Rohingya people (original) (raw)

About DBpedia

روهينغيا أو روهنيجيا (بالبورمية: ရိုဟင်ဂျာ)‏ اسم قومية عرقية تنتمي إلى ولاية أراكان غربي بورما أو ميانمار. فحسب التقديرات الرسمية لسنة 2012 يوجد 800,000 روهينجي في أراكان، وتعدهم الأمم المتحدة أكثر الأقليات اضطهادا في العالم. وهناك العديد منهم قد فر ويعيشون لاجئين في مخيمات في بنغلاديش المجاورة وعدة مناطق داخل تايلاند على الحدود مع بورما.

thumbnail

Property Value
dbo:abstract روهينغيا أو روهنيجيا (بالبورمية: ရိုဟင်ဂျာ)‏ اسم قومية عرقية تنتمي إلى ولاية أراكان غربي بورما أو ميانمار. فحسب التقديرات الرسمية لسنة 2012 يوجد 800,000 روهينجي في أراكان، وتعدهم الأمم المتحدة أكثر الأقليات اضطهادا في العالم. وهناك العديد منهم قد فر ويعيشون لاجئين في مخيمات في بنغلاديش المجاورة وعدة مناطق داخل تايلاند على الحدود مع بورما. (ar) Rohingya és un poble d'Arakan de religió musulmana, per contraposició als rakhine que són budistes. El conforma més d'un milió i mig llarg de persones, la majoria de les quals viuen als districtes de , i (els tres del nord d'Arakan). El seu idioma, la , és similar al bengalí que es parla a la regió de Chittagong, però n'és una llengua no mútuament intel·ligible. El seu nom ve del fet que van poblar el regne de Rohang, al nord del país, prop de la frontera amb Bengala. Els rohingya (rohang muluk) donaven a l'Arakan el nom de Rohang. El març de 2017 les Nacions Unides van denunciar crims contra la humanitat de la contra aquesta minoria musulmana. (ca) Rohingové nebo také Rohingyové jsou příslušníci indo-árijské muslimské etnické skupiny obývající severní část Arakanského státu ležícího v Myanmaru. Tato etnická skupina se vyznačuje odlišným dialektem a kulturou. Rohingové hovoří bengálským dialektem, blízkým tomu, který se používá v oblasti Čattagrám v Bangladéši, smíšeným navíc se slovy z urdštiny, hindštiny, arabských jazyků ale i barmštiny. K roku 2013 žilo v Myanmaru okolo 735 000 Rohingů. Obývají převážně předměstí měst Arakanského státu, kde tvoří 80–98 % populace. Jednotlivé zdroje se v bližších údajích rozcházejí. Některé uvádějí, že etnická skupina Rohingya čítá kolem 1,4 milionu příslušníků – tedy téměř polovinu celé populace Arakanského státu. Údaje se různí jednak proto, že v Myanmaru již řadu let nebylo provedeno komplexní sčítání lidu a také proto, že až statisíce Rohingů uprchly do Bangladéše, Thajska a Malajsie. V Arakanském státě jsou také další, početně výrazně menší muslimské komunity, které se označují spíše za „arakanské muslimy“. Slovo Rohingya se tak vztahuje pouze na muslimskou populaci severní části Arakanského státu. Nejsevernější část Arakanského státu se skládá ze tři správních oblastí Maungdaw, Buthidaung a Rathedaung. Počet obyvatel těchto správních oblastí je odhadován na 800 000, z nichž Rohingové tvoří převážnou většinu. Typická rodina Rohingů má 4 až 5 přeživších dětí, ale objevují se i počty 28 dětí. Podle Davida Price z Harvard University mají Rohingové o 37 % více dětí mezi věkem 0 a 9 let než je myanmarský celostátní průměr. (cs) Die Rohingya sind eine Ethnie in Myanmar (ehemals Birma), deren Mitglieder als Muttersprache eine Varietät des indoarischen Chittagonischen sprechen, das zum bengalisch-assamesischen Zweig des Ostindischen gehört. Fast alle Rohingya sind sunnitische Muslime. Sie leben hauptsächlich im nördlichen Teil des an Bangladesch grenzenden myanmarischen Rakhaing-Staates (ehemals Arakan). In Myanmar lebten bis zu den Auseinandersetzungen im Herbst 2017 etwa eine Million Rohingya. Gemäß dem Staatsbürgerschaftsgesetz von 1982 gelten die Rohingya nicht als eine der 135 einheimischen Bevölkerungsgruppen und haben damit keinen Anspruch auf die myanmarische Staatsbürgerschaft. Aufgrund von Repressionen und Verfolgungen leben mindestens eine Million Rohingya als Flüchtlinge in Bangladesch und weiteren Ländern Asiens. Der Internationale Strafgerichtshof und der Internationale Gerichtshof ermitteln gegen Myanmar wegen Völkermord an den Rohingya. (de) Ο λαός των Ροχίνγκια είναι ένας άπατρις λαός από την πολιτεία Ρακίν της Μιανμάρ. Η πλειοψηφία των Ροχίνγκια είναι μουσουλμάνοι, ενώ ένα μικρό ποσοστό είναι Ινδουιστές. Οι Ροχίνγκια έχουν υποστεί στρατιωτικές διώξεις το 1978, 1991–1992, 2012, 2015, 2016–2017 και ιδιαίτερα το 2017-2018, στην οποία το μεγαλύτερο μέρος των Ροχίνγκια στην Μιανμάρ διώχθηκε από τη χώρα και κατέφυγε στο Μπανγκλαντές. Οι αξιωματούχοι του ΟΗΕ περιέγραψαν τη δίωξη τους από τη Μιανμάρ ως εθνοκάθαρση του Ροχίνγκια. Ο απεσταλμένος του ΟΗΕ για τα ανθρώπινα δικαιώματα στη Μιανμάρ ανέφερε ότι «η μακρά ιστορία διακρίσεων και διώξεων κατά της κοινότητας Ροχίνγκια θα μπορούσε να ισοδυναμεί με εγκλήματα κατά της ανθρωπότητας», και έχουν υπάρξει προειδοποιήσεις για αναπτυσσόμενη γενοκτονία. Ο , ειδικός ερευνητής του ΟΗΕ στη Μιανμάρ, πιστεύει ότι η χώρα θέλει να εκδιώξει ολόκληρο τον πληθυσμό Ροχίνγκια της. Οι Ροχίνγκια υποστηρίζουν ότι είναι αυτόχθονες στη δυτική Μιανμάρ με κληρονομιά πάνω από μια χιλιετία και επιρροή από τους Άραβες, τους Μουγκάλ και τους Πορτογάλους. Η κοινότητα ισχυρίζεται ότι προέρχεται από φυλές στο προαποικιακό και αποικιακό . Ιστορικά, η περιοχή ήταν ένα ανεξάρτητο βασίλειο μεταξύ της Νοτιοανατολικής Ασίας και της ινδικής υποηπείρου. Οι Ροχίνγκια εκπροσωπούνταν στα κοινοβούλια της Μιανμάρ μέχρι την αύξηση των διωγμών στα τέλη του 20ού αιώνα. Παρά την αποδοχή του όρου Ροχίνγκια στο παρελθόν, η σημερινή επίσημη θέση της είναι ότι οι Ροχίνγκια δεν είναι εθνικό «ιθαγενές φύλο» αλλά παράνομοι μετανάστες από το γειτονικό Μπανγκλαντές. Η κυβέρνηση της Μιανμάρ έχει σταματήσει να αναγνωρίζει τον όρο «Ροχίνγκια» και προτιμά να αναφέρεται στην κοινότητα ως «Μπενγκάλι». Οι ομάδες εκστρατείας των Ροχίνγκια, ιδιαίτερα ο Εθνικός Οργανισμός Αρακάν Ροχίνγκια, απαιτούν το δικαίωμα «αυτοδιάθεσης εντός της Μιανμάρ». Υπολογίζεται ότι 1 εκατομμύριο Ροχίνγκια ζούσαν στη Μιανμάρ πριν από την κρίση του 2016-17. Στις 22 Οκτωβρίου 2017, ο ΟΗΕ ανέφερε ότι περίπου 603.000 πρόσφυγες από το Ρακίν της Μιανμάρ διέσχισαν τα σύνορα στο Μπανγκλαντές από τις 25 Αυγούστου 2017. Αυτός ο αριθμός αυξήθηκε στις 624.000 μέχρι τις 2 Νοεμβρίου 2017 και ξεπέρασε τους 625.000 μέχρι τις 6 Δεκεμβρίου 2017. Οι Ροχίνγκια στερούνται ιθαγένειας βάσει του νόμου περί ιθαγένειας της Μιανμάρ του 1982. (el) La rohinĝoj - sialingve ruáingga, prononco laŭ sistemo IFA ɹuájŋɡa, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, prononco ɹòhɪ̀ɴɡjà, bengale রোহিঙ্গা, prononco ɹohiŋɡa, angle nomataj rohingya, prononco laŭ sistemo IFA roʊˈɪndʒə, do [roŭinĝe], roʊˈhɪndʒə, do [roŭhinĝe] aŭ roʊˈɪŋjə, do [roŭhinje] - estas etno en la ŝtato Mjanmao (Birmo). Ties membroj parolas variaĵon de la lingvo parolata ĉirkaŭ la urbego Ĉitagongo de Bangladeŝo, parto de la bengala lingvo. Preskaŭ ĉiuj rohinĝoj estas sunaismaj islamanoj. La etnanoj tradicie vivas en la norda parto de la subŝtato Raĥine de Mjanmao, kiu limas al Bangladeŝo. En Mjanmao ĝis perfortaj persekutoj kaj tiel nomataj "etnaj purigoj" kontraŭ la rohinĝoj en aŭtuno 2017 vivis iom pli ol miliono da etnanoj. Laŭ la nacia leĝo de ŝtateneco de Mjanmao de 1982 la rohinĝoj ne konsideratas kiel unu el 135 ŝtate akceptitaj enlandaj etnoj kaj do ne havas rajton je la ŝtateneco de Mjanmao. Pro fortaj reprezalioj, perfortoj kaj murdoj aparte kontraŭ junaj etnanoj, jam ekde la 1970-aj jaroj sed forte plimultiĝintaj en 2017, ekde aŭtuno 2017 almenaŭ miliono da etnanoj nun vivas en troplenigitaj kampadejoj de rifuĝintoj plejparte en Bangladeŝo, iom ankaŭ en aliaj landoj de sudokcidenta Azio. Pli ol 700 mil rohinĝoj forkuris trans la bangladeŝa landlimo en aŭgusto 2017, fuĝante de bruligita-tera kampanjo de la birma militistaro responde al atakoj de rohinĝaj batalantoj kontraŭ gvatejoj en la okcidenta parto de la ŝtato Raĥine. Enketo de la Unuiĝintaj Nacioj konkludis ke la kampanjo estis okazigita «kun genocida intenco», laŭ intervjuoj de postvivantoj kiuj prezentis multajn atestojn pri amasbuĉoj, eksterjuĝaj mortigoj, amasaj seksperfortoj kaj ekbruligoj de tutaj vilaĝoj. La 10-an de decembro 2019 la Internacia Kortumo malfermis proceson, rilate akuzojn pri genocido kontraŭ Birmo pro la kruela subpremado de ĝia militistaro kontraŭ la rohinĝaj islamanoj. La aŭdiencoj fontas el proceso-peto prezentita en novembro 2019 en Hago de Gambio nome de la Organizaĵo de Islama Kunlaboro. Gambio akuzas Birmon pri malobservo de la Konvencio pri genocido de 1948. La 21-an de januaro 2020 la kortumo ordonis al Birmo fari «ĉion, kion ĝi povas» por malhelpi genocidajn agojn kontraŭ rohinĝaj islamanoj. Laŭtlegante la verdikton la kortuma prezidanto Abdulqawi Ahmed Yusuf diris ke «reala kaj tuja risko» de persekutado ankoraŭ minacas la rohinĝojn flanke de la armeo. La kortumo ordonis al Birmo certigi ke la respondeculoj estu respondecigitaj; certigi ke la armeo kaj ĉiu ajn aliancita grupo ne faru genocidajn agojn aŭ sin impliku en konspiron okazigi genocidon kontraŭ la rohinĝoj; restigi ĉiujn pruvojn rilate la krimojn kaj faciligi la revenon de la rohinĝoj en la ŝtaton Raĥine. Krome, la kortumo ordonis al Birmo prezenti raporton ene de kvar monatoj pri la agoj kiujn ĝi faras por observi la verdikton, kaj prezenti pluajn raportojn ĉiun sesan monaton poste. La birma armeo estis defendita de Aung San Suu Kyi, la neoficiala ŝtatestro de Birmo. Pledante antaŭ la kortumo en sia oficiala rolo de ministro pri eksteraj aferoj, ŝi ripetis la aserton de sia registaro ke la armeo celis rohinĝajn batalantojn. (eo) Los rohinyás o ruaingás (en birmano, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, pronunciado [ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà]; en inglés, rohingya) son un grupo étnico musulmán de Birmania (Myanmar) que desde 2017 fue objeto, según la ONU, de una limpieza étnica por parte de las autoridades birmanas que obligó a la mayoría de sus integrantes a refugiarse en la vecina Bangladés.​ La población se concentraba en dos municipios del estado de Rakáin limítrofes con Bangladés (Maungdaw y Buthidaung), y se extendía por otros tres municipios, Akyab, Rathedung y Kyauktaw. Antes de 2017 vivían aproximadamente un millón de rohinyá en el estado de Rakáin (antiguamente Arakan). A mediados de 2018 solo quedaban unos 300.000.​​ Los rohinyá hablan el idioma rohinyá que es un dialecto bengalí, diferente del idioma mayoritario de Birmania. Son un grupo étnico no reconocido como parte de los 135 grupos étnicos oficiales del país y, desde 1982, se les ha negado la ciudadanía en Myanmar porque el gobierno los considera inmigrantes bengalíes y no birmanos.​ Los rohinyá son la minoría étnica y religiosa más perseguida del planeta.​​ (es) Rohingyak (: Ruáingga ɹuájŋɡa ahoskatua, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya ɹòhɪ̀ɴɡjà ahoskatua, bengaleraz: রোহিঙ্গা Rohingga ɹohiŋɡa ahoskatua) estaturik gabeko indo-ariar talde etniko bat da, Myanmarreko Rakhine estatuan bizi zena. Rakhinetarrak eta rohingyak elkarrekin bizi izan dira Myanmarko lurretan. Baina etnia arteko gatazka isila erlijio gatazka ere bihurtu zelarik, rohingyei inork ez zien naziotasun osoa aitortzen, eta Myanmarko Gobernuak kanporatu egin nahi zituen. Nazio Batuen Erakundearen arabera, «munduan gehien jazarritako» etnia da. Hori zela eta, Bangladeshek ia 900.000 errefuxiatu hartu ditu, krisi humanitario larria eraginez. (eu) Les Rohingya ou Rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, bengali : রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) sont un groupe ethnique indo-aryen apatride de langue indo-européenne, majoritairement musulman, mais comprenant une minorité de chrétiens et d'hindous. Les Rohingya vivent principalement dans le nord de l'État d'Arakan, dans l'ouest de la Birmanie. Les Rohingya se distinguent des Arakanais, de langue lolo-birmane et bouddhistes, qui forment la majorité de la population de l'Arakan. Le terme apparaît pour la première fois sous la forme de Rooinga et de Rovingaw dans un texte écrit en 1799 par le géographe et botaniste écossais Francis Buchanan-Hamilton sur les langues parlées en Birmanie. Le mot signifie « habitant du Rohang », nom donné anciennement à l'Arakan par les musulmans de ces régions. L'origine de ce groupe est controversée. Les Arakanais et les Birmans bouddhistes les considèrent comme originaires du Bengale oriental ayant migré en Birmanie pendant la période coloniale britannique ; eux-mêmes se disent originaires de l'État d'Arakan (ou Rohang dans le langage rohingya), dans l'ouest de la Birmanie. Musulmans, chrétiens, ou hindous, et considérés comme Bangladais, les Rohingyas sont rejetés par une grande partie de l'ethnie majoritaire de Birmanie (environ 70 %), les Bama, pour qui l'identité birmane est inséparable de la religion bouddhiste et chez qui une « indianophobie » est largement répandue pour des raisons historiques. La majorité de ceux qui fuient la violence ou la misère a cherché à rejoindre par mer des pays ou régions à majorité musulmane (Bangladesh, Malaisie, sud de la Thaïlande et Indonésie). Beaucoup ont été victimes de passeurs, détenus sur des embarcations précaires, soumis à des demandes de rançons. Le conflit en cours depuis 2016 a conduit à un exode massif et sans précédent de la majorité des Rohingyas vers le Bangladesh où la plupart se retrouvent dans des camps de réfugiés, installés à proximité de la frontière dans la région de Cox's Bazar comme Kutupalong. Près d'un million de Rohingyas ont fui au Bangladesh depuis 2016. (fr) Is grúpa eitneach Áiseach agus pobal Moslamach iad na Róihinsí (Rohingya). Is í a bpríomhtheanga. Tá a dteanga agus a gcultúr féin acu agus tá siad lonnaithe i stát Rakhine in iarthar na tíre, Maenmar. Bhí milliún acu ann roimh 2017. (ga) The Rohingya people (/roʊˈhɪndʒə, -ɪn-, -ɪŋjə/) are a stateless Indo-Aryan ethnic group who predominantly follow Islam and reside in Rakhine State, Myanmar (previously known as Burma). Before the Rohingya genocide in 2017, when over 740,000 fled to Bangladesh, an estimated 1.4 million Rohingya lived in Myanmar. Described by journalists and news outlets as one of the most persecuted minorities in the world, the Rohingya are denied citizenship under the 1982 Myanmar nationality law. There are also restrictions on their freedom of movement, access to state education and civil service jobs. The legal conditions faced by the Rohingya in Myanmar have been compared to apartheid by some academics, analysts and political figures, including Nobel laureate Bishop Desmond Tutu, a South African anti-apartheid activist. The most recent mass displacement of Rohingya in 2017 led the International Criminal Court investigating crimes against humanity, and led to the International Court of Justice investigating genocide. The Rohingya maintain they are indigenous to western Myanmar with a heritage of over a millennium and influence from the Arabs, Mughals, and Portuguese. The community claims it is descended from people in precolonial Arakan and colonial Arakan; historically, the region was an independent kingdom between Southeast Asia and the Indian subcontinent. The Myanmar government considers the Rohingya as British colonial and postcolonial migrants from neighbouring Chittagong/East Bengal respectively Bangladesh. It argues that a distinct precolonial Muslim population is recognized as Kaman, and that the Rohingya conflate their history with the history of Arakan Muslims in general to advance a separatist agenda. In addition, Myanmar's government does not recognise the term "Rohingya" and prefers to refer to the community as "Bengali". Rohingya campaign groups and human rights organizations demand the right to "self-determination within Myanmar". Various armed insurrections by the Rohingya have taken place since the 1940s and the population as a whole has faced military crackdowns in 1978, 1991–1992, 2012, 2015, and particularly in 2016–2018, when most of the Rohingya population of Myanmar was driven out of the country, into neighbouring Bangladesh. By December 2017, an estimated 625,000 refugees from Rakhine, Myanmar, had crossed the border into Bangladesh since August 2017. UN officials and Human Rights Watch have described Myanmar's persecution of the Rohingya as ethnic cleansing. The UN human rights envoy to Myanmar reported "the long history of discrimination and persecution against the Rohingya community... could amount to crimes against humanity", and there have been warnings of an unfolding genocide. Probes by the UN have found evidence of increasing incitement of hatred and religious intolerance by "ultra-nationalist Buddhists" against Rohingyas while the Myanmar security forces have been conducting "summary executions, enforced disappearances, arbitrary arrests and detentions, torture and ill-treatment, and forced labour" against the community. Before the 2015 Rohingya refugee crisis and the military crackdown in 2016 and 2017, the Rohingya population in Myanmar was close to 1.4 million, chiefly in the northern Rakhine townships, which were 80–98% Rohingya. Since 2015, over 900,000 Rohingya refugees have fled to south-eastern Bangladesh alone, and more to other surrounding countries, and major Muslim nations. More than 100,000 Rohingyas in Myanmar are confined in camps for internally displaced persons. Shortly before a Rohingya rebel attack that killed 12 security forces on 25 August 2017, the Myanmar military launched "clearance operations" against the Rohingya Muslims in Rakhine state that, according to NGOs, the Bangladeshi government and international news media, left many dead, and many more injured, tortured or raped, with villages burned. The government of Myanmar has denied the allegations. (en) Rohingya adalah sebuah kelompok etnis Indo-Arya dari Rakhine (juga dikenal sebagai Arakan, atau Rohang dalam bahasa Rohingya) di Myanmar. Rohingya adalah etno-linguistik yang berhubungan dengan bahasa bangsa Indo-Arya di India dan Bangladesh (yang berlawanan dengan mayoritas rakyat Myanmar yang Sino-Tibet). Menurut penuturan warga Rohingya dan beberapa tokoh agama, mereka berasal dari negara bagian Rakhine. Sedangkan sejarawan lain mengklaim bahwa mereka bermigrasi ke Myanmar dari Bengal terutama ketika masa perpindahan yang berlangsung selama masa pemerintahan Inggris di Burma, dan pada batas tertentu perpindahan itu terjadi setelah kemerdekaan Burma pada tahun 1948 dan selama periode Perang Kemerdekaan Bangladesh pada tahun 1971. Muslim dilaporkan telah menetap di negara bagian Rakhine (juga dikenal sebagai Arakan) sejak abad ke-16, meskipun jumlah pemukim Muslim sebelum pemerintahan Inggris tidak tidak diketahui dengan pasti. Setelah Perang Anglo-Burma Pertama tahun 1826, Inggris menganeksasi Arakan dan pemerintah pendudukan mendorong terjadinya migrasi pekerja dari Bengal datang kesana untuk bekerja sebagai buruh tani. Diperkirakan terdapat 5% populasi Muslim yang mendiami Arakan pada tahun 1869, meskipun perkiraan untuk tahun sebelumnya memberikan angka yang lebih tinggi. Inggris melakukan beberapa kali sensus penduduk antara tahun 1872 dan 1911 yang hasilnya mencatat peningkatan jumlah populasi Muslim dari 58.255 ke 178.647 di Distrik Akyab. Selama Perang Dunia II, pada tahun 1942 terjadi peristiwa pembantaian Arakan, dalam peristiwa ini pecah kekerasan komunal antara rekrutan milisi bersenjata Inggris dari Angkatan Ke-V Rohingya yang berseteru dengan orang-orang Buddha Rakhine. Peristiwa berdarah ini menjadikan etnis-etnis yang mendiami daerah menjadi semakin terpolarisasi oleh konflik dan perbedaan keyakinan.Pada tahun 1982, pemerintah Jenderal Ne Win memberlakukan hukum kewarganegaraan di Burma. Undang-undang tersebut menolak status kewarganegaraan etnis Rohingya. Sejak tahun 1990-an, penggunaan istilah "Orang-orang Rohingya" telah meningkat dalam penggunaan di kalangan masyarakat untuk merujuk penyebutan etnis Rohingya.Pada 2013 sekitar 1,3 juta orang Rohingya menetap di Myanmar. Mereka mayoritas mendiami kota-kota Rakhine utara, di mana mereka membentuk 80-98% dari populasi. Media internasional dan organisasi hak asasi manusia menggambarkan Rohingya sebagai salah satu etnis minoritas yang paling teraniaya di dunia.Untuk menghindari kekerasan di daerahnya banyak di antara orang-orang Rohingya yang melarikan diri ke pemukiman-pemukiman kumuh dan kamp-kamp pengungsi di negara tetangga Bangladesh, dan sejumlah besar orang Rohingya juga bermukim didaerah sepanjang perbatasan dengan Thailand. Sementara itu lebih dari 100.000 orang etnis Rohingya di Myanmar terus hidup di kamp-kamp dan mereka dilarang meninggalkan kamp-kamp pengungsian oleh otoritas setempat. Rohingya telah menuai perhatian internasional setelah kerusuhan negara bagian Rakhine pada tahun 2012. Lalu pada tahun 2015 ketika berlangsungnya perhatian internasional atas Krisis Pengungsi Rohingya dimana orang-orang Rohingya menempuh perjalanan laut yang berbahaya dalam upaya melarikan diri ke beberapa negara Asia Tenggara, dimana Malaysia menjadi tujuan utama mereka. (in) 로힝야족(영어: Rohingya people)은 미얀마(버마) 서부 라카인주에 주로 거주하는 인도아리아계 민족이다. 방글라데시 지역으로부터 아라칸 지역으로 들어온 벵골계 민족으로, 인구의 절반 이상이 방글라데시 등으로 피난한 2017년 이전까지 미얀마의 로힝야족 인구는 140만 명에 달하던 것으로 추정된다. 이들은 미얀마에서 대부분 시민권을 인정받지 못하고 탄압의 대상이 되는 소수민족으로, 주로 이슬람교를 믿으며 방글라데시와 국경을 맞댄 라카인주 북부를 중심으로 거주하고 있다. (ko) ロヒンギャ(英: Rohingya people)とは、ミャンマーのラカイン州(旧アラカン州)に住む人々である。英語や現地ミャンマーではロヒンジャ、隣国タイ王国ではロヒンヤと発音される。 (ja) Rohingja, Rohingya – muzułmańska grupa etniczna zamieszkująca północną część birmańskiego stanu Arakan, licząca ponad milion osób. Są to głównie rolnicy i rybacy. Posługują się językiem rohingya z rodziny indoeuropejskiej. Stosowana bywa także nazwa Arakanie. (pl) I rohingya (pronuncia inglese: [roʊˈɪndʒə], [roʊˈhɪndʒə] o [roʊˈɪŋjə]) sono un gruppo etnico, di religione islamica, che parla il rohingya, una lingua indoeuropea del ramo delle lingue indoarie, strettamente legata alla lingua chittagong e più alla lontana alla lingua bengalese, più simile alle parlate degli indo-ariani di India e Bangladesh, in contrapposizione alle lingue in prevalenza sino-tibetane della Birmania (ufficialmente Myanmar). I rohingya vivono nella parte settentrionale della Birmania, nello stato di Rakhine (noto anche come Arakan o Rohang in lingua rohingya) al confine con il Bangladesh. La loro origine è molto discussa: alcuni li ritengono indigeni dello stato di Rakhine, mentre altri sostengono che siano immigrati musulmani che, in origine, vivevano nei territori dell'odierno Bangladesh e che, in seguito, si sarebbero spostati in Birmania durante il periodo del dominio britannico. Secondo la legge sulla cittadinanza della Birmania, risalente al 1982, i rohingya non fanno parte delle 135 etnie riconosciute dallo stato e non hanno pertanto diritto alla cittadinanza birmana. Hanno catturato l'attenzione internazionale dopo i massacri compiuti ai loro danni dall'esercito birmano nel 2012, che costrinsero 400 000 rohingya a rifugiarsi in Bangladesh. Prima delle repressioni del 2016/2017 vivevano in Birmania circa un milione di rohingya, a dicembre 2017 circa 625 000 rohingya erano rifugiati in campi profughi in Bangladesh. Nel 2019 il governo birmano offrì a 3 000 rohingya rifugiati in Bangladesh la possibilità di tornare nelle proprie case, ma pochi accettarono per paura di essere massacrati dall'esercito birmano, anche perché i responsabili delle stragi avvenute in precedenza non erano mai stati condannati. Nell'agosto del 2020 erano circa un milione i rohingya confinati in campi profughi del Bangladesh sud-orientale, dove non era loro concesso di lavorare né di lasciare il campo profughi senza il permesso delle autorità. Secondo i rapporti delle Nazioni Unite essi sono una delle minoranze più perseguitate nel mondo. (it) Os ruaingas, roingas, roinjas ou rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, birmanês: ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, em bengali: রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) são um grupo étnico que pratica o islamismo e fala a língua ruainga, um idioma indo-ariano parente do bengáli. A origem desse povo é motivo de divergência com alguns dizendo que se originaram em Arracão (também conhecida como Raquine, ou Rohang em ruainga) no Mianmar, e outros dizendo que são imigrantes muçulmano oriundos de Bengala, atualmente Bangladexe. No Mianmar vivia a maior concentração de ruaingas no mundo. Os ruaingas, entretanto, não são reconhecidos pelo governo do Mianmar, tendo direitos como cidadania, movimento e permissão de residência limitados, impedindo o progresso social e econômico dessa etnia, sendo considerados apátridas. Os ruaingas foram marginalizados em vários países, sendo perseguidos por motivações étnicas e religiosas e tendo que se refugiar em guetos e favelas, a ponto de a Organização das Nações Unidas tê-los nomeado como uma das minorias mais perseguidas do mundo. Destacaram-se na mídia por causa dos conflitos étnicos no Mianmar, como em junho de 2012, quando conflitos com arracaneses étnicos deixaram 140 mortos e 100 mil pessoas sem casa. Em 2015, os conflitos se intensificaram e causaram a crise de refugiados ruaingas e a perseguição aos ruaingas no Mianmar em 2016 e 2017 na região, afetando países próximos. O governo da Índia apoia o governo birmanês na contenção desta etnia. (pt) De Rohingya of Ruáingga is een etnische groep die hoofdzakelijk in Myanmar leeft. De meerderheid belijdt de soennitische vorm van islam en heeft , een dialect van het Bengali, als moedertaal. De bevolking bedraagt wereldwijd tussen de 1,4 en 3 miljoen mensen. In Myanmar zijn zij feitelijk staatsburgerschapsloos. (nl) Рохинджа (рохинджа 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝 Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бирм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — этническая группа, компактно проживающая в штате Ракхайн (другое название — Аракан) в Мьянме, говорят на индоевропейском языке рохинджа, который относится к индоарийской ветви. Рохинджа считают себя коренным населением территории современного мьянманского штата Ракхайн, хотя большинство историков полагают, что рохинджа переселились в Мьянму во времена британского владычества и, в меньшей степени, после независимости Бирмы и войны за независимость Бангладеш в 1971 году. Правительство Мьянмы отказывает им в гражданстве, называя нелегальными иммигрантами из Бангладеш. Этнически и лингвистически родственны, в отличие от остальных народов Мьянмы, народам Индии и Бангладеш. По вероисповеданию рохинджа — мусульмане. Оценочная численность в Мьянме по состоянию на 2012 год — 800 тысяч человек. По данным ООН, они являются одним из самых преследуемых национальных меньшинств в мире. Многие рохинджа живут в лагерях беженцев в соседнем Бангладеш, а также районах, расположенных вдоль тайско-мьянманской границы. (ru) Рохінджа, іноді Рогінджа, Рогінґ'я (Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бірм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — етнічна група у М'янмі, які вважають себе корінними жителями території сучасного штату Ракхайн. Більшість вчених вважають, що рогінджа є мігрантами колоніальних часів Британської імперії, менша — після незалежності Бірми та війни за незалежність Бангладеш у 1971 році. Етнічно та лінгвістично споріднені, на відміну від інших народів М'янми, з народами Індії та Бангладеш. Територія, населена рогінджа, була приєднана до Бірми (М'янми) в 1700-х роках. За віросповіданням рогінджа — мусульмани. Говорять мовою рогінджа, яка належить до індоарійських мов. За оцінками, чисельність рогінджа у М'янмі, до кризи 2016-2017 років, становила більше 1 мільйона осіб. За даними ООН, вони є однією з найбільш переслідуваних національних меншин у світі. Багато рогінджа живуть у таборах для біженців у сусідньому Бангладеш, а також у районах, розташованих уздовж тайсько-м'янманського кордону. Влада М'янми полягає на тому, що рогінджа нелегальні іммігранти, які приїхали в Ракхайн після проголошення незалежності Бірмою у 1948 році та після визвольної війни в Бангладеш у 1971 році. У 1940-х роках з'явився сепаратистський рух рогінджа, метою якого було об'єднання зі Східним Пакистаном (сучасним Бангладешем). Взаємна ненависть між буддистами Аракану (як традиційно називається Ракхайн) та мусульманами-рогінджа особливо загострилася під час Другої світової війни, коли Британська Бірма була захоплена Японією. Мусульмани-рогінджа виступили на боці британців та розпочали партизанську боротьбу. Місцеві ж буддисти Аракану підтримали японських окупантів, які пообіцяли надати країні незалежність, та стали масово вступати в союзну Токіо «Армію незалежності Бірми». На чолі неї стояв генерал Аун Сан, один із засновників Комуністичної партії Бірми та батько державного радника М'янми Аун Сан Су Чжі, яка нині очолює уряд країни. У червні 2012 року відбулася серія конфліктів між мусульманами-рогінджа з «Армії порятунку рогінджа Аракану» та місцевим буддійським населенням. (uk) Rohingyer eller rohingyafolket[uttal saknas] är ett folk av indo-arisk härkomst. Av världens drygt 3 miljoner medlemmar av rohingyafolket har hälften fram till nyligen (2017) levt i burmesiska delstaten Rakhine. Det finns även betydande grupper i bland annat Bangladesh, Pakistan och Saudiarabien. Majoriteten av folkgruppen är muslimer, medan en minoritet är hinduer.[källa behövs] Rohingyafolket talar ruáingga, ett indo-ariskt språk av nyindoarisk typ. Det påminner om språken chittagong och bengali som talas i närliggande delen av Bangladesh. Folkgruppen kallas rohingya eftersom det är så man uttalar namnet på delstaten Rakhine på detta språk. Enligt Förenta nationerna är rohingyafolket en folkgrupp av världens mest förföljda folkgrupper. Efter oroligheter mellan grupperna meddelade Burmas president Thein Sein den 12 juli 2012 att alla rohingyer bör förvisas från landet eller placeras i UNHCR:s flyktingläger.Under hösten 2017 och våren 2018 har 693 000 medlemmar av rohingyafolket flytt sina hem i Burma. FN-tjänstemän och Human Rights Watch har beskrivit förföljelsen av Rohingya som etnisk rensning. Fördrivningen av Rohingyer som har utförts av Burmas säkerhetsstyrkor inleddes efter att 99 hinduer mördades och ytterligare några kidnappades i augusti 2017 av en militant grupp muslimska rohingyer som kallar sig Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA), enligt undersökningar av Amnesty International. Amnesty beskriver dock säkerhetsstyrkornas respons som en olaglig och grovt oproportionerlig våldskampanj bestående av mord, tortyr, våldtäkt och annat sexuellt våld mot rohingyafolket. (sv) 羅興亞人(洛興亞語: 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝)是居住于緬甸若開邦北部的一个回教徒(穆斯林)族群,缅甸称其为“孟加拉人”(緬甸語:ဘင်္ဂလီ),主要居於近孟加拉国边界的貌夺和布帝洞镇一帶。在2016至2017開始的羅興亞難民危機前,有大約100萬羅興亞人居住在緬甸。根據緬甸現行國籍法,羅興亞人無法獲得公民身份。 2010年代開始,羅興亞人與緬甸政府的雙方衝突再次爆發。2015年,隨著緬甸政府對羅興亞人的報復力道加大,羅興亞人四處流徙,但東南亞各國幾乎都不願意接納羅興亞難民,引致了2015年羅興亞人難民危機。2016年10月至今,一些羅興亞人組織了若開羅興亞救世軍,多次襲擊緬甸軍警。2017年8月,150名恐怖分子向若開邦發動襲擊,造成多人傷亡。這引發了緬甸政府派出軍隊大規模清鄉、肅清恐怖分子,行動激烈戮及無辜,對於青年男子更是直接就地正法,造成約有80萬羅興亞人需偷渡孟加拉,即2017年羅興亞難民危機和被種族清洗危機。 許多羅興亞人被迫從緬甸逃離到鄰國孟加拉的貧民窟和難民營生活,並沿泰國到緬甸邊境地區一路逃難,很多羅興亞人更從海上逃至其他鄰國或東南亞地區,如馬來亞半島和印度尼西亞避難。按照聯合國的説法,羅興亞人是世界上最被迫害的少數民族之一。而難民危機也造成多國政治和難民人權的矛盾,各方原则和立场问题。 緬甸政府認為羅興亞人不是“原住民”,而是來自鄰國孟加拉國的非法移民。緬甸政府稱英治時期前阿拉干地區的回教徒現在被稱為卡曼人,羅興亞人將他們自己的歷史與阿拉干其他回教徒的歷史混為一談,以推進他們的侵略和分離主義活動(羅興亞人運動團體和人權組織要求享有“緬甸內部的自決權”)。 (zh)
dbo:language dbr:Rohingya_language
dbo:populationPlace dbr:Saudi_Arabia dbr:United_Arab_Emirates dbr:United_States dbr:Malaysia dbr:Pakistan dbr:Thailand dbr:India dbr:Rakhine_State dbr:Rohingya_refugees_in_Bangladesh
dbo:religion dbr:Hinduism dbr:Islam
dbo:thumbnail wiki-commons:Special:FilePath/Displaced_Rohingya_pe..._(8280610831)_(cropped).jpg?width=300
dbo:totalPopulation 1547778 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageExternalLink http://www.netipr.org/policy/downloads/19720101-Muslims-Of-Burma-by-Moshe-Yegar.pdf%7Cyear=1972%7Cpublisher=Verlag https://books.google.com/books%3Fid=S5q7qxi5LBgC&pg=PA23 https://www.soas.ac.uk/sbbr/editions/file64388.pdf https://archive.org/details/AComparativeVocabularyOfSomeOfTheLanguagesSpokenInTheBurmaEmpire https://www.amnesty.org/en/documents/asa16/005/2004/en/%7Ctitle=Myanmar, http://www.networkmyanmar.org/ESW/Files/Leider-Rohingya.pdf https://web.archive.org/web/20141106132722/http:/www.crisisgroup.org/~/media/Files/asia/south-east-asia/burma-myanmar/261-myanmar-the-politics-of-rakhine-state.pdf https://www.ictj.org/our-work/regions-and-countries/burmamyanmar http://www.crisisgroup.org/~/media/Files/asia/south-east-asia/burma-myanmar/261-myanmar-the-politics-of-rakhine-state.pdf%7Ctitle=Myanmar:The http://asiapacific.anu.edu.au/newmandala/wp-content/uploads/2009/02/khin-mg-saw-on-rohingya.pdf https://web.archive.org/web/20150518085846/http:/www.networkmyanmar.org/images/stories/PDF13/aye%20chan%20bwb.pdf
dbo:wikiPageID 1918632 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength 190677 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID 1124309817 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink dbc:Ethnic_groups_in_Pakistan dbr:Pyu_city-states dbr:Queen_Mary_University_of_London dbr:Rohingya_Solidarity_Organisation dbr:Rohingya_conflict dbr:Rohingya_genocide dbr:Rohingya_language dbr:Rohingya_people_in_Pakistan dbr:Sanda_Thudhamma dbr:Sanskrit dbr:Saudi_Arabia dbr:Extrajudicial_killings dbr:Memorandum dbr:Moulmein dbr:Mujahideen dbr:M._A._Gaffar dbr:MLC_Transcription_System dbr:1936_Burmese_general_election dbr:2012_Rakhine_State_riots dbr:Bay_of_Bengal dbr:Bengal dbr:Bengal_Presidency dbr:Bengal_Sultanate dbr:Bengali_Muslims dbr:Bengali_language dbr:Bengalis dbr:Bhasan_Char dbr:2016–17_Rohingya_persecution_in_Myanmar dbr:Democracy_and_Human_Rights_Party dbr:Desmond_Tutu dbr:Anti-Apartheid_Movement dbr:Apartheid dbr:Arakan dbr:Arakan_massacres_in_1942 dbc:Islam_in_Myanmar dbr:Holy_See dbr:Human_rights dbr:John_Sydenham_Furnivall dbr:Betel dbr:List_of_ethnic_groups_in_Myanmar dbr:Pathein dbr:Peacock_Throne dbr:Persecution_of_Muslims dbr:Persian_alphabet dbr:Persian_language dbr:Religion dbr:Reuters dbr:Right_of_asylum dbr:U_Nu dbr:Unfree_labor dbr:Unfree_labour dbr:Union_Revolutionary_Council dbr:United_Nations dbr:United_Nations_High_Commissioner_for_Refugees dbr:United_States dbr:United_States_Department_of_State dbr:United_States_Holocaust_Memorial_Museum dbr:United_States_House_of_Representatives dbr:United_States_House_resolution_on_persecution_of_the_Rohingya_people_in_Burma dbr:University_of_London dbr:Urdu_alphabet dbr:Indigenous_peoples dbr:Internally_displaced_person dbr:International_State_Crime_Initiative dbr:International_law dbr:International_reactions_to_the_Rohingya_genocide dbr:Jacques_Leider dbr:Jalaluddin_Muhammad_Shah dbr:Johann_Severin_Vater dbr:Liaison_officer dbr:Mutual_intelligibility dbr:Presidencies_and_provinces_of_British_India dbr:Shah_Shuja_(Mughal) dbr:1990_Myanmar_general_election dbr:Maungdaw dbr:Maurya_Empire dbr:Mayu_Frontier_District dbr:Citizenship dbr:Genocide dbr:German_language dbr:Gold_dinar dbr:Government_of_Myanmar dbr:Mosque dbr:Mrauk-U_Township dbr:Mughal_Empire dbr:Muhammad_Ali_Jinnah dbr:Myanmar dbr:Médecins_Sans_Frontières dbr:Crimes_against_humanity dbr:Crown_colony dbr:The_Lancet dbr:Thein_Sein dbr:Theravada dbr:File:Om.svg dbr:Mohammedan dbr:Min_Saw_Mon dbr:1956_Burmese_general_election dbr:1960_Burmese_general_election dbr:1962_Burmese_coup_d'état dbr:António_Guterres dbr:Arabic_alphabet dbr:Arabic_language dbr:Arabs dbr:Arakan_Division dbr:Arakan_Mountains dbr:Arakan_Rohingya_Salvation_Army dbc:Ethnic_groups_in_Bangladesh dbr:Battle_of_Khajwa dbr:Legislature_of_Burma dbr:Lemro_River dbr:Madrasa dbr:Malaysia dbr:Shwe_Maung_(politician) dbr:Silk_Road dbr:Sittwe dbr:Stanford_University dbr:State_Administration_Council dbr:State_Counsellor_of_Myanmar dbr:State_of_emergency dbr:Stateless_nation dbr:Strait_of_Malacca dbr:Sufism dbr:Communal_violence dbc:Stateless_nationalism_in_Asia dbr:Fazal_Ahmed dbr:Mahayana dbr:Statelessness dbr:Sultan dbr:Sultan_Mahmud_(minister) dbr:SOAS_Bulletin_of_Burma_Research dbr:Aung_San_Suu_Kyi dbr:BBC dbr:Ba_U dbr:Bamar_people dbr:Bangladesh dbr:British_Army dbr:British_Empire dbr:British_India dbr:British_Raj dbr:British_rule_in_Burma dbr:Burma_Campaign dbr:Buthidaung dbr:COVID-19_pandemic dbr:Waithali dbr:Westminster dbr:Gang_rape dbr:Gani_Markan dbr:Misinformation dbr:2014_Myanmar_Census dbr:2021_Myanmar_coup_d'état dbr:Acehnese_people dbr:2008_Constitution_of_Myanmar dbr:Advocate dbr:Al_Jazeera_English dbr:Alaol dbr:1990_Burmese_general_election dbr:Amnesty_International dbr:Andaman_Sea dbc:Indo-Aryan_peoples dbr:D._G._E._Hall dbr:East_India_Company dbr:East_Pakistan dbr:Ethnic_group dbr:Firearms dbr:Francis_Buchanan-Hamilton dbr:British_Burma dbr:Nobel_laureate dbr:Nur_Ahmed dbr:Pakistan dbr:Ceasefire dbr:Dhanyawadi dbr:Digital_Library_of_India dbr:Forced_labour dbr:Islamic_state dbr:Legislative_Council_of_Burma dbr:Summary_execution dbr:Rice dbr:2015_Rohingya_refugee_crisis dbc:Refugees_in_Indonesia dbc:Refugees_in_Malaysia dbr:Griffith_University dbr:HRW dbr:Hebrew_University_of_Jerusalem dbr:Hinduism dbr:International_Court_of_Justice dbr:International_Criminal_Court dbr:International_Crisis_Group dbr:Islam dbr:Tatmadaw dbr:Thailand dbr:Than_Shwe dbr:Thant_Myint-U dbr:The_Economist dbr:Operation_King_Dragon dbr:State_Law_and_Order_Restoration_Council dbc:Ethnic_groups_in_Myanmar dbc:Rohingya_people dbr:Child_mortality dbr:Chit_Lwin_Ebrahim dbr:Chittagong dbr:Chittagong_Division dbr:Chittagonian_language dbc:Stateless_people dbr:Jihad dbr:Kaladan_River dbr:Kamein dbr:Kanda_University_of_International_Studies dbr:Karachi dbr:Karenni_people dbr:Kha_Maung_Seik_massacre dbr:Khaleda_Zia dbr:Sunni_Islam dbr:Higher_education_in_Myanmar dbr:Dhaka dbr:Diarrhoea dbr:Dominion_of_Pakistan dbr:Arson dbr:Manipur dbr:Arab_people dbr:Burmese_Way_to_Socialism dbr:Burmese_alphabet dbr:By-election dbr:Port_of_Chittagong dbr:Portuguese_people dbr:Portuguese_settlement_in_Chittagong dbr:South-East_Asian_theatre_of_World_War_II dbr:Southeast_Asia dbr:Ferry dbr:Freedom_of_movement dbr:Humanitarian_crisis dbr:Emperor_Aurangzeb dbr:Illegal_immigration dbr:Imperial_Japanese_Army dbr:India dbr:Indian_subcontinent dbr:Indo-Aryan_languages dbr:Indo-Aryan_peoples dbr:Indo-European_languages dbr:Indonesia dbr:Insurrection dbr:Kingdom_of_Mrauk_U dbr:Michelle_Bachelet dbr:Military_dictatorship dbr:Min_Aung_Hlaing dbr:Minbya_Township dbr:National_League_for_Democracy dbr:National_Unity_Government_of_Myanmar dbr:Ne_Win dbr:Operation_Clean_and_Beautiful_Nation dbr:Operation_Dragon_King dbr:Racism dbr:Rakhine_State dbr:Rakhine_people dbr:Ramu_Upazila dbr:Rangoon dbr:Rape dbr:Chandra_dynasty dbr:Shaista_Khan dbr:Shamsul_Anwarul_Huq dbr:World_War_II dbr:Yale_Law_School dbr:Yangon dbr:Secretary_General dbr:Scribe dbr:Self-determination dbr:Vassal_state dbr:Zura_Begum dbr:Indianized_kingdom dbr:Ethnic_cleansing dbr:Eunuch dbc:Muslim_ethnoreligious_groups dbr:Neolithic dbr:Rowman_&_Littlefield dbr:Mughal_Bengal dbr:Myanmar_nationality_law dbr:Rice_noodles dbr:Rohingya_refugees_in_Bangladesh dbr:Rohingya_refugees_in_India dbr:Piracy dbr:Port_of_Narayanganj dbr:Konbaung_Dynasty dbr:Pakistan_Movement dbr:Persecution dbr:Research_fellow dbr:King_Dragon_operation_in_Arakan dbr:Union_of_Burma dbr:V_Force dbr:8888_uprising dbr:Prime_Minister_of_Burma dbr:Sultan_Ahmed_(Parliamentary_Secretary) dbr:UNHCR dbr:Konbaung dbr:Security_Council dbr:Hanifi_alphabet dbr:Francis_Buchanan dbr:Parliament_of_Burma dbr:1951_Burmese_general_election dbr:1988_Uprising dbr:Chittagonian_people dbr:Governor_of_Burma
dbp:align right (en)
dbp:group Rohingya people (en)
dbp:languages dbr:Rohingya_language
dbp:pop 11 (xsd:integer) 36 (xsd:integer) 107 (xsd:integer) 200 (xsd:integer) 300 (xsd:integer) 1000 (xsd:integer) 3000 (xsd:integer) 5000 (xsd:integer) 12000 (xsd:integer) 40000 (xsd:integer) 50000 (xsd:integer) 150000 (xsd:integer) 190000 (xsd:integer) 500000 (xsd:integer) 600000 (xsd:integer) 1300000 (xsd:integer)
dbp:population 1547778 (xsd:integer)
dbp:quote The Rakhine community as a whole has tended to be cast internationally as violent extremists – ignoring the diversity of opinions that exist, the fact that the Rakhine themselves are a long-oppressed minority, and rarely attempting to understand their perspective and concerns. This is counterproductive: it promotes a siege mentality on the part of the Rakhine, and obscures complex realities that must be understood if a sustainable way forward is to be found. (en)
dbp:region Bangladesh (en)
dbp:religions 15 (xsd:integer) Minority: (en) Majority: (en)
dbp:source 0001-10-22 (xsd:gMonthDay)
dbp:width 25.0
dbp:wikiPageUsesTemplate dbt:No-wrap dbt:Authority_control dbt:Circa dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_conference dbt:Cite_encyclopedia dbt:Cite_journal dbt:Cite_news dbt:Cite_web dbt:Commons_category-inline dbt:Flag dbt:Further dbt:IPA dbt:IPAc-en dbt:Infobox_ethnic_group dbt:Main dbt:Portal dbt:Pp-semi-indef dbt:Quote_box dbt:Redirect dbt:Reflist dbt:Refn dbt:Script dbt:See_also dbt:Sfn dbt:Short_description dbt:Use_British_English dbt:Use_dmy_dates dbt:Who dbt:Flagdeco dbt:Sfnref dbt:Islam_by_country dbt:Ethnic_groups_in_Myanmar dbt:Rohingya_people
dcterms:subject dbc:Ethnic_groups_in_Pakistan dbc:Islam_in_Myanmar dbc:Ethnic_groups_in_Bangladesh dbc:Stateless_nationalism_in_Asia dbc:Indo-Aryan_peoples dbc:Refugees_in_Indonesia dbc:Refugees_in_Malaysia dbc:Ethnic_groups_in_Myanmar dbc:Rohingya_people dbc:Stateless_people dbc:Muslim_ethnoreligious_groups
gold:hypernym dbr:Peoples
rdf:type owl:Thing wikidata:Q41710 yago:WikicatLanguagesOfBangladesh yago:Abstraction100002137 yago:Communication100033020 yago:EthnicGroup107967382 yago:Group100031264 yago:Language106282651 yago:People107942152 yago:WikicatIndo-AryanLanguages yago:WikicatIndo-AryanPeoples dbo:EthnicGroup yago:WikicatEthnicGroups yago:WikicatEthnicGroupsInAsia yago:WikicatEthnicGroupsInBangladesh yago:WikicatEthnicGroupsInBurma yago:WikicatEthnicGroupsInIndonesia yago:WikicatEthnicGroupsInPakistan
rdfs:comment روهينغيا أو روهنيجيا (بالبورمية: ရိုဟင်ဂျာ)‏ اسم قومية عرقية تنتمي إلى ولاية أراكان غربي بورما أو ميانمار. فحسب التقديرات الرسمية لسنة 2012 يوجد 800,000 روهينجي في أراكان، وتعدهم الأمم المتحدة أكثر الأقليات اضطهادا في العالم. وهناك العديد منهم قد فر ويعيشون لاجئين في مخيمات في بنغلاديش المجاورة وعدة مناطق داخل تايلاند على الحدود مع بورما. (ar) Rohingya és un poble d'Arakan de religió musulmana, per contraposició als rakhine que són budistes. El conforma més d'un milió i mig llarg de persones, la majoria de les quals viuen als districtes de , i (els tres del nord d'Arakan). El seu idioma, la , és similar al bengalí que es parla a la regió de Chittagong, però n'és una llengua no mútuament intel·ligible. El seu nom ve del fet que van poblar el regne de Rohang, al nord del país, prop de la frontera amb Bengala. Els rohingya (rohang muluk) donaven a l'Arakan el nom de Rohang. El març de 2017 les Nacions Unides van denunciar crims contra la humanitat de la contra aquesta minoria musulmana. (ca) Is grúpa eitneach Áiseach agus pobal Moslamach iad na Róihinsí (Rohingya). Is í a bpríomhtheanga. Tá a dteanga agus a gcultúr féin acu agus tá siad lonnaithe i stát Rakhine in iarthar na tíre, Maenmar. Bhí milliún acu ann roimh 2017. (ga) 로힝야족(영어: Rohingya people)은 미얀마(버마) 서부 라카인주에 주로 거주하는 인도아리아계 민족이다. 방글라데시 지역으로부터 아라칸 지역으로 들어온 벵골계 민족으로, 인구의 절반 이상이 방글라데시 등으로 피난한 2017년 이전까지 미얀마의 로힝야족 인구는 140만 명에 달하던 것으로 추정된다. 이들은 미얀마에서 대부분 시민권을 인정받지 못하고 탄압의 대상이 되는 소수민족으로, 주로 이슬람교를 믿으며 방글라데시와 국경을 맞댄 라카인주 북부를 중심으로 거주하고 있다. (ko) ロヒンギャ(英: Rohingya people)とは、ミャンマーのラカイン州(旧アラカン州)に住む人々である。英語や現地ミャンマーではロヒンジャ、隣国タイ王国ではロヒンヤと発音される。 (ja) Rohingja, Rohingya – muzułmańska grupa etniczna zamieszkująca północną część birmańskiego stanu Arakan, licząca ponad milion osób. Są to głównie rolnicy i rybacy. Posługują się językiem rohingya z rodziny indoeuropejskiej. Stosowana bywa także nazwa Arakanie. (pl) De Rohingya of Ruáingga is een etnische groep die hoofdzakelijk in Myanmar leeft. De meerderheid belijdt de soennitische vorm van islam en heeft , een dialect van het Bengali, als moedertaal. De bevolking bedraagt wereldwijd tussen de 1,4 en 3 miljoen mensen. In Myanmar zijn zij feitelijk staatsburgerschapsloos. (nl) Rohingové nebo také Rohingyové jsou příslušníci indo-árijské muslimské etnické skupiny obývající severní část Arakanského státu ležícího v Myanmaru. Tato etnická skupina se vyznačuje odlišným dialektem a kulturou. Rohingové hovoří bengálským dialektem, blízkým tomu, který se používá v oblasti Čattagrám v Bangladéši, smíšeným navíc se slovy z urdštiny, hindštiny, arabských jazyků ale i barmštiny. (cs) Die Rohingya sind eine Ethnie in Myanmar (ehemals Birma), deren Mitglieder als Muttersprache eine Varietät des indoarischen Chittagonischen sprechen, das zum bengalisch-assamesischen Zweig des Ostindischen gehört. Fast alle Rohingya sind sunnitische Muslime. Sie leben hauptsächlich im nördlichen Teil des an Bangladesch grenzenden myanmarischen Rakhaing-Staates (ehemals Arakan). In Myanmar lebten bis zu den Auseinandersetzungen im Herbst 2017 etwa eine Million Rohingya. (de) Ο λαός των Ροχίνγκια είναι ένας άπατρις λαός από την πολιτεία Ρακίν της Μιανμάρ. Η πλειοψηφία των Ροχίνγκια είναι μουσουλμάνοι, ενώ ένα μικρό ποσοστό είναι Ινδουιστές. Οι Ροχίνγκια έχουν υποστεί στρατιωτικές διώξεις το 1978, 1991–1992, 2012, 2015, 2016–2017 και ιδιαίτερα το 2017-2018, στην οποία το μεγαλύτερο μέρος των Ροχίνγκια στην Μιανμάρ διώχθηκε από τη χώρα και κατέφυγε στο Μπανγκλαντές. (el) La rohinĝoj - sialingve ruáingga, prononco laŭ sistemo IFA ɹuájŋɡa, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, prononco ɹòhɪ̀ɴɡjà, bengale রোহিঙ্গা, prononco ɹohiŋɡa, angle nomataj rohingya, prononco laŭ sistemo IFA roʊˈɪndʒə, do [roŭinĝe], roʊˈhɪndʒə, do [roŭhinĝe] aŭ roʊˈɪŋjə, do [roŭhinje] - estas etno en la ŝtato Mjanmao (Birmo). Ties membroj parolas variaĵon de la lingvo parolata ĉirkaŭ la urbego Ĉitagongo de Bangladeŝo, parto de la bengala lingvo. Preskaŭ ĉiuj rohinĝoj estas sunaismaj islamanoj. La etnanoj tradicie vivas en la norda parto de la subŝtato Raĥine de Mjanmao, kiu limas al Bangladeŝo. En Mjanmao ĝis perfortaj persekutoj kaj tiel nomataj "etnaj purigoj" kontraŭ la rohinĝoj en aŭtuno 2017 vivis iom pli ol miliono da etnanoj. (eo) Rohingyak (: Ruáingga ɹuájŋɡa ahoskatua, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya ɹòhɪ̀ɴɡjà ahoskatua, bengaleraz: রোহিঙ্গা Rohingga ɹohiŋɡa ahoskatua) estaturik gabeko indo-ariar talde etniko bat da, Myanmarreko Rakhine estatuan bizi zena. (eu) Les Rohingya ou Rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, bengali : রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) sont un groupe ethnique indo-aryen apatride de langue indo-européenne, majoritairement musulman, mais comprenant une minorité de chrétiens et d'hindous. Les Rohingya vivent principalement dans le nord de l'État d'Arakan, dans l'ouest de la Birmanie. Les Rohingya se distinguent des Arakanais, de langue lolo-birmane et bouddhistes, qui forment la majorité de la population de l'Arakan. Le terme apparaît pour la première fois sous la forme de Rooinga et de Rovingaw dans un texte écrit en 1799 par le géographe et botaniste écossais Francis Buchanan-Hamilton sur les langues parlées en Birmanie. Le mot signifie « habitant du Rohang », nom donné anciennement à l'Arakan par les (fr) Los rohinyás o ruaingás (en birmano, ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya, pronunciado [ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà]; en inglés, rohingya) son un grupo étnico musulmán de Birmania (Myanmar) que desde 2017 fue objeto, según la ONU, de una limpieza étnica por parte de las autoridades birmanas que obligó a la mayoría de sus integrantes a refugiarse en la vecina Bangladés.​ La población se concentraba en dos municipios del estado de Rakáin limítrofes con Bangladés (Maungdaw y Buthidaung), y se extendía por otros tres municipios, Akyab, Rathedung y Kyauktaw. Antes de 2017 vivían aproximadamente un millón de rohinyá en el estado de Rakáin (antiguamente Arakan). A mediados de 2018 solo quedaban unos 300.000.​​ (es) Rohingya adalah sebuah kelompok etnis Indo-Arya dari Rakhine (juga dikenal sebagai Arakan, atau Rohang dalam bahasa Rohingya) di Myanmar. Rohingya adalah etno-linguistik yang berhubungan dengan bahasa bangsa Indo-Arya di India dan Bangladesh (yang berlawanan dengan mayoritas rakyat Myanmar yang Sino-Tibet). (in) The Rohingya people (/roʊˈhɪndʒə, -ɪn-, -ɪŋjə/) are a stateless Indo-Aryan ethnic group who predominantly follow Islam and reside in Rakhine State, Myanmar (previously known as Burma). Before the Rohingya genocide in 2017, when over 740,000 fled to Bangladesh, an estimated 1.4 million Rohingya lived in Myanmar. Described by journalists and news outlets as one of the most persecuted minorities in the world, the Rohingya are denied citizenship under the 1982 Myanmar nationality law. There are also restrictions on their freedom of movement, access to state education and civil service jobs. The legal conditions faced by the Rohingya in Myanmar have been compared to apartheid by some academics, analysts and political figures, including Nobel laureate Bishop Desmond Tutu, a South African anti-ap (en) I rohingya (pronuncia inglese: [roʊˈɪndʒə], [roʊˈhɪndʒə] o [roʊˈɪŋjə]) sono un gruppo etnico, di religione islamica, che parla il rohingya, una lingua indoeuropea del ramo delle lingue indoarie, strettamente legata alla lingua chittagong e più alla lontana alla lingua bengalese, più simile alle parlate degli indo-ariani di India e Bangladesh, in contrapposizione alle lingue in prevalenza sino-tibetane della Birmania (ufficialmente Myanmar). (it) Рохинджа (рохинджа 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝 Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бирм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — этническая группа, компактно проживающая в штате Ракхайн (другое название — Аракан) в Мьянме, говорят на индоевропейском языке рохинджа, который относится к индоарийской ветви. Рохинджа считают себя коренным населением территории современного мьянманского штата Ракхайн, хотя большинство историков полагают, что рохинджа переселились в Мьянму во времена британского владычества и, в меньшей степени, после независимости Бирмы и войны за независимость Бангладеш в 1971 году. Правительство Мьянмы отказывает им в гражданстве, называя нелегальными иммигрантами из Бангладеш. Этнически и лингвистически родственны, в отличие от остальных народов Мьянмы, народам Индии (ru) Os ruaingas, roingas, roinjas ou rohingyas (Ruáingga /ɹuájŋɡa/, birmanês: ရိုဟင်ဂျာ rui hang gya /ɹòhɪ̀ɴɡjà/, em bengali: রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) são um grupo étnico que pratica o islamismo e fala a língua ruainga, um idioma indo-ariano parente do bengáli. A origem desse povo é motivo de divergência com alguns dizendo que se originaram em Arracão (também conhecida como Raquine, ou Rohang em ruainga) no Mianmar, e outros dizendo que são imigrantes muçulmano oriundos de Bengala, atualmente Bangladexe. No Mianmar vivia a maior concentração de ruaingas no mundo. Os ruaingas, entretanto, não são reconhecidos pelo governo do Mianmar, tendo direitos como cidadania, movimento e permissão de residência limitados, impedindo o progresso social e econômico dessa etnia, sendo considerados apátri (pt) Rohingyer eller rohingyafolket[uttal saknas] är ett folk av indo-arisk härkomst. Av världens drygt 3 miljoner medlemmar av rohingyafolket har hälften fram till nyligen (2017) levt i burmesiska delstaten Rakhine. Det finns även betydande grupper i bland annat Bangladesh, Pakistan och Saudiarabien. Majoriteten av folkgruppen är muslimer, medan en minoritet är hinduer.[källa behövs] (sv) Рохінджа, іноді Рогінджа, Рогінґ'я (Ruáingga /ɾuájŋɡa/, бірм. ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, бенг. রোহিঙ্গা Rohingga /ɹohiŋɡa/) — етнічна група у М'янмі, які вважають себе корінними жителями території сучасного штату Ракхайн. Більшість вчених вважають, що рогінджа є мігрантами колоніальних часів Британської імперії, менша — після незалежності Бірми та війни за незалежність Бангладеш у 1971 році. Етнічно та лінгвістично споріднені, на відміну від інших народів М'янми, з народами Індії та Бангладеш. Територія, населена рогінджа, була приєднана до Бірми (М'янми) в 1700-х роках. (uk) 羅興亞人(洛興亞語: 𐴌𐴗𐴥𐴝𐴙𐴚𐴒𐴙𐴝)是居住于緬甸若開邦北部的一个回教徒(穆斯林)族群,缅甸称其为“孟加拉人”(緬甸語:ဘင်္ဂလီ),主要居於近孟加拉国边界的貌夺和布帝洞镇一帶。在2016至2017開始的羅興亞難民危機前,有大約100萬羅興亞人居住在緬甸。根據緬甸現行國籍法,羅興亞人無法獲得公民身份。 2010年代開始,羅興亞人與緬甸政府的雙方衝突再次爆發。2015年,隨著緬甸政府對羅興亞人的報復力道加大,羅興亞人四處流徙,但東南亞各國幾乎都不願意接納羅興亞難民,引致了2015年羅興亞人難民危機。2016年10月至今,一些羅興亞人組織了若開羅興亞救世軍,多次襲擊緬甸軍警。2017年8月,150名恐怖分子向若開邦發動襲擊,造成多人傷亡。這引發了緬甸政府派出軍隊大規模清鄉、肅清恐怖分子,行動激烈戮及無辜,對於青年男子更是直接就地正法,造成約有80萬羅興亞人需偷渡孟加拉,即2017年羅興亞難民危機和被種族清洗危機。 許多羅興亞人被迫從緬甸逃離到鄰國孟加拉的貧民窟和難民營生活,並沿泰國到緬甸邊境地區一路逃難,很多羅興亞人更從海上逃至其他鄰國或東南亞地區,如馬來亞半島和印度尼西亞避難。按照聯合國的説法,羅興亞人是世界上最被迫害的少數民族之一。而難民危機也造成多國政治和難民人權的矛盾,各方原则和立场问题。 (zh)
rdfs:label Rohingya people (en) روهينغيا (ar) Rohingya (ca) Rohingové (cs) Rohingya (de) Ροχίνγκια (el) Rohinĝoj (eo) Rohinyá (es) Rohingya (eu) Róihinsí (ga) Rohingya (in) Rohingya (fr) Rohingya (it) 로힝야족 (ko) ロヒンギャ (ja) Rohingya (volk) (nl) Povo ruainga (pt) Rohingja (pl) Рохинджа (ru) Rohingyer (sv) 罗兴亚人 (zh) Рохінджа (uk)
rdfs:seeAlso dbr:Human_rights dbr:Myanmar
owl:sameAs freebase:Rohingya people http://api.nytimes.com/svc/semantic/v2/concept/name/nytd_des/Rohingya%20(Ethnic%20Group) yago-res:Rohingya people http://d-nb.info/gnd/4435490-3 wikidata:Rohingya people dbpedia-af:Rohingya people http://am.dbpedia.org/resource/ሯይጛ_ብሔር dbpedia-ar:Rohingya people http://arz.dbpedia.org/resource/روهينجا dbpedia-az:Rohingya people http://azb.dbpedia.org/resource/روهینجا‌لار http://ba.dbpedia.org/resource/Рохиньялар dbpedia-be:Rohingya people dbpedia-bg:Rohingya people http://bn.dbpedia.org/resource/রোহিঙ্গা http://bs.dbpedia.org/resource/Rohinje dbpedia-ca:Rohingya people http://ckb.dbpedia.org/resource/خەڵکی_ڕۆھینگیا dbpedia-cs:Rohingya people dbpedia-da:Rohingya people dbpedia-de:Rohingya people dbpedia-el:Rohingya people dbpedia-eo:Rohingya people dbpedia-es:Rohingya people dbpedia-et:Rohingya people dbpedia-eu:Rohingya people dbpedia-fa:Rohingya people dbpedia-fi:Rohingya people dbpedia-fr:Rohingya people dbpedia-ga:Rohingya people dbpedia-gl:Rohingya people dbpedia-he:Rohingya people http://hi.dbpedia.org/resource/रोहिंग्या_लोग dbpedia-hr:Rohingya people dbpedia-hu:Rohingya people dbpedia-id:Rohingya people dbpedia-is:Rohingya people dbpedia-it:Rohingya people dbpedia-ja:Rohingya people http://jv.dbpedia.org/resource/Wong_Rohingya dbpedia-ko:Rohingya people http://ky.dbpedia.org/resource/Рохинжа http://lt.dbpedia.org/resource/Rohinjai http://lv.dbpedia.org/resource/Rohindžas dbpedia-mk:Rohingya people http://ml.dbpedia.org/resource/റോഹിംഗാ_ജനവിഭാഗം dbpedia-mr:Rohingya people dbpedia-ms:Rohingya people http://my.dbpedia.org/resource/ရိုဟင်ဂျာ dbpedia-nl:Rohingya people dbpedia-no:Rohingya people http://pa.dbpedia.org/resource/ਰੋਹਿੰਗਿਆ_ਲੋਕ dbpedia-pl:Rohingya people dbpedia-pnb:Rohingya people dbpedia-pt:Rohingya people dbpedia-ro:Rohingya people dbpedia-ru:Rohingya people dbpedia-sh:Rohingya people dbpedia-simple:Rohingya people dbpedia-sr:Rohingya people dbpedia-sv:Rohingya people dbpedia-sw:Rohingya people http://ta.dbpedia.org/resource/ரோகிஞ்சா_மக்கள் http://te.dbpedia.org/resource/రోహింగ్యా_ప్రజలు http://tg.dbpedia.org/resource/Роҳинҷа_(халқият) dbpedia-th:Rohingya people dbpedia-tr:Rohingya people http://tt.dbpedia.org/resource/Рохинҗалар dbpedia-uk:Rohingya people http://ur.dbpedia.org/resource/روہنگیا dbpedia-vi:Rohingya people dbpedia-zh:Rohingya people https://global.dbpedia.org/id/4Hz8J
prov:wasDerivedFrom wikipedia-en:Rohingya_people?oldid=1124309817&ns=0
foaf:depiction wiki-commons:Special:FilePath/Om.svg wiki-commons:Special:FilePath/Star_and_Crescent.svg wiki-commons:Special:FilePath/4-year-old_Anowar_pic...upalong,_Bangladesh_(28040394749).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Akyab_mosque_2.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Australian_officers_in_Akyab,_Burma.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Cox's_Bazaar_Refugee_Camp_(8539828824)_(cropped).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Displaced_Rohingya_pe...hine_State_(8280610831)_(cropped).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Emergency_food,_drink...tate,_western_Burma._(8288488088).jpg wiki-commons:Special:FilePath/HMIS_indus_IWM_ADNO_9148.jpg wiki-commons:Special:FilePath/M._A._Gaffar_Rohingya.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Map_of_Rohingya_people_in_Rakhine_State.png wiki-commons:Special:FilePath/Muhghazi.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Possibly_a_Burmese_Mosque_(BOND_0531).jpg wiki-commons:Special:FilePath/ROHINGYA_(8093615213).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Rohingya_in_Myanmar_Map.jpg wiki-commons:Special:FilePath/View_of_Ruins_of_Narz...yanmar_(Burma)_-_01_(12232067274).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Vista_de_Mrauk-U,_ou_...primeiro_plano_o_bairro_português.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Elephant_in_Battle.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Police_Checkpoint_wit...e_-_Myanmar_(Burma)_(12232262756).jpg wiki-commons:Special:FilePath/Rohingya_displaced_Muslims_010.jpg
foaf:isPrimaryTopicOf wikipedia-en:Rohingya_people
foaf:name Rohingya people (en)
is dbo:citizenship of dbr:Anita_Schug
is dbo:ideology of dbr:Rohingya_Patriotic_Front dbr:Democracy_and_Human_Rights_Party
is dbo:nationality of dbr:Jasmin_Akter
is dbo:related of dbr:Burmese_Australians
is dbo:stateOfOrigin of dbr:Jasmin_Akter
is dbo:wikiPageRedirects of dbr:Rohingya dbr:Religious_beliefs_of_Rohingya_people dbr:Burma_Rohinja dbr:Muslim_Arakanese dbr:Arakanese_Indians dbr:The_rohingya_muslim_of_arakan dbr:Rohingya_People dbr:Rohinja dbr:Ruihanggya dbr:History_of_the_Rohingya_people dbr:Rohinga dbr:Rohingya_Muslim dbr:Rohingya_Muslims dbr:Rohingya_culture dbr:Rohingyas dbr:Rwangya
is dbo:wikiPageWikiLink of dbr:Calvin_Harris dbr:Campus_Front_of_India dbr:Cate_Blanchett dbr:Presidency_of_Ram_Nath_Kovind dbr:Rohingya dbr:Rohingya_Liberation_Party dbr:Rohingya_National_Army dbr:Rohingya_National_Council dbr:Rohingya_Patriotic_Front dbr:Rohingya_Solidarity_Organisation dbr:Rohingya_conflict dbr:Rohingya_flag dbr:Rohingya_genocide dbr:Rohingya_language dbr:Rohingya_national_football_team dbr:Rohingya_people_in_Pakistan dbr:Ron_Wyden dbr:Rudd_government_(2007–2010) dbr:Sayeba_Akhter dbr:List_of_contemporary_ethnic_groups dbr:Mohammad_Hanif_(scholar) dbr:M._A._Gaffar dbr:William_Schabas dbr:2012_Rakhine_State_riots dbr:2020_Tablighi_Jamaat_COVID-19_hotspot_in_Malaysia dbr:2020_in_Bangladesh dbr:2020_in_politics_and_government dbr:Ben_Cardin dbr:Bengali_Muslims dbr:Bengalis dbr:Bob_Casey_Jr. dbr:Bob_Menendez dbr:Border_Guard_Police dbr:Border_Guards_Bangladesh dbr:Brian_Schatz dbr:Democracy_and_Human_Rights_Party dbr:Demographics_of_Bangladesh dbr:Anita_Schug dbr:Arakan dbr:Arakan_massacres_in_1942 dbr:Hla_Swe dbr:Honorary_Canadian_citizenship dbr:Human_overpopulation dbr:Human_trafficking_in_Thailand dbr:List_of_Indo-European_languages dbr:List_of_active_separatist_movements_in_Asia dbr:List_of_ethnic_cleansing_campaigns dbr:List_of_ethnic_enclaves_in_North_American_cities dbr:List_of_ethnic_groups_in_Myanmar dbr:List_of_events_named_massacres dbr:List_of_genocides_by_death_toll dbr:List_of_shipwrecks_in_2020 dbr:Patriotic_Association_of_Myanmar dbr:Patty_Murray dbr:Persecution_of_Muslims dbr:Religious_beliefs_of_Rohingya_people dbr:Religious_segregation dbr:Research_and_Analysis_Wing dbr:Restless_Beings dbr:Riz_Ahmed dbr:Cyclone_Komen dbr:Cyclone_Titli dbr:Burma_Rohinja dbr:United_States_House_resolution_on_persecution_of_the_Rohingya_people_in_Burma dbr:Vincent_Chang_(academic) dbr:Deaths_in_September_2021 dbr:Detention_of_refugee_children_in_Thailand dbr:Index_of_Islam-related_articles dbr:India–Myanmar_relations dbr:International_reactions_to_the_Rohingya_genocide dbr:Jaivet_Ealom dbr:List_of_international_presidential_trips_made_by_Barack_Obama dbr:List_of_massacres_in_Myanmar dbr:List_of_presidential_trips_made_by_Barack_Obama_(2012) dbr:Presidency_of_Rodrigo_Duterte dbr:Prostitution_in_Pakistan dbr:14th_Dalai_Lama dbr:1995_North_Indian_Ocean_cyclone_season dbr:Compulsory_sterilization dbr:Conflict_in_Rakhine_State_(2016–present) dbr:Maung_Nu dbr:Maung_Nu_massacre dbr:Maungdaw dbr:Maungdaw_Township dbr:Medair dbr:Meitei_Pangals dbr:Salman_of_Saudi_Arabia dbr:Escape_From_Manus dbr:Genocides_in_history_(21st_century) dbr:Nurul_Islam_(lawyer) dbr:Political_positions_of_Elizabeth_Warren dbr:Wa_Lone dbr:1993_in_Bangladesh dbr:Chris_Coons dbr:Chut_Pyin_massacre dbr:Colin_Gonsalves dbr:Eliot_Engel dbr:Freedom_of_religion dbr:Gateway_Protection_Programme dbr:Genocide_of_indigenous_peoples dbr:Miscegenation dbr:Mohammad_Abdul_Hamid dbr:Muhammad_Yunus dbr:Muhammadu_Buhari dbr:Muslim_Aid dbr:Muslim_Arakanese dbr:Myanmar dbr:Myanmar_Tamils dbr:Naf_River dbr:Najib_Razak dbr:Thein_Sein dbr:Theresa_May dbr:Thom_Tillis dbr:Military_history_of_Bangladesh dbr:Separatism dbr:Operation_Insaniyat dbr:2020_Myanmar_general_election dbr:2010s_in_Bangladesh dbr:Aneel_Mussarat dbr:Anti-Fascist_People's_Freedom_League dbr:Antony_Blinken dbr:António_Guterres dbr:Arakan_Liberation_Army dbr:Arakan_National_Party dbr:Arakan_Rohingya_Islamic_Front dbr:Arakan_Rohingya_National_Organisation dbr:Arakan_Rohingya_Salvation_Army dbr:Arakanese_Indians dbr:Machar_Colony dbr:Stateless_nation dbr:Complaints_to_the_International_Criminal_Court dbr:Zana_Fraillon dbr:Fazal_Ahmed dbr:Malaysia–Myanmar_relations dbr:Statelessness dbr:Sultan_Ahmed_(Burmese_politician) dbr:Sultan_Mahmud_(minister) dbr:Aung_San_Suu_Kyi dbr:Balukhali_refugee_camp dbr:Bangladesh_Armed_Forces dbr:Burmee_Colony dbr:Burmese_Australians dbr:Burmese_in_Malaysia dbr:Buthidaung dbr:Catherine_Cortez_Masto dbr:Timeline_of_the_21st_century dbr:Todd_Young dbr:Truth_and_reconciliation_in_Myanmar dbr:Tula_Toli dbr:Tula_Toli_massacre dbr:Wai_Wai_Nu dbr:West_Ridge,_Chicago dbr:Gani_Markan dbr:Jasmin_Akter dbr:Jason_Szep dbr:Lawsuits_involving_Meta_Platforms dbr:List_of_Burmese_Muslims dbr:2016_AFF_Championship dbr:2021_Myanmar_coup_d'état dbr:2021–2022_Myanmar_protests dbr:AK_Abdul_Momen dbr:ASEAN dbr:Abdul_Karim_(historian) dbr:Abdur_Rahman_Bodi dbr:Abu_Dhar_Azzam dbr:Abul_Hassan_Mahmood_Ali dbr:Al_Franken dbr:Culture_of_Asia dbr:Cyclone_Viyaru dbr:Ed_Markey dbr:Ed_Royce dbr:Ethnic_groups_in_Karachi dbr:Facebook dbr:Food_security_during_the_COVID-19_pandemic dbr:Foreign_relations_of_Myanmar dbr:Francesco_(2020_film) dbr:Bangladeshi_cuisine dbr:Bangladeshi_nationality_law dbr:Bangladesh–Myanmar_relations dbr:Nosheena_Mobarik dbr:Nur_Ahmed dbr:Pablakhali_Wildlife_Sanctuary dbr:Pakistan dbr:Pamela_Geller dbr:Panthays dbr:Boat_people_(disambiguation) dbr:Fast_Action_Response dbr:Foreign_relations_of_Bangladesh dbr:Foreign_relations_of_the_Maldives dbr:History_of_Myanmar dbr:Hizb_ut-Tahrir_(Bangladesh) dbr:Islam_in_Myanmar dbr:Islam_in_Thailand dbr:Ken_Isaacs_(executive) dbr:List_of_George_Polk_Award_winners dbr:List_of_Islamophobic_incidents dbr:List_of_Rohingya_people dbr:Postpositivism_(international_relations) dbr:2004_Myanmar_cyclone dbr:2015_Rohingya_refugee_crisis dbr:2015_in_Myanmar dbr:2015_in_Thailand dbr:2017 dbr:Greta_Van_Susteren dbr:Gu_Dar_Pyin dbr:Gu_Dar_Pyin_massacre dbr:Hassan_Wirajuda dbr:Heather_Nauert dbr:Islamic_State_–_Bengal_Province dbr:Jacinda_Ardern dbr:Jammu dbr:Tatebayashi,_Gunma dbr:Tatmadaw dbr:Tejshree_Thapa dbr:The_Elders_(organization) dbr:Two-child_policy dbr:Religion_in_Myanmar dbr:State-sponsored_Internet_propaganda dbr:USAID_in_Bangladesh dbr:2017_in_Bangladesh dbr:2017_in_Malaysia dbr:2017_in_Myanmar dbr:2019_Pulitzer_Prize dbr:2019_in_Myanmar dbr:Ataullah_abu_Ammar_Jununi dbr:Abul_Khair_(legislator) dbr:Advisory_Commission_on_Rakhine_State dbr:Chit_Lwin_Ebrahim dbr:Jim_McGovern_(American_politician) dbr:Karachi dbr:Karen_Americans dbr:Kavinder_Gupta dbr:Landhi dbr:Landhi_Town dbr:Languages_of_Bangladesh dbr:Bilal_Colony dbr:Bina_D'Costa dbr:Dhaka dbr:Dick_Durbin dbr:Asian_foreign_policy_of_the_Narendra_Modi_government dbr:Aung_Zaw_Win dbr:Marco_Rubio dbr:Burmese_Americans dbr:Political_positions_of_Marco_Rubio dbr:Pope_Francis dbr:Civil_resistance dbr:Freedom_of_religion_in_Asia_by_country dbr:Human_rights_in_Malaysia dbr:Human_rights_in_Myanmar dbr:Humanitarian_crisis dbr:The_rohingya_muslim_of_arakan dbr:Illegal_immigration dbr:Illegal_immigration_to_India dbr:Indira_Jaising dbr:Indo-Aryan_peoples dbr:Indonesian_People's_Da'wah_Party dbr:Inn_Din_massacre dbr:Internal_conflict_in_Myanmar dbr:Kingdom_of_Mrauk_U dbr:Kofi_Annan dbr:Kutupalong_refugee_camp dbr:Kyaw_Soe_Oo dbr:Midwives_(2022_film) dbr:Mike_Pompeo dbr:Min_Aung_Hlaing dbr:Nasir_Uddin_(anthropologist) dbr:National_United_Party_of_Arakan dbr:Nayapara_refugee_camp dbr:Operation_Dragon_King dbr:Organisation_of_Islamic_Cooperation dbr:Rahima_Begum dbr:Raja_Singh dbr:Rakhine_State dbr:Ramzan_Kadyrov dbr:Raoul_Wallenberg_Centre_for_Human_Rights dbr:Rashad_Hussain dbr:Reactions_to_Innocence_of_Muslims dbr:Refugee_crisis dbr:Chakra_Goth dbr:Shamsul_Anwarul_Huq dbr:Sherrod_Brown dbr:Refugee_camp dbr:Violence_against_women dbr:Ethnic_groups_of_Southeast_Asia dbr:Ethnic_nationalism dbr:Facebook_content_management_controversies dbr:Illegal_immigration_to_Malaysia dbr:Immigration_to_Pakistan dbr:List_of_wars:_1800–1899 dbr:Pulitzer_Prize_for_International_Reporting dbr:Exclusivism dbr:Myanmar_and_the_International_Monetary_Fund dbr:Myanmar–Pakistan_relations dbr:Myanmar–Saudi_Arabia_relations dbr:Rohingya_genocide_case dbr:Rohingya_persecution_in_Myanmar dbr:Rohingya_refugees_in_Bangladesh dbr:Rohingya_refugees_in_India dbr:Mohammad_Salimullah_v._Union_of_India dbr:Political_positions_of_Bernie_Sanders
is dbp:ethnicity of dbr:Rohingya_language
is dbp:ideology of dbr:Rohingya_Liberation_Party dbr:Rohingya_National_Army dbr:Rohingya_Patriotic_Front dbr:Democracy_and_Human_Rights_Party dbr:Arakan_Rohingya_Islamic_Front
is dbp:nationality of dbr:Jasmin_Akter
is dbp:purpose of dbr:Arakan_Rohingya_National_Organisation
is dbp:related of dbr:Burmese_Australians
is dbp:relatedGroups of dbr:Burmese_Americans
is dbp:target of dbr:Arakan_massacres_in_1942 dbr:Maung_Nu_massacre dbr:Chut_Pyin_massacre dbr:Tula_Toli_massacre dbr:Gu_Dar_Pyin_massacre dbr:Inn_Din_massacre
is foaf:primaryTopic of wikipedia-en:Rohingya_people