Latin script (original) (raw)
تنتشر الأبجدية اللاتينية/ الرومية في كثير من بلاد العالم، ففي القرن العشرين بدلت لغات كثيرة أبجديتهم (كما فعل الترك والفيتناميون) لكن أول من استعملها الرومان، إذ نقلوها من الأبجدية الإتروسكية في شمال إيطاليا. كانت حروفها ثلاثة وعشرين، ثم أضاف حروف J :بعد حرف I لكتابة الجيم غير المشبعة—، Y وZ بعد X لكتابة أصوات اليونانية: : الحروف إي لنغا (J؛ ['i: 'ɫɔŋga])، أو (U؛ /u:/) وأو دبلكس (W؛ /'u: 'dʊplɛks/) من الأبجدية الحديثة.
Property | Value |
---|---|
dbo:abstract | تنتشر الأبجدية اللاتينية/ الرومية في كثير من بلاد العالم، ففي القرن العشرين بدلت لغات كثيرة أبجديتهم (كما فعل الترك والفيتناميون) لكن أول من استعملها الرومان، إذ نقلوها من الأبجدية الإتروسكية في شمال إيطاليا. كانت حروفها ثلاثة وعشرين، ثم أضاف حروف J :بعد حرف I لكتابة الجيم غير المشبعة—، Y وZ بعد X لكتابة أصوات اليونانية: : الحروف إي لنغا (J؛ ['i: 'ɫɔŋga])، أو (U؛ /u:/) وأو دبلكس (W؛ /'u: 'dʊplɛks/) من الأبجدية الحديثة. (ar) L'alfabet llatí és el sistema d'escriptura alfabètic desenvolupat pels romans per escriure el llatí. Sota la influència del grec aviat s'hi van incloure la X, Y i Z per transcriure termes tècnics i noms propis de llengües estrangeres. Tot i que actualment és un alfabet bicameral, en la seva forma original, només tenia majúscules. Amb algunes modificacions es fa servir avui 26 lletres en la majoria de les llengües de la Unió Europea, Amèrica, l'Àfrica subsahariana i les illes de l'oceà Pacífic. En l'ús modern, l'expressió alfabet llatí és usada per a qualsevol derivació directa de l'alfabet utilitzat pels romans. Al llarg dels segles, va evolucionar, entre d'altres per les minúscules, que els romans de l'era clàssica no haurien reconegut. Troben la seva origen en l'escriptura manual, diferent de les gravacions en materials durs, que van conduir a arrodonir les formes. Unes lletres noves, s'hi van afegir al segle resultat de les propostes d'Antonio de Nebrija (1492) i Petrus Ramus de diferenciar gràficament les semivocals I i U en relació amb la seva pronúncia com a vocal o com a consonant: en surt la diferenciació en I i J, i U, V i W, que formen les 26 lletres de base de l'alfabet llatí utilitzat en l'actualitat. A la península italiana hi havia tota una mena d'alfabets, amb formes parents, però tot i això molt diferents en nombre de sons i formes. A mesura que els romans van sotmetre els altres pobles de la península, aquests van desaparèixer i Roma va imposar l'alfabet llatí. La colonització romana d'una major part d'Europa i l'adopció del llatí com llengua administrativa i més tard com a llengua oficial del catolicisme van contribuir a l'extensió de l'alfabet. Quan des del segle viii els monjos van començar escriure en llengua , hi van adaptar l'alfabet llatí i cercar astúcies per poder representar fonemes absents del llatí eclesiàstic. L'alfabet llatí actual de base es forma per 26 lletres: les 23 lletres llatines originals i altres tres ( J, V W ) afegides al segle xv així com les seves corresponents minúscules. (ca) Latinka (popř. latinské písmo) je nejpoužívanější písmo na světě.[zdroj?] Jedná se o písmo hláskové, obsahující znaky jak pro souhlásky, tak pro samohlásky. Latinka byla původně vyvinuta pro latinu odvozením z řecké abecedy zprostředkované Etrusky asi v 7. století př. n. l. Ve starověku vznikly dvě formy latinského písma: a starší římská kurzíva, která se ve 3. století vyvinula v mladší římskou kurzívu, zatímco na kapitálu navázala unciála a polounciála. V důsledku stěhování národů a christianizace se začala vyvíjet národní písma. Ve snaze sjednotit způsob zápisu latinky vznikla v 8. století karolinská minuskula; i ta ovšem podléhala změnám, až se nakonec ve 12. století proměnila v gotické písmo. V 15. století se z důvodu rostoucí potřeby hojnějšího a rychlejšího psaní hledaly nové tvary písma: humanisté proto na základě tvarů kapitály a karolinské minuskuly vytvořili humanistické písmo, zatímco gotické písmo se přeměnilo v novogotické písmo, v němž nabyla vrchu jeho kurzívní podoba. Humanistické písmo v následujících staletích postupně novogotické vytlačovalo, až se novogotické písmo nakonec roku 1941 přestalo používat úplně. (cs) Η λατινική γραφή είναι ομάδα συμβόλων η οποία βασίζεται στους χαρακτήρες του λατινικού αλφάβητου. Αποτελεί την καθιερωμένη μέθοδο γραφής στις περισσότερες δυτικές και κεντροευρωπαϊκές γλώσσες, καθώς και σε πολλές γλώσσες σε άλλα μέρη του κόσμου. Διαθέτει τον μεγαλύτερο αριθμό αλφαβήτων από οποιοδήποτε άλλο σύστημα γραφής, καθώς και αποτελεί τη βάση του Διεθνούς Φωνητικού Αλφάβητου. Οι 26 καθιερωμένοι χαρακτήρες - που αντιστοιχούν στο αγγλικό αλφάβητο - περιέχονται στο βασικό λατινικό αλφάβητο του Διεθνούς Οργανισμού Τυποποίησης (ISO). (el) La latina alfabeto prenis siajn signojn el la greka kaj etruska alfabetoj. Post la disfalo de la Romia Imperio ĝin heredis la precipaj eŭropaj lingvoj, kaj pere de sekvantaj eŭropaj imperiismo kaj misiado tiu alfabeto disvastiĝis al la tuta mondo, iĝante la plej grava skribo de la homaro. Origine, la latina alfabeto posedis nur majusklojn — la minuskloj aperis en la Karolida minuskla skribo uzita ĉe la franca kortego dum mezepoko. Ankaŭ mankis la literoj tramonde konataj per la angla lingvo K, k, J, j, U, u, W, w, Z, z kaj Y, y. Ilin devis aldoni postaj lingvoj, ĉu prenante ilin el la greka alfabeto (K, U, Y, Z), ĉu inventante ilin el jam ekzistantaj literoj (J, W). Plenan liston da literoj kutime uzataj vikipedie vidu ĉe Esperanta alfabeto. La latina alfabeto, aŭ latina skribmaniero, estas la aro de grafikaj signoj bazitaj sur la literoj de la klasika latina alfabeto, nome formo de la kumgreka versio de la greka alfabeto. Ĝi estis uzata kiel normiga metodo skribi en plej okcidentaj kaj centraj eŭropaj lingvoj, same kiel multaj lingvoj el aliaj partoj de la mondo. La latina skribmaniero estas la bazo por la plej granda nombro de alfabetoj de ajnaj skribsistemoj kaj estas la plej amplekse adoptita skribsistemo en la mondo (komune uzata de ĉirkaŭ 70% el la monda loĝantaro). Ĝi estas ankaŭ la bazo de la Internacia Fonetika Alfabeto. La 26 plej disvastigitaj literoj estas la literoj enhavataj en la ISO-baza latina alfabeto. (eo) Das lateinische Schriftsystem ist ein alphabetisches Schriftsystem. Es basiert auf dem lateinischen Alphabet, das seit dem Ende seiner Entwicklung während der Renaissance 26 Buchstaben umfasst. Das lateinische Schriftsystem wird in den meisten romanischen, germanischen, slawischen und finno-ugrischen Sprachen verwendet. Im Zuge des Kolonialismus wurde es in andere Teile der Welt verbreitet, insbesondere nach Amerika, Afrika südlich der Sahara und Ozeanien. Darüber hinaus wurde es in einigen Ländern, etwa der Türkei, aus freier Entscheidung eingeführt. Damit ist das lateinische Schriftsystem das am weitesten verbreitete Schriftsystem der Welt. Alphabete von über 60 Ländern leiten sich mit Anpassungen davon ab und werden als „lateinische Alphabete“ charakterisiert. Das lateinische Schriftsystem selbst ist hingegen kein Alphabet, da für die Gesamtheit der Schriftzeichen – neben den 26 Grundbuchstaben über 90 weitere – keine allgemeingültige und für Alphabete konstituierende Buchstabenfolge definiert ist. Beispielsweise ist der Buchstabe ö im deutschen Alphabet als Variante des o einsortiert, im schwedischen jedoch als letzter Buchstabe nach z, å und ä. Dennoch wird die Bezeichnung Lateinisches Alphabet oft für das Schriftsystem an sich verwendet. Als Folge der Anpassung an zahlreiche Sprachen oder Sprachgruppen gehören zum lateinischen Schriftsystem viele Buchstaben, teils mit diakritischen Zeichen, die nur in bestimmten Sprachen verwendet werden. Die 26 am weitesten verbreiteten Buchstaben des lateinischen Alphabets sind in verschiedenen Standards festgehalten, etwa in ASCII, in ISO 646 oder im Unicodeblock Basis-Lateinisch. Eine vom lateinischen Grundalphabet abgeleitete Schrift wird als lateinische Schrift oder Lateinschrift bezeichnet. Eine Umschrift anderer Schriftsysteme in ein lateinisches Alphabet nennt man Romanisierung. (de) El alfabeto romano, alfabeto latino, abecedario romano o abecedario latino (en latín tardío: Abecedarium Latinum; en idioma griego: Λατινική ɣραφή) es el sistema de escritura alfabético más usado del mundo hoy en día, por más de 4500 millones de personas. El alfabeto latino se utiliza en la mayoría de los idiomas de la Unión Europea, América, el África subsahariana y las islas del océano Pacífico. Actualmente, la expresión alfabeto latino se utiliza para cualquier derivación directa del alfabeto usado por los romanos. Estas variaciones pueden perder letras —como el italiano— o añadir letras —como es el caso del español— con respecto al alfabeto romano clásico. Muchas letras, por otro lado, han cambiado a lo largo de los siglos, como las minúsculas, forma desarrollada en la Edad Media que los romanos no habrían reconocido. (es) Latindar alfabetoa gaur egun munduan gehien erabiltzen den alfabetoa da, 2500 milioi pertsona baino gehiagorekin. 26 letra ditu oinarrian, baina hizkuntza batzuek aldaera batzuk dituzte. Euskal alfabetoa haren aldaera bat da, oinarrizko latindar alfabetoari ñ letra erantsita eta c letraren aldaeratzat ç ere onartuta. Antzinako Erromak uzitako ondare gisa, Mendebaldeko hizkuntzen alfabetoa da; hau da, euskarak ez ezik, latindar alfabetoa darabilte ingelesak, alemanak, frantsesak, gaztelaniak, italierak eta portugesak ere, adibidez; bai eta hizkuntza horien sorburu diren herrialdeek kolonizatutako lurraldeetako beste hizkuntza askok ere. Erabiltzen duten hizkuntzen artean honako hauek daude: * afrikaans * aguaruna * aimara * albaniera * alemana * aragoiera * asturiera * azerbaijanera * katalana * txekiera * txono hizkuntza * kroaziera * daniera * eslovakiera * esloveniera * gaztelania * esperantoa * estoniera * euskara * faroera * fijiera * finlandiera * frantsesa * friuliera * galiziera * groenlandiera * guambiera * guaraniera * guna * hausa * hawaiiera * hungariera * indonesiera * ingelesa * irlandera * islandiera * italiera * javera * kawesqar * kazakhera * kirgizera * latina * letoniera * * letoniera * lituaniera * maltera * maputxea * malaysiera * maia * na´vi hizkuntza * nahuatl * napoliera * nederladera * norvegiera * nheengatu * okzitaniera * poloniera * portugesa * ketxua * Rapa Nui * errumaniera * selknam * serbiera * somaliera * swahilia * suediera * tangale * tahitiera * turkiera * turkmenera * tzeltal * tzotzil * uzbekera * vietnamera * wayu * yagan * yine Haietaz gain, pinyin (txineraren transkripzioa latindar karaktereetara), romaji (japonieraren transkripzioa latindar karaktereetara) eta koreeraren erromanizazioan ere erabiltzen da latindar alfabetoa. Gaur egun, latindar alfabeto adierazpena erromatarrek erabiltzen zuten alfabetoaren eratorri orori erreferentzia egiteko erabiltzen da. Aldaera horiek letrak galdu zein gehi ditzakete. Bestalde, mendeetan zehar letra asko aldatu egin dira: adibidez, xeheak, Erdi Aroan garatu baitziren. Erromatarrek dena letra larrien bidez idazten zuten, eta askotan erdiko puntuak erabiltzen zituzten, silabak edo hitzak bereizteko. Gaur egun erabiltzen diren puntuazio markak puntuazio sistema modernoagoa dira. (eu) The Latin script, also known as Roman script, is an alphabetic writing system based on the letters of the classical Latin alphabet, derived from a form of the Greek alphabet which was in use in the ancient Greek city of Cumae, in southern Italy (Magna Grecia). It was adopted by the Etruscans and subsequently by the Romans. Several Latin-script alphabets exist, which differ in graphemes, collation and phonetic values from the classical Latin alphabet. The Latin script is the basis of the International Phonetic Alphabet, and the 26 most widespread letters are the letters contained in the ISO basic Latin alphabet. Latin script is the basis for the largest number of alphabets of any writing system and is themost widely adopted writing system in the world. Latin script is used as the standard method of writing for most Western and Central, and some Eastern, European languages as well as many languages in other parts of the world. (en) L'alphabet latin est un alphabet bicaméral comportant vingt-six lettres de base, principalement utilisé pour écrire les langues d’Europe de l'Ouest, d'Europe du Nord et d'Europe centrale, ainsi que les langues de nombreux pays qui ont été exposés à une forte influence européenne, notamment à travers la colonisation européenne des Amériques, de l'Afrique et de l'Océanie. (fr) Is í an aibítir Laidineach (nó an aibítir Rómhánach) an córas scríbhneoireachta aibítreach is mó in úsáid ar fud an domhain sa lá atá inniu ann. Tá 26 litir sa bhun-aibítir, agus úsáidtear é, le roinnt modhnuithe, sa chuid is mó de theangacha na hEorpa (roinnt tíortha Oir-Eorpach in easnamh), i Meiriceá Thuaidh agus Theas, san Afraic Fo-Sahárach, agus in oileáin an Aigéin Chiúin. Baintear úsáid as litreacha eile freisin i dteangacha éagsúla, m.sh. w i mBéarla agus Gearmáinis. (ga) Alfabet Latin, Aksara Latin, Huruf Latin, atau Aksara Romawi adalah alfabet yang pertama kalinya dipakai oleh orang Romawi untuk menuliskan bahasa Latin kira-kira sejak abad ke-7 Sebelum Masehi. Mereka belajar menulis dari orang-orang Etruria, sedangkan orang Etruria belajar dari orang Yunani. Alfabet Etruska merupakan adapatasi dari alfabet Yunani. Menurut hipotesis, semua aksara alfabetis tersebut berasal dari abjad Fenisia, dan abjad Fenisia berasal dari hieroglif Mesir. Pada saat ini alfabet Latin adalah aksara yang paling banyak digunakan di dunia untuk menuliskan berbagai bahasa. Beberapa negara mengadopsi dan memodifikasi alfabet Latin sesuai dengan fonologi bahasa mereka, karena tidak semua fonem dapat dilambangkan dengan huruf Latin. Beberapa usaha modifikasi tersebut antara lain dengan menambahkan huruf baru (contoh: J, W), penambahan diakritik (contoh: Ñ, ), penggabungan huruf/ (modifikasi bentuk, contoh: ß, Æ, Œ). Beberapa negara mengatur penggunaan dwihuruf dalam bahasa resmi mereka, yang melambangkan suatu fonem yang tidak dapat dilambangkan oleh alfabet Latin, misalnya "Th" (untuk bunyi /θ/ dan /ð/), "Ng" atau "Nk" (untuk bunyi /ŋ/), "Sch" atau "Sh" (untuk bunyi /ʃ/), "Ph" (untuk bunyi /ɸ/ dan /f/). (in) ラテン文字(ラテンもじ)(羅: abecedarium Latinum、英: Latin alphabet、ラテンアルファベット)は、ラテン語などを表記するためのアルファベット(それぞれの文字は子音か母音を表す)である。ローマ文字、ローマ字(伊: alfabeto Romano、英: Roman alphabet)とも呼ばれる。元来ラテン語の文字で、古代ラテン人やローマ人が用いた。 基本的な表記法は、文字を右書きで横に並べることで単語を表記し、そのまま並べることで文章を構成する。単語間は分かち書きする。 今日、人類社会で最も解読者人口が多い文字である。 古来、西欧や中欧の諸言語で使われているが、近代以降はこれら以外にも使用言語が多い。ただし発音の文字への表記方法は各言語ごとに異なっており、同じ綴りでも言語によって違う発音をすることはラテン文字においては珍しくない。英語など、古い時代に表記法が定められた言語においては表記と発音の間の乖離も大きなものとなってきている。 (ja) 로마자(영어: Roman script) 또는 라틴 문자(영어: Latin script)는 세계에서 가장 널리 쓰이는 문자이며, 음소문자 체계이다. 러시아 주변의 동부유럽을 제외한 서부 유럽 언어를 기록하는 표준 문자이며 유럽인이 정착한 곳과 그 밖의 나라들에서도 쓰이는 문자다. 일반적으로 로마자를 쓰지 않는 언어와 문자가 공용어인 나라에는 로마자 표기법이라는 어문 규정이 따로 있다. (ko) L'alfabeto latino, tecnicamente chiamato sistema di scrittura latino, è un insieme di grafi usato dalla maggior parte dei sistemi di scrittura del mondo, tra i quali l'alfabeto della lingua latina, l'alfabeto italiano e della maggior parte delle altre lingue romanze, l'alfabeto inglese, l'alfabeto turco, l'alfabeto vietnamita e molti altri sistemi di scrittura europei ed extra-europei, che lo hanno adottato durante il XX secolo. Alcuni di questi sistemi di scrittura usano una versione estesa del repertorio latino con l'aggiunta di diacritici o di grafi appositi. È formato da 23 lettere, di cui 17 consonanti e 6 vocali. (it) Het Latijns schrift is een alfabetisch schrift waarvoor in de loop der eeuwen een aantal alfabetten is ontwikkeld voor gebruik in vrijwel alle westerse geschreven talen, voornamelijk Noord- en Zuid-Amerika, bijna heel Europa, Sub-Saharaans Afrika en een aantal Aziatische landen in vooral Australazië en Centraal-Azië. Het Latijns schrift heeft het grootste aantal gebruikers ter wereld. (nl) Alfabet łaciński, pismo łacińskie, łacinka, alfabet rzymski – alfabet, system znaków służących do zapisu większości języków europejskich oraz wielu innych. Jest najbardziej rozpowszechnionym alfabetem na świecie – posługuje się nim około 35% ludzkości. W odróżnieniu od greckiego jest de facto abecadłem – ponieważ jego pierwsze litery to: a, b, c, d – a nie alfa i beta. Wywodzi się z systemu służącego do zapisu łaciny. (pl) O alfabeto latino, também conhecido como alfabeto romano, é o sistema de escrita alfabética mais utilizado no mundo, e é o alfabeto utilizado para escrever a língua portuguesa e a maioria das línguas da Europa ocidental e central e das áreas colonizadas por europeus. A sua origem remonta ao século VII a.C. na região do Lácio (atual Lazio, na Itália), daí a sua designação como "latino". Ao longo dos séculos XIX e XX, o alfabeto latino tornou-se também o alfabeto preferencialmente adotado por um número considerável de outras línguas, em especial pelas línguas indígenas de zonas colonizadas por europeus que não tinham sistemas de escrita próprios. (pt) Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen. Det används framförallt i västvärlden, där många indoeuropeiska språk finns, och i länder som har varit västerländska kolonier. Det används även i vissa språk som har andra skriftspråk, som t.ex. japanska, där kallat ローマ字, rōmaji, och kinesiska, där det används i pinyin. Det latinska alfabetets namn på latin är abecedarium Latinum (antikt uttal: [abɛkɛ'daːrɪʊm la'tiːnʊm]) eller alphabetum Latinum (antikt uttal: [alfa'beːtʊm la'tiːnʊm]). (sv) Лати́ница, лати́нское письмо́ — восходящая к греческому алфавиту буквенная письменность, возникшая в латинском языке в середине I тысячелетия до н. э. и впоследствии распространившаяся по всему миру. Современная латиница, являющаяся основой письменности большинства романских, германских, а также множества других языков, в своём базовом варианте состоит из 26 букв. Буквы в разных языках называются по-разному. Письменность на основе латинского алфавита используют все языки романской (кроме молдавского языка в ПМР и, в некоторых странах, сефардского языка), германской (кроме идиша), кельтской и балтийской групп, а также некоторые языки славянской, финно-угорской, тюркской, семитской и иранской групп, албанский, баскский языки, а также некоторые языки Индокитая (вьетнамский язык), Мьянмы, большинство языков Зондского архипелага и Филиппин, Африки (южнее Сахары), Америки, Австралии и Океании, а также искусственные языки (например, эсперанто). (ru) 拉丁字母(義大利語:Alfabeto latino),又稱罗马字母,指的是一套以古羅馬字母為基礎改造而來的成熟字母體系,最初在意大利半島和西歐流通,在19世紀時擴散為全世界最通行的字母,亦是世界使用人數最多的字母,是現代絕大多數歐美國家的唯一標準字體。 (zh) |
dbo:thumbnail | wiki-commons:Special:FilePath/Abecedarium.png?width=300 |
dbo:wikiPageExternalLink | http://diacritics.typo.cz/ http://www.unicode.org/charts/collation/ http://www.newyorker.com/archive/2006/10/23/061023crbo_books%3FcurrentPage=all |
dbo:wikiPageID | 6683766 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageLength | 46193 (xsd:nonNegativeInteger) |
dbo:wikiPageRevisionID | 1123452734 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageWikiLink | dbr:Capital_letters dbr:Capitalization dbr:Pronunciation_of_English_th dbr:Q dbr:Roman_Empire dbr:Roman_numerals dbr:Romance_languages dbr:Romanian_language dbr:Romanians dbr:Romanization_of_Chinese dbr:Sawndip dbr:Sch_(trigraph) dbr:Modern_English dbr:Noun dbr:Mejlis_of_the_Crimean_Tatar_People dbr:Î dbr:European_colonization dbr:Bashkirs dbr:Basque_language dbr:Breton_language dbr:Derg dbr:Deseret_alphabet dbr:Allography dbc:History_of_the_Roman_Empire dbr:Hungarian_language dbr:Renaissance dbr:Rh_(digraph) dbr:Character_encoding dbr:DIN_91379 dbr:Umlaut_(diacritic) dbr:Uncial_script dbr:Unicode dbr:Uniform_Turkic_alphabet dbr:Upper_case dbr:Uralic_languages dbr:Uzbek_language dbr:Uzbekistan dbr:V dbr:Vietnamese_language dbr:Vowel dbr:ẞ dbr:Dotless_I dbr:Dutch_alphabet dbr:East_Slavic_languages dbr:Insular_G dbr:Inuit_languages dbr:Kurdistan_Regional_Government dbr:Printing_press dbr:Letter_(alphabet) dbr:List_of_languages_by_writing_system dbr:Kalends dbr:Proto-Sinaitic_script dbr:Old_Italic_script dbr: dbr:& dbr:Consonant dbr:Coptic_alphabet dbr:Crimean_Tatar_language dbr:Mediterranean_Sea dbr:Runes dbr:S dbr:Northern_Europe dbr:Orthography dbr:İ dbr:Circumflex dbr:Classical_Latin dbr:Claudius dbr:Egyptian_hieroglyphs dbr:Ejective_consonant dbr:Eng_(letter) dbr:English_alphabet dbr:Fraser_alphabet dbr:G dbr:Ga_language dbr:Gamma dbr:Georgian_script dbr:German_language dbr:Germanic_languages dbr:Geʽez_script dbr:Glagolitic_script dbr:Glyph dbr:Greece dbr:Greek_alphabet dbr:Greek_language dbr:Moldova dbr:Mongolia dbr:Mongolian_script dbr:Mustafa_Kemal_Atatürk dbr:N dbr:The_New_Yorker dbr:Thorn_(letter) dbr:Romance_language dbr:Annexation_of_Crimea_by_the_Russian_Federation dbr:Arab dbr:Arabic_script dbr:Levant dbr:Ligature_(typography) dbr:Long_s dbr:Lower_case dbr:M dbr:Malays_(ethnic_group) dbr:Malaysian_language dbr:Sidama_language dbr:Slavic_languages dbr:Standard_Zhuang dbr:Claudian_letters dbr:Z dbr:Ä dbr:Å dbr:Æ dbr:É dbr:Í dbr:Ñ dbr:Ö dbr:Ü dbr:ß dbr:Œ dbr:Ʒ dbr:Façade dbr:Phi dbr:Pollard_script dbr:Swash_(typography) dbr:Swedish_alphabet dbr:Austroasiatic_languages dbr:Austronesian_languages dbr:Azerbaijan dbr:B dbr:Baltic_languages dbr:British_English dbr:Bulgarian_language dbr:C dbr:C'h_(trigraph) dbr:Cedilla dbr:Central_Europe dbr:Transcription_(linguistics) dbr:Transliteration dbr:Transnistria dbr:Turkey dbr:Turkic_languages dbr:Turkic_peoples dbr:Turkish_alphabet dbr:Turkish_language dbr:Turkmenistan dbr:U dbr:W dbr:West_Slavic_languages dbr:Western_Latin_character_sets_(computing) dbr:Classical_Latin_alphabet dbr:Faroese_alphabet dbr:Latin-script_alphabet dbr:Latin_omega dbr:Latin_script_in_Unicode dbr:Lingua_franca dbr:T-comma dbr:A dbr:ASCII dbr:Alphabet dbr:Americas dbr:Amharic dbr:Ancient_Rome dbr:Cumae dbr:Cyrillic_script dbr:D dbr:Dutch_language dbr:E dbr:Eastern_Europe dbr:Eastern_Orthodox_Church dbr:Ecumenical_Patriarch_of_Constantinople dbc:Latin_script dbr:Eskimo–Aleut_languages dbr:Estonian_language dbr:Eth dbr:Ethiopia dbr:Ethnic_groups_in_Indonesia dbr:Etruscan_civilization dbr:Etruscan_language dbr:European_Committee_for_Standardization dbr:European_Union dbr:F dbr:Fall_of_Constantinople dbr:Finnish_language dbr:P dbr:Palaeography dbr:German_alphabet dbr:Government_of_Kazakhstan dbr:Handwriting dbr:Hindu–Arabic_numeral_system dbr:Italian_Peninsula dbr:Roman_Catholic_Church dbr:Greenlandic_language dbr:H dbr:Hadiyya_language dbr:Hausa_language dbr:International_Organization_for_Standardization dbr:International_Phonetic_Alphabet dbr:Inuit_Tapiriit_Kanatami dbr:Iranian_languages dbr:Iranian_peoples dbr:Italy dbr:J dbr:Jalapeño dbr:Tamil_language dbr:Tatar_language dbr:Tatars dbr:Tatarstan dbr:Telecommunication dbr:Council_of_Florence dbr:Armenian_alphabet dbr:Abbreviation dbr:African_reference_alphabet dbr:African_studies dbr:Cherokee_syllabary dbr:China dbr:Chinese_language dbr:K dbr:Kafa_language dbr:Kambaata_language dbr:Kazakh_alphabets dbr:Kazakh_language dbr:Kazakhs dbr:L dbr:Languages_of_Africa dbr:Languages_of_Europe dbr:Languages_of_the_Philippines dbr:Latin dbr:Latin_alphabet dbr:Latin_letters_used_in_mathematics dbr:T dbr:Tajikistan dbr:Collation dbr:Homonym dbr:Trigraph_(orthography) dbr:Writing_system dbr:Diacritic dbr:Diaeresis_(diacritic) dbr:Digraph_(orthography) dbr:Dissolution_of_the_Soviet_Union dbc:Officially_used_writing_systems_of_India dbr:Azerbaijani_alphabet dbr:Phoenician_alphabet dbr:Phoneme dbr:Phonetic_transcription dbr:Portuguese_alphabet dbr:Somali_language dbr:South_Slavic_languages dbr:Soviet_Union dbr:Spanish_alphabet dbr:French_alphabet dbr:I dbr:ISO/IEC_646 dbr:ISO_basic_Latin_alphabet dbr:Icelandic_orthography dbr:Implosive_consonant dbr:Indonesian_language dbr:Insular_Celtic_languages dbr:Insular_script dbr:Kurds dbr:Kyrgyz_people dbr:Kyrgyzstan dbr:O dbr:Oceania dbr:Ogham dbr:Old_English dbr:Old_English_language dbr:Oromo_language dbr:Osage_script dbr:Carolingian_minuscule dbr:R dbr:Ch_(digraph) dbr:Semitic_languages dbr:Sequoyah dbr:Serbian_language dbr:Wolaitta_language dbr:Wynn dbr:X dbr:Y dbr:Yogh dbr:Chu_nom dbr:Romanization dbr:Middle_Ages dbr:Middle_English dbr:Sh_(digraph) dbr:Voice_(phonetics) dbr:Near-open_front_unrounded_vowel dbr:IJ_(digraph) dbr:ISO/IEC_10646 dbr:Lisu_language dbr:Kurdish_language dbr:Yugtun_script dbr:Über dbr:Romanization_of_Arabic dbr:Plosive dbr:Finno-Ugric_languages dbr:First_World dbr:Gh_(digraph) dbr:Naivety dbr:Multilingualism dbr:Woleai_script dbr:List_of_writing_systems_by_adoption dbr:Á |
dbp:about | yes (en) |
dbp:altname | Roman (en) |
dbp:by | no (en) |
dbp:fam | dbr:Proto-Sinaitic_script dbr:Old_Italic_script dbr:Egyptian_hieroglyphs dbr:Greek_alphabet dbr:Phoenician_alphabet |
dbp:imagesize | 260 (xsd:integer) |
dbp:iso | Latn (en) |
dbp:label | Latin script (en) |
dbp:languages | dbr:Basque_language * * (en) Co-official script in: (en) Many Turkic, Finno-Ugric and Eskimo–Aleut languages (en) Some Slavic, African, Austronesian, and Austroasiatic languages (en) Most Western European languages, including Latin (en) Official script in: (en) |
dbp:name | Latin (en) |
dbp:onlinebooks | yes (en) |
dbp:others | yes (en) |
dbp:sample | Abecedarium.png (en) |
dbp:time | (en) – (en) |
dbp:type | dbr:Alphabet |
dbp:unicode | See Latin characters in Unicode (en) |
dbp:wikiPageUsesTemplate | dbt:Angbr dbt:Authority_control dbt:Circa dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Cite_magazine dbt:Commons_category dbt:Efn dbt:Flag dbt:For dbt:IPA dbt:IPA-nl dbt:Main dbt:Main_list dbt:More_footnotes_needed dbt:NoteFoot dbt:NoteTag dbt:Notelist dbt:Refbegin dbt:Refend dbt:Reflist dbt:Sfn dbt:Short_description dbt:Sm dbt:Smaller dbt:Snd dbt:Ubl dbt:Use_dmy_dates dbt:IPAslink dbt:Infobox_writing_system dbt:Library_resources_box dbt:Angle_bracket dbt:Latin_script dbt:List_of_writing_systems dbt:IPA_symbol |
dcterms:subject | dbc:History_of_the_Roman_Empire dbc:Latin_script dbc:Officially_used_writing_systems_of_India |
gold:hypernym | dbr:Set |
rdf:type | owl:Thing dbo:Language yago:Abstraction100002137 yago:Alphabet106497459 yago:CharacterSet106488880 yago:Communication100033020 yago:Database106637824 yago:Information106634376 yago:List106481320 yago:Message106598915 yago:Orthography106351202 yago:Writing106359877 yago:WrittenCommunication106349220 yago:Script106351613 yago:WikicatAlphabets |
rdfs:comment | تنتشر الأبجدية اللاتينية/ الرومية في كثير من بلاد العالم، ففي القرن العشرين بدلت لغات كثيرة أبجديتهم (كما فعل الترك والفيتناميون) لكن أول من استعملها الرومان، إذ نقلوها من الأبجدية الإتروسكية في شمال إيطاليا. كانت حروفها ثلاثة وعشرين، ثم أضاف حروف J :بعد حرف I لكتابة الجيم غير المشبعة—، Y وZ بعد X لكتابة أصوات اليونانية: : الحروف إي لنغا (J؛ ['i: 'ɫɔŋga])، أو (U؛ /u:/) وأو دبلكس (W؛ /'u: 'dʊplɛks/) من الأبجدية الحديثة. (ar) Η λατινική γραφή είναι ομάδα συμβόλων η οποία βασίζεται στους χαρακτήρες του λατινικού αλφάβητου. Αποτελεί την καθιερωμένη μέθοδο γραφής στις περισσότερες δυτικές και κεντροευρωπαϊκές γλώσσες, καθώς και σε πολλές γλώσσες σε άλλα μέρη του κόσμου. Διαθέτει τον μεγαλύτερο αριθμό αλφαβήτων από οποιοδήποτε άλλο σύστημα γραφής, καθώς και αποτελεί τη βάση του Διεθνούς Φωνητικού Αλφάβητου. Οι 26 καθιερωμένοι χαρακτήρες - που αντιστοιχούν στο αγγλικό αλφάβητο - περιέχονται στο βασικό λατινικό αλφάβητο του Διεθνούς Οργανισμού Τυποποίησης (ISO). (el) L'alphabet latin est un alphabet bicaméral comportant vingt-six lettres de base, principalement utilisé pour écrire les langues d’Europe de l'Ouest, d'Europe du Nord et d'Europe centrale, ainsi que les langues de nombreux pays qui ont été exposés à une forte influence européenne, notamment à travers la colonisation européenne des Amériques, de l'Afrique et de l'Océanie. (fr) Is í an aibítir Laidineach (nó an aibítir Rómhánach) an córas scríbhneoireachta aibítreach is mó in úsáid ar fud an domhain sa lá atá inniu ann. Tá 26 litir sa bhun-aibítir, agus úsáidtear é, le roinnt modhnuithe, sa chuid is mó de theangacha na hEorpa (roinnt tíortha Oir-Eorpach in easnamh), i Meiriceá Thuaidh agus Theas, san Afraic Fo-Sahárach, agus in oileáin an Aigéin Chiúin. Baintear úsáid as litreacha eile freisin i dteangacha éagsúla, m.sh. w i mBéarla agus Gearmáinis. (ga) ラテン文字(ラテンもじ)(羅: abecedarium Latinum、英: Latin alphabet、ラテンアルファベット)は、ラテン語などを表記するためのアルファベット(それぞれの文字は子音か母音を表す)である。ローマ文字、ローマ字(伊: alfabeto Romano、英: Roman alphabet)とも呼ばれる。元来ラテン語の文字で、古代ラテン人やローマ人が用いた。 基本的な表記法は、文字を右書きで横に並べることで単語を表記し、そのまま並べることで文章を構成する。単語間は分かち書きする。 今日、人類社会で最も解読者人口が多い文字である。 古来、西欧や中欧の諸言語で使われているが、近代以降はこれら以外にも使用言語が多い。ただし発音の文字への表記方法は各言語ごとに異なっており、同じ綴りでも言語によって違う発音をすることはラテン文字においては珍しくない。英語など、古い時代に表記法が定められた言語においては表記と発音の間の乖離も大きなものとなってきている。 (ja) 로마자(영어: Roman script) 또는 라틴 문자(영어: Latin script)는 세계에서 가장 널리 쓰이는 문자이며, 음소문자 체계이다. 러시아 주변의 동부유럽을 제외한 서부 유럽 언어를 기록하는 표준 문자이며 유럽인이 정착한 곳과 그 밖의 나라들에서도 쓰이는 문자다. 일반적으로 로마자를 쓰지 않는 언어와 문자가 공용어인 나라에는 로마자 표기법이라는 어문 규정이 따로 있다. (ko) Het Latijns schrift is een alfabetisch schrift waarvoor in de loop der eeuwen een aantal alfabetten is ontwikkeld voor gebruik in vrijwel alle westerse geschreven talen, voornamelijk Noord- en Zuid-Amerika, bijna heel Europa, Sub-Saharaans Afrika en een aantal Aziatische landen in vooral Australazië en Centraal-Azië. Het Latijns schrift heeft het grootste aantal gebruikers ter wereld. (nl) Alfabet łaciński, pismo łacińskie, łacinka, alfabet rzymski – alfabet, system znaków służących do zapisu większości języków europejskich oraz wielu innych. Jest najbardziej rozpowszechnionym alfabetem na świecie – posługuje się nim około 35% ludzkości. W odróżnieniu od greckiego jest de facto abecadłem – ponieważ jego pierwsze litery to: a, b, c, d – a nie alfa i beta. Wywodzi się z systemu służącego do zapisu łaciny. (pl) O alfabeto latino, também conhecido como alfabeto romano, é o sistema de escrita alfabética mais utilizado no mundo, e é o alfabeto utilizado para escrever a língua portuguesa e a maioria das línguas da Europa ocidental e central e das áreas colonizadas por europeus. A sua origem remonta ao século VII a.C. na região do Lácio (atual Lazio, na Itália), daí a sua designação como "latino". Ao longo dos séculos XIX e XX, o alfabeto latino tornou-se também o alfabeto preferencialmente adotado por um número considerável de outras línguas, em especial pelas línguas indígenas de zonas colonizadas por europeus que não tinham sistemas de escrita próprios. (pt) Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen. Det används framförallt i västvärlden, där många indoeuropeiska språk finns, och i länder som har varit västerländska kolonier. Det används även i vissa språk som har andra skriftspråk, som t.ex. japanska, där kallat ローマ字, rōmaji, och kinesiska, där det används i pinyin. Det latinska alfabetets namn på latin är abecedarium Latinum (antikt uttal: [abɛkɛ'daːrɪʊm la'tiːnʊm]) eller alphabetum Latinum (antikt uttal: [alfa'beːtʊm la'tiːnʊm]). (sv) 拉丁字母(義大利語:Alfabeto latino),又稱罗马字母,指的是一套以古羅馬字母為基礎改造而來的成熟字母體系,最初在意大利半島和西歐流通,在19世紀時擴散為全世界最通行的字母,亦是世界使用人數最多的字母,是現代絕大多數歐美國家的唯一標準字體。 (zh) L'alfabet llatí és el sistema d'escriptura alfabètic desenvolupat pels romans per escriure el llatí. Sota la influència del grec aviat s'hi van incloure la X, Y i Z per transcriure termes tècnics i noms propis de llengües estrangeres. Tot i que actualment és un alfabet bicameral, en la seva forma original, només tenia majúscules. L'alfabet llatí actual de base es forma per 26 lletres: les 23 lletres llatines originals i altres tres ( J, V W ) afegides al segle xv així com les seves corresponents minúscules. (ca) Latinka (popř. latinské písmo) je nejpoužívanější písmo na světě.[zdroj?] Jedná se o písmo hláskové, obsahující znaky jak pro souhlásky, tak pro samohlásky. Latinka byla původně vyvinuta pro latinu odvozením z řecké abecedy zprostředkované Etrusky asi v 7. století př. n. l. Ve starověku vznikly dvě formy latinského písma: a starší římská kurzíva, která se ve 3. století vyvinula v mladší římskou kurzívu, zatímco na kapitálu navázala unciála a polounciála. V důsledku stěhování národů a christianizace se začala vyvíjet národní písma. Ve snaze sjednotit způsob zápisu latinky vznikla v 8. století karolinská minuskula; i ta ovšem podléhala změnám, až se nakonec ve 12. století proměnila v gotické písmo. (cs) La latina alfabeto prenis siajn signojn el la greka kaj etruska alfabetoj. Post la disfalo de la Romia Imperio ĝin heredis la precipaj eŭropaj lingvoj, kaj pere de sekvantaj eŭropaj imperiismo kaj misiado tiu alfabeto disvastiĝis al la tuta mondo, iĝante la plej grava skribo de la homaro. Origine, la latina alfabeto posedis nur majusklojn — la minuskloj aperis en la Karolida minuskla skribo uzita ĉe la franca kortego dum mezepoko. Ankaŭ mankis la literoj tramonde konataj per la angla lingvo K, k, J, j, U, u, W, w, Z, z kaj Y, y. Ilin devis aldoni postaj lingvoj, ĉu prenante ilin el la greka alfabeto (K, U, Y, Z), ĉu inventante ilin el jam ekzistantaj literoj (J, W). Plenan liston da literoj kutime uzataj vikipedie vidu ĉe Esperanta alfabeto. (eo) Das lateinische Schriftsystem ist ein alphabetisches Schriftsystem. Es basiert auf dem lateinischen Alphabet, das seit dem Ende seiner Entwicklung während der Renaissance 26 Buchstaben umfasst. Das lateinische Schriftsystem wird in den meisten romanischen, germanischen, slawischen und finno-ugrischen Sprachen verwendet. Im Zuge des Kolonialismus wurde es in andere Teile der Welt verbreitet, insbesondere nach Amerika, Afrika südlich der Sahara und Ozeanien. Darüber hinaus wurde es in einigen Ländern, etwa der Türkei, aus freier Entscheidung eingeführt. Damit ist das lateinische Schriftsystem das am weitesten verbreitete Schriftsystem der Welt. Alphabete von über 60 Ländern leiten sich mit Anpassungen davon ab und werden als „lateinische Alphabete“ charakterisiert. (de) Latindar alfabetoa gaur egun munduan gehien erabiltzen den alfabetoa da, 2500 milioi pertsona baino gehiagorekin. 26 letra ditu oinarrian, baina hizkuntza batzuek aldaera batzuk dituzte. Euskal alfabetoa haren aldaera bat da, oinarrizko latindar alfabetoari ñ letra erantsita eta c letraren aldaeratzat ç ere onartuta. Antzinako Erromak uzitako ondare gisa, Mendebaldeko hizkuntzen alfabetoa da; hau da, euskarak ez ezik, latindar alfabetoa darabilte ingelesak, alemanak, frantsesak, gaztelaniak, italierak eta portugesak ere, adibidez; bai eta hizkuntza horien sorburu diren herrialdeek kolonizatutako lurraldeetako beste hizkuntza askok ere. (eu) The Latin script, also known as Roman script, is an alphabetic writing system based on the letters of the classical Latin alphabet, derived from a form of the Greek alphabet which was in use in the ancient Greek city of Cumae, in southern Italy (Magna Grecia). It was adopted by the Etruscans and subsequently by the Romans. Several Latin-script alphabets exist, which differ in graphemes, collation and phonetic values from the classical Latin alphabet. (en) El alfabeto romano, alfabeto latino, abecedario romano o abecedario latino (en latín tardío: Abecedarium Latinum; en idioma griego: Λατινική ɣραφή) es el sistema de escritura alfabético más usado del mundo hoy en día, por más de 4500 millones de personas. El alfabeto latino se utiliza en la mayoría de los idiomas de la Unión Europea, América, el África subsahariana y las islas del océano Pacífico. (es) Alfabet Latin, Aksara Latin, Huruf Latin, atau Aksara Romawi adalah alfabet yang pertama kalinya dipakai oleh orang Romawi untuk menuliskan bahasa Latin kira-kira sejak abad ke-7 Sebelum Masehi. Mereka belajar menulis dari orang-orang Etruria, sedangkan orang Etruria belajar dari orang Yunani. Alfabet Etruska merupakan adapatasi dari alfabet Yunani. Menurut hipotesis, semua aksara alfabetis tersebut berasal dari abjad Fenisia, dan abjad Fenisia berasal dari hieroglif Mesir. (in) L'alfabeto latino, tecnicamente chiamato sistema di scrittura latino, è un insieme di grafi usato dalla maggior parte dei sistemi di scrittura del mondo, tra i quali l'alfabeto della lingua latina, l'alfabeto italiano e della maggior parte delle altre lingue romanze, l'alfabeto inglese, l'alfabeto turco, l'alfabeto vietnamita e molti altri sistemi di scrittura europei ed extra-europei, che lo hanno adottato durante il XX secolo. Alcuni di questi sistemi di scrittura usano una versione estesa del repertorio latino con l'aggiunta di diacritici o di grafi appositi. (it) Лати́ница, лати́нское письмо́ — восходящая к греческому алфавиту буквенная письменность, возникшая в латинском языке в середине I тысячелетия до н. э. и впоследствии распространившаяся по всему миру. Современная латиница, являющаяся основой письменности большинства романских, германских, а также множества других языков, в своём базовом варианте состоит из 26 букв. Буквы в разных языках называются по-разному. (ru) |
rdfs:label | Latin script (en) كتابة لاتينية (ar) Alfabet llatí (ca) Latinka (cs) Lateinisches Schriftsystem (de) Λατινική γραφή (el) Latina alfabeto (eo) Alfabeto latino (es) Latindar alfabetoa (eu) Aibítir Laidineach (ga) Alphabet latin (fr) Alfabet Latin (in) Alfabeto latino (it) 로마자 (ko) ラテン文字 (ja) Alfabet łaciński (pl) Latijns schrift (nl) Alfabeto latino (pt) Латиница (ru) Latinska alfabetet (sv) 拉丁字母 (zh) Латинське письмо (uk) |
owl:sameAs | freebase:Latin script dbpedia-commons:Latin script yago-res:Latin script wikidata:Latin script dbpedia-af:Latin script dbpedia-als:Latin script http://am.dbpedia.org/resource/ላቲን_ጽሕፈት dbpedia-an:Latin script dbpedia-ar:Latin script http://ast.dbpedia.org/resource/Alfabetu_llatín dbpedia-az:Latin script http://ba.dbpedia.org/resource/Латин_алфавиты dbpedia-bar:Latin script dbpedia-be:Latin script dbpedia-bg:Latin script http://bn.dbpedia.org/resource/লাতিন_লিপি dbpedia-br:Latin script http://bs.dbpedia.org/resource/Latinica dbpedia-ca:Latin script http://ceb.dbpedia.org/resource/Alpabetong_Latin dbpedia-cs:Latin script dbpedia-cy:Latin script dbpedia-da:Latin script dbpedia-de:Latin script dbpedia-el:Latin script dbpedia-eo:Latin script dbpedia-es:Latin script dbpedia-et:Latin script dbpedia-eu:Latin script dbpedia-fa:Latin script dbpedia-fi:Latin script http://fo.dbpedia.org/resource/Latínska_stavraðið dbpedia-fr:Latin script dbpedia-fy:Latin script dbpedia-ga:Latin script dbpedia-gl:Latin script dbpedia-he:Latin script http://hi.dbpedia.org/resource/रोमन_लिपि dbpedia-hr:Latin script dbpedia-hu:Latin script http://hy.dbpedia.org/resource/Լատիներենի_այբուբեն http://ia.dbpedia.org/resource/Alphabeto_latin dbpedia-id:Latin script dbpedia-io:Latin script dbpedia-is:Latin script dbpedia-it:Latin script dbpedia-ja:Latin script http://jv.dbpedia.org/resource/Aksara_Latin dbpedia-ka:Latin script dbpedia-kk:Latin script dbpedia-ko:Latin script dbpedia-ku:Latin script dbpedia-la:Latin script dbpedia-lb:Latin script http://li.dbpedia.org/resource/Latiens_sjrif dbpedia-lmo:Latin script http://lt.dbpedia.org/resource/Lotynų_abėcėlė http://lv.dbpedia.org/resource/Latīņu_alfabēts http://mg.dbpedia.org/resource/Tarehin-tsoratra_latina dbpedia-mk:Latin script http://ml.dbpedia.org/resource/ലത്തീൻ_അക്ഷരമാല http://mn.dbpedia.org/resource/Латин_үсэг dbpedia-mr:Latin script http://my.dbpedia.org/resource/လက်တင်ဘာသာအရေးအသား dbpedia-nah:Latin script http://ne.dbpedia.org/resource/रोमन_लिपि dbpedia-nl:Latin script dbpedia-nn:Latin script dbpedia-no:Latin script dbpedia-oc:Latin script http://pa.dbpedia.org/resource/ਲਾਤੀਨੀ_ਲਿਪੀ dbpedia-pl:Latin script dbpedia-pms:Latin script dbpedia-pnb:Latin script dbpedia-pt:Latin script http://qu.dbpedia.org/resource/Latin_siq'i_llumpa dbpedia-ro:Latin script dbpedia-ru:Latin script http://sah.dbpedia.org/resource/Латыын_алпабыыта http://sco.dbpedia.org/resource/Laitin_script dbpedia-sh:Latin script dbpedia-simple:Latin script dbpedia-sk:Latin script dbpedia-sl:Latin script dbpedia-sq:Latin script dbpedia-sr:Latin script http://su.dbpedia.org/resource/Alfabét_Latin dbpedia-sv:Latin script dbpedia-sw:Latin script http://ta.dbpedia.org/resource/இலத்தீன்_எழுத்துகள் http://tg.dbpedia.org/resource/Хати_лотинӣ dbpedia-th:Latin script http://tl.dbpedia.org/resource/Sulat_Latin dbpedia-tr:Latin script http://tt.dbpedia.org/resource/Latin_älifbası dbpedia-uk:Latin script http://ur.dbpedia.org/resource/لاطینی_رسم_الخط http://uz.dbpedia.org/resource/Lotin_alifbosi dbpedia-vi:Latin script http://wa.dbpedia.org/resource/Alfabet_latén dbpedia-war:Latin script http://yi.dbpedia.org/resource/לאטיינישער_אלפאבעט dbpedia-zh:Latin script http://ce.dbpedia.org/resource/Латинан_абат https://global.dbpedia.org/id/4ycZ6 |
prov:wasDerivedFrom | wikipedia-en:Latin_script?oldid=1123452734&ns=0 |
foaf:depiction | wiki-commons:Special:FilePath/Rekenaar_1553.jpg wiki-commons:Special:FilePath/Abecedarium.png wiki-commons:Special:FilePath/Ioanne_Arnoldo_1541.png wiki-commons:Special:FilePath/Latin_alphabet_world_distribution.svg wiki-commons:Special:FilePath/Small_a_with_acute.svg |
foaf:isPrimaryTopicOf | wikipedia-en:Latin_script |
is dbo:knownFor of | dbr:Šime_Budinić |
is dbo:language of | dbr:European_Union |
is dbo:wikiPageDisambiguates of | dbr:Latin_(disambiguation) |
is dbo:wikiPageRedirects of | dbr:Latin_character dbr:Latin_letter dbr:Latin_letters dbr:ISO_15924:Latn dbr:Roman_script dbr:Latn dbr:Latin_(script) dbr:Latalpha dbr:Latin-script dbr:Latin_alphabet_letters dbr:Latin_characters dbr:Latn_(script) dbr:Romalpha dbr:Roman_Script dbr:Roman_character dbr:Roman_characters dbr:Roman_letter dbr:Roman_letters dbr:Roman_orthography |
is dbo:wikiPageWikiLink of | dbr:Cabécar_language dbr:Cahuilla_language dbr:Calligraphy dbr:Cameroonian_English dbr:Canadian_English dbr:Canadian_Gaelic dbr:Canarese_Konkani dbr:Cantabrian_dialect dbr:Canton_10 dbr:Capitalization dbr:Car_language dbr:Carib_language dbr:Caribbean_English dbr:Caribbean_Hindustani dbr:Cashibo_people dbr:Catalan_language dbr:Ambonese_Malay dbr:Bay_Islands_English dbr:Baïnounk_Gubëeher dbr:Belarusian_Latin_alphabet dbr:Belter_Creole dbr:Bengali–Assamese_languages dbr:Potawatomi_language dbr:Pratidin_Time dbr:Proto-Esperanto dbr:Psycho-Pass dbr:Puerto_Rican_Spanish dbr:Puguli_language dbr:Pulaar_language dbr:Purépecha_language dbr:Q dbr:QWERTY dbr:Qabalan dbr:Qaffin dbr:Qalandia dbr:Qarawat_Bani_Hassan dbr:Qarawat_Bani_Zeid dbr:Qaryut dbr:Qatanna dbr:Qing_dynasty_coinage dbr:Qira,_Salfit dbr:Quebec_English dbr:Quebec_French dbr:Quenya dbr:Roboto dbr:Rohingya_language dbr:Romanian_language dbr:Romanization_of_Hebrew dbr:Romanization_of_Japanese dbr:Romanization_of_Korean dbr:Romanization_of_Persian dbr:Romanization_of_Russian dbr:Ronald_Kingsley_Read dbr:Rujeib dbr:Rukai_language dbr:Samoan_language dbr:Sango_language dbr:Sanmao_(writer) dbr:Santa_language dbr:Sarra,_Nablus dbr:Sarta dbr:Sasak_language dbr:Sassarese_language dbr:Saterland_Frisian_language dbr:Saurashtra_language dbr:Saurashtra_script dbr:Sawndip dbr:Scientific_transliteration_of_Cyrillic dbr:Scotland_during_the_Roman_Empire dbr:Scots_language dbr:Scottish_English dbr:Scottish_Gaelic dbr:Elbasan_script dbr:Electronic_dictionary dbr:Elifba_alphabet dbr:Enga_language dbr:English-language_Scrabble dbr:English_language_in_England dbr:List_of_Turkic_languages dbr:List_of_constructed_scripts dbr:List_of_currencies_in_Africa dbr:List_of_first_generation_Finnish_Tatar_names dbr:Memoni_language dbr:Mende_language dbr:Merovingian_script dbr:Mesoamerica dbr:Moba_language dbr:Modern_English dbr:Moon_type dbr:Motu_language dbr:Muong_language dbr:László_Lakner dbr:M+_FONTS dbr:MLC_Transcription_System dbr:Maay_Maay dbr:Mac_OS_Central_European_encoding dbr:Melpa_language dbr:Mende_Kikakui_script dbr:Mesoamerican_languages dbr:Mesoamerican_writing_systems dbr:Montenegrin_alphabet dbr:St_Vigeans_Sculptured_Stones_Museum dbr:Singapore_English dbr:Š dbr:Om_al-Nasr dbr:Pasilingua dbr:Tactile_alphabet dbr:1918_in_literature dbr:20th_Division_(Yugoslav_Partisans) dbr:Barese_dialect dbr:Basic_English dbr:Basic_Latin_(Unicode_block) dbr:Basque_language dbr:Batak_languages dbr:Batangas_Tagalog dbr:Battir dbr:Baybayin dbr:Beit_'Anan dbr:Beit_Awwa dbr:Beit_Dajan,_Nablus dbr:Beit_Einun dbr:Beit_Fajjar dbr:Beit_Furik dbr:Beit_Hanoun dbr:Beit_Hasan dbr:Beit_Iba dbr:Beit_Ijza dbr:Beit_Iksa dbr:Beit_Imrin dbr:Beit_Jala dbr:Beit_Kahil dbr:Beit_Lahia dbr:Beit_Lid dbr:Beit_Liqya dbr:Beit_Sahour dbr:Beit_Sira dbr:Beit_Surik dbr:Beit_Ula dbr:Beit_Ummar dbr:Beit_Ur_al-Fauqa dbr:Beit_Ur_al-Tahta dbr:Beit_Wazan dbr:Beita,_Nablus dbr:Beitillu dbr:Beitin dbr:Beitunia dbr:Belgian_French dbr:Belizean_English dbr:Belizean_Spanish dbr:Bemba_language dbr:Bengali_alphabet dbr:Bethany dbr:Bethlehem dbr:Biak_language dbr:Biddya dbr:Big_Nambas_language dbr:Bil'in dbr:Bir_Nabala dbr:Bir_al-Basha dbr:Bislama dbr:Bizzariya dbr:Bokar_language dbr:Bokmål dbr:Bolinao_language dbr:Bolivian_Spanish dbr:Boro_language_(India) dbr:Bororo dbr:Bosnia_and_Herzegovina_convertible_mark dbr:Bosnian_language dbr:Bouyei_language dbr:Brahui_language dbr:Brazilian_German dbr:Brazilian_Portuguese dbr:Breton_language dbr:Dehong_Dai_and_Jingpo_Autonomous_Prefecture dbr:Deir_Ballut dbr:Deir_Dibwan dbr:Deir_Ghazaleh dbr:Deir_Istiya dbr:Deir_Nidham dbr:Deir_Qaddis dbr:Deir_Razih dbr:Deir_Sharaf dbr:Deir_al-Balah dbr:Deir_al-Ghusun dbr:Deir_al-Hatab dbr:Delhi dbr:Demographics_of_Estonia dbr:Derung_language dbr:Ankave_language dbr:Ansó_Aragonese dbr:Appalachian_English dbr:Arabic_keyboard dbr:Arabic_letter_mark dbr:Arabic_typography dbr:Aramaic dbr:Arawak_language dbr:Archi_language dbr:History_of_Theravada_Buddhism dbr:History_of_the_Cherokee_language dbr:History_of_writing dbr:History_of_writing_in_Vietnam dbr:Hizma dbr:Hmar_languages dbr:Hmong_language dbr:Hmu_language dbr:Ho_language dbr:Ho_people dbr:Hokkien dbr:Honduran_Spanish dbr:Hook_(diacritic) dbr:Hopi_language dbr:Hrê_language dbr:Huasteca_Nahuatl dbr:Hungarian_language dbr:Husan dbr:Huwara dbr:Juan_de_Plasencia dbr:Jubbet_ad-Dib dbr:Judaeo-Spanish dbr:Judeo-Tat dbr:Juhor_ad-Dik dbr:Bhagavad-Gītā_As_It_Is dbr:Bharati_Script dbr:Biao_language dbr:Biate_language dbr:Bible_translations_into_Croatian dbr:Bible_translations_into_Konkani dbr:Bible_translations_into_Malay dbr:Bible_translations_into_the_languages_of_Taiwan dbr:List_of_Cyrillic_letters dbr:List_of_Internet_top-level_domains dbr:List_of_QWERTY_keyboard_language_variants dbr:List_of_countries_and_dependencies_and_their_capitals_in_native_languages dbr:List_of_rulers_of_Liptako dbr:List_of_translations_of_the_Quran dbr:List_of_writing_systems dbr:Lithuanian_language dbr:Pegon_script dbr:Penang_Hokkien dbr:Penobscot dbr:People's_Liberation_Army_(Lebanon) dbr:Perak_Malay dbr:Persecution_of_Croats_in_Serbia_during_the_Yugoslav_Wars dbr:Peruvian_Spanish dbr:Peshitta dbr:Peter_Jones_(missionary) dbr:Peter_Lacy dbr:Pe̍h-ōe-jī dbr:Pha̍k-oa-chhi_romanization dbr:Rekha dbr:Rekhta_(website) dbr:Riau_Islands dbr:Riksmål dbr:Rinconada_Bikol_language dbr:Rioplatense_Spanish dbr:Characteristica_universalis dbr:Culture_of_Fiji dbr:Cultureme dbr:Cursive dbr:Cyrillization dbr:Cèmuhî_language dbr:D'Nealian dbr:DIN_91379 dbr:Dadibi_language dbr:Dagbani_language dbr:Ubeidiya,_West_Bank dbr:Ukrainian_alphabet dbr:Ukrainian_identity_card dbr:Ulster_Irish dbr:Ume_Sámi dbr:Umm_Safa dbr:Umm_Salamuna dbr:Umm_al-Khair,_Hebron dbr:Umm_al-Kilab dbr:Umm_ar-Rihan dbr:Universal_(Esperantido) dbr:Universal_Character_Set_characters dbr:Upper_Siang_district dbr:Upper_Sorbian_language dbr:Urban_East_Norwegian dbr:Urdu dbr:Urdu_alphabet dbr:Urif dbr:Uruguayan_Spanish dbr:Uyghur_Latin_alphabet dbr:Uyghur_grammar dbr:Uyghur_language dbr:Uzbek_Wikipedia dbr:Uzbek_language dbr:Uzzi_Ornan dbr:V dbr:Vaccarizzo_Albanian dbr:Valencian_language dbr:Varieties_of_Arabic dbr:Vasai dbr:Vend_(letter) dbr:Venda_language dbr:Venetian_language dbr:Venezuelan_Spanish |
is dbp:fam of | dbr:Bharati_Script dbr:Pe̍h-ōe-jī dbr:Vietnamese_alphabet dbr:Romanian_alphabet dbr:Fraser_script dbr:Turkish_alphabet dbr:Gaelic_type dbr:Teochew_Romanization |
is dbp:languages of | dbr:European_Union |
is dbp:script of | dbr:Cabécar_language dbr:Cahuilla_language dbr:Cameroonian_English dbr:Canadian_English dbr:Cantabrian_dialect dbr:Car_language dbr:Carib_language dbr:Caribbean_Hindustani dbr:Catalan_language dbr:Baïnounk_Gubëeher dbr:Belter_Creole dbr:Potawatomi_language dbr:Proto-Esperanto dbr:Q dbr:Quebec_English dbr:Quebec_French dbr:Quenya dbr:Rohingya_language dbr:Rukai_language dbr:Samoan_language dbr:Sango_language dbr:Santa_language dbr:Saterland_Frisian_language dbr:Scots_language dbr:Scottish_English dbr:Enga_language dbr:English_language_in_England dbr:Memoni_language dbr:Mende_language dbr:Moba_language dbr:Modern_English dbr:Motu_language dbr:Muong_language dbr:Melpa_language dbr:Singapore_English dbr:Š dbr:Pasilingua dbr:Basic_English dbr:Basic_Latin_(Unicode_block) dbr:Belgian_French dbr:Bemba_language dbr:Biak_language dbr:Big_Nambas_language dbr:Bislama dbr:Bolinao_language dbr:Boro_language_(India) dbr:Bouyei_language dbr:Breton_language dbr:Derung_language dbr:Ankave_language dbr:Ansó_Aragonese dbr:Arawak_language dbr:Hmar_languages dbr:Hmu_language dbr:Hopi_language dbr:Hrê_language dbr:Huasteca_Nahuatl dbr:Judeo-Tat dbr:Biao_language dbr:Biate_language dbr:Lithuanian_language dbr:Penang_Hokkien dbr:Perak_Malay dbr:Riksmål dbr:Rinconada_Bikol_language dbr:Cèmuhî_language dbr:Dadibi_language dbr:Dagbani_language dbr:Ulster_Irish dbr:Ume_Sámi dbr:Universal_(Esperantido) dbr:V dbr:Vaccarizzo_Albanian dbr:Vend_(letter) dbr:Venda_language dbr:Veps_language dbr:Vietnamese_language dbr:Dotless_I dbr:Early_Modern_Irish dbr:Eastern_Morocco_Zenati dbr:Ingrian_dialects dbr:Interlingue dbr:Interslavic dbr:Inuvialuktun dbr:Ixtenco_Otomi dbr:Kupsabiny_language dbr:Kuria_language dbr:Kusasi_language dbr:Letterlike_Symbols dbr:Zou_language dbr:Nùng_language_(Tai) dbr:Nüpode_Huitoto_language dbr:Nukunu_language dbr:Number_Forms dbr:Nunivak_Cupʼig_language dbr:Nyigina_language dbr:P̃ dbr:Pemon_language dbr:Prague_German dbr:Uruava_language dbr:Tilquiapan_Zapotec dbr:Pitjantjatjara_dialect dbr:Ų dbr:Ǫ dbr:ʼAuhelawa_language dbr:Ṕ dbr:Ẃ dbr:Ả dbr:Ꞧ dbr:Ꞩ dbr:Comorian_languages dbr:Connacht_Irish dbr:Cornish_language dbr:Andalusian_Spanish dbr:Massachusett_language dbr:Mauritian_Creole dbr:Rumsen_language dbr:S dbr:S'gaw_Karen_language dbr:Chevak_Cupꞌik_dialect dbr:Gaulish dbr:Gbandi_language dbr:Nalik_language dbr:Narungga_language dbr:Ninde_language dbr:Nuer_language dbr:Nyulnyul_language dbr:Urarina_language dbr:Wirö_language dbr:Rengao_language dbr:Tlaxcala–Puebla_Nahuatl dbr:Queensland_Kanaka_English dbr:Singlish dbr:İ dbr:Chrau_language dbr:Chuukese_language dbr:Cia-Cia_language dbr:Classical_Cebuano dbr:Emilian_dialects dbr:Eng_(letter) dbr:French_language dbr:French_of_France dbr:Friulian_language dbr:Fula_language dbr:G dbr:Ga_language dbr:Gagauz_language dbr:Gamo-Gofa-Dawro_language dbr:Garo_language dbr:Gha dbr:Gija_language dbr:Gilbertese_language dbr:Globish_(Gogate) dbr:Mishar_Tatar_dialect dbr:Mixtec_language dbr:Mizo_language dbr:Monguor_language dbr:Mopán_language dbr:Moriori_language dbr:Mozarabic_language dbr:Mru_language dbr:Munster_Irish dbr:Mutsun_language dbr:Māori_language dbr:N dbr:Copala_Triqui dbr:Crossed_out_B dbr:Thorn_(letter) dbr:Dalecarlian_language dbr:Dangme_language dbr:Lachoudisch dbr:Tilapa_Otomi dbr:Pingelapese_language dbr:Orizaba_Nahuatl dbr:Apma_language dbr:Aragonese_language dbr:Araona_language dbr:Arbëresh_language dbr:Arcaicam_Esperantom dbr:Batak_Karo_language dbr:Batak_Simalungun_language dbr:Berik_language dbr:Limburgish dbr:Lingua_Franca_Nova dbr:Livvi-Karelian_language dbr:Llanito dbr:Lozi_language dbr:Lule_Sámi dbr:Lunda_language dbr:Luvale_language dbr:M dbr:Madurese_language dbr:Maguindanao_language dbr:Makonde_language dbr:Malagasy_language dbr:Malak-Malak_language dbr:Malayalam dbr:Malaysian_Malay dbr:Maltese_language dbr:Shona_language dbr:Shughni_language dbr:Sissano_language dbr:Skolt_Sámi dbr:Slavomolisano_dialect dbr:Slovak_language dbr:Slovene_language dbr:Small_capital_B dbr:Stadsfries_dialects dbr:Yurok_language dbr:Z dbr:Zaza_language dbr:Zimbabwean_English dbr:Zulu_language dbr:Äiwoo_language dbr:Å dbr:Æ dbr:Ç dbr:Ê dbr:Ë dbr:Ï dbr:Ñ dbr:Ö dbr:Ø dbr:Ü dbr:ß dbr:Ć dbr:Ğ dbr:Ĵ dbr:Œ dbr:Ə dbr:Ƽ dbr:Ǧ dbr:Fe'fe'_language dbr:Haitian_French dbr:Halfwidth_and_Fullwidth_Forms_(Unicode_block) dbr:Heng_(letter) dbr:Paite_language dbr:Pontic_Greek dbr:Sui_language dbr:Tangwang_language dbr:Matngala_language dbr:Middle_Dutch dbr:Middle_Norwegian dbr:Middle_Welsh dbr:Murrinh-patha_language dbr:Mwani_language dbr:Aushi_language dbr:Australian_English dbr:Awadhi_language dbr:Awaswas_language dbr:Aymara_language dbr:B dbr:Bahnar_language dbr:Balinese_language dbr:Banat_Bulgarian_dialect dbr:A-Hmao_language dbr:British_English dbr:Bru_language dbr:Buginese_language dbr:Buru_language dbr:Buryat_language dbr:C dbr:Cebuano_language dbr:Central_Siberian_Yupik_language dbr:Tidore_language dbr:Tobian_language dbr:Tok_Pisin dbr:Tonga_language_(Zambia_and_Zimbabwe) dbr:Trinidadian_and_Tobagonian_English dbr:Tsonga_language dbr:Tswana_language dbr:Tupi_language dbr:Turkish_language dbr:Turned_v dbr:Tuvaluan_language dbr:Tyap_language dbr:Tày_language dbr:U dbr:W dbr:Wa_language dbr:Waci_language dbr:Waray_language dbr:Waris_language dbr:Wayuu_language dbr:Welsh_language dbr:West_African_Pidgin_English dbr:Winnebago_language dbr:Wiru_language dbr:Djugun_dialect dbr:Dobu_language dbr:Garadjari_language dbr:Glasgow_dialect dbr:Iquito_language dbr:Iranun_language dbr:J̌ dbr:Kasena_language dbr:Latin_Extended-A dbr:Latin_Extended-B dbr:Latin_Extended-C dbr:Latin_Extended-D |
is dbp:sisters of | dbr:Armeno-Turkish_alphabet dbr:Cyrillic_script dbr:Armenian_alphabet |
is dbp:translitLang1Type of | dbr:Qabalan dbr:Qaffin dbr:Qalandia dbr:Qarawat_Bani_Hassan dbr:Qarawat_Bani_Zeid dbr:Qaryut dbr:Qatanna dbr:Qira,_Salfit dbr:Rujeib dbr:Sarra,_Nablus dbr:Sarta dbr:Om_al-Nasr dbr:Battir dbr:Beit_'Anan dbr:Beit_Awwa dbr:Beit_Dajan,_Nablus dbr:Beit_Einun dbr:Beit_Fajjar dbr:Beit_Furik dbr:Beit_Hanoun dbr:Beit_Hasan dbr:Beit_Iba dbr:Beit_Ijza dbr:Beit_Iksa dbr:Beit_Imrin dbr:Beit_Jala dbr:Beit_Kahil dbr:Beit_Lahia dbr:Beit_Lid dbr:Beit_Liqya dbr:Beit_Sahour dbr:Beit_Sira dbr:Beit_Surik dbr:Beit_Ula dbr:Beit_Ummar dbr:Beit_Ur_al-Fauqa dbr:Beit_Ur_al-Tahta dbr:Beit_Wazan dbr:Beita,_Nablus dbr:Beitillu dbr:Beitin dbr:Beitunia dbr:Bethany dbr:Bethlehem dbr:Biddya dbr:Bil'in dbr:Bir_Nabala dbr:Bir_al-Basha dbr:Bizzariya dbr:Deir_Ballut dbr:Deir_Dibwan dbr:Deir_Ghazaleh dbr:Deir_Istiya dbr:Deir_Nidham dbr:Deir_Qaddis dbr:Deir_Razih dbr:Deir_Sharaf dbr:Deir_al-Balah dbr:Deir_al-Ghusun dbr:Deir_al-Hatab dbr:Hizma dbr:Husan dbr:Huwara dbr:Jubbet_ad-Dib dbr:Juhor_ad-Dik dbr:Ubeidiya,_West_Bank dbr:Umm_Safa dbr:Umm_Salamuna dbr:Umm_al-Khair,_Hebron dbr:Umm_al-Kilab dbr:Umm_ar-Rihan dbr:Urif dbr:'Anata dbr:'Aqqaba dbr:'Arab_al-Jahalin dbr:'Arab_al-Rashayida dbr:'Arura dbr:'Atara dbr:'Azza dbr:Masafer_Yatta dbr:Mazari_an-Nubani dbr:Rummanah dbr:Sa'ir dbr:Salfit dbr:Salhab dbr:Salim,_Nablus dbr:Qalandia_Camp dbr:Ein_Beit_al-Ma' dbr:Ein_Qiniya dbr:Ein_Siniya dbr:Ein_Yabrud dbr:Ein_al-Beida dbr:Ein_as-Sultan dbr:Einabus dbr:Furush_Beit_Dajan dbr:Gaza_City dbr:Nabi_Ilyas dbr:Nabi_Salih dbr:Nabi_Samwil dbr:Nablus dbr:Nahalin dbr:Anzah dbr:Aqraba,_Nablus dbr:Araqah dbr:Madinat_al-Awda dbr:Shokat_as-Sufi dbr:Silat_ad-Dhahr dbr:Silat_al-Harithiya dbr:Sinjil dbr:Zababdeh dbr:Zeita,_Tulkarm dbr:Zeita_Jamma'in dbr:Awarta dbr:Az-Zawayda dbr:Az-Zawiya,_Salfit dbr:Azzun dbr:Bal'a dbr:Bani_Na'im dbr:Bani_Zeid_al-Gharbia dbr:Bani_Zeid_al-Sharqiya dbr:Baqa_ash-Sharqiyya dbr:Bruqin dbr:Bureij dbr:Burham,_Ramallah dbr:Burqa,_Nablus dbr:Burqin,_Palestine dbr:Tubas_(city) dbr:Tulkarm dbr:Tulkarm_Camp dbr:Turmus_Ayya dbr:Wadi_Fukin dbr:Wadi_al-Far'a dbr:Wadi_as-Salqa dbr:Abasan_al-Saghira dbr:Aboud dbr:Abu_Dis dbr:Abu_Qash dbr:Ad-Dhahiriya dbr:Aida_Camp dbr:Ajjah dbr:Ajjul dbr:Al-Arroub_(camp) dbr:Al-Asakra dbr:Al-Attara dbr:Al-Auja,_Jericho dbr:Al-Badhan dbr:Al-Bayuk dbr:Al-Bikai'a dbr:Al-Bireh dbr:Al-Dawha dbr:Al-Fukhari dbr:Al-Jiftlik dbr:Al-Karmil dbr:Al-Khader dbr:Al-Kum dbr:Al-Lubban_al-Gharbi dbr:Al-Lubban_ash-Sharqiya dbr:Al-Midya dbr:Al-Mughraqa dbr:Al-Qarara dbr:Al-Qubeiba,_Jerusalem dbr:Al-Ram dbr:Al-Ramadin dbr:Al-Ras,_Tulkarm dbr:Al-Shati_Camp dbr:Al-Walaja dbr:Al-Zahra dbr:Al-Zaitounah dbr:Al_Jib dbr:Ammuriya,_Nablus dbr:An-Naqura dbr:An-Nassariya dbr:An-Nazla_ash-Sharqiya dbr:An-Nuway'imah dbr:Anabta dbr:Al-Maniya dbr:Al-Masara dbr:Duma,_Nablus dbr:Dura,_Hebron dbr:Dura_al-Qar' dbr:Fandaqumiya dbr:Far'a dbr:Far'un dbr:Fara'ata dbr:Fasayil dbr:Nisf_Jubeil dbr:Osarin dbr:Hableh dbr:Hajjah,_Qalqilya dbr:Hebron dbr:Izbat_Shufa dbr:Jab'a dbr:Jabalia dbr:Jabalia_Camp dbr:Jabel_Mukaber dbr:Jalamah dbr:Jalazone dbr:Jalbun dbr:Jamma'in dbr:Jannatah dbr:Jayyous dbr:Jenin dbr:Jenin_Camp dbr:Talluza dbr:Tammun dbr:Tarrama dbr:Tayasir dbr:Tel_al-Sultan dbr:Telfit dbr:Tell,_Nablus dbr:Teqoa dbr:Arraba,_Jenin dbr:As-Samu dbr:As-Sawahira_ash-Sharqiya dbr:As-Sawiya dbr:Ash-Shuyukh dbr:Asira_ash-Shamaliya dbr:At-Tuwani dbr:Jifna dbr:Jinsafut dbr:Jit,_Qalqilya dbr:Jurat_ash-Sham'a dbr:Kafr_'Aqab dbr:Kafr_Dan dbr:Kafr_Ein dbr:Kafr_Malik dbr:Kafr_Qaddum dbr:Kafr_Qud dbr:Kafr_Thulth dbr:Kafr_ad-Dik dbr:Khan_Yunis_Camp dbr:Kharas dbr:Kharbatha_Bani_Harith dbr:Kharbatha_al-Misbah dbr:Khirbat_al-Simia dbr:Khirbet_Beit_Zakariyyah dbr:Khirbet_Kuwayzibah dbr:Khirbet_Safa dbr:Khirbet_Zanuta dbr:Khirbet_al-Malih dbr:Khursa dbr:Khuzaʽa,_Khan_Yunis dbr:Kifl_Haris dbr:Dheisheh dbr:Marj_Al-Ghazal dbr:Ibziq dbr:Idna dbr:Ijnisinya dbr:Kisan_(Palestine) dbr:Kobar dbr:Kuseis dbr:Nazlet_Zeid dbr:Ni'lin dbr:Odala dbr:Rabud dbr:Rafat,_Salfit dbr:Ramin,_Tulkarm dbr:Rammun dbr:Rantis dbr:Ras_Atiya dbr:Ras_Karkar dbr:Sebastia,_Nablus dbr:Ya'bad dbr:Yanun dbr:Yasuf dbr:Yatta,_Hebron |
is rdfs:seeAlso of | dbr:Tunisian_Arabic |
is foaf:primaryTopic of | wikipedia-en:Latin_script |