Afterburner (original) (raw)

About DBpedia

Un postcremador és un mecanisme afegit a alguns motors de reacció per augmentar-ne temporalment el seu impuls, és utilitzat sobretot en avions de combat supersònics. Es fonamenta en injectar combustible addicional després de la turbina. El seu avantatge principal és l'increment notable de l'impuls i el seu desavantatge és el consum molt alt de combustible.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract Un postcremador és un mecanisme afegit a alguns motors de reacció per augmentar-ne temporalment el seu impuls, és utilitzat sobretot en avions de combat supersònics. Es fonamenta en injectar combustible addicional després de la turbina. El seu avantatge principal és l'increment notable de l'impuls i el seu desavantatge és el consum molt alt de combustible. (ca) الحارق اللاحق (بالإنجليزية: Afterburner)‏ في المحركات النفاثة للمقاتلات وحدة إضافية لتعزيز دفع الطائرة ويستعمل في الطائرات التي تتجاوز سرعة الصوت لكن في الطلعات القصيرة حصرا، لان الحارق اللاحق يستهلك كمية عالية من الوقود وكذلك لقلة فعاليته.بدأت الحاجة إلى الحارقات اللاحقة تقل مع بزوغ الجيل الخامس من المقاتلات لقدرتها على تحقيق سرعات فوق صوتية دون الاستعانة بها. (ar) Přídavné spalování nebo také forsáž (afterburner v americké angličtině či reheat v britské) je zařízení přidávané k některým druhům proudových motorů zejména vojenských letounů. Za předchůdce letounů s přídavným spalováním lze považovat projekt Caproni-Campini N.1, navržený v roce 1931 a postavený 1940. Ten měl ale ještě proud vzduchu vytvářený pístovým motorem. Pro turbínový motor bylo poprvé použito v projektu letounu během posledních let druhé světové války. Účelem přídavného spalování je dočasné zvýšení tahu proudového motoru v situacích, kdy je vyžadováno krátkodobé, rapidní zvýšení výkonu stroje. Jsou to především vzlet, bojové manévry, nebo . Zvýšení tahu je dosaženo vstřikováním paliva přímo do za turbínou. Palivo je zažehnuto horkými a zvyšuje okamžitě tah proudového motoru zhruba o jednu třetinu. Z principu je přídavné spalování velmi náročné na spotřebu paliva, proto se používá pouze v určitých situacích a po omezenou dobu. Výjimkou je motor Pratt & Whitney J58, motor použitý k pohonu SR-71 Blackbird, který byl konstruován pro dlouhé lety v režimu zapnutého přídavného spalování. (cs) Ein Nachbrenner ist eine Zusatzeinrichtung eines Turbinenstrahltriebwerks, die benutzt werden kann, um durch die Verbrennung von hinter der Turbine eingespritztem Treibstoff die Austrittsgeschwindigkeit des Arbeitsmediums und somit den Schub des Triebwerks zu erhöhen.Der Nachbrennereinsatz kann vom Piloten oft in mehreren Leistungsstufen geregelt werden. Turbinenstrahltriebwerke werden mit Luftüberschuss betrieben, um die Abgastemperatur auf einem für die Werkstoffe der Turbinenschaufeln verträglichen Niveau zu halten. So steht im Abgas nach dem Passieren der Turbine noch genug Sauerstoff zur Verfügung, um zusätzlich eingespritzten Treibstoff im Strahlrohr zu verbrennen.Die Strahltemperatur ist nicht mehr durch im Strom nachfolgende Bauteile begrenzt. Da der Kraftstoffverbrauch beim Nachbrennerbetrieb bis zum Faktor 10 über dem normalen Verbrauch des Triebwerks liegt, wird er nur in besonderen Situationen zugeschaltet, wenn kurzfristig mehr Schub benötigt wird.Bei Unterschallgeschwindigkeit steht der zusätzliche Aufwand an Treibstoff in schlechtem Verhältnis zum gewonnenen Schub. Mit steigender Mach-Zahl wird der Nachbrenner zunehmend effizient. Die meisten Überschallflugzeuge sind auf Nachbrenner angewiesen, um im Horizontalflug höhere Geschwindigkeiten als Mach 1 zu erreichen. Die Fähigkeit zum Überschallflug ohne Nachbrennereinsatz bezeichnet man als Supercruise. (de) An afterburner (or reheat in British English) is an additional combustion component used on some jet engines, mostly those on military supersonic aircraft. Its purpose is to increase thrust, usually for supersonic flight, takeoff, and combat. The afterburning process injects additional fuel into a combustor in the jet pipe behind (i.e., "after") the turbine, "reheating" the exhaust gas. Afterburning significantly increases thrust as an alternative to using a bigger engine with its attendant weight penalty, but at the cost of increased fuel consumption (decreased fuel efficiency) which limits its use to short periods. This aircraft application of "reheat" contrasts with the meaning and implementation of "reheat" applicable to gas turbines driving electrical generators and which reduces fuel consumption. Jet engines are referred to as operating wet when afterburning and dry when not. An engine producing maximum thrust wet is at maximum power, while an engine producing maximum thrust dry is at military power. (en) La poscombustión o postcombustión es el proceso que es realizado por el posquemador o postquemador (denominado en inglés afterburner), el cual es técnicamente un inyector para cámara de combustión externa, un componente adicional que se añade en algunos motores de reacción, principalmente a los de las aeronaves militares. Fue desarrollado originalmente para el proyecto (durante los últimos años de la Segunda Guerra Mundial). Su propósito es proporcionar un incremento temporal en el empuje, en situaciones como el despegue, en el combate aéreo o en el vuelo supersónico (las aeronaves supersónicas, al tener mayor carga alar, requieren una mayor velocidad de despegue). Esto se consigue inyectando combustible adicional en la tobera de escape de la turbina. Este combustible entra en ignición por las altas temperaturas de los gases de escape y añade empuje al motor. La ventaja de la postcombustión es su incremento significativo del empuje; la desventaja es que el consumo de combustible es muy elevado e ineficiente, en torno al 600% de más para un incremento de empuje del 40%(resultante 140%), por lo que se suele emplear por cortos períodos y con el propósito útil de aligerar el avión cuando se prevén maniobras críticas. (es) La postcombustion ou post-combustion, souvent abrégée en « PC » et parfois dénommée « réchauffe », est un système utilisé par les avions militaires supersoniques pour augmenter temporairement la poussée fournie par un turboréacteur. Les termes anglophones employés sont « Afterburner » ou « Reheat ». Cette technique consiste à injecter et enflammer, à l'aide de brûleurs auxiliaires, du kérosène derrière la turbine du moteur, d'où le terme « post », dans les gaz d'échappement du réacteur, ce qui a pour conséquence une augmentation importante de la poussée. En contrepartie, la consommation de carburant augmente de façon significative. Cet apport de puissance supplémentaire est particulièrement utile lors d'un décollage sur une piste courte, à l'image des porte-avions, ou pour se sortir d'une situation délicate lors d'une mission militaire. (fr) Is éard atá i gceist le hiardhó modh chun sá nó fórsa tiomána scairdinnill a mhéadú. Instealltar breis bhreosla isteach sna gáis theo sceite is iad ar a mbealach amach as an inneall. Lasann sé seo an breosla, agus uaidh seo tagann an sá breise. (ga) Pembakar lanjut atau pembakaran lanjut adalah sebuah komponen tambahan yang dipasang pada sesetengah mesin jet, terutama pada pesawat militer berkecepatan supersonik untuk memberi lonjakan daya dorong sementara saat terbang baik dalam kecepatan supersonik atau saat lepas landas (disebabkan beban sayap yang tinggi pada tipikal pesawat supersonik biasanya memerlukan kecepatan yang sangat tinggi untuk lepas landas). Bagi sebuah pesawat militer, tambahan daya dorong amat berguna dalam sebuah pertempuran udara. Keadaan ini dicapai dengan menyuntikkan bahan bakar jet tambahan ke dalam arus bawah pipa jet dalam turbin. Kebaikan penggunaan sistem pembakaran-lanjut adalah untuk meningkatnya daya dorong / kecepatan jet dengan sangat besar; keburukkannya adalah penggunaan bahan bakar yang sangat banyak serta inefisiensi dalam penerbangan, walaupun fitur ini dianggap dapat diterima untuk penggunaannya yang hanya untuk jangka waktu yang pendek saja. Dalam penggunaannya, mesin jet sering disebut beroperasi dalam keadaan "basah" apabila pembakaran lanjut sedang digunakan dan "kering" apabila mesin digunakan tanpa proses pembakaran lanjut. Sebuah mesin saat yang menghasilkan dorongan "basah" maksimum disebut dengan sebagai "kekuatan maksimum" (kekuatan maksimum yang dapat dihasilkan oleh mesin); dan mesin yang menghasilkan dorongan "kering" maksimum dikenali sebagai "kekuatan militer". (in) アフターバーナー (afterburner, A/B) は、ジェットエンジンの排気に対してもう一度燃料を吹きつけて燃焼させ、高推力を得る装置である。正式にはオーグメンター(augmentor)と言う。 (ja) Il postbruciatore (o postcombustore) è un impianto utilizzato su alcuni motori aeronautici a reazione che permette di incrementare significativamente la massima spinta disponibile di un motore turbogetto o di un turboventola a scapito di un maggior consumo di carburante e relativa diminuzione dell'efficienza termodinamica. (it) Een naverbrander of nabrander (Engels: afterburner) is een verbrandingskamer in de uitlaat van een turbinemotor, waarin brandstof wordt toegevoegd aan de hete uitlaatgassen, waardoor deze opnieuw worden verhit en extra stuwkracht wordt ontwikkeld. Naverbranding (Engels: afterburning of reheat) is een methode om de stuwkracht van een straalmotor van een vliegtuig te vergroten tijdens het opstijgen en klimmen, en bij gevechtsvliegtuigen om de gevechtsprestaties te verbeteren. Straalmotoren met naverbrander worden vrijwel uitsluitend gebruikt in militaire vliegtuigen. Een vliegtuig met ingeschakelde naverbrander kan worden herkend aan een zichtbare vlam uit de uitlaat, waarvan de kleur wit tot oranjerood kan zijn, afhankelijk van de temperatuur van de vlam. Tevens leidt een ingeschakelde naverbrander tot een aanzienlijke toename van het motorlawaai. Het extra vermogen ontwikkeld door de naverbrander zou kunnen worden verkregen door een grotere motor te gebruiken, maar dit zou het gewicht, het frontaal oppervlak en het specifieke brandstofverbruik van de motor vergroten. Naverbranding is een goede methode om gedurende korte periodes een verhoging van de stuwkracht te verkrijgen. Bij sommige straalmotoren kan met ingeschakelde naverbrander de stuwkracht bijna worden verdubbeld. Zowel de Tupolev Tu-144- als de Concorde-passagiersvliegtuigen beschikten over straalmotoren met naverbranders. De vier Rolls-Royce/SNECMA Olympus 593 Mk 610-motoren van de Concorde leverden met ingeschakelde naverbrander per stuk een maximale stuwkracht van 170 kN, zonder naverbrander 142 kN. De stuwkracht van een straalmotor met naverbrander, waarbij de naverbrander niet in bedrijf is, is iets geringer dan die van een soortgelijke motor zonder naverbrander. Dit wordt veroorzaakt door beperkingen in de straalpijp. Het gewicht van een straalmotor met naverbrander is tevens iets hoger door de zwaardere straalpijp en de extra naverbrandingsapparatuur.Een straalmotor met ingeschakelde naverbrander op vol vermogen kan bij vele straalmotortypen leiden tot meer dan een verdubbeling van het brandstofverbruik. Tevens verloopt de verbranding in de naverbrander minder efficiënt dan in de verbrandingskamers van de straalmotor. (nl) Dopalacz – urządzenie stosowane w samolotach bojowych (wyjątkowo w cywilnych - samolot Concorde, Tu-144) w celu zwiększania silnika turboodrzutowego, poprzez spalanie dodatkowego paliwa za turbiną. Daje to przyrost ciągu o kilkadziesiąt procent. Dopalacz to zestaw urządzeń (pompy paliwa, wtryskiwacze, stabilizatory płomienia, dysza wylotowa z regulowanym polem przekroju, układ automatycznej regulacji) stosowany w silnikach turboodrzutowych w celu realizacji procesu dopalania (pewna część tlenu przechodzi przez turbinę) polegającego na wtryskiwaniu i spalaniu strumieniowo dodatkowej ilości paliwa za turbiną, w celu podwyższenia temperatury oraz zwiększenia ciśnienia przepływających gazów. Włączeniu dopalania towarzyszy odpowiednie automatyczne zwiększenie przekroju dyszy wylotowej. Powiększenie pola przekroju dyszy jest bezpośrednim źródłem przyrostu ciągu o nawet ponad 50%, co zależy od typu i konstrukcji silnika oraz od warunków lotu. Ze względu na niską sprawność termodynamiczną (wynikającą z niskiego już stosunkowo stopnia sprężania za turbiną) i związane z tym wysokie zużycie paliwa (na jednostkę ciągu) dopalanie włączane jest tylko w niektórych fazach lotu (start, przyśpieszanie, fragmenty misji bojowej). Wyjątkiem jest SR-71, którego szczególnej konstrukcji dopalacze używane były do pracy ciągłej. Zaletą dopalacza jest to, że: * Spalenie dodatkowej porcji paliwa następuje za turbiną (co pozwala na większą żywotność łopatek turbiny), narażona na wysoką temperaturę jest jedynie nieruchoma dysza silnika * W stosunku do uzyskanego zwiększenia ciągu nie rosną wymiary zewnętrzne silnika (szczególnie jego średnica) - co ułatwia zabudowę silnika w zwartym płatowcu jakim jest samolot myśliwski czy samolot myśliwsko-bombowy. (pl) Efterbrännkammare, ebk, (engelska: afterburner, reheat) är en förlängning av utloppet på en jetmotor, i vilken ytterligare bränsle kan sprutas in och förbrännas. Därigenom höjs förbränningsgasernas temperatur vilket ökar gasvolymen och leder till högre hastighet på den utströmmande gasen vilket i sin tur ökar motorns dragkraft. Efterbrännkammarens verkningsgrad är ungefär en tredjedel av den vanliga jetmotorns men den är en enkel, lätt och billig konstruktion. Ofta är därför en mindre jetmotor med efterbrännkammare trots den låga verkningsgraden att föredra jämfört med en kraftigare jetmotor utan efterbrännkammare, om den extra motorstyrkan endast behövs tillfälligt, till exempel vid start eller luftstrid. Konstruktionen används främst i militära sammanhang och de enda civila plan som utrustats med efterbrännkammare är överljudsplanen Tupolev Tu-144 och Concorde. (sv) Форса́ж (англ. afterburner, в Великобритании применяется термин reheat) — режим работы некоторых реактивных двигателей, применяемый для временного увеличения тяги в случае необходимости, такой как взлёт, разгон до сверхзвуковой скорости, либо для манёвров во время воздушного боя. Обычно достигается за счёт сжигания дополнительного топлива в форсажной камере сгорания и повышения интенсивности теплового процесса. Применяется в основном на боевых самолётах. Единственными гражданскими самолётами, на которых применялся форсаж, были пассажирские Ту-144 и Конкорд. Форсажный режим работы воздушно-реактивного двигателя реализуется с помощью дополнительной форсажной камеры сгорания (далее ФКС), располагающейся за основной камерой сгорания и турбиной. При включении форсажа в ФКС сжигается дополнительное горючее, при этом происходит интенсивный подогрев рабочего тела, что, в свою очередь, приводит к увеличению его скорости истечения из сопла и росту тяги двигателя. Температура газов за основной камерой сгорания ограничивается в основном жаростойкостью и жаропрочностью лопаток турбины. Установка за турбиной дополнительной камеры сгорания позволяет обойти это ограничение. Основным недостатком такого решения является резкое падение экономичности двигателя, обусловленное низким содержанием свободного кислорода в продуктах сгорания, истекающих из основной камеры сгорания и подающихся сначала на турбину, а затем в форсажную камеру. Работа в таком режиме сопряжена со значительными тепловыми и механическими нагрузками на конструкцию практически всех узлов и агрегатов двигателя, поэтому время работы на форсаже для большинства типов самолётов ограничено минутами. Исключение составляют высотные сверхзвуковые самолёты наподобие истребителей-перехватчиков МиГ-25/МиГ-31 или самолёта-разведчика Lockheed SR-71, двигатели которых специально приспособлены для длительной работы в форсажном режиме. В силу означенных выше причин переход на форсажный режим работы двигателя производится лишь в случае необходимости энергичного разгона летательного аппарата и/или его полёта на высокой скорости (взлёт, набор высоты с целью занятия выгодной позиции для атаки, экстренный выход из боя, преодоление зоны действия ПВО противника и т. д.), а также если дополнительный расход топлива окупается соответствующим приростом дальности полёта. На некоторых самолётах после отрыва от ВПП форсажный режим части двигателей выключается для экономии топлива, хотя это и вызывает некоторые проблемы с устойчивостью. При работе двигателя на форсаже за реактивным соплом возникает видимая струя раскалённых газов, имеющая характерную «полосатую» структуру, так называемые диски Маха). При неполном сгорании керосина (из-за недостатка кислорода) струя будет иметь красный цвет с жёлтыми вертикальными кольцами. Если горение хорошо оптимизировано, то цвет пламени будет синий. Из-за несовершенства топливной аппаратуры некоторых двигателей иногда наблюдается интересный эффект — на одном и том же самолёте у одного двигателя на форсаже выхлоп синий, у второго — красный или жёлтый. Первым серийным самолётом, двигатель которого планово работал на форсаже в течение всего полёта, был SR-71 Blackbird (а также его несерийный предшественник Lockheed A-12). (ru) Pós-combustão (do inglês afterburner) é um recurso de que dispõem algumas aeronaves a jato para aumentar rapidamente sua potência e velocidade fazendo-as, assim, atingir e manter velocidades supersônicas, decolar de pistas curtas e (ou) com muita carga,etc. (pt) Форсаж — режим роботи деяких поршневих і реактивних двигунів, що застосовується для тимчасового збільшення тяги в разі необхідності (зліт, розгін до надзвуковій швидкості, маневр повітряного бою). Застосовується в основному на бойових літаках, єдиними цивільними літаками, на яких застосовувався форсаж, були пасажирські Ту-144 і Конкорд. Форсажний режим роботи повітряно-реактивного двигуна реалізується за допомогою додаткової (форсажної) камери згоряння (далі ФКЗ), яка встановлюється за основною камерою згоряння і турбіною. При включенні форсажу проводиться спалювання в ФКЗ додаткового пального, при цьому відбувається інтенсивний підігрів робочого тіла, що, в свою чергу, призводить до збільшення його швидкості витоку з сопла і зростанню тяги двигуна. Температура газів за основною камерою згоряння лімітується, в основному, жаростійкістю і жароміцністю лопаток турбіни. Установка за турбіною додаткової камери згоряння дозволяє обійти це обмеження. Основним недоліком такого рішення є різке падіння економічності рухової установки. Це зумовлено низьким вмістом вільного кисню в продуктах згоряння, що витікає з основної КЗ і подаються спочатку на турбіну, а потім у форсажну камеру. Рухова установка на такому (форсажному) режимі працює зі значними тепловими і механічними навантаженнями на конструкцію практично всіх складових її вузлів і агрегатів, відповідно час роботи на форсажі для більшості типів літаків обмежений хвилинами. Виняток становлять висотні надзвукові літаки, винищувачі-перехоплювачі МіГ-25/МіГ-31 або літак-розвідник SR-71 Blackbird, двигуни яких спеціально пристосовані для тривалої роботи на форсажному режимі. У силу зазначених вище причин, перехід на форсажний режим роботи двигуна здійснюється лише у разі необхідності енергійного розгону літального апарату (зліт, набір висоти з метою заняття вигідної позиції для атаки, екстрений вихід з бою, подолання зони дії ППО супротивника і т. д.), а також якщо додаткові витрати палива окупається відповідним приростом дальності польоту. Останнє характерно для надзвукових літаків цивільної авіації (Ту-144, Конкорд). Цікаво, що на деяких ЛА після відриву від ЗПС форсажний режим частини двигунів вимикається, для економії палива (хоча це і викликає деякі проблеми зі стійкістю — розвертає) При роботі двигуна на форсажі за реактивним соплом виникає видимий струмінь розпечених газів, що має характерне смугасте забарвлення. При неповному згорянні гасу (через нестачу кисню) струмінь матиме червоний колір з жовтими вертикальними кільцями. Якщо горіння добре оптимізовано, то колір полум'я буде синій. Тиск на зрізі сопла значно перевищує тиск навколишнього середовища, і в міру віддалення від сопла тиск зменшується, а швидкість спливання газів зростає. При цьому поперечний переріз струменя збільшується і тиск в найбільшому перетині стає менш атмосферного. Після цього струмінь знову починає звужуватися, зі збільшенням тиску. Така циклічність призводить до того, що надзвуковий струмінь вихідних газів періодично (циклічно) стає дозвуковим, з виникненням стрибків ущільненнь — це якраз і є видимі світлі кільця полум'я. Через недосконалість паливної апаратури деяких двигунів іноді спостерігається цікавий ефект — на одному і тому ж літаку в одного двигуна на форсажі вихлоп синій, в другого — червоний або жовтий. Першим серійним літаком, двигун якого планово працював на форсажі протягом усього польоту, був SR-71 Blackbird (і на його попереднику Lockheed A-12). (uk) 后燃器(英語:afterburner),也称为加力燃烧室,是喷气发动机的附加装置之一,位于涡轮的后面,常见于军用飞机。原理是在发动机喷出的气流中注射入燃料。由于气流温度很高,燃料即时燃烧膨涨,产生额外推力。 (zh)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/FA18_on_afterburner.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink http://www.flightglobal.com/pdfarchive/view/1949/1949%20-%202039.html https://web.archive.org/web/20050919130058/http:/www.skomer.u-net.com/projects/olympus.htm
dbo:wikiPageID 472837 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 20819 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1105052498 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Caproni_Campini_N.1 dbr:Carnot_cycle dbr:Pratt_&_Whitney_J48 dbr:Pratt_&_Whitney_J57 dbr:Pratt_&_Whitney_J58 dbr:Pratt_&_Whitney_TF30 dbr:Rolls-Royce_Avon dbr:Rolls-Royce_Olympus dbr:Rolls-Royce_Spey dbr:Rolls-Royce_Welland dbr:Scaled_Composites dbr:Scaled_Composites_White_Knight dbr:NACA dbr:De_Havilland_Gyron dbr:Lockheed_F-94_Starfire dbr:Nozzle dbr:Power_Jets_W.2 dbr:Concorde dbr:SR-71 dbr:Overall_pressure_ratio dbr:Specific_thrust dbr:Stagnation_temperature dbr:Rayleigh_flow dbr:English_Electric_Lightning dbr:Gloster_Meteor dbr:Momentum dbr:NASA dbr:Supercruise dbr:Military_aircraft dbr:Shock_waves dbr:Combustor dbr:Compressor_stall dbr:Fuel dbr:Fuel_efficiency dbr:Rolls-Royce_Pegasus dbr:Vought_F6U_Pirate dbr:Bristol_Siddeley_BS100 dbr:Transonic dbr:Tupolev_Tu-144 dbr:Westinghouse_J46 dbr:Jet_engine dbr:Propelling_nozzle dbr:Aircraft_carrier dbr:Brayton_cycle dbr:Northrop_F-89_Scorpion dbr:Oxygen dbr:Turbofan dbr:Ramjet dbr:Hawker_Siddeley_Harrier dbr:Hawker_Siddeley_P.1154 dbc:Jet_engines dbc:1948_introductions dbr:Jet_fuel dbr:Dump_and_burn dbr:Thrust dbr:Turbine dbr:Shock_diamond dbr:Bypass_ratio dbr:F7U_Cutlass dbr:Miles_M.52 dbr:Orenda_Iroquois dbr:Mach_number dbr:Thrust_vectoring dbr:Snecma dbr:Secondo_Campini dbr:Exhaust_gas dbr:Fireworks dbr:Supersonic_flight dbr:Turbojet dbr:Motorjet dbr:Stagnation_pressure dbr:Ram-air_intake dbr:SR-71_Blackbird dbr:Supersonic_aircraft dbr:Fuel–air_ratio dbr:Aerial_combat dbr:Airshow dbr:Specific_fuel_consumption_(thrust) dbr:F-9_Cougar dbr:TSR-2 dbr:File:A_Typhoon_F2_fighter_ignites_its_...f_from_RAF_Coningsby_MOD_45147957.jpg dbr:File:Afterburner_cut_view_model.PNG dbr:File:Bristol_Siddeley_BS100.JPG dbr:File:FA18_on_afterburner.jpg dbr:File:MiG-23_afterburner_exhaust_airbrakes.jpg dbr:File:Rear_view_of_afterburner_in_secti...ls-Royce_Turboméca_Adour_turbofan.jpg dbr:File:SR-71_Blackbird_afterburn.jpg
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Citation_needed dbt:Commons_category dbt:Confusing_section dbt:Convert dbt:Main dbt:More_citations_needed dbt:Other_uses dbt:Redirect dbt:Reflist dbt:Short_description dbt:Unreferenced_section dbt:Use_American_English dbt:Use_mdy_dates dbt:Why dbt:Aircraft_gas_turbine_engine_components
dcterms:subject dbc:Jet_engines dbc:1948_introductions
gold:hypernym dbr:Component
rdf:type dbo:MilitaryUnit
rdfs:comment Un postcremador és un mecanisme afegit a alguns motors de reacció per augmentar-ne temporalment el seu impuls, és utilitzat sobretot en avions de combat supersònics. Es fonamenta en injectar combustible addicional després de la turbina. El seu avantatge principal és l'increment notable de l'impuls i el seu desavantatge és el consum molt alt de combustible. (ca) الحارق اللاحق (بالإنجليزية: Afterburner)‏ في المحركات النفاثة للمقاتلات وحدة إضافية لتعزيز دفع الطائرة ويستعمل في الطائرات التي تتجاوز سرعة الصوت لكن في الطلعات القصيرة حصرا، لان الحارق اللاحق يستهلك كمية عالية من الوقود وكذلك لقلة فعاليته.بدأت الحاجة إلى الحارقات اللاحقة تقل مع بزوغ الجيل الخامس من المقاتلات لقدرتها على تحقيق سرعات فوق صوتية دون الاستعانة بها. (ar) Is éard atá i gceist le hiardhó modh chun sá nó fórsa tiomána scairdinnill a mhéadú. Instealltar breis bhreosla isteach sna gáis theo sceite is iad ar a mbealach amach as an inneall. Lasann sé seo an breosla, agus uaidh seo tagann an sá breise. (ga) アフターバーナー (afterburner, A/B) は、ジェットエンジンの排気に対してもう一度燃料を吹きつけて燃焼させ、高推力を得る装置である。正式にはオーグメンター(augmentor)と言う。 (ja) Il postbruciatore (o postcombustore) è un impianto utilizzato su alcuni motori aeronautici a reazione che permette di incrementare significativamente la massima spinta disponibile di un motore turbogetto o di un turboventola a scapito di un maggior consumo di carburante e relativa diminuzione dell'efficienza termodinamica. (it) Pós-combustão (do inglês afterburner) é um recurso de que dispõem algumas aeronaves a jato para aumentar rapidamente sua potência e velocidade fazendo-as, assim, atingir e manter velocidades supersônicas, decolar de pistas curtas e (ou) com muita carga,etc. (pt) 后燃器(英語:afterburner),也称为加力燃烧室,是喷气发动机的附加装置之一,位于涡轮的后面,常见于军用飞机。原理是在发动机喷出的气流中注射入燃料。由于气流温度很高,燃料即时燃烧膨涨,产生额外推力。 (zh) Přídavné spalování nebo také forsáž (afterburner v americké angličtině či reheat v britské) je zařízení přidávané k některým druhům proudových motorů zejména vojenských letounů. Za předchůdce letounů s přídavným spalováním lze považovat projekt Caproni-Campini N.1, navržený v roce 1931 a postavený 1940. Ten měl ale ještě proud vzduchu vytvářený pístovým motorem. Pro turbínový motor bylo poprvé použito v projektu letounu během posledních let druhé světové války. (cs) An afterburner (or reheat in British English) is an additional combustion component used on some jet engines, mostly those on military supersonic aircraft. Its purpose is to increase thrust, usually for supersonic flight, takeoff, and combat. The afterburning process injects additional fuel into a combustor in the jet pipe behind (i.e., "after") the turbine, "reheating" the exhaust gas. Afterburning significantly increases thrust as an alternative to using a bigger engine with its attendant weight penalty, but at the cost of increased fuel consumption (decreased fuel efficiency) which limits its use to short periods. This aircraft application of "reheat" contrasts with the meaning and implementation of "reheat" applicable to gas turbines driving electrical generators and which reduces fuel (en) Ein Nachbrenner ist eine Zusatzeinrichtung eines Turbinenstrahltriebwerks, die benutzt werden kann, um durch die Verbrennung von hinter der Turbine eingespritztem Treibstoff die Austrittsgeschwindigkeit des Arbeitsmediums und somit den Schub des Triebwerks zu erhöhen.Der Nachbrennereinsatz kann vom Piloten oft in mehreren Leistungsstufen geregelt werden. Die meisten Überschallflugzeuge sind auf Nachbrenner angewiesen, um im Horizontalflug höhere Geschwindigkeiten als Mach 1 zu erreichen. Die Fähigkeit zum Überschallflug ohne Nachbrennereinsatz bezeichnet man als Supercruise. (de) La poscombustión o postcombustión es el proceso que es realizado por el posquemador o postquemador (denominado en inglés afterburner), el cual es técnicamente un inyector para cámara de combustión externa, un componente adicional que se añade en algunos motores de reacción, principalmente a los de las aeronaves militares. Fue desarrollado originalmente para el proyecto (durante los últimos años de la Segunda Guerra Mundial). (es) La postcombustion ou post-combustion, souvent abrégée en « PC » et parfois dénommée « réchauffe », est un système utilisé par les avions militaires supersoniques pour augmenter temporairement la poussée fournie par un turboréacteur. Les termes anglophones employés sont « Afterburner » ou « Reheat ». Cet apport de puissance supplémentaire est particulièrement utile lors d'un décollage sur une piste courte, à l'image des porte-avions, ou pour se sortir d'une situation délicate lors d'une mission militaire. (fr) Pembakar lanjut atau pembakaran lanjut adalah sebuah komponen tambahan yang dipasang pada sesetengah mesin jet, terutama pada pesawat militer berkecepatan supersonik untuk memberi lonjakan daya dorong sementara saat terbang baik dalam kecepatan supersonik atau saat lepas landas (disebabkan beban sayap yang tinggi pada tipikal pesawat supersonik biasanya memerlukan kecepatan yang sangat tinggi untuk lepas landas). Bagi sebuah pesawat militer, tambahan daya dorong amat berguna dalam sebuah pertempuran udara. Keadaan ini dicapai dengan menyuntikkan bahan bakar jet tambahan ke dalam arus bawah pipa jet dalam turbin. Kebaikan penggunaan sistem pembakaran-lanjut adalah untuk meningkatnya daya dorong / kecepatan jet dengan sangat besar; keburukkannya adalah penggunaan bahan bakar yang sangat bany (in) Een naverbrander of nabrander (Engels: afterburner) is een verbrandingskamer in de uitlaat van een turbinemotor, waarin brandstof wordt toegevoegd aan de hete uitlaatgassen, waardoor deze opnieuw worden verhit en extra stuwkracht wordt ontwikkeld. Naverbranding (Engels: afterburning of reheat) is een methode om de stuwkracht van een straalmotor van een vliegtuig te vergroten tijdens het opstijgen en klimmen, en bij gevechtsvliegtuigen om de gevechtsprestaties te verbeteren. Straalmotoren met naverbrander worden vrijwel uitsluitend gebruikt in militaire vliegtuigen. Een vliegtuig met ingeschakelde naverbrander kan worden herkend aan een zichtbare vlam uit de uitlaat, waarvan de kleur wit tot oranjerood kan zijn, afhankelijk van de temperatuur van de vlam. Tevens leidt een ingeschakelde nave (nl) Dopalacz – urządzenie stosowane w samolotach bojowych (wyjątkowo w cywilnych - samolot Concorde, Tu-144) w celu zwiększania silnika turboodrzutowego, poprzez spalanie dodatkowego paliwa za turbiną. Daje to przyrost ciągu o kilkadziesiąt procent. Zaletą dopalacza jest to, że: (pl) Форса́ж (англ. afterburner, в Великобритании применяется термин reheat) — режим работы некоторых реактивных двигателей, применяемый для временного увеличения тяги в случае необходимости, такой как взлёт, разгон до сверхзвуковой скорости, либо для манёвров во время воздушного боя. Обычно достигается за счёт сжигания дополнительного топлива в форсажной камере сгорания и повышения интенсивности теплового процесса. Применяется в основном на боевых самолётах. Единственными гражданскими самолётами, на которых применялся форсаж, были пассажирские Ту-144 и Конкорд. (ru) Efterbrännkammare, ebk, (engelska: afterburner, reheat) är en förlängning av utloppet på en jetmotor, i vilken ytterligare bränsle kan sprutas in och förbrännas. Därigenom höjs förbränningsgasernas temperatur vilket ökar gasvolymen och leder till högre hastighet på den utströmmande gasen vilket i sin tur ökar motorns dragkraft. Efterbrännkammarens verkningsgrad är ungefär en tredjedel av den vanliga jetmotorns men den är en enkel, lätt och billig konstruktion. Ofta är därför en mindre jetmotor med efterbrännkammare trots den låga verkningsgraden att föredra jämfört med en kraftigare jetmotor utan efterbrännkammare, om den extra motorstyrkan endast behövs tillfälligt, till exempel vid start eller luftstrid. (sv) Форсаж — режим роботи деяких поршневих і реактивних двигунів, що застосовується для тимчасового збільшення тяги в разі необхідності (зліт, розгін до надзвуковій швидкості, маневр повітряного бою). Застосовується в основному на бойових літаках, єдиними цивільними літаками, на яких застосовувався форсаж, були пасажирські Ту-144 і Конкорд. Першим серійним літаком, двигун якого планово працював на форсажі протягом усього польоту, був SR-71 Blackbird (і на його попереднику Lockheed A-12). (uk)
rdfs:label Afterburner (en) حارق لاحق (ar) Postcremador (ca) Přídavné spalování (cs) Nachbrenner (de) Poscombustión (es) Iardhó (ga) Pembakar lanjut (in) Postcombustion (fr) Postbruciatore (it) アフターバーナー (ja) Naverbrander (nl) Dopalacz (lotnictwo) (pl) Pós-combustão (pt) Efterbrännkammare (sv) Форсаж (ru) Форсаж (авіація) (uk) 後燃器 (zh)
owl:sameAs freebase:Afterburner wikidata:Afterburner dbpedia-af:Afterburner dbpedia-ar:Afterburner dbpedia-az:Afterburner dbpedia-bg:Afterburner dbpedia-ca:Afterburner dbpedia-cs:Afterburner dbpedia-da:Afterburner dbpedia-de:Afterburner dbpedia-es:Afterburner dbpedia-fa:Afterburner dbpedia-fi:Afterburner dbpedia-fr:Afterburner dbpedia-ga:Afterburner dbpedia-he:Afterburner dbpedia-hu:Afterburner dbpedia-id:Afterburner dbpedia-is:Afterburner dbpedia-it:Afterburner dbpedia-ja:Afterburner dbpedia-ms:Afterburner dbpedia-nl:Afterburner dbpedia-no:Afterburner dbpedia-pl:Afterburner dbpedia-pt:Afterburner dbpedia-ro:Afterburner dbpedia-ru:Afterburner dbpedia-sk:Afterburner dbpedia-sl:Afterburner dbpedia-sv:Afterburner dbpedia-tr:Afterburner dbpedia-uk:Afterburner dbpedia-zh:Afterburner https://global.dbpedia.org/id/2jFRC
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Afterburner?oldid=1105052498&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/A_Typhoon_F2_fighter_...f_from_RAF_Coningsby_MOD_45147957.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Afterburner_cut_view_model.png wiki-commons:Special:FilePath/Bristol_Siddeley_BS100.jpg wiki-commons:Special:FilePath/FA18_on_afterburner.jpg wiki-commons:Special:FilePath/MiG-23_afterburner_exhaust_airbrakes.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Rear_view_of_afterbur...ls-Royce_Turboméca_Adour_turbofan.jpg wiki-commons:Special:FilePath/SR-71_Blackbird_afterburn.jpg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Afterburner
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Afterburn dbr:Afterburner_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Military_power_(jet_engines) dbr:Plenum_chamber_burning dbr:After_burner dbr:Afterburner_(engine) dbr:Afterburners dbr:Afterburning dbr:Reheat dbr:Reheater
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Caproni_Campini_N.1 dbr:Pratt_&_Whitney_F100 dbr:Pratt_&_Whitney_F119 dbr:Pratt_&_Whitney_F401 dbr:Pratt_&_Whitney_J48 dbr:Pratt_&_Whitney_J57 dbr:Pratt_&_Whitney_TF30 dbr:Pratt_&_Whitney_XA101 dbr:Project_Sylpheed dbr:Robert_M._Bond dbr:Rockwell_B-1_Lancer dbr:Rolls-Royce/Snecma_Olympus_593 dbr:Rolls-Royce_Controls_and_Data_Services dbr:Rolls-Royce_Olympus dbr:Rolls-Royce_Olympus_variants dbr:Rolls-Royce_RB.145 dbr:Rolls-Royce_Spey dbr:Rolls-Royce_Turbomeca_Adour dbr:Rolls-Royce_Welland dbr:Saunders-Roe_SR.53 dbr:List_of_accidents_and_incidents_involving_military_aircraft_(1955–1959) dbr:List_of_accidents_and_incidents_involving_military_aircraft_(1960–1969) dbr:List_of_accidents_and_incidents_involving_the_English_Electric_Lightning dbr:List_of_firsts_in_aviation dbr:Military_power_(jet_engines) dbr:Lyulka_AL-21 dbr:Volvo_RM8 dbr:2012_Virginia_Beach_F/A-18_crash dbr:Bodø_Main_Air_Station dbr:Boeing_B-47_Stratojet dbr:Boeing_KC-135_Stratotanker dbr:De_Havilland_Gyron dbr:Descent_3 dbr:Republic_F-105_Thunderchief dbr:Vought_F-8_Crusader dbr:Vought_F7U_Cutlass dbr:Kuznetsov_Design_Bureau dbr:Lockheed_F-94_Starfire dbr:Northrop_YF-23 dbr:Saab_32_Lansen dbr:Volvo_Aero dbr:Post-war_aviation dbr:Power_Jets dbr:Power_Jets_W.2 dbr:Snecma_Atar dbr:Thrust_reversal dbr:182d_Fighter_Squadron dbr:1977_Dutch_train_hijacking dbr:1983_Negev_mid-air_collision dbr:1989_Belgium_MiG-23_crash dbr:1994_in_aviation dbr:Colony_Wars:_Vengeance dbr:Concorde dbr:McDonnell_Douglas_F-15_Eagle dbr:McDonnell_Douglas_F-4_Phantom_II dbr:McDonnell_Douglas_Phantom_in_UK_service dbr:McDonnell_F-101_Voodoo dbr:McDonnell_F2H_Banshee dbr:McDonnell_XF-88_Voodoo dbr:Russian_aircraft_carrier_Admiral_Kuznetsov dbr:SEPECAT_Jaguar dbr:SNCASE_SE.212_Durandal dbr:Saab_29_Tunnan dbr:Saab_35_Draken dbr:Saab_37_Viggen dbr:Gas_turbine dbr:General_Dynamics_F-16_Fighting_Falcon_variants dbr:Low-temperature_thermal_desorption dbr:Powered_aircraft dbr:Edward_L._Feightner dbr:English_Electric_Lightning dbr:Frank_Whittle dbr:FreeSpace_2 dbr:General_Dynamics_F-111_Aardvark dbr:General_Dynamics–Grumman_EF-111A_Raven dbr:General_Electric/Rolls-Royce_F136 dbr:General_Electric_CJ805 dbr:General_Electric_F101 dbr:General_Electric_F110 dbr:General_Electric_F414 dbr:General_Electric_J73 dbr:General_Electric_J79 dbr:General_Electric_J85 dbr:General_Electric_XA100 dbr:Gloster_Meteor dbr:Gordon_Cooper dbr:Nakajima_Kikka dbr:Supercruise dbr:1960_Ford dbr:1966_NASA_T-38_crash dbr:1974_in_aviation dbr:Batmobile dbr:Battle_of_Palmdale dbr:Leo_K._Thorsness dbr:List_of_Air_Ministry_specifications dbr:Lockheed_F-104_Starfighter dbr:Lockheed_F-117_Nighthawk dbr:Lockheed_L-2000 dbr:Lockheed_Martin_F-22_Raptor dbr:Lockheed_Martin_F-35_Lightning_II dbr:Lockheed_Martin_X-35 dbr:Lyulka_AL-7 dbr:Boeing_XB-56 dbr:Stealth_aircraft dbr:Sukhoi/HAL_FGFA dbr:Sukhoi_Su-30 dbr:Sukhoi_Su-35 dbr:Sukhoi_Su-57 dbr:Sukhoi_Su-7 dbr:Zip_fuel dbr:Fuel_dumping dbr:Vought_F6U_Pirate dbr:Thermal_oxidizer dbr:March_1955 dbr:1955_in_aviation dbr:1958_in_aviation dbr:1963_in_aviation dbr:Australian_International_Airshow dbr:Avro_Canada_CF-100_Canuck dbr:BAC_TSR-2 dbr:Bristol_Siddeley_BS.100 dbr:Thunder_City dbr:Timeline_of_jet_power dbr:Tip_jet dbr:Top_Gun_Anthem dbr:Triethylborane dbr:Tumansky_RD-9 dbr:Tupolev_Tu-160 dbr:Turbo-Union_RB199 dbr:Turbomeca_Gabizo dbr:Turbomeca_Palouste dbr:Dassault_Balzac_V dbr:Dassault_Mirage_IIIV dbr:Dassault_Étendard_IV dbr:Warner_Records dbr:Westinghouse_J34 dbr:Westinghouse_J40 dbr:Hawker_Hunter_variants dbr:Hawker_P.1121 dbr:June_1974 dbr:List_of_Air_Gear_characters dbr:List_of_Chengdu_J-7_variants dbr:Lockheed_NF-104A dbr:Propulsive_efficiency dbr:Propelling_nozzle dbr:AIDC_F-CK-1_Ching-kuo dbr:AJI_T-610_Super_Pinto dbr:Accessory_drive dbr:Aerion dbr:Aermacchi_MB-326 dbr:Aero_L-159_ALCA dbr:Al_McGuire dbr:Alenia_Aermacchi_M-346_Master dbr:Allison_J35 dbr:Anatoly_Kvochur dbr:Air_gun dbr:Aircraft dbr:Aircraft_engine dbr:Airplane dbr:Dassault_Falcon_20 dbr:Dassault_Mirage_F1 dbr:Dassault_Mirage_III dbr:Dassault_Rafale dbr:Dassault_Super_Mystère dbr:EFW_N-20 dbr:EWR_VJ_101 dbr:Eurofighter_Typhoon dbr:FMA_IAe_33_Pulqui_II dbr:Fail_Safe_(1964_film) dbr:Fail_Safe_(2000_film) dbr:Fairey_Delta_2 dbr:Fighter_aircraft dbr:Bambini-Code dbr:Brayton_cycle dbr:Nord_Gerfaut dbr:North_American_XB-70_Valkyrie dbr:North_American_XF-108_Rapier dbr:Northrop_Grumman_B-2_Spirit dbr:Northrop_Grumman_EA-6B_Prowler dbr:Ceiling_(aeronautics) dbr:Fail-Safe_(novel) dbr:Flight_of_the_Intruder_(novel) dbr:Flight_of_the_Intruder_(video_game) dbr:Fourth-generation_fighter dbr:KITT dbr:North_American_Eagle_Project dbr:Turbofan dbr:Radiator_(engine_cooling) dbr:Green_Ramp_disaster dbr:Ground_Control_(video_game) dbr:Grumman_F-11_Tiger dbr:Guizhou_WS-13 dbr:HAL_AMCA dbr:HAL_HF-24_Marut dbr:HAL_HTFE-25 dbr:HAL_Tejas dbr:Handley_Page_Victor dbr:Hawker_Hunter dbr:Hawker_Sea_Hawk dbr:Hawker_Siddeley_Harrier dbr:Hawker_Siddeley_P.1154 dbr:Helwan_HA-300 dbr:Ishikawajima-Harima_F3 dbr:JP-7 dbr:JSC_Kuznetsov dbr:James_Robinson_Risner dbr:Thanh_Hóa_Bridge dbr:RKM_engine dbr:Supermarine_545 dbr:Tumansky_R-15 dbr:Société_d'Etudes_pour_la_Propulsion_par_Réaction dbr:Armstrong_Siddeley_Sapphire dbr:Armstrong_Whitworth_AW.681 dbr:Accidents_and_incidents_involving_the_JAS_39_Gripen dbr:Aero_Engine_Controls dbr:Aerospace dbr:China_International_Aviation_&_Aerospace_Exhibition dbr:Afterburn dbr:Afterburner_(disambiguation) dbr:Jet_Reaction_(motorcycle) dbr:Jet_airliner dbr:KAI_KF-21_Boramae dbr:KAI_T-50_Golden_Eagle dbr:LTV_A-7_Corsair_II dbr:Black_Eagles_aerobatic_team dbr:Supermarine_Swift dbr:Cobra_maneuver dbr:Ed_Woll dbr:Holden's_Lightning_flight dbr:Hongdu_JL-10 dbr:Wingfoot_Express dbr:Rhys_Probert dbr:Avro_720 dbr:Avro_Canada_CF-103 dbr:Boom_Overture dbr:Pleasurewood_Hills dbr:Plenum_chamber_burning dbr:Soko_J-22_Orao dbr:Solar_Turbines dbr:Solid_oxide_fuel_cell dbr:Fifth-generation_fighter dbr:Green_Monster_(automobile) dbr:IAR-93_Vultur dbr:IHI_Corporation_XF5 dbr:IML_Addax dbr:Ilyushin_Il-40 dbr:Kuznetsov_NK-22 dbr:Kuznetsov_NK-32 dbr:Kuznetsov_NK-6 dbr:Mikoyan-Gurevich_I-3 dbr:Mikoyan-Gurevich_I-7 dbr:Mikoyan-Gurevich_I-75 dbr:Mikoyan-Gurevich_MiG-15 dbr:Mikoyan-Gurevich_MiG-17 dbr:Mikoyan-Gurevich_MiG-19 dbr:Mikoyan-Gurevich_MiG-23 dbr:Mikoyan_LMFS dbr:Mikoyan_MiG-27 dbr:Mikoyan_MiG-29 dbr:Mikoyan_MiG-35 dbr:Miles_M.52 dbr:Napier_Nomad dbr:Neil_Burgess_Jr. dbr:Operation_Bolo dbr:Operation_Sultan_10 dbr:Operational_Requirement_F.155 dbr:Ralph_Hooper dbr:Shenyang_WS-10 dbr:Xian_WS-15 dbr:Yakovlev_Yak-140 dbr:Klimov_RD-33 dbr:SR.N1 dbr:Variable_cycle_engine dbr:War_emergency_power dbr:F-94_Starfire_units_of_the_United_States_Air_Force dbr:Tail-chase_engagement dbr:Variable-sweep_wing dbr:Supersonic_transport dbr:Sukhoi_Su-75_Checkmate dbr:Flare_(countermeasure) dbr:Turbojet dbr:Water_injection_(engine) dbr:Tupolev_Tu-123 dbr:Rocket_engine dbr:Republic_XF-84H_Thunderscreech dbr:Supersonic_speed dbr:Snecma_M53 dbr:Supersonic_aircraft dbr:Sukhoi_T-60S dbr:United_Kingdom_Low_Flying_System dbr:Rolls-Royce_Turbomeca dbr:After_burner dbr:Afterburner_(engine) dbr:Afterburners dbr:Afterburning dbr:Reheat dbr:Reheater
is dbp:eng1Type of dbr:Sukhoi/HAL_FGFA dbr:Sukhoi_Su-57 dbr:North_American_XF-108_Rapier dbr:HAL_AMCA dbr:KAI_KF-21_Boramae dbr:Mikoyan-Gurevich_I-7 dbr:Mikoyan_LMFS dbr:Mikoyan_MiG-27 dbr:Sukhoi_Su-75_Checkmate
is dbp:engine of dbr:Jet_Reaction_(motorcycle)
is dbp:type of dbr:IHI_Corporation_XF5
is gold:hypernym of dbr:Vortex_(Thorpe_Park)
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Afterburner