Virtue (original) (raw)

About DBpedia

Una virtut és una qualitat moral positiva, oposada al defecte (ètica) o vici (religió). Cada cultura considera unes virtuts o unes altres com a més rellevants.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract Una virtut és una qualitat moral positiva, oposada al defecte (ètica) o vici (religió). Cada cultura considera unes virtuts o unes altres com a més rellevants. (ca) الفضيلة هي التفوق الأخلاقي أي الدَّرجة الرفيعة في حسن الخلق بما يتسم بالخير من صفات أو شيم الشخصية. والفضائل الشخصية تقدر بأنها ما يسهم في تحسين معيشة الفرد والمجتمع ولهذا فهي خيرة. وعكس الفضيلة هي الرذيلة. «الفضيلة» (باللاتينية virtus وتلفظ «فيرطوس»؛ باليونانية ἀρετή تلفظ «آرَتي») هي السمة أو الجودة التي تعدّ ممتازة من الناحية الأخلاقية، وبالتالي يتم تقييمها كأساس للمبدأ والوجود الأخلاقي الجيد. (ar) Ctnost (řec. αρετη, areté, lat. virtus) je vypěstovaný a navyklý (habituální) sklon k dobrému jednání. České slovo ctnost souvisí se slovy ctít, čest, úcta. (cs) Με την έννοια της λέξης αρετή, εννοείται η ηθική αριστεία. Ο Όμηρος εφαρμόζει τον όρο αδιάκριτα για τους Έλληνες και Τρώες ήρωες, θεμελιωμένο στον ηρωικό εθιμικό κώδικα, όπως και για γυναίκες (βλ. Πηνελόπη), θεμελιωμένο σε έναν άλλο εθιμικό κώδικα, αυτόν του οίκου. Τον χρησιμοποιεί, επίσης, για να αποδώσει την έννοια της ευημερίας, τις θεϊκές ιδιότητες ή την ποιότητα συγκεκριμένων πράξεων. Για τον Ηρόδοτο η έννοια συνδέεται με την ηρωική δράση. Φαίνεται πως ενάρετος άνδρας ή γυναίκα στον ομηρικό κόσμο είναι εκείνος ή εκείνη που χρησιμοποιεί όλες τις ικανότητές του, προκειμένου να επιτύχει το σκοπό του. Η αρετή, ως έννοια, περιλαμβάνει αρκετές από τις διαθέσιμες δυνατότητες της ανθρώπινης φύσης. Στην κλασική περίοδο ο Πλάτων επανειλημμένα επέστρεφε στο θέμα και τα στοιχεία της πρώιμης γραφής του δείχνουν ότι ο Σωκράτης, ο δάσκαλός του, βασανίστηκε εξίσου με το ζήτημα της αρετής. Η συστηματοποίηση των περιφερειακών ιδιοτήτων της έννοιας αρετή επιχειρήθηκε από τον Αριστοτέλη, τον μαθητή του Πλάτωνα, κυρίως στα Ηθικά Νικομάχεια, όσο και στα Ηθικά Ευδήμια και τα Ηθικά μεγάλα, χωρίς ωστόσο να γίνει δυνατή η προσέγγιση μιας αμετάβλητης ουσίας της έννοιας, η οποία θα μπορούσε να λειτουργήσει ως αδιαμφισβήτητη δογματική θέση. (el) Das Wort Tugend (von mittelhochdeutsch tugent ‚Kraft, Macht, [gute] Eigenschaft, Fertigkeit, Vorzüglichkeit‘; lateinisch virtus, altgriechisch ἀρετή aretḗ) ist abgeleitet von taugen; die ursprüngliche Grundbedeutung ist die Tauglichkeit (Tüchtigkeit, Vorzüglichkeit) einer Person. Allgemein versteht man unter Tugend eine hervorragende Eigenschaft oder vorbildliche Haltung. Im weitesten Sinne kann jede Fähigkeit zu einem Handeln, das als wertvoll betrachtet wird, als Tugend bezeichnet werden. In der Ethik bezeichnet der Begriff eine als wichtig und erstrebenswert geltende Charaktereigenschaft, die eine Person befähigt, das sittlich Gute zu verwirklichen. Damit verbindet sich gewöhnlich die Auffassung, dass dieser Eigenschaft und der Person, die über sie verfügt, Lob und Bewunderung gebühren. (de) Virtoj estas bonaj inklinoj de la homa animo.Al la virtoj oni kalkulas tradicie: En Okcidento la tiel nomatajn bazajn (aŭ kardinalajn) virtojn justeco, saĝo, forto kaj modereco. (eo) Bertutea gizabanako batek duen pertsonalitate ezaugarri on eta bikaina da, garaiko eta tokiko moralaren arabera modu positiboan baloratzen dena eta edo grina txarren aurkakoa. Justizia esparru politikoko bertute bat da eta justiziari buruzko teorien artean, hauek nabarmentzen dira: * Platon: Justizia, filosofo greziarraren aburuz, gizarte-harmonia da. Errepublika obranproposamen hau luzatzen du: hiri idealeko agintariak gizabanako justuenak eta jakitunenak bihur daitezela edo, bestela, komunitateko gizabanako justuenak eta jakitunenak hirietako agintari bihur daitezela. * Aristoteles: Justizia berdintasun proportzionala da, bakoitzari berea ematea, hau da. herritar bakoitzari dagokiona, gizarteari egin dion ekarpenaren, dituen beharren eta meritu pertsonalen araberakoa da. * Tomas Akinokoa: Lege naturalak dio herritarrek berezko eskubideak izan bear dituztela, Jainkoak ematen dizkienak. Eskubide horietan oinarritutako zenbait eduki sartu ziren Giza Eskubideen Aldarrikapen Unibertsalean (1948). * Utilitaristak: Hauen ustez baliagarritasunaren batura maximizatzea lortu behar da, zoriontasun-esanahiarekin, erakunde publikoak modu bidezkoan osatzeko. Teoria horren arabera, bidezkoa da aldi berean ahalik eta pertsona gehienentzat onuragarria den hori. * Rawls: Justizia ekitatea dela dio; hau da, askatasuna berdin banatzearen printzipioa, aukeren banaketa ekitatiboaren printzipioa eta diferentziaren printzipioa. Rawisek honela definitzen ditu printzipio horiek:-Askatasuna berdintasunez banatzearen printzipioa. «Pertsona guztiek dute eskubide bera oinarrizko askatasunek ahalik eta hedadura handien hartzen duten sistema baten kIde izateko, eta sistema hori denentzako askatasun-sistema berdintsuarekin bateragarria izateko.» -Aukerak zuzentasunez banatzearen printzipioa. «Desberdintasun ekonomiko eta sozialak honako bi baldintza hauek betetzeko moduan eratu behar dira: Okerren daudenei abantaila gehiago ematea, aurrezte justuaren printzipioaren arabera; denentzat zabalik dauden kargu eta postuei lotuta egongo dira, aukera-berdintasun bidezkoaren baldintzapean». (eu) La virtud (en latín, virtus) es la excelencia moral. Una virtud es un rasgo o cualidad que se considera moralmente buena y, por tanto, es valorada como fundamento de principio y buen ser moral. Una virtud es una disposición de la persona para obrar de acuerdo con determinados proyectos ideales como el bien, la verdad, la justicia y la belleza.​ En otras palabras, es un comportamiento que muestra un alto nivel moral: hacer lo que está bien y evitar lo que está mal. Lo contrario de la virtud es el vicio. La virtud tiene una gran importancia para la vida ética. Otros ejemplos de esta noción incluyen el concepto de en las tradiciones asiáticas, así como el de De (chino 德). Los cuatro brahmavihara ("estados divinos") del budismo pueden considerarse virtudes en el sentido europeo.​​ (es) Is coincheap é an tsuáilce a trasnaíonn na tacair fealsúnachta, reiligiúin agus polaitíochta . San fhealsúnacht chlasaiceach, a ghlac an Giúdachas Heilléanaithe agus an Chríostaíocht, déantar idirdhealú i measc na suáilcí go léir le ceithre suáilce bunúsach nó ríthábhachtach; an chríonnacht, an mheasarthacht, an fhoirtile agus an ceartas. (ga) La vertu est l'excellence morale. Concept majeur de la philosophie, cette notion est également à l'intersection de la religion et de la politique. Un des objets majeurs de réflexion des philosophes, la vertu est polysémique et a été définie par de nombreux penseurs en des termes différents. En philosophie grecque classique, reprise par le judaïsme hellénisé et le christianisme, on distingue parmi toutes les vertus quatre vertus cardinales (du latin cardo, pivot) : la prudence, la tempérance, la force d'âme et la justice. On parle en outre de trois vertus théologales (foi, espérance, charité) dans le christianisme. On parle par ailleurs de trois vertus maçonniques, à savoir la tolérance, la bienfaisance et la solidarité ; ou encore des trois vertus principales du scout, à savoir la franchise, le dévouement et la pureté. Selon Jacques Brunschwig : « Le bien auquel l'âme aspire est un bien qui relève d'elle ; rien n'est vraiment bon que ce dont il n'est pas possible de faire mauvais usage, et c'est la science du bien qui sait faire bon usage de toutes choses, et sans laquelle de toutes choses on risque de faire mauvais usage. Ainsi s'expliquent les inépuisables formules, que la vertu est un savoir, et que nul n'est mauvais volontairement. » (fr) Kebajikan adalah kemuliaan akhlak. Suatu kebajikan adalah tabiat atau sifat tertentu yang dianggap , sehingga salah satu sendi keutamaan dan sikap berbudi pekerti yang baik. Dengan kata lain, kebajikan adalah perilaku yang memperlihatkan tolok ukur budi pekerti yang tinggi, yakni mengerjakan yang benar dan menghindari yang salah. Lawan dari kebajikan adalah . Contoh-contoh lain dari gagasan semacam ini mencakup konsep jasa di dalam tradisi-tradisi Asia maupun konsep de di dalam tradisi Tionghoa. Catur dalam Agama Buddha pun dapat dianggap sebagai kebajikan menurut pemahaman Eropa. (in) ( 다른 뜻에 대해서는 덕 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 덕(德)은 노력이나 수양이나 교육으로 사회적인 규범이라든가 도덕을 닦아 성취하여, 그 결과 애쓰지 않아도 규범이나 을 저절로 행할 수 있게 된 사람, 또는 그 상태를 뜻한다. 따라서 덕이 있는 사람의 인격은 선이며, 은 올바르고 그 은 남의 숭배를 받는다. 또한 덕은 훌륭한 성격 · 능력 · · 부 · 이익 등을 뜻하기도 한다. 올바른 덕은 미덕(美德)이라고 하며, 그것의 반대는 악덕(惡德)이라고 한다. (ko) Virtue (Latin: virtus) is moral excellence. A virtue is a trait or quality that is deemed to be morally good and thus is valued as a foundation of principle and good moral being. In other words, it is a behavior that shows high moral standards: doing what is right and avoiding what is wrong. The opposite of virtue is vice. Other examples of this notion include the concept of merit in Asian traditions as well as De (Chinese 德). Buddhism's four brahmavihara ("Divine States") can be regarded as virtues in the European sense. (en) La virtù (dal latino virtus; in greco ἀρετή aretè) è una disposizione d'animo volta al bene, che consiste nella capacità di una persona di eccellere in qualcosa, di compiere un certo atto in maniera ottimale, o di essere o agire in un modo ritenuto perfetto secondo un punto di vista morale, religioso, o anche sociale in base alla cultura di riferimento. Il significato di virtù ha risentito di quello di bene, un concetto che assume significati diversi a seconda delle modifiche intervenute nel corso delle varie situazioni storiche e sociali. Concezione questa non condivisa dalle dottrine che ne negano il relativismo connesso e che intendono la virtù come l'assunzione di valori, intesi come assoluti, immutabili nel tempo. La parola latina virtus, che significa letteralmente "virilità", dal latino vir "uomo" (nel senso specifico di "maschio" e contrapposto alla donna) si riferisce ad esempio alla forza fisica e a valori guerreschi maschili, come ad esempio il coraggio. Nella lingua italiana la virtù è invece la qualità di eccellenza morale sia per l'uomo sia per la donna e il termine è riferito comunemente anche a un qualche tratto caratteriale considerato da alcuni positivo. Personificazione della virtù nella Biblioteca di Celso. (it) 徳(とく、希: ἀρετή(アレテー)、 羅: virtūs(ヴィルトゥス)、英: virtue(ヴァーチュー)は、社会通念上よいとされる、人間の持つ気質や能力である。 徳は卓越性、有能性で、それを所持する人がそのことによって特記されるものである。人間に備わって初めて、徳は善き特質となる。徳は、社会的経験や道徳的訓練などによって獲得することができる。徳を備えた人間は他の人間からの信頼や尊敬を獲得しながら、人間関係の構築や組織の運営を進めることができる。徳は人間性を構成する多様な精神要素から成り立っており、気品、意志、温情、理性、忠誠、勇気、名誉、誠実、自信、謙虚、健康、楽天主義などが個々の徳目と位置付けることができる。 (ja) Een deugd kan een positieve eigenschap zijn waar een bepaald persoon over beschikt. Het kan ook duiden op een ethisch goede manier van handelen. (nl) Dygd (grekiska areté) betyder i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag. I dess traditionella eller klassiska bemärkelse avses med begreppet förverkligandet av en själsförmåga. Aristoteles föreställde sig att det som utmärker en människa i förhållande till andra djur är hennes rationella själ. I bild framställs dygderna ofta som personifikationer och allegoriska figurer efter antika förlagor. Systemet med sju dygder fick under medeltiden sin motpart i sju laster, dödssynder. Jesus framställs som en dygdig person inom bibeln på grund av hans generositet. Begreppet dygd är inte bara centralt i Europa utan också i den kinesiska etiken och moralläran, särskilt hos Konfucius och Lao Zi. (sv) Cnota (w j. pl. także dzielność, sprawność) (stgr. ἀρετή – areté, łac. virtus) – pozytywna cecha charakteru, stała dyspozycja człowieka ku czynom moralnie dobrym. Jej przeciwieństwem jest wada. Obok cnót moralnych, w starożytności pojęcie to odnoszono również do doskonałości w realizowaniu przeznaczonych celów (np. cnotą noża jest jego ostrość). W nowożytności znaczenie moralne zaczęło być dominujące. (pl) Virtude (latim: virtus; em grego: ἀρετή) é uma qualidade moral particular, uma capacidade exclusivamente humana, ausente nos outros animais, os quais são regidos apenas pelo instinto. É uma disposição estável de praticar o bem; revela mais do que uma simples característica ou uma aptidão para uma determinada ação boa, trata-se de uma verdadeira inclinação. São todos os hábitos constantes que levam o homem para o bem, quer como indivíduo, quer como espécie, quer pessoalmente, quer coletivamente. Segundo Aristóteles, é uma disposição adquirida de fazer o bem, e se aperfeiçoa com o hábito. (pt) Доброде́тель — философский и религиозный термин, обозначающий положительное нравственное свойство характера определённого человека, определяемое его волей и поступками; постоянное деятельное направление воли к исполнению нравственного закона (заповедей). Является антонимом слов «грех» и «порок». (ru) Чесно́та (лат. virtus, дав.-гр. ἀρετή «арете») — це позитивна моральна якість людини. (uk) 美德(拉丁语virtus,古希腊语:ἀρετή “arete”,英語:virtue)是道德上的卓越。 美德被认为是善在道德上体现出来的特质或者品质,因此美德被视为美好原则和道德的基础。 个人美德被视为是促进和实现集体以及个人伟大的特性。 源自于柏拉图的四个经典的基本美德(枢德)是:节制,审慎,勇气和正义。 美德指美好的品德,優良的品質、情操和行為,是每一個人都應該培養的優點。一個富有美德的人,是一個有氣質的人,被稱為有涵養,有內在美。 (zh)
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Raphael_-_Cardinal_and_Theological_Virtues.jpg?width=300
dbo:wikiPageExternalLink http://plato.stanford.edu/entries/epistemology-virtue/ https://books.google.com/books%3Fid=yxNgXs3TkJYC http://romanrepublic.org/roma/bibliotheca/roman-virtues/ http://www.meaningandhappiness.com/psychology-research/list-of-personal-strengths.html http://www.scienceofvirtues.org http://www.csun.edu/~hcfll004/GkVirtue.html http://www.virtuescience.com/virtuelist.html http://www.bbc.co.uk/programmes/p005489r https://books.google.co.uk/books%3Fid=w7kFcRH4wDsC&pg=PA83&lpg=PA83&dq=library+of+congress+gutherz&source=bl&ots=ngYhR0T_W8&sig=v9nxkrjpSRcXNyBF2fqC7XIia3E&hl=en&ei=rbIwSpXpGo6ZjAeWvcm5Bw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5%23PPA91,M1 http://www.accesstoinsight.org/ptf/dhamma/sila/index.html http://www.utm.edu/research/iep/a/aristotl.htm%23H7 http://www.novaroma.org/nr/Roman_virtues
dbo:wikiPageID 49901 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 55315 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1120765515 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbr:Cardinal_virtues dbr:Principle dbr:Protagoras_(dialogue) dbr:Psychology dbr:Sanskrit dbr:Satya dbr:Enjoining_good_and_forbidding_wrong dbr:Envy dbr:Epicureanism dbr:Epistemic_virtue dbr:Moderation dbr:Maat dbr:Virtus_(virtue) dbr:Pyaar dbr:Prudentius dbr:Belief dbr:Benjamin_Franklin dbr:Beyond_Good_and_Evil dbr:Bhagavad_Gita dbr:Brahmacharya dbr:Brahmavihara dbr:Daya_(Sikhism) dbr:Defence_mechanism dbr:Humility dbr:Patience dbr:Personality dbr:René_Descartes dbr:Charity_(Christian_virtue) dbr:V._R._Nedunchezhiyan dbr:Value_(ethics) dbr:Veda dbr:Vidya_(philosophy) dbr:Virtus dbr:De_(Chinese) dbr:Depression_(mood) dbr:Psychomachia dbr:Sincerity dbr:Numina dbr:Common_good dbr:Confucianism dbr:Confucius dbr:Courage dbr:Meno dbr:SAGE_Publishing dbr:Salus dbr:Natural_order_(philosophy) dbr:Self-deprecation dbr:Thawab dbr:Christianity dbr:Citizenship dbr:Enlightenment_(spiritual) dbr:Epicurus dbr:Friedrich_Nietzsche dbr:Golden_mean_(philosophy) dbr:Moral_responsibility dbr:Morality dbr:Mudita dbr:Muhammad dbr:Consequentialism dbr:Theravada dbr:Order_(virtue) dbr:Lotus_Sutra dbr:Love dbr:Maitrī dbr:Chinese_philosophy dbr:Sikhism dbr:Cleanliness dbr:Zeno_of_Citium dbr:Frugality dbr:Fruit_of_the_Holy_Spirit dbr:Hope_(virtue) dbr:Ideal_(ethics) dbr:Kshama dbr:Pity dbr:Mahayana dbr:Stoicism dbr:Sympathy dbr:Nine_Noble_Virtues dbr:Baháʼu'lláh dbr:Baháʼí_Faith dbr:Balance_(metaphysics) dbr:Buddhavamsa dbr:Buddhism dbr:Bushido dbr:Cato_Institute dbr:Toleration dbr:Traditional_Chinese_medicine dbr:Truth dbr:Dogma dbr:Cincinnatus dbr:Jewish_history dbr:Justice dbr:Justice_(virtue) dbr:Mishnah dbr:Pyrrhonism dbr:Shaucha dbr:Prussian_virtues dbr:Nimrata dbr:Valluvar dbr:Achourya dbr:Agape dbr:Ahimsa dbr:Analects dbr:Ancient_Egypt dbr:Akrodha dbr:Daoism dbr:Eternal_return dbr:Filial_piety dbr:Fitra dbr:Five_Virtues dbr:Four_Noble_Truths dbr:Nicomachean_Ethics dbr:Noble_Eightfold_Path dbr:Nonviolence dbr:Pali_Canon dbr:Chastity dbr:Christopher_Peterson_(psychologist) dbr:Dharma dbr:Dhi_(Hindu_thought) dbr:Dhrti dbr:Faith_in_Christianity dbr:Foresight_(psychology) dbr:Forgiveness dbr:Four_temperaments dbr:Gluttony dbr:Good dbr:Gravitas dbr:Isfet_(Egyptian_mythology) dbr:Epoche dbr:Joy dbr:Kindness dbr:Theological_virtues dbr:Wisdom dbr:Seven_deadly_sins dbr:Praise dbr:Pride dbr:Prudence dbr:Punya_(Hinduism) dbr:1_Corinthians_13 dbr:Guru_Nanak dbr:Hadith dbr:Hillel_the_Elder dbr:Auctoritas dbr:Jainism dbr:Tamil_language dbr:Tao dbr:Taoism dbr:Covenant_of_Baháʼu'lláh dbr:Ten_Commandments dbr:Piety dbr:Aristotle dbr:Asteya dbc:Morality dbc:Concepts_in_ethics dbc:Personality_traits dbc:Philosophy_of_Aristotle dbc:Pyrrhonism dbc:Virtue dbc:Virtue_ethics dbr:Charity_(virtue) dbr:Charlemagne dbr:Chinese_language dbr:Karuṇā dbr:Law dbr:Blame dbr:Holy_Roman_Emperor dbr:Honour dbr:Temperance_(virtue) dbr:Diligence dbr:Awe dbr:Manliness dbr:Martin_Seligman dbr:Book_of_Proverbs dbr:Appetition dbr:Plato dbr:Positive_psychology dbr:Civic_virtue dbr:Greed dbr:Human_nature dbr:Humanitas dbr:Humanity_(virtue) dbr:Dasabhumika_Sutra dbr:Immanuel_Kant dbr:Knightly_virtues dbr:Aparigraha dbr:Apastamba dbr:Merit_(Buddhism) dbr:Catechism_of_the_Catholic_Church dbr:Quran dbr:Rationalism dbr:Chaos_(mythology) dbr:Seneca_the_Younger dbr:Seven_Heavenly_Virtues dbr:Sextus_Empiricus dbr:Wrath dbr:Wuxing_(Chinese_philosophy) dbr:Summum_bonum dbr:The_Autobiography_of_Benjamin_Franklin dbr:Moral_character dbr:Lust dbr:Sin dbr:Sloth_(deadly_sin) dbr:Solitude dbr:Sophia_(wisdom) dbr:Virtue_signalling dbr:Value_theory dbr:Vice dbr:Virtus_(deity) dbr:Virtue_name dbr:Nobilitas dbr:Li_(Confucian) dbr:Observations_on_the_Feeling_of_the_Beautiful_and_Sublime dbr:Taqwa dbr:Tirthankaras dbr:Tirukkural dbr:Evolution_of_morality dbr:Samhita dbr:Mos_maiorum dbr:Talmud dbr:Santokh dbr:Teachings_of_the_Seven_Grandfathers dbr:Tranquillity dbr:Romanitas dbr:List_of_virtues dbr:Upanishad dbr:Upeksa dbr:Sat_(Sikhism) dbr:Seven_Capital_Virtues dbr:Paramitas dbr:Character_Strengths_and_Virtues_(book) dbr:Master_and_slave_morality dbr:Muslim_scholars dbr:Quran_3:110 dbr:Paterfamilias dbr:Intellectual_virtues dbr:Baháʼí_writings dbr:Jains dbr:Moral_value dbr:File:இலண்டன்_திருவள்ளுவர்.JPG dbr:File:Seal_of_Virginia.svg dbr:File:India,_madhya_pradesh,_jina_parshvanatha_dalla_tempèesta,_600-700.JPG dbr:Wikt:德 dbr:File:Arete_-_Areté-_Éfeso.jpg dbr:File:Maat.svg dbr:S:The_Art_of_Dying_Well/Chapter_6 dbr:V:Virtues dbr:S:A_Complete_Catechism_of_the_Catholic...p._V._Virtue_and_Christian_Perfection dbr:Wikt:venery dbr:File:Raphael_-_Cardinal_and_Theological_Virtues.jpg dbr:Wikt:virtue dbr:File:Stiftskirche_Niederhaslach_Glasfe...ampf_der_Tugenden_mit_dem_Laster).jpg
dbp:b no (en)
dbp:c 德 (en) Category:Virtue (en)
dbp:d Q157811 (en)
dbp:m no (en)
dbp:mw no (en)
dbp:n no (en)
dbp:p dé (en)
dbp:s no (en)
dbp:species no (en)
dbp:voy no (en)
dbp:w te (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:Authority_control dbt:Blockquote dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_encyclopedia dbt:Colend dbt:Div_col dbt:Expand_section dbt:ISBN dbt:Main dbt:Other_uses dbt:Redirect dbt:Reflist dbt:See_also dbt:Short_description dbt:Sisterlinks dbt:Unreferenced_section dbt:Zh dbt:Religious_text_primary dbt:Cite_Catholic_Encyclopedia dbt:Hadith-usc dbt:Philosophy_topics dbt:Ethics
dbp:wikt virtue (en)
dcterms:subject dbc:Morality dbc:Concepts_in_ethics dbc:Personality_traits dbc:Philosophy_of_Aristotle dbc:Pyrrhonism dbc:Virtue dbc:Virtue_ethics
gold:hypernym dbr:Excellence
rdf:type owl:Thing dbo:MartialArtist
rdfs:comment Una virtut és una qualitat moral positiva, oposada al defecte (ètica) o vici (religió). Cada cultura considera unes virtuts o unes altres com a més rellevants. (ca) الفضيلة هي التفوق الأخلاقي أي الدَّرجة الرفيعة في حسن الخلق بما يتسم بالخير من صفات أو شيم الشخصية. والفضائل الشخصية تقدر بأنها ما يسهم في تحسين معيشة الفرد والمجتمع ولهذا فهي خيرة. وعكس الفضيلة هي الرذيلة. «الفضيلة» (باللاتينية virtus وتلفظ «فيرطوس»؛ باليونانية ἀρετή تلفظ «آرَتي») هي السمة أو الجودة التي تعدّ ممتازة من الناحية الأخلاقية، وبالتالي يتم تقييمها كأساس للمبدأ والوجود الأخلاقي الجيد. (ar) Ctnost (řec. αρετη, areté, lat. virtus) je vypěstovaný a navyklý (habituální) sklon k dobrému jednání. České slovo ctnost souvisí se slovy ctít, čest, úcta. (cs) Das Wort Tugend (von mittelhochdeutsch tugent ‚Kraft, Macht, [gute] Eigenschaft, Fertigkeit, Vorzüglichkeit‘; lateinisch virtus, altgriechisch ἀρετή aretḗ) ist abgeleitet von taugen; die ursprüngliche Grundbedeutung ist die Tauglichkeit (Tüchtigkeit, Vorzüglichkeit) einer Person. Allgemein versteht man unter Tugend eine hervorragende Eigenschaft oder vorbildliche Haltung. Im weitesten Sinne kann jede Fähigkeit zu einem Handeln, das als wertvoll betrachtet wird, als Tugend bezeichnet werden. In der Ethik bezeichnet der Begriff eine als wichtig und erstrebenswert geltende Charaktereigenschaft, die eine Person befähigt, das sittlich Gute zu verwirklichen. Damit verbindet sich gewöhnlich die Auffassung, dass dieser Eigenschaft und der Person, die über sie verfügt, Lob und Bewunderung gebühren. (de) Virtoj estas bonaj inklinoj de la homa animo.Al la virtoj oni kalkulas tradicie: En Okcidento la tiel nomatajn bazajn (aŭ kardinalajn) virtojn justeco, saĝo, forto kaj modereco. (eo) Is coincheap é an tsuáilce a trasnaíonn na tacair fealsúnachta, reiligiúin agus polaitíochta . San fhealsúnacht chlasaiceach, a ghlac an Giúdachas Heilléanaithe agus an Chríostaíocht, déantar idirdhealú i measc na suáilcí go léir le ceithre suáilce bunúsach nó ríthábhachtach; an chríonnacht, an mheasarthacht, an fhoirtile agus an ceartas. (ga) Kebajikan adalah kemuliaan akhlak. Suatu kebajikan adalah tabiat atau sifat tertentu yang dianggap , sehingga salah satu sendi keutamaan dan sikap berbudi pekerti yang baik. Dengan kata lain, kebajikan adalah perilaku yang memperlihatkan tolok ukur budi pekerti yang tinggi, yakni mengerjakan yang benar dan menghindari yang salah. Lawan dari kebajikan adalah . Contoh-contoh lain dari gagasan semacam ini mencakup konsep jasa di dalam tradisi-tradisi Asia maupun konsep de di dalam tradisi Tionghoa. Catur dalam Agama Buddha pun dapat dianggap sebagai kebajikan menurut pemahaman Eropa. (in) ( 다른 뜻에 대해서는 덕 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 덕(德)은 노력이나 수양이나 교육으로 사회적인 규범이라든가 도덕을 닦아 성취하여, 그 결과 애쓰지 않아도 규범이나 을 저절로 행할 수 있게 된 사람, 또는 그 상태를 뜻한다. 따라서 덕이 있는 사람의 인격은 선이며, 은 올바르고 그 은 남의 숭배를 받는다. 또한 덕은 훌륭한 성격 · 능력 · · 부 · 이익 등을 뜻하기도 한다. 올바른 덕은 미덕(美德)이라고 하며, 그것의 반대는 악덕(惡德)이라고 한다. (ko) Virtue (Latin: virtus) is moral excellence. A virtue is a trait or quality that is deemed to be morally good and thus is valued as a foundation of principle and good moral being. In other words, it is a behavior that shows high moral standards: doing what is right and avoiding what is wrong. The opposite of virtue is vice. Other examples of this notion include the concept of merit in Asian traditions as well as De (Chinese 德). Buddhism's four brahmavihara ("Divine States") can be regarded as virtues in the European sense. (en) 徳(とく、希: ἀρετή(アレテー)、 羅: virtūs(ヴィルトゥス)、英: virtue(ヴァーチュー)は、社会通念上よいとされる、人間の持つ気質や能力である。 徳は卓越性、有能性で、それを所持する人がそのことによって特記されるものである。人間に備わって初めて、徳は善き特質となる。徳は、社会的経験や道徳的訓練などによって獲得することができる。徳を備えた人間は他の人間からの信頼や尊敬を獲得しながら、人間関係の構築や組織の運営を進めることができる。徳は人間性を構成する多様な精神要素から成り立っており、気品、意志、温情、理性、忠誠、勇気、名誉、誠実、自信、謙虚、健康、楽天主義などが個々の徳目と位置付けることができる。 (ja) Een deugd kan een positieve eigenschap zijn waar een bepaald persoon over beschikt. Het kan ook duiden op een ethisch goede manier van handelen. (nl) Cnota (w j. pl. także dzielność, sprawność) (stgr. ἀρετή – areté, łac. virtus) – pozytywna cecha charakteru, stała dyspozycja człowieka ku czynom moralnie dobrym. Jej przeciwieństwem jest wada. Obok cnót moralnych, w starożytności pojęcie to odnoszono również do doskonałości w realizowaniu przeznaczonych celów (np. cnotą noża jest jego ostrość). W nowożytności znaczenie moralne zaczęło być dominujące. (pl) Virtude (latim: virtus; em grego: ἀρετή) é uma qualidade moral particular, uma capacidade exclusivamente humana, ausente nos outros animais, os quais são regidos apenas pelo instinto. É uma disposição estável de praticar o bem; revela mais do que uma simples característica ou uma aptidão para uma determinada ação boa, trata-se de uma verdadeira inclinação. São todos os hábitos constantes que levam o homem para o bem, quer como indivíduo, quer como espécie, quer pessoalmente, quer coletivamente. Segundo Aristóteles, é uma disposição adquirida de fazer o bem, e se aperfeiçoa com o hábito. (pt) Доброде́тель — философский и религиозный термин, обозначающий положительное нравственное свойство характера определённого человека, определяемое его волей и поступками; постоянное деятельное направление воли к исполнению нравственного закона (заповедей). Является антонимом слов «грех» и «порок». (ru) Чесно́та (лат. virtus, дав.-гр. ἀρετή «арете») — це позитивна моральна якість людини. (uk) 美德(拉丁语virtus,古希腊语:ἀρετή “arete”,英語:virtue)是道德上的卓越。 美德被认为是善在道德上体现出来的特质或者品质,因此美德被视为美好原则和道德的基础。 个人美德被视为是促进和实现集体以及个人伟大的特性。 源自于柏拉图的四个经典的基本美德(枢德)是:节制,审慎,勇气和正义。 美德指美好的品德,優良的品質、情操和行為,是每一個人都應該培養的優點。一個富有美德的人,是一個有氣質的人,被稱為有涵養,有內在美。 (zh) Με την έννοια της λέξης αρετή, εννοείται η ηθική αριστεία. Ο Όμηρος εφαρμόζει τον όρο αδιάκριτα για τους Έλληνες και Τρώες ήρωες, θεμελιωμένο στον ηρωικό εθιμικό κώδικα, όπως και για γυναίκες (βλ. Πηνελόπη), θεμελιωμένο σε έναν άλλο εθιμικό κώδικα, αυτόν του οίκου. Τον χρησιμοποιεί, επίσης, για να αποδώσει την έννοια της ευημερίας, τις θεϊκές ιδιότητες ή την ποιότητα συγκεκριμένων πράξεων. Για τον Ηρόδοτο η έννοια συνδέεται με την ηρωική δράση. Φαίνεται πως ενάρετος άνδρας ή γυναίκα στον ομηρικό κόσμο είναι εκείνος ή εκείνη που χρησιμοποιεί όλες τις ικανότητές του, προκειμένου να επιτύχει το σκοπό του. (el) La virtud (en latín, virtus) es la excelencia moral. Una virtud es un rasgo o cualidad que se considera moralmente buena y, por tanto, es valorada como fundamento de principio y buen ser moral. Una virtud es una disposición de la persona para obrar de acuerdo con determinados proyectos ideales como el bien, la verdad, la justicia y la belleza.​ En otras palabras, es un comportamiento que muestra un alto nivel moral: hacer lo que está bien y evitar lo que está mal. Lo contrario de la virtud es el vicio. La virtud tiene una gran importancia para la vida ética. (es) Bertutea gizabanako batek duen pertsonalitate ezaugarri on eta bikaina da, garaiko eta tokiko moralaren arabera modu positiboan baloratzen dena eta edo grina txarren aurkakoa. Justizia esparru politikoko bertute bat da eta justiziari buruzko teorien artean, hauek nabarmentzen dira: (eu) La vertu est l'excellence morale. Concept majeur de la philosophie, cette notion est également à l'intersection de la religion et de la politique. Un des objets majeurs de réflexion des philosophes, la vertu est polysémique et a été définie par de nombreux penseurs en des termes différents. En philosophie grecque classique, reprise par le judaïsme hellénisé et le christianisme, on distingue parmi toutes les vertus quatre vertus cardinales (du latin cardo, pivot) : la prudence, la tempérance, la force d'âme et la justice. (fr) La virtù (dal latino virtus; in greco ἀρετή aretè) è una disposizione d'animo volta al bene, che consiste nella capacità di una persona di eccellere in qualcosa, di compiere un certo atto in maniera ottimale, o di essere o agire in un modo ritenuto perfetto secondo un punto di vista morale, religioso, o anche sociale in base alla cultura di riferimento. Nella lingua italiana la virtù è invece la qualità di eccellenza morale sia per l'uomo sia per la donna e il termine è riferito comunemente anche a un qualche tratto caratteriale considerato da alcuni positivo. (it) Dygd (grekiska areté) betyder i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag. I dess traditionella eller klassiska bemärkelse avses med begreppet förverkligandet av en själsförmåga. Aristoteles föreställde sig att det som utmärker en människa i förhållande till andra djur är hennes rationella själ. I bild framställs dygderna ofta som personifikationer och allegoriska figurer efter antika förlagor. Systemet med sju dygder fick under medeltiden sin motpart i sju laster, dödssynder. Jesus framställs som en dygdig person inom bibeln på grund av hans generositet. (sv)
rdfs:label Virtue (en) فضيلة (ar) Virtut (ca) Ctnost (cs) Tugend (de) Αρετή (el) Virto (eo) Virtud (es) Bertute (eu) Suáilce (ga) Kebajikan (in) Vertu (fr) Virtù (it) 徳 (ja) 덕 (ko) Deugd (nl) Cnota (pl) Virtude (pt) Dygd (sv) Добродетель (ru) 美德 (zh) Чеснота (uk)
rdfs:seeAlso dbr:Moral_emotions dbr:Virtue_ethics dbr:Three_Treasures_(Taoism) dbr:Five_Virtues dbr:Five_precepts dbr:Religion_(virtue) dbr:Arete dbr:Seven_virtues
owl:sameAs freebase:Virtue http://d-nb.info/gnd/4125554-9 wikidata:Virtue dbpedia-als:Virtue dbpedia-ar:Virtue http://ast.dbpedia.org/resource/Virtú dbpedia-az:Virtue dbpedia-bg:Virtue http://bn.dbpedia.org/resource/সদ্গুণ http://bs.dbpedia.org/resource/Vrlina dbpedia-ca:Virtue dbpedia-cs:Virtue http://cv.dbpedia.org/resource/Лайăхлăх dbpedia-cy:Virtue dbpedia-da:Virtue dbpedia-de:Virtue dbpedia-el:Virtue dbpedia-eo:Virtue dbpedia-es:Virtue dbpedia-et:Virtue dbpedia-eu:Virtue dbpedia-fa:Virtue dbpedia-fi:Virtue dbpedia-fr:Virtue dbpedia-ga:Virtue dbpedia-gl:Virtue dbpedia-he:Virtue http://hi.dbpedia.org/resource/गुण dbpedia-hr:Virtue dbpedia-hsb:Virtue dbpedia-hu:Virtue http://ia.dbpedia.org/resource/Virtute dbpedia-id:Virtue dbpedia-io:Virtue dbpedia-is:Virtue dbpedia-it:Virtue dbpedia-ja:Virtue http://kn.dbpedia.org/resource/ಸುಶೀಲತೆ dbpedia-ko:Virtue http://ky.dbpedia.org/resource/Кайрымдуу dbpedia-la:Virtue http://lt.dbpedia.org/resource/Dorybė http://lv.dbpedia.org/resource/Tikums dbpedia-ms:Virtue dbpedia-nl:Virtue dbpedia-nn:Virtue dbpedia-no:Virtue dbpedia-oc:Virtue http://pa.dbpedia.org/resource/ਗੁਣ dbpedia-pl:Virtue dbpedia-pt:Virtue dbpedia-ro:Virtue dbpedia-ru:Virtue dbpedia-sh:Virtue http://si.dbpedia.org/resource/ගුණධර්ම dbpedia-simple:Virtue dbpedia-sk:Virtue dbpedia-sl:Virtue dbpedia-sq:Virtue dbpedia-sr:Virtue dbpedia-sv:Virtue dbpedia-sw:Virtue http://ta.dbpedia.org/resource/நல்லொழுக்கம் http://tg.dbpedia.org/resource/Некӯкор dbpedia-th:Virtue dbpedia-tr:Virtue dbpedia-uk:Virtue http://ur.dbpedia.org/resource/نیکی http://uz.dbpedia.org/resource/Virtue dbpedia-vi:Virtue http://yi.dbpedia.org/resource/מעלות dbpedia-zh:Virtue https://global.dbpedia.org/id/aL8Y
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Virtue?oldid=1120765515&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Arete_-_Areté-_Éfeso.jpg wiki-commons:Special:FilePath/India,_madhya_pradesh...hvanatha_dalla_tempèesta,_600-700.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Maat.svg wiki-commons:Special:FilePath/Raphael_-_Cardinal_and_Theological_Virtues.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Stiftskirche_Niederha...ampf_der_Tugenden_mit_dem_Laster).jpg wiki-commons:Special:FilePath/இலண்டன்_திருவள்ளுவர்.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Seal_of_Virginia.svg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Virtue
is dbo:mainInterest of dbr:Thiruvalluvar dbr:Kaniyan_Pungundranar dbr:Michel_de_Montaigne
is dbo:wikiPageDisambiguates of dbr:Virtue_(disambiguation)
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Aristotelian_virtue dbr:Platonic_virtue dbr:Unity_of_the_virtues dbr:Five_cardinal_virtues dbr:Virtues dbr:Virtuous dbr:Virtuous_in_Islam dbr:Moral_behavior dbr:Roman_virtue dbr:Roman_virtues
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:American_philosophy dbr:Pre-Socratic_philosophy dbr:Protagoras dbr:Protagoras_(dialogue) dbr:Pāramitā dbr:Robert_Paxton dbr:Role_of_Christianity_in_civilization dbr:Romance_of_the_Three_Kingdoms dbr:Samantabhadra_(Bodhisattva) dbr:Samuel_Adams dbr:Elevation_(emotion) dbr:England_expects_that_every_man_will_do_his_duty dbr:Enkrateia dbr:Ennoblement dbr:Envy dbr:Epicureanism dbr:Epistemic_humility dbr:Epistemic_virtue dbr:Epistle_to_the_Galatians dbr:Miles_Christianus dbr:Miranda_(The_Tempest) dbr:Yamato_nadeshiko dbr:Metaphysics_of_Morals dbr:Monomachus_Crown dbr:Moral_Code_of_the_Builder_of_Communism dbr:Moral_intellectualism dbr:Moral_intelligence dbr:Moralia dbr:Morality_in_Islam dbr:On_the_Consolation_of_Philosophy dbr:Oneida_stirpiculture dbr:Prudentius dbr:Prodicus dbr:Bernard_Mandeville dbr:Bethesda_Terrace_and_Fountain dbr:Blue_Labour dbr:Bonaventure dbr:Defence_mechanism dbr:Allegory_of_Virtue_and_Vice_(Veronese) dbr:Aloja_(mythology) dbr:Antigonus_of_Sokho dbr:Antonio_Bettini dbr:Antonius_Walaeus dbr:Apathy dbr:Apostasy_in_Christianity dbr:Aretalogy dbr:History_of_economic_thought dbr:History_of_education_in_ancient_Israel_and_Judah dbr:History_of_political_thought dbr:House_of_York dbr:Humility dbr:Johnny_Gruelle dbr:Jonathan_Balcombe dbr:Jongmyo_(Seoul) dbr:Judith_N._Shklar dbr:Judith_beheading_Holofernes dbr:Aristotelian_virtue dbr:Patience dbr:Peter_Martyr_Vermigli dbr:Reign_of_Terror dbr:Religious_experience dbr:René_Descartes dbr:Republicanism dbr:Ring_of_Gyges dbr:Character_education dbr:Charan_Badi_Amolak_Cheej dbr:Charity_(Christian_virtue) dbr:Cyrenaics dbr:Ultima_IV:_Quest_of_the_Avatar dbr:University_of_San_Agustin dbr:Utilitarianism dbr:Velhagen_&_Klasing dbr:Victor_Lord dbr:Villanova_University dbr:Virtium_Solid_State_Storage_and_Memory dbr:Virtue_ethics dbr:Virtuous_pagan dbr:Virtus dbr:David_R._Hekman dbr:De_finibus_bonorum_et_malorum dbr:Definitions_of_education dbr:Definitions_of_knowledge dbr:Dei_Sepolcri dbr:Dutch_philosophy dbr:Incontinence_(philosophy) dbr:Index_of_ethics_articles dbr:Index_of_philosophy_articles_(R–Z) dbr:Index_of_politics_articles dbr:Indulgence dbr:Instructions_of_Shuruppak dbr:Integrity dbr:Intellectual_courage dbr:Intellectual_virtue dbr:Intellectualism dbr:Intrinsic_value_(ethics) dbr:Izmaragd dbr:L'Abbé_C dbr:Matthew_7:14 dbr:Library_of_Congress_Classification:Class_B_--_Philosophy,_Psychology,_Religion dbr:List_of_pantheists dbr:List_of_philosophical_concepts dbr:Oahspe:_A_New_Bible dbr:Schleswig_Cathedral dbr:Positive_neuroscience dbr:Psychomachia dbr:Viper_in_the_Fist dbr:Sincerity dbr:'Ndrangheta dbr:1987_Lieyu_massacre dbr:Commodore_Nutt dbr:Communism dbr:Confucianism dbr:Courage dbr:Criticism_of_democracy dbr:Ancient_Greek_philosophy dbr:Max_Weber_and_German_politics dbr:Meaning_of_life dbr:Melbourne_Grammar_School dbr:Meno dbr:Elizabeth_Montagu dbr:Erwin_Rommel_and_the_Bundeswehr dbr:Gelotophobia dbr:Generosity dbr:Gentleness dbr:Namus dbr:Nancy_Snow_(philosopher) dbr:Nous dbr:Nova_Roma dbr:Objectivism dbr:Self-deprecation dbr:Worksop_Bestiary dbr:Vana_Parva dbr:Radical_Pietism dbr:Quench_the_Spark dbr:Teachings_of_Ramakrishna dbr:Christian_interpretations_of_Virgil's_Eclogue_4 dbr:Christian_views_on_sin dbr:Christine_de_Pizan dbr:Civil_religion dbr:Colegio_San_Agustin_–_Biñan dbr:Enneagram_of_Personality dbr:Gabriel_Bonnot_de_Mably dbr:Gentleman dbr:George_Campbell_(minister) dbr:Glossary_of_philosophy dbr:Golden_mean_(philosophy) dbr:Good_and_evil dbr:Moksha dbr:Monument_to_Nicholas_I dbr:Morality dbr:Mount_Mitoku dbr:Muhammad_in_Islam dbr:Naemyeongbu dbr:Conservative_liberalism dbr:Contemporary_Stoicism dbr:Criticism_of_atheism dbr:The_Maxims_of_Ptahhotep dbr:The_Muslim_Institute dbr:The_Reactionary_Mind dbr:The_Taming_of_the_Shrew dbr:The_World_Is_Waiting_for_the_Sunrise dbr:Theatines dbr:Theophrastus dbr:Thiruppugal dbr:Thiruvalluvar dbr:Danaë_(Titian_paintings) dbr:Equanimity dbr:Eretrian_school dbr:Laconophilia dbr:Ladder_interview dbr:Ladder_of_Divine_Ascent_(icon) dbr:Vīrya dbr:Tree_of_virtues_and_tree_of_vices dbr:Order_(virtue) dbr:Susanna_Hall dbr:Platonic_virtue dbr:Anthony_Ashley-Cooper,_3rd_Earl_of_Shaftesbury dbr:Antiochus_of_Ascalon dbr:Antisthenes dbr:Apatheia dbr:Apollo dbr:Aram_(Kural_book) dbr:Aristo_of_Chios dbr:Aristocracy_(class) dbr:Aristotelian_ethics dbr:Aristotle_for_Everybody dbr:Bergamo_Cathedral dbr:Liberté,_égalité,_fraternité dbr:Logic-based_therapy dbr:Louis_Antoine_de_Saint-Just dbr:Love dbr:Love_of_God dbr:Maiden_Rose dbr:Sigma_Phi_Epsilon dbr:Sir_Gawain_and_the_Green_Knight dbr:St_Mary_Magdalene's_Church,_Croome_D'Abitot dbr:St_Peter's_Church,_Southrop dbr:State_(theology) dbr:Stilpo dbr:Commentarii_in_Somnium_Scipionis dbr:Compagnie_della_Calza dbr:Compassion dbr:Zatoichi_and_the_Chess_Expert dbr:Zeno_of_Citium dbr:Emotion dbr:Feminism_in_Italy dbr:Feminist_ethics dbr:Feminist_movement dbr:Francis_Schlatter dbr:Hama_yumi dbr:Hellenistic_philosophy dbr:Hellenistic_sculpture dbr:Ideal_(ethics) dbr:Pasquale_Galluppi dbr:Patience_(given_name) dbr:Perfection dbr:Peripatetic_school dbr:Pity_(William_Blake) dbr:Platonic_love dbr:Poetic_justice dbr:Stoicism dbr:Strength dbr:Strengths_and_weaknesses_(personality) dbr:Supernatural dbr:Taghavi dbr:Values_in_Action_Inventory_of_Strengths dbr:Medicine_wheel_(symbol) dbr:Michael_A._Weinstein dbr:Middle_Platonism dbr:Nine_Noble_Virtues dbr:Sagramore dbr:Mustahabb dbr:Phronesis dbr:Austrian_Parliament_Building dbr:Autarky dbr:Buddhist_ethics dbr:Bushido dbr:Ad_Council_Japan dbr:Address_to_Young_Men_on_Greek_Literature dbr:Adiaphora dbr:Catullus_16 dbr:Central_Congregational_Church_(Providence,_Rhode_Island) dbr:Cesare_Ripa dbr:Agrarianism dbr:Trial_of_Socrates dbr:Western_philosophy dbr:William_Austin_Burt dbr:William_Bennett dbr:William_De_Witt_Hyde dbr:Wisdom_literature dbr:Futuwwa dbr:Gary_Cox_(philosopher) dbr:Giuseppe_Galli dbr:Heaven dbr:Hedone dbr:Japanese_philosophy dbr:Jewish_ethics dbr:Juliette_(novel) dbr:Justine_(de_Sade_novel) dbr:Kashrut dbr:Latvian_name dbr:Laudatio_Turiae dbr:List_of_American_Dad!_characters dbr:List_of_Booknotes_interviews_first_aired_in_1994 dbr:Misanthropy dbr:Runaway_Officials_of_1851 dbr:Prussian_virtues dbr:A_Syntopicon dbr:A_Treatise_of_Human_Nature dbr:Achourya dbr:Adam_Ferguson dbr:Afterlife dbr:Afterlife_(video_game) dbr:Agape dbr:Ahimsa dbr:Alasdair_MacIntyre dbr:Alms dbr:Altruism dbr:Amalasuintha dbr:Ambrosius_Stub dbr:Al-Ma'arri dbr:Cult_of_the_Supreme_Being dbr:Culture_of_life dbr:Cynicism_(contemporary) dbr:Dāna dbr:Eryxias_(dialogue) dbr:Ethics dbr:Ethics_(Spinoza_book) dbr:Ethics_in_religion dbr:Fascism_and_ideology dbr:Flipism dbr:Flourishing dbr:Form_of_the_Good dbr:Franciscus_Patricius dbr:Basic_goodness dbr:Nicomachean_Ethics dbr:Nin_Jiom_Pei_Pa_Koa dbr:Non-possession dbr:Nonattachment_(philosophy) dbr:Nonviolence
is dbp:mainInterests of dbr:Kaniyan_Pungundranar dbr:Michel_de_Montaigne
is dbp:shipNamesake of dbr:French_frigate_Vertu_(1794)
is gold:hypernym of dbr:Virtus_(virtue) dbr:Ren_(Confucianism) dbr:Liberalitas dbr:Sincerity dbr:Generosity dbr:Magnanimity dbr:Hayden_Virtue dbr:Nimrata dbr:Filial_piety dbr:Isagiyosa dbr:Piety dbr:Sabr
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Virtue