange,_cardinal_vowels.png wiki-commons:Special:FilePath/Vowel_triangle,_intermediate_vowels.png wiki-commons:Special:FilePath/Cardinal_vowel_tongue_position-front.svg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Vowel
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Vowel_system dbr:Vowels dbr:Vowel_backness dbr:Vowel_height dbr:Vowel_letter dbr:Vowel_space dbr:Voyelle dbr:Words_without_vowels dbr:Backness dbr:AEIOUY dbr:Consonant-only_words dbr:Vocalic dbr:Vocoid dbr:Vocoids dbr:Whispered_vowel dbr:Vovel dbr:Vovels dbr:Vowel_letters dbr:Vowel_openness dbr:Vowel_quality dbr:Vowel_sound dbr:Vowle dbr:List_of_words_without_vowel_letters dbr:Spread_vowel
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Cahuilla_language dbr:Canadian_English dbr:Canadian_raising dbr:Cantonese_phonology dbr:Catalan_orthography dbr:Catalan_phonology dbr:Begadkefat dbr:Belarusian_phonology dbr:Belizean_Creole dbr:Ben_Naphtali dbr:Pripegala dbr:Pronunciation_of_English_⟨a⟩ dbr:Pronunciation_respelling_for_English dbr:Proto-Baltic_language dbr:Proto-Indo-European_language dbr:Puluwat_language dbr:Qi_Lin_Bayin dbr:Quebec_French_phonology dbr:Quenya dbr:Robert_Willis_(engineer) dbr:Romance_languages dbr:Romanian_language dbr:Romanian_phonology dbr:Romanization_of_Japanese dbr:Romanization_of_Persian dbr:Root_(linguistics) dbr:Rotuman_language dbr:Rough_breathing dbr:Roundedness dbr:Sama_language dbr:Sandawe_language dbr:Sango_language dbr:Sanskrit_grammar dbr:Saurashtra_language dbr:Schwa dbr:Scottish_Gaelic dbr:Scottish_vowel_length_rule dbr:Elamite_cuneiform dbr:English_articles dbr:English_words_without_vowels dbr:Epenthesis dbr:List_of_Toy_Story_characters dbr:List_of_diglossic_regions dbr:Meroitic_language dbr:Mian_language dbr:Mok_language dbr:Mono_language_(Congo) dbr:Mora_(linguistics) dbr:Mozhi_(transliteration) dbr:N'Ko_script dbr:N_(kana) dbr:Quantitative_metathesis dbr:Monophthongization_of_diphthongs_in_Proto-Slavic dbr:Semivowel dbr:Open-mid_back_unrounded_vowel dbr:Open-mid_central_unrounded_vowel dbr:Open-mid_front_rounded_vowel dbr:Open-mid_vowel dbr:Passé_composé dbr:Ubykh_phonology dbr:Āryabhaṭa_numeration dbr:Bavarian_language dbr:Bench_language dbr:Bengali_language dbr:Bengali_phonology dbr:Bernese_German dbr:Biblical_Hebrew dbr:Big_Nambas_language dbr:Bisayan_languages dbr:Black_Speech dbr:Bolinao_language dbr:Brazilian_Portuguese dbr:David_J._Peterson dbr:Dennis_Fry dbr:Deutsche_Einheitskurzschrift dbr:Devanagari dbr:Aorist dbr:Apologetic_apostrophe dbr:Apophony dbr:Apples_and_Bananas dbr:Approximant dbr:Arabic_grammar dbr:Arabic_poetry dbr:Aramaic_alphabet dbr:Hittite_language dbr:Hiw_language dbr:Hmong_language dbr:Hokkien dbr:Hokkien_influence_on_Singaporean_Mandarin dbr:Hoklo_people dbr:Holam dbr:Horn_(diacritic) dbr:Hungarian_phonology dbr:Judaeo-Spanish dbr:Betty_Botter dbr:List_of_Latin-script_digraphs dbr:List_of_writing_systems dbr:Lithuanian_phonology dbr:Patach dbr:Permyak_language dbr:Persian_phonology dbr:Peter_Ladefoged dbr:Rime_table dbr:Daga_language dbr:Dahalo_language dbr:Ubykh_language dbr:Ukrainian_alphabet dbr:Ukrainian_phonology dbr:Ulster_Irish dbr:Umlaut_(linguistics) dbr:Uralic_Phonetic_Alphabet dbr:Varieties_of_Modern_Greek dbr:Vietnamese_language dbr:Vietnamese_phonology dbr:Vocaloid dbr:Voiceless_glottal_fricative dbr:Vowel_dimension dbr:Vowel_system dbr:Vowels dbr:Voynich_manuscript dbr:David_Wynn_Miller dbr:Daī-ghî_tōng-iōng_pīng-im dbr:Debuccalization dbr:Defective_script dbr:Definite_article_reduction dbr:Devereux dbr:Doric_dialect_(Scotland) dbr:Doromu_language dbr:Dutch_orthography dbr:Dvorak_keyboard_layout dbr:Eastern_Pomo_language dbr:Index_of_linguistics_articles dbr:Index_of_phonetics_articles dbr:Indic_OCR dbr:Indigenous_languages_of_the_Americas dbr:Indo-Aryan_loanwords_in_Tamil dbr:Ingvaeonic_nasal_spirant_law dbr:Initial_dropping dbr:Intal_language dbr:Integrational_theory_of_language dbr:Interspel dbr:Intervocalic_consonant dbr:Inuit_languages dbr:Inuvialuktun dbr:Iwam_language dbr:Jaklin_Kornfilt dbr:Jaminjung_language dbr:Kupsabiny_language dbr:Kurdish_typography dbr:Kuteb_language dbr:Kuzari dbr:Kven_language dbr:L-vocalization dbr:Mandombe_script dbr:Prefix dbr:Letter_(alphabet) dbr:Lexical_set dbr:Ligature_(writing) dbr:List_of_loanwords_in_Assyrian_Neo-Aramaic dbr:Inventory_(disambiguation) dbr:Sweet_Adelines_International_competition dbr:Nūn_Ğunna dbr:OK_gesture dbr:Punjabi_grammar dbr:Triphthong dbr:Prontuario_dei_nomi_locali_dell'Alto_Adige dbr:Proto-Austroasiatic_language dbr:Proto-Indo-European_phonology dbr:Proto-Indo-European_root dbr:Proto-Mixe–Zoquean_language dbr:Proto-Trans–New_Guinea_language dbr:Pueblo_linguistic_area dbr:Northern_Bavarian dbr:Romanian_numbers dbr:Synesthesia dbr:ㅂ dbr:ㅇ dbr:ㅏ dbr:ㅑ dbr:ㅓ dbr:ㅕ dbr:-ane dbr:-ene dbr:æ/_raising dbr:Comanche_language dbr:Connacht_Irish dbr:Consonant dbr:Consonant_cluster dbr:Cot–caught_merger dbr:Countdown_(game_show) dbr:Cree_language dbr:Cree_syllabics dbr:Crosswordese dbr:Crwth dbr:Matis_language dbr:Matrikas dbr:Russian_language dbr:Rwanda-Rundi dbr:S'gaw_Karen_language dbr:Sabanê_language dbr:Sacagawea dbr:Chevak_Cupꞌik_dialect dbr:Chickasaw_language dbr:Elision dbr:Elu dbr:Gay_male_speech dbr:Geohash-36 dbr:Nasal_vowel dbr:Nasalization dbr:Ndu_languages dbr:Niehues dbr:Nishi_language dbr:Ordos_Mongolian dbr:Ormulum dbr:Phonological_opacity dbr:Myeik_dialect dbr:Names_and_titles_of_Jesus_in_the_New_Testament dbr:Uchen_script dbr:Non-lexical_vocables_in_music dbr:Relative_articulation dbr:Varied_practice dbr:Yilan_Creole_Japanese dbr:Southern_Scots dbr:Uradhi_language dbr:Welsh_phonology dbr:Pure_verbs dbr:Qormi_dialect dbr:Singlish dbr:Ugaritic dbr:Yañalif dbr:Tochigi_dialect dbr:Ó_hÁdhmaill dbr:Chroneme dbr:Circumflex dbr:Close-mid_back_rounded_vowel dbr:Close-mid_central_rounded_vowel dbr:Close-mid_central_unrounded_vowel dbr:Close-mid_front_rounded_vowel dbr:Close-mid_front_unrounded_vowel dbr:Cocopah_language dbr:Coeur_d'Alene_language dbr:Effects_unit dbr:Egressive_sound dbr:Elative_case dbr:Emilian-Romagnol_language dbr:English-language_vowel_changes_before_historic_/r/ dbr:English_alphabet dbr:English_orthography dbr:English_phonology dbr:English_plurals dbr:Fraser_script dbr:Friulian_language dbr:Front_vowel dbr:Fuyu_Kyrgyz_language dbr:Fuzhou_dialect dbr:German_grammar dbr:Germanic_weak_verb dbr:Gilbertese_language dbr:Glossary_of_language_education_terms dbr:Glossary_of_literary_terms dbr:Glottalization dbr:Goemai_language dbr:Great_evening_bat dbr:Greek_Dark_Ages dbr:Greek_language dbr:Botolan_language dbr:Bouba/kiki_effect dbr:Brahmin_Tamil dbr:Miskito_language_(typological_overview) dbr:Mispronunciation dbr:Mnemonic dbr:Momente dbr:Mongolian_language dbr:Month dbr:Moog_Droog dbr:Morphology_(linguistics) dbr:Mulam_language dbr:Mungbam_language dbr:Munster_Irish dbr:Muscogee_language dbr:Mwesen_language dbr:Māori_phonology dbr:NRJ_Group dbr:Nafanan_language dbr:Nahuatl dbr:Name-letter_effect dbr:Names_of_God dbr:Consonant_harmony dbr:Consonant_mutation dbr:Continuant dbr:Contour_(linguistics) dbr:Coorgi–Cox_alphabet dbr:Cordobés_Spanish dbr:Correption dbr:The_New_Yorker dbr:The_Sounds_of_the_World's_Languages dbr:Thompson_language dbr:Lachmann's_law dbr:Polish_orthography dbr:Nukuria_language
is gold:hypernym of dbr:Nasal_vowel dbr:Ø dbr:Echo_vowel dbr:R-colored_vowel dbr:Spurious_diphthong
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Vowel